Är det alltid rätt person som vinner? - DiVA
Är det alltid rätt person som vinner? - DiVA
Är det alltid rätt person som vinner? - DiVA
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Vad innebär en exakt mätning och hur <strong>rätt</strong>vis är en sådan?<br />
Förutom de mätfel <strong>som</strong> kan uppstå utifrån fel på mätinstrumentet finns<br />
också andra faktorer <strong>som</strong> kan påverka mätningens värde. Målfoton<br />
och tidtagning kan tyckas vara exakta, dock måste även dessa instrument<br />
läsas av. Vid granskning av målfoton blir resultatet därför beroende<br />
av en bedömning. Även tidtagning med fotoceller har visat sig<br />
ha sina svagheter då <strong>det</strong> hänt att annat än de tävlande har klippt av<br />
ljusstrålen till fotocellerna. 7<br />
Avrundningen av decimaler i resultaten, och hur stora (eller små)<br />
segermarginaler <strong>som</strong> skall krävas, är problemfyllda då dessa beslut i sig<br />
kan vara avgörande för vem <strong>som</strong> skall utses till vinnare. Vad <strong>det</strong> innebär<br />
att en vinnare utses med marginaler på en tiondels-, en hundradels- eller<br />
kanske t.o.m. en tusendelssekund är också intressant att fundera på<br />
utifrån ett <strong>rätt</strong>viseperspektiv. Teknikens möjligheter att särskilja prestationer<br />
<strong>som</strong> tidigare hade varit oavgjorda är i ett <strong>rätt</strong>viseperspektiv inte<br />
helt självklara och man kan ifrågasätta hur <strong>rätt</strong>vist <strong>det</strong> är att särskilja<br />
tävlande med mer eller mindre obefintliga skillnader i prestation för att<br />
få fram en segrare. Att med teknikens hjälp avgöra vem <strong>som</strong> är segrare<br />
eliminerar kanske en del reliabilitetsproblem efter<strong>som</strong> <strong>det</strong> i tidigare<br />
manuella mätningar kunde finnas en risk för påverkan på tiden, exempelvis<br />
om ett startur startades för tidigt eller för sent, men frågan är om<br />
mätningen blir mer <strong>rätt</strong>vis och oproblematisk med mer exakt teknik.<br />
Med målkamerans hjälp utses vinnare med oändligt små skillnader och<br />
där har man också inom olika idrotter bestämt vilken del av kroppen <strong>det</strong><br />
är <strong>som</strong> skall vara avgörande för om man nått mållinjen eller ej. Det<br />
behöver nödvändigtvis inte vara att nå mållinjen först <strong>som</strong> räknas, man<br />
måste också nå mållinjen med ”<strong>rätt</strong>” kroppsdel för att vinna.<br />
7 Ett exempel på att tidtagning med fotoceller har sina svagheter sågs under en<br />
Finnkamp för cirka tjugo år sedan. Finländaren Arto Bryggare klockades för<br />
rekordtiden 13,15 på 110 meter häck. Det uppstod stor kalabalik och ingen hade<br />
någon vettig förklaring till den sensationella tiden. När målkamerans film framkallades<br />
kom dock sanningen fram. Utan att vara medvetna om <strong>det</strong> hade några upphetsade<br />
finska supportrar <strong>som</strong> satt precis vid målområ<strong>det</strong>, svept ner sin stora finska fana och<br />
på så sätt klippt av ljusstrålen till fotocellen vilket ledde till att tidtagningen stoppades,<br />
ögonblicket innan Bryggares målgång. Rätt segertid fastställdes sedan till 13,68.<br />
(Feldreich, S, 1990).<br />
22
Change language