Är det alltid rätt person som vinner? - DiVA
Är det alltid rätt person som vinner? - DiVA
Är det alltid rätt person som vinner? - DiVA
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
undna till vissa kunskaper och färdigheter och att något beroende inte<br />
fanns vid hur många elever <strong>som</strong> har dessa färdigheter, växte <strong>det</strong><br />
relativa betygsystemet fram mellan 1938-1971. Ernst Wigforss stod i<br />
spetsen för <strong>det</strong> <strong>som</strong> skulle komma att kallas <strong>det</strong> relativa betygsystemet,<br />
<strong>som</strong> förutom att i innehållsmässigt avseende värdera elevens kunskaper<br />
även skulle vara en gradering i förhållande till medelprestationen i<br />
en normgrupp. Det relativa betygsystemet blev <strong>det</strong> gällande betygsystemet<br />
under många år inom svensk utbildning men 1971 tillsatte<br />
skolöverstyrelsen en arbetsgrupp, MUT-projektet (Målbestämning och<br />
utvärdering), för att utreda behov av betyg inom skolväsen<strong>det</strong> samt<br />
betygsättningens effekter, funktioner och form. Denna arbetsgrupp<br />
föreslog att man skulle övergå till en målrelaterad betygsättning där<br />
preciserade ämnesmål sågs <strong>som</strong> en väg bort från <strong>det</strong> relativa betygssystemet.<br />
Dock fanns svårigheter med att precisera dessa mål, framförallt<br />
var <strong>det</strong>ta svårt i ämnen <strong>som</strong> samhällsvetenskap och språk medan<br />
<strong>det</strong> gick betydligt lättare inom de matematiska och naturvetenskapliga<br />
ämnena. En kritik mot denna målrelaterade betygssättning var att<br />
arbetet var tids- och resurskrävande och att skolan på <strong>det</strong>ta sätt blev<br />
mycket provstyrd. Dessa svårigheter gjorde att MUT-projektet lades<br />
ned 1975. I slutet av 80-talet återuppstod dock tankarna om målprecisering<br />
i ett s.k. modulsystem där ett måldokument upp<strong>rätt</strong>as för varje<br />
modul och en godkänd gräns specificeras. Diskussioner om betygsystemet<br />
fortsatte och efter många utredningar om hur kunskapsrelaterade<br />
betyg skulle se ut för att kunna användas presenterades 1994<br />
läroplanerna Lpo 94 och Lpf 94 där betygen från årskurs 8 i grundskolan<br />
ges i en tregradig skala från Godkänd till väl Godkänd och<br />
Mycket väl godkänd (Andersson, 1999).<br />
Inom acroski har bedömningsreglementets specificeringsnivå förändrats<br />
från att ha varit ej så specificerat till mycket <strong>det</strong>aljrikt och specificerat<br />
för att sedan förändras tillbaka till att ej längre vara så specificerat.<br />
Förändringen mot ett <strong>det</strong>aljrikare reglementet skedde i samband<br />
med tiden kring Olympiska Spelen i Albertville, 1992, när idrotten<br />
försökte anpassa sitt bedömningssystem till Internationella Olympiska<br />
Kommitténs (I.O.K.’s ) tankar om objektivitet i bedömningarna, vilket<br />
man genom <strong>det</strong>aljrikare bedömningar hoppades få. I RG har specificerings<br />
nivån gradvis ökats och <strong>det</strong> reglemente <strong>som</strong> nu gäller är ett<br />
mycket specificerat reglemente med mycket väl preciserade regler för<br />
40
Change language