Årsredovisning Arkitekturmuseet 2012

Årsredovisning 2012 

Årsredovisning Arkitekturmuseet 2012 

1

Förord 3 

- 

Året i siffror 4 

Inledning 4 

Resultatredovisning 4 

Ökat intresse för arkitektur, form 

och design 6 

Resultat 6 

- 

Samlingar och bibliotek 7 

Resultat 8 

- 

Utställningar 10 

Resultat 13 

- 

Pedagogisk verksamhet 14 

Familjeverksamheten 15 

Visningar 15 

Externa samarbeten kring pedagogik 16 

Resultat 16 

- 

Program och debatt 18 

Resultat 20 

- 

Forskning 22 

Resultat 22 

- 

Jämställdhet och mångfald 22 

Resultat 24 

- 

Samverkan 24 

Resultat 27 

- 

Publik och tillgänglighet 29 

Resultat 31 

Regionalt utfall 31 

Utställningsersättning 31 

Samverkan med andra myndigheter och 

aktörer 32 

- 

Plattform för arkitektur, form och design 32 

Resultat 33 

- 

Samverkan om gestaltning av offentliga 

miljöer och hållbar stadsutveckling 33 

- 

Personal och organisation 34 

Ekonomi 35 

Kostnader efter prestationer 35 

- 

Tilläggsupplysningar och noter 36 

Ekonomi 36 

Kostnader 36 

Intäkter 37 

Likviditet och anslagsutnyttjande 37 

Årsredovisning 2012 Årsredovisning 2012 

Lena Rahoult 

museichef 

För 50 år sedan tog Sveriges Arkitekters Riksförbund (SAR) initiativet 

till att skapa ett svenskt arkitekturmuseum. Verksamheten 

drevs först som en stiftelse, för att 1978 övergå till att bli en statlig 

institution och myndighet. 

Arkitekturmuseets jubileumsår 2012 har präglats framför allt av 

två stora utställningar. Först Under verket, om Ragnar Östberg 

och alla de hantverkare, konstnärer och formgivare som tillsammans 

skapade Stockholms stadshus, detta unika allkonstverk som 

är en stark symbol för vår demokrati och för våra högtidstraditioner. 

I den andra jubileumsutställningen Livsmedel ville vi lyfta 

fram vardagslivet. Vi lånade formen av en livsmedelsbutik, som 

fick ett helt nytt sortiment av livets basbehov i form av arkitektur 

och design. Vi ville tala om våra ämnen som livsviktiga delar av 

vardagen, och att vi som medborgare också har ett stort ansvar 

som konsumenter. 

Museets födelsedag den 11 november firades bland annat med utgivningen 

av vår jubileumsbok Om femtio år med Arkitekturmuseet. 

Boken berättar om vår historia utifrån 50 utställningar, en för 

varje år. I boken låter vi dessutom olika författare och medarbetare 

reflektera över våra ämnen, igår, idag och imorgon. Vad händer 

i vårt samhälle om 50 år? 

Vi har öppnat museet för nya aktiviteter och utställningsformer, 

och vi vill komma ifrån det traditionella museibesöket med en 

början och ett slut. Vi vill fungera som en plats att vara på, där du 

som besökare kan ta för dig av alla rum och njuta av en rofylld 

trädgård såväl som av en vidunderlig utsikt över stad och vatten. 

Vi skapar mer utrymme för samtal, debatter och workshops, såväl 

på museet som på andra ställen i landet. 

Under året har vi fått bemöta stundtals hård kritik från såväl 

arkitektur- som designintresserade. En del befarar att Arkitekturmuseet 

ska utarmas med de nya uppdragen, och andra saknar 

framför allt ett Designmuseum med stort D. Visst är vår verksamhet 

en hybrid. Vi är ett museum med samlingar om svensk 

arkitektur, men vi har inga designsamlingar och är därför mer ett 

forum för designområdet. 

Ibland har kritiken hållit en allmänt negativ ton eller varit spekulerande, 

som en allmän oro över att förändring oftast medför 

försämring. 

Vi ska därför förstärka vår kommunikation i syfte att vara tydligare 

med vad vi gör och hur vi gör det. Det kommer och måste få 

ta tid att skapa ett nytt slags institution som förutom att bedriva 

en mer traditionell museiverksamhet ska ha en aktiv och drivande 

roll i viktiga frågor som rör vår samtid och framtid. 

2 3 

Foto: Emma FrEdriksson

Inledning 

Arkitekturmuseet är ett centrum för arkitektur, 

form och design, ett museum och en myndighet på 

Skeppsholmen i Stockholm. Vårt uppdrag är att ta 

ett helhetsgrepp om hela vår gestaltade miljö och 

öka kunskapen och intresset för arkitekturen och 

formens betydelse i samhället. Utgångspunkten är 

att berätta hur arkitektur, design och form påverkar 

din och min dagliga livskvalitet, som ett viktigt led i 

ett socialt hållbart samhälle. Våra ämnen berör dig 

och mig varje dag. 

Under 2012 fyllde Arkitekturmuseet 50 år. Under 

dessa 50 år har mycket hänt. Idag har vi som 

museum och myndighet ansvar för att kommunicera 

med en mycket bred publik om arkitektur, design 

och hållbar stadsutveckling. Arkitekturmuseet är 

en kultur- och samhällsinstitution mitt i samtiden, 

med blickar både mot vår historia och vår framtid, 

med ett stort och viktigt regeringsuppdrag. Det var 

vi inte för 50, eller ens för tio år sedan. Under året 

har vi fortsatt att prova oss fram och vidareutveckla 

vår verksamhet, utifrån de uppdrag vi numera har. 

Vi har kunnat konstatera att intresset för vår verksamhet 

är stort och att året inneburit både ris och 

ros från vår omvärld. Våra ambitioner har som vanligt 

varit höga och ibland har vi inte nått hela vägen 

fram. Att förändras är nödvändigt och bra, men tar 

tid och är ofta lite besvärligt. 

Förväntningarna på Arkitekturmuseet har varit 

fortsatt höga, med helt olika önskemål från olika 

håll. Våra nya uppdrag och hur vi uppfyllt dem har 

uppfattats på helt olika sätt i vår omvärld, vilket 

gett upphov till i viss mån missriktad och i viss mån 

rättmätig kritik. Ofta har kritiken byggt på delvis 

felaktiga uppgifter och/eller okunskap om vårt 

uppdrag. Det flerdelade uppdraget har inneburit 

olika uppfattningar om vad vi borde åstadkomma; 

andra myndigheter förväntar sig en jämbördig organisation, 

från delar av form- och designområdet 

har en viss besvikelse kunnat anas för att vi inte blivit 

det designmuseum som önskats och från vissa 

arkitektkretsar har en saknad efter ett ”klassiskt” 

arkitekturmuseum låtit sig höras. 

Våra besökssiffror har sjunkit något jämfört med 

året innan. Under 2011 hade vi en stor satsning med 

fri entré (en utställning/programverksamhet kallad 

LIVE), vilket delvis kan vara förklaringen till de 

särskilt höga siffrorna det året. Årets siffror översteg 

2010 års siffror med 11 % eller 12 002 personer. 

Regeringen gjorde under 2012 en översyn av 

form- och designområdet, vars resultat redovisa- 


des i samband med budgetpropositionen. Översynen 

behandlade på flera sätt Arkitekturmuseets 

verksamhet. 

Under 2013 tar vi på regeringens initiativ stöd av 

Riksutställningar för att tydliggöra vårt komplexa 

uppdrag för fler och för att gå vidare med kommunikationsarbetet. 

Syftet ska vara att förbättra 

måluppfyllelsen – att stärka intresse och kunskap 

om arkitekturens och formens roll i samhället. Vi 

inväntar dessutom regeringens besked om förnyad 

och tydliggjord instruktion samt ett nytt 

myndighetsnamn. 

Resultatredovisning 

Myndigheten styrs av förordning med instruktion 

för Arkitekturmuseet (2007:1194). I regleringsbrevet 

för 2012 fanns också kompletterande uppdrag, bl.a. 

om att vara en nationell plattform och mötesplats för 

arkitektur, form och design samt att samverka med 

andra myndigheter kring hållbar stadsutveckling 

respektive gestaltning av offentliga miljöer. 

I årsredovisningen berättar vi om våra resultat 

utifrån våra uppdrag. Resultatredovisningen följer 

ordningen i instruktionen, följt av de uppdrag som 

ges i regleringsbrevet. Varje rubrik och avsnitt motsvarar 

en paragraf eller delparagraf i instruktion, 

eller ett uppdrag i regleringsbrev. Regeringen har 

också begärt att myndigheten ska definiera och redovisa 

de kvalitativa aspekterna av verksamhetens 

resultat. I årsredovisningen finns vår egen resultatbedömning 

under varje avsnitt, med en uppskattning 

av kvalitetsutvecklingen för respektive mål. 

Efter resultatredovisningen finns avsnitt om organisation, 

kompetensförsörjning och sjukfrånvaro 

samt ekonomiskt utfall och finansiell redovisning 

med resultat-, balansräkning och anslagsredovisning. 


Besökare: 113 149 (2011: 138 842, 2010: 101 000)* 

Webbesökare: arkitekturmuseet.se 

(2012: 165 029, 2011: 122 778, 2010: 125 000) 

hållbarstad.se (13 275, invigdes 1 juni 2012) 

båda sammantaget: 178 304 

Antal programpunkter och visningar: 

265 (2011: 214, 2010: 157) 

Antal program och visningar särskilt för 

barn och unga: 304 (2011: 262, 2010: 245) 

Andel barn och unga under 19 år: 

19 % (2011: 17 %, 2010: 17 %) 

Antal utställningar: 17, varav 4 var egna produktioner 

(2011: 9 resp. 4, 2010: 20 resp. 10)** 

Antal platser i landet vi haft programverksamhet 

på: 10 (2011: 6, 2010: siffra saknas) 

Antal objekt i samlingarna: ca 3,5 miljoner (3,5) 

Antal hyllmeter böcker: 

850 (2011: 866, 2010: 844)*** 

Året i siffror 

(2011 respektive 2010 års siffror i parantes) 

Antal besök till bibliotek och forskarexpedition: 

1 893 (2011: 1 743, 2010: 1 520) 

Antal personer som studerat samlingarna: 

551 (2011: 564, 2010: 254) 

Antal utgivna publikationer: 6 (2011: 4, 2010: 5) 

Antal samarbetspartners: 129 (2011: 107, 2010: 

siffra saknas) 

* Siffran inkluderar besökare till Bucky Dome: 15 879. 

Då Bucky Dome hade fri entré togs denna siffra fram genom 

dagliga bedömningar samt beräkningar vid programevenemang. 

** Flera projekt som här anges som utställningar var snarare 

en slags blandning mellan utställning och programaktivitet, 

varför siffran är något högre än tidigare år; se under rubriken 

Utställningar för mer information 

*** (minskad siffra efter gallring av dubblerande tidskrifter m.m.) 

Foto: Emma FrEdriksson 

4 5

Ökat intresse för arkitektur, form 

och design 

1 § Arkitekturmuseet har till uppgift att belysa arkitekturen, 

samhällsplaneringen och forskningen 

inom sitt verksamhetsområde samt levandegöra den 

byggda, anlagda och formgivna miljöns samband 

med samhället och samhällsplaneringen. 

Vidare ska myndigheten verka för ett stärkt intresse 

för arkitektur, formgivning och design samt en 

ökad kunskap inom dessa områden. 

Med uppdraget att vara en gemensam plattform för 

diskussion och kunskapsutbyte om arkitektur, form 

och design vänder sig Arkitekturmuseet till såväl 

yrkesverksamma som intresserad allmänhet i alla 

åldrar och skapar en nationell mötesplats. Arkitekturmuseet 

arrangerar samtal, diskussioner, debatt, 

olika typer av aktiviteter, workshops, utställningar 

och pedagogisk verksamhet - både i våra egna 

fantastiska lokaler, på andra platser i landet och i 

digitala medier. Vi har också egen forskning, unika 

samlingar och erbjuder alla möjligheter till ökat lärande 

genom vårt inbjudande bibliotek, omfattande 

databaser och en forskarexpedition. 

Alla dessa verksamheter samspelar för att belysa, 

levandegöra och för att verka för ett ökat intresse 

och stärkt kunskap, enligt uppdraget. 

Under året fyllde Arkitekturmuseet 50 år. Det gav 

oss tillfälle att fira, men också att rannsaka oss själva. 

Uppdraget att stärka intresse och kunskap om arkitekturens 

och formens roll i samhället, i samverkan 

med andra aktörer, fyllde tre år. Det är ett komplext 

uppdrag och innefattar både arkitektur och form, 

både grundläggande museiverksamhet och en ny 

sorts informerande, debatterande och analyserande 

verksamhet. Vi ska vända oss både till en traditionell 

besökare, till nya publikgrupper, till forskare, till 

barn och unga samt till yrkesverksamma inom en rad 

sinsemellan olika branscher och förvaltningar. 

Under 2012 har vi utvecklat verksamheten vidare 

och satsat på att nå nya målgrupper, inom 

alla verksamhetsgrenar. Inriktningsmässigt har vi 

fortsatt bredda verksamheten och fokuserat på arkitektur, 

form och design med särskild tonvikt på 

socialt hållbar utveckling. Vi har vidareutvecklat 

vårt tvärdisciplinära arbetssätt. Bland annat har vi 

under sommaren samarbetat med Moderna museet 

kring en mångfacetterad verksamhet i vår trädgård, 

vilket för oss var ett nytt sätt att möta publik på. Vår 

forskning har också fortsatt att integreras med an- 


dra verksamheter och nått en publik spridning. Vi 

har under året startat webbplatsen hållbarstad.se, 

som en viktig källa till ökad kunskap kring hållbar 

samhällsutveckling. Intresset och engagemanget 

för sidan bedöms som stort, både hos samarbetsparter 

och för besökare. 

Kommunikation 

För att stärka vår möjlighet att att nå ut och öka 

intresset kring våra ämnen har vi under året arbetat 

med att utveckla vår kommunikation, bl.a. genom 

fortsatt arbete med museets varumärkesplattform, 

fler annonskampanjer, mer aktivt publik- och pressarbete 

samt stärkt närvaro i sociala medier. Intresset 

för vår verksamhet har delvis som en följd av 

detta ökat, med jämförelsevis stort genomslag i media 

under året: uppskattningsvis har ett hundratal 

artiklar och tjugotalet radio- och tv-inslag publicerats 

och sänts (exakta siffror saknas). 

Resultat 

Målet är att stärka och öka kunskap och intresse 

samt att belysa och levandegöra verksamhetsområdena. 

Effekterna är svårmätbara - i alla fall på 

kortare sikt - och skulle möjligen kunna jämföras 

med att mäta opinionsskiften. Det som däremot går 

lättare att mäta är verksamheter som gjorts i syfte 

att uppnå målet: som antal genomförda satsningar 

av olika slag – programpunkter, samarbeten med 

extern part, utställningar, publikationer, utlånade 

böcker, andel digitaliserat material etc. Dessa uppgifter 

återfinns under ”året i siffror” samt under 

verksamhetsrubriker nedan. 

En generell bedömning är att vi i den samlade 

verksamheten gjort framsteg i uppfyllelsen av 

målet, jämfört med tidigare år, men att det fortfarande 

finns en stor potential att utveckla nivån av 

påverkanskraft. 


Samlingar och bibliotek 

2 § Myndigheten ska särskilt 

1. vårda, förteckna, vetenskapligt bearbeta och genom 

nyförvärv berika de samlingar som har anförtrotts 

museet och hålla samlingarna tillgängliga för 

allmänheten. 

Arkitekturmuseets samlingar speglar den svenska 

arkitekturhistorien från 1800-talets andra hälft 

fram till våra dagar. De omfattar ritningar, skisser, 

handlingar av skilda slag, fotografier, modeller och 

andra föremål, men även boksamlingar som tidigare 

ingått i arkitekters egna bibliotek. I våra samlingar 

går det ofta att följa arkitektens hela arbetsprocess 

- från de första försiktiga skissutkasten till 

färdigt resultat. För arkitekten själv var skisserna 

ett arbetsmaterial, ingenting som var tänkt att bevaras 

för framtiden, ur ett forskningsperspektiv är det 

dock ett ovärderligt material, fyllt av marginalanteckningar, 

överstrukna förslag och personliga betraktelser. 

Materialet utgör av samma anledningar 

en stor utmaning ur ett bevarandeperspektiv, bl.a. 

genom dess skörhet. 

Arkitekturmuseets bibliotek består dels av böck- 


er som tillhört framstående arkitekter - vilket ur ett 

forskningsperspektiv ger en viktig ingång till arkitekternas 

arbete - dels inköpt litteratur om arkitektur 

och i viss mån design. 

Tillgänglig- och synliggörande av samlingar 

och bibliotek 

Under år 2012 har Arkitekturmuseet särskilt prioriterat 

att synliggöra och tillgängliggöra samlingar 

och bibliotek. Målet har varit att nå ut till fler. 

En rad strategiska beslut fattades med målet 

att bl.a. öka förmedlingen av högupplösta digitala 

bilder av objekt ur samlingarna. En webbpubliceringspolicy 

antogs, liksom en förenklad prislista för 

framställning av digitala bilder. Dessa åtgärder föregicks 

av en översyn av samtliga donationsavtal i 

syfte att säkerställa rättigheter för bl.a. webbpublicering. 

Dessa beslut har varit en starkt bidragande 

orsak till att antalet förmedlade högupplösta 

bilder ökat markant, från 183 bilder år 2011 till 

4 182 bilder år 2012. Av dessa förmedlades 3 327 via 

digitaltmuseum.se. 

Samtidigt som antalet förmedlade bilder ökat 

med 2 185 % har antalet digitaliserade föremål ökat 

från 18 800 objekt föregående år, till 21 261 detta år. 

6 7

Antalet webbpublicerade föremål har också ökat 

kraftigt (från förra årets 27 973 till årets 39 277). 

Utöver löpande digitalisering av objekt ur samlingarna, 

arbetar Arkitekturmuseet även på det 

strategiska planet med digitaliseringsfrågor. I linje 

med vår strävan att digitalisera viktiga samlingar 

samarbetar vi med Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna 

när det gäller digitaliseringen av museets största 

fotosamling (Sune Sundahls fotosamling). Under 

året digitaliserades 2 098 fotografier ur denna samling, 

som totalt omfattar ca 195 000 negativ. 

Mötet med våra besökare i forskarexpeditionen 

och biblioteket är central för verksamheten. Öppettiderna 

har ökat något, samtidigt påbörjades under 

hösten en målgruppsanalys som syftar till att öka 

kunskapen om användarnas behov och förväntningar 

på samlingarna och biblioteket. Målet är att resultatet 

av dessa undersökningar ska resultera i en 

handlingsplan som kan generera ett mer frekvent 

användande av Arkitekturmuseets samlingar och 

bibliotek. Besökarantalet till biblioteket och forskarexpeditionen 

har fortsatt öka och ligger nu på 

1 893 personer, vilket är en ökning med omkring 10 % 

jämfört med 2011. Sedan 2009 är ökningen närmare 

25 %. Antalet forskarförfrågningar via mail och telefon 

har ökat något i jämförelse med föregående år 

(från 1 060 till 1 082. 2010 uppgick de till 777). 

Att öka synliggörandet av samlingarna även i 

utställningssammanhang har prioriterats. Originalföremål 

och fotografier har funnits med i fem utställningar 

på museet och tre utställningar på andra 

institutioner. Totalt har 710 objekt ur samlingarna 

visats i utställningar under året. 

Biblioteket har kommit att spela en allt viktigare 

roll i samband med andra publika arrangemang 

och utställningar, vilket gjort att böcker ur 

samlingarna syns på nya sätt. I biblioteket genomfördes 

sju temapresentationer med litteratur ur 

bibliotekets samlingar. Bokutgivning på museets 

eget förlag eller i samarbete med andra förlag är 

ytterligare ett sätt att tillgängliggöra och synliggöra 

samlingarna. Under året har sex publikationer 

getts ut: jubileumsboken Om 50 år med 

Arkitekturmuseet (svensk och engelsk upplaga), 

Renhårigt och enkelt – Om arkitekt Björn Hedvall 

och hans arbete, i samarbete med Signum 

förlag, samt Försiktig följeslagare, Dream’s Time 

Capsule och Rum för död. 

Arkitekturmuseet deltog under Raoul Wallenberg-året 

och genomförde en presentation av 

material ur Raoul Wallenbergs samling som finns 

i museets ägo. Under hösten påbörjades digitalise- 


ringens av hela Wallenbergs samling, på uppdrag av 

University of Michigan. 

I syfte att bl.a. öka tillgängligheten till museets 

samlingar även regionalt tecknades under år 2012 

en avsiktsförklaring mellan Arkitekturmuseet, Kalmar 

konstmuseum, Designarkivet i Pukeberg, Regionförbundet 

i Kalmar län, Nybro kommun och 

Linnéuniversitetet. Aktörerna har förenats kring 

ambitionen att i Pukeberg skapa ett centrum för 

forskning inom design och arkitektur. Som en del 

i det arbetet avser Arkitekturmuseet att tillgängliggöra 

delar av sina samlingar i Pukeberg. Medel för 

att utveckla forskarmiljön i anslutning till Designarkivet 

beviljades av Statens Kulturråd. Insamling av 

digitalt originalmaterial är den största utmaningen 

i framtiden. Som en del i samarbetet med Designarkivet 

i Pukeberg ska metoder för insamling av digitalt 

material utvecklas. Även till detta har medel 

ifrån Statens kulturråd beviljats. 

Insamling och bevarande 

Att berika museets samlingar genom nyförvärv 

handlar främst om donationer av ritningar och andra 

föremål, men även om donationer av boksamlingar 

som tillhört verksamma arkitekter. Allt som 

oftast sker donationer på initiativ av arkitekten 

själv eller de efterlevande. 

Antal förvärv ligger något lägre i jämförelse med 

tidigare år, däremot har omfånget på det donerade 

materialet varit stort. En stor och betydelsefull 

samling som togs emot var från arkitekten Ove Hidemark. 

Samlingen omfattar över 200 projekt varav 

återuppbyggnaden av Katarina Kyrka hör till ett av 

dem. För att utveckla nya rutiner för insamling och 

mottagande av samlingar inleddes ett samarbete 

med Ove Hidemarks arkitektkontor där samlingen 

ordnades innan leverans. I samband med detta 

genomfördes också en omfattande digitalisering av 

material ur samlingen (ca 7 000 ritningar). 

Som en del i arbetet med tillgängliggörandet av 

samlingar hör att ordna och registrera dem. Detta 

arbete har varit lägre prioriterat i år. Likväl har 

skulptören och inredningsarkitekten Sven Erik 

Fryklunds samling ordnats och ett omfattande arbete 

med museets tidskriftssamlingar har genomförts. 

En viktig del i samlingsförvaltning är tydlig magasinsplacering 

i databaserna. Det har visat sig 

att en betydande del av placeringsinformationen 

i dagsläget endast återfinns i vår gamla databas, 

p.g.a. problem vid konverteringen till den nya databasen. 

Arbetet med att åtgärda detta kommer 

att ske under 2013. 


Resultat 

Målet handlar om att vårda, vetenskapligt bearbeta 

och tillgängliggöra samlingarna. Bedömningen är 

att måluppfyllelsen varit god, utifrån de mål vi satt 

upp för verksamheten. Utvecklingen har varit positiv 

både kvalitativt och kvantitativt. Under året har 

exempelvis antalet vårdade objekt ur samlingarna 

mer än fördubblats, antalet digitaliserade och därmed 

tillgängliggjorda objekt ökat och andelen förmedlade 

bilder, högupplösta fotografier av samlingar, 

mångdubblats. Ett viktigt forum för att ta del av 

våra samlingar är digitaltmuseum.se, en webbplats 

som samlar Arkitekturmuseets och ett femtontal 

andra museers samlingar, sökbara och tillåtna att 

använda för allmänhet och forskare. 

Även besökare till bibliotek och forskarexpedition 

och antalet låntagare fortsätter att öka, vilket 

betyder att vi ytterligare tillgängliggjort samlingarna. 

Två omfattande bokpublikationer togs fram 

under året, båda med tanke på en bred arkitekturintresserad 

målgrupp. 

Flera nya samarbeten har utvecklats. Det viktigaste 

är den regionala satsningen tillsammans med Designarkivet 

i Pukeberg, Linnéuniversitetet och andra. 

Vår ambition och tro är att samarbetet kommer 


att leda till ytterligare utveckling av samlingarnas 

bevarandemöjligheter och till ökad kunskap hos fler. 

Vi har även arbetat vidare på att integrera arbetet 

med samlingar, bibliotek och forskning med 

övrig verksamhet. Det har bl.a. inneburit en högre 

grad av användande av samlingar i utställningar, att 

aktuell litteratur alltid tas fram till större publika 

evenemang, att forskningen och den pedagogiska 

verksamheten utvecklat gemensamma publika 

aktiviteter och att programpunkter knutits till bibliotek 

och samlingar. Syftet har varit att öka kunskap 

och intresse för våra samlingar och för våra 

ämnesområden. 

Det som återstår är att vidareutveckla och genomföra 

de strategier för insamling av samtida 

material, som planerats för. För 2012 har vårt jubileumsår 

prioriterats, vilket lett till att arbetet med 

insamling av material delvis fått prioriteras ner. 

8 9

Utställningar 


2. driva och stödja utställningsverksamhet och annan 

pedagogisk och debatterande verksamhet. 

Arkitekturmuseet driver och stödjer utställningsverksamhet, 

främst i våra egna lokaler. I våra två salar om 

totalt cirka 1200 kvadratmeter har vi under året visat 

17 utställningar. Vissa av dessa har dock varit mer 

gränsöverskridande aktiviteter än regelrätta utställningar 

(det gäller framför allt Bucky Dome och Allmänna 

kontoret). Åter andra har visat tävlingsbidrag 

och bidrag från skolklassers arbete (Future City respektive 

Staden i ungas ögon). Ytterligare några (Dream’s 

Time Capsule och Vävskäl) har varit besläktade 

med rena konstobjekt, som stått hos oss under begränsad 

tid. Fyra av utställningarna har varit helt egna 

produktioner (UnderVerket, Livsmedel, 1/5del av ditt 

liv samt Pepparkakshus), övriga utställningar producerades 

i samarbete med eller helt av extern part. 

Under året har vi också utökat våra publika lokaler, 

bl.a. för att få mer utställningsyta. Detta skedde 

genom att tre kontor gjordes om till en publik yta i 

glasgången mellan café och bibliotek. Därtill gjor- 


des ytterligare ett rum om till en ny typ av publik 

yta, där café Bloms tidigare huserade. Vi lät där en 

designgrupp – Fuldesign – skapa en ”lounge”, som 

blev en slags utställning i sig. Denna lounge var ett 

tillfälligt rum för mindre publika sammankomster, 

utlån till extern part, workshops och liknande. 

De målsättningar vi formulerat för utställningsverksamheten 

för 2012 handlade till stor del om 

att bredda målgrupperna och att sätta besökaren 

i fokus. Tillgängliga utställningar, tilltalande 

både för den initierade och för den med mindre 

förkunskaper, var målet. Ambitionen var en balans 

mellan de olika ansvarsområdena arkitektur, 

samhällsplanering, form och design, och utställningar 

som gärna kan kombinera disciplinerna. 

Att uppnå det övergripande målet att levandegöra 

och öka intresse och kunskap för arkitekturens, 

formens och designens roll i samhället och att hitta 

en samtidsaktualitet prioriterades. Social hållbarhet 

uttrycktes vara ett övergripande tema, för 

utställningar liksom för all verksamhet. 

Jubileumsutställningar 

För året planerades och genomfördes två stora 

jubileumsutställningar för vårt 50-årsfirande: Un- 


derVerket och Livsmedel. Dessa var väldigt olika 

till sitt uttryckssätt, men uppnådde i varierad grad 

ovanstående målsättningar. I båda kombinerades 

disciplinerna för att skapa en helhetsberättelse respektive 

ge uttryck för en tematisk genomgång av 

samtida frågeställningar, genom våra samlingar. 

UnderVerket, som öppnade under 2011, handlade 

om uppbyggnaden av och berättelserna om och 

bakom Stockholms stadshus. Livsmedel var iscensatt 

som en livsmedelsbutik, där vi bjöd på ”godbitar” 

inom arkitektur, form och design. Filmer, fotografier, 

skisser, modeller, ljud och föremål - många 

aldrig tidigare visade - fyllde hyllor, kyldiskar och 

varukorgar. Syftet var att inbjuda till reflektion om 

förhållandet mellan medborgare och konsument 

genom att använda historier (och föremål) vi redan 

har och samtidigt lyfta dagsaktuella frågor. 

Projektrummet 

Genom det fleråriga utställnings- och programkonceptet 

Projektrummet har vi breddat våra 

målgrupper och samtidigt utmanat eller undersökt 

design- och formbegreppet. Under året har vi 

inom ramen för konceptet visat svenskt alternativt 

mode (Fashionplay), frågor om och idéer till hur 


vi använder stadens parker (Sommarland), förslag 

till konst och hemslöjd inom palliativ vård (Rum 

för död) samt illustrationer, text och objekt av en 

serietecknare (Försiktig följeslagare). 

Klas Anshelm 

Med den kompakta men lekfulla och innehållsrika utställningen 

om arkitekten Klas Anshelm fick vi chansen 

att visa viktiga delar av våra samlingar från arkitekten 

som präglat stora delar av det moderna Lund. 

Staden i ungas ögon och Future City 

För sjätte året i rad samarbetade vi med stockholmsskolan 

Thorildsplans gymnasium för utställningen 

Staden i ungas ögon. Som vanligt gav utställningen 

oss alla ögonöppnare för hur olika platser 

i Stockholm skulle kunna se ut och användas, om 

ungdomsperspektivet fick vara mer vägledande. Future 

City är en utställning och en tävling för elever 

från hela landet i årskurs 6-9. Tävlingens riksfinal 

ägde i år rum på Arkitekturmuseet och alla bidrag 

som gick vidare från regionerna ställdes ut på museet. 

Uppgiften för eleverna var att undersöka och 

göra en modell för hur våra samhällen kan utvecklas 

i framtiden. Projektet Future City låter högsta- 

10 11

dieelever runtom i Sverige lära sig att omsätta idé 

till handling, ta initiativ, lösa problem, planera sitt 

arbete, samarbeta med andra och lära genom handling. 

Samarbetet mellan Arkitekturmuseet och Future 

City kommer att fortgå och fördjupas. 

Båda samarbetena innebär en möjlighet att 

väcka intresset hos en framtida arkitekt, stadsplanerare 

eller designer med möjlighet att bidra till 

högre kvalitet och i förlängningen bättre samhällen. 

Vävskäl 

Vävskäl innebar i huvudsak att 2 160 silkessträngar 

spändes tvärsöver ett av våra utställningsrum, men 

innehöll också programverksamhet med musik. 

Upplevelsen var mycket stämningsfull och gav en 

ny syn på rumslighet. Projektet var Anna E Weisers 

examensarbete i komposition intermedia på Kungl. 

Musikhögskolan. 

Moki Cherry och Bucky Dome 

Under sommaren 1972 bodde musiker- och konstnärsfamiljen 

Karlsson Cherry intill Moderna museet. En 

sfärisk ”dom”, i modell efter den amerikanske arkitekten 

Buckminster Fuller, var då uppförd. Under sommaren 

2012 byggdes en replik av denna dom i trädgården, 

i ett samarbete mellan Arkitekturmuseet och Moderna 

museet. Domen kallades Bucky Dome. Familjen Cherry 

flyttade inte in denna gång, men fyllde dock en del av 

sommaren med musik i domen, genom Eagle Eye och 

Neneh Cherry m.fl. Familjen gjorde också, tillsammans 

med de båda museerna, en pop up-utställning med 

Moki Karlsson Cherrys konst. I anslutning gavs även 

kort information om Buckminster Fuller. 

I Bucky Dome arrangerades under en regnig och 

kylig sommar 77 programpunkter som togs emot av 

nästan 16 000 besökare. I augusti gjordes i domen 

flera samarrangemang med festivalen Music and 

Arts och många av dessa festivalbesökare hittade 

för kanske första gången till Arkitekturmuseet. 

Dream’s Time Capsule 

Dream’s Time Capsule är ett temporärt offentligt 

konstprojekt av den italienska konstnären Eva Frapiccini. 

I ett tillfälligt arkitektoniskt rum samlas och 

arkiveras besökares berättelser om sina drömmar. I 

det undersökande projektet reser konstnären med 

kapseln runt till olika platser på jorden och skapar 

med hjälp av besökare ett ljudarkiv av drömberättelser. 

Projektet har presenterats på Townhouse 

Gallery i Kairo, under fyra dagar på Arkitekturmuseet 

och i Botkyrka under Fittja Open. Arkitekturmuseet 

bidrog även till produktionen av kapseln 


och har för avsikt att visa den vid fler tillfällen och 

fylla ljudarkivet med fler drömmar. 

Allmänna kontoret 

Med Allmänna kontoret erbjöd vi dagligen under 

fem veckor 20-30 frilansarbetare en arbetsplats. 

Produktionsgruppen Dilettant AB ville med projektet 

undersöka möjligheterna att skapa en ny typ 

av offentligt rum - allmänna kontor öppna för alla, 

lätt tillgängliga i bostadskvarter. Allmänna kontoret 

var alltså ingen egentlig utställning, utan ett sätt 

att både vara en reell mötesplats och att samtidigt 

diskutera frågor om behoven av offentliga rum, socialt 

hållbar stadsutveckling och levande stadsdelar, 

villkoren för kreatörer och flera andra aktuella frågor. 

I princip var det allmänna kontoret, bemannat 

dagligen av Dilettant AB, fullsatt varje dag under 

hela perioden. Behovet av samhörighet, en annan 

typ av arbetsplats och ett fritt offentligt rum att arbeta 

och mötas i tycks därmed vara väl belagt. 

Pepparkakshus – Jag kan vara med! 

Årets pepparkakshustävling gick under parollen 

”Jag kan vara med! Baka din snilleblixt för en bättre 

vardag”. Samarbetspartners var i år Hjälpmedelsinstitutet 

(Hi) samt den ideella organisationen 

Utopia. Rekordmånga bidrag kom in (120 st.) och 

som vanligt hade allt från skolklasser, familjer, arkitekter, 

bagare och kreativa hemmabakare gjort sina 

egna tolkningar på årets tema. Frågeställningarna 

för årets tema handlade om hur staden och miljön 

du lever och bor i kan bli bättre för dig, din kompis 

eller kanske din farfar och framför allt - hur det kan 

bli så bra som möjligt för oss alla tillsammans. Går 

det att baka ett verk som funkar för alla generationer, 

funktioner och konstellationer? 

Pepparkakshusutställningen är både omtyckt 

och välbesökt och har blivit ett sätt för Arkitekturmuseet 

att på ett lekfullt sätt uppmärksamma 

angelägna frågor. 

1/5-del av ditt liv 

1/5-del av ditt liv – bo bra på äldre dar – undersöker 

just hur vi alla kan få bo bra även som äldre. 

Utställningen har tagits fram tillsammans med 

Hjälpmedelsinstitutet och deras regeringsstödda 

projekt Bo bra på äldre dar. Sveriges och Europas 

befolkning blir allt äldre, vilket ställer stora 

krav på politik och bostadsmarknad. Utställningen 

pekar fram mot många intressanta lösningar 

inom arkitektur, landskapsarkitektur, stadsplanering 

och design. Den högaktuella frågan är hur 


vi skapar inkluderande samhällen för alla åldrar, 

plånböcker och rörelsemöjligheter. Utställningen 

byggdes för att kunna turneras och kommer under 

2013 att visas runtom i landet. 

Utställningar 2012 

Arkitektur i Sverige, basutställning 

UnderVerket, 8 december 2011 – 22 april 2012 

Klas Anshelm – samlade ting, 20 januari – 4 mars 

Staden i ungas ögon, 3 – 22 april 

Future City, 27 mars – 15 april 

Vävskäl – 2160 silkessträngar i rum, 15 maj – 3 juni 

Livsmedel, 30 maj 2012 – 6 januari 2013 

Moki Cherry, 17 maj – 9 september 

Bucky Dome, 17 maj – 9 september 

Dream’s Time Capsule, 20 – 23 september 

Allmänna kontoret, 30 oktober – 30 november 

Pepparkakshus, 28 november – 6 januari 2013 

En femtedel av ditt liv, 

17 november 2012 – 31 mars 2013 

Projektrummet: 

Fashionplay, 7 februari – 4 mars 

Sommarland, 17 mars – 13 maj 

Rum för död - Konst och hemslöjd för vård i 


livets slutskede, 15 juni – 23 september 

Försiktig följeslagare, Joanna Hellgren, 

2 oktober – 11 november 

Dessutom visades några av våra produktioner och 

samproduktioner på andra platser under 2012: 

Venedigs arkitekturbiennal 2012, Light-Houses 

On the Nordic Common Ground. 

Venedig, Italien, 29 augusti – 25 november 2012 

New Nordic Landscape, Felleshuset, 

Nordiska ambassaderna, 

Berlin, Tyskland, 16 juli – 28 augusti 

Greta Magnusson Grossman - A Car And Some 

Shorts, Price Tower Arts Center, 

Bartlesville, USA, 20 januari – 6 maj 2012 

Greta Magnusson Grossman - A Car And Some 

Shorts, Pasadena Museum of California Art, 

Pasadena, USA, 7 oktober 2012 - 24 februari 2013 

Design

ta arkitektur och design i en bred samhällskontext 

har resultatet varit tillfredsställande. Inte minst genom 

nyskapande och inbjudande satsningar som 

Bucky Dome och Allmänna kontoret. Men även 

mer regelrätta utställningar, som t.ex. 1/5-del av ditt 

liv och Projektrumsutställningarna har enligt vad vi 

kan bedöma fått positiv respons hos besökarna. 

Vissa av årets utställningar fick blandad eller negativ 

kritik i media. Lärdomen är att se över och 

förbättra vår planering och organisation vid egna 

produktioner samt att tydliggöra en genomgående 

berättelse för besökaren. Vi behöver också bli 

bättre på att målgruppsanpassa varje utställning 

efter säsong, för att exempelvis möta den ström av 

utländska turister som besöker oss framför allt under 

sommarhalvåret. Vår basutställning är fortsatt 

populär bland dessa turistgrupper samt hos svenska 

skolklasser, men ambitionen är att göra vår fasta 

utställning ännu mer intressant för en bredare 

publik och att integrera design i basutställningen. 

Ett målarbete för detta ska påbörjas under 2013. 

Målet att öka användningen av våra samlingar för 

att belysa samtidsfrågor har uppnåtts, men fortsätter 

utvecklas. 

Samtidsaktualitet var en prioritering som ock- 


så lyst igenom i utbudet. Likaså tycker vi oss ha 

lyckats finna former för att intressera även en museiovan 

besökare och den som är mindre insatt 

i våra ämnesområden. Det har vi gjort genom att 

medvetet söka nya samarbeten – t.ex. med Hi och 

Utopia – genom att vidga gränserna för begreppen, 

som t.ex. att visa serieillustrationer som design, och 

genom att kombinera olika konstarter och frågor. 

Pedagogisk verksamhet 





Skol- och familjeverksamheten har en viktig roll. Det 

är här vi möter framtidens besökare och beslutsfattare. 

Målet är att ökad kunskap om den gestaltade miljön 

ska leda till ett intresse och delaktighet i samtalet 

om det offentliga och privata rummets byggnader, om 

anlagda miljöer och föremål. Genom att skapa ett intresse 

och förståelse för omgivningen ger man också 

barn och unga möjlighet att tolka den genom ett his- 


toriskt, socialt och funktionellt perspektiv – och samtidigt 

få bra förutsättningar att kunna påverka den 

framtida utvecklingen. Barn upplever sin omgivning 

mycket direkt, med hela kroppen, genom lek och rörelse 

via alla sina sinnen. Därför varvar vi förmedling 

av fakta med sinnesupplevelser av rum och föremål. 

För varje år ökar utbudet och efterfrågan av museets 

pedagogik, både för barn och vuxna. Antalet bokade 

skolklasser ökade jämfört med förra året med 

20 %. Familjer som deltog i workshops ökade med 

nästan 10 % och antalet bokade visningar med 40 %. 

Museet har även fått en ökad efterfrågan om kompetensutveckling 

för lärare i arkitekturpedagogik. 

Arkitekturmuseet har under 2012 fortsatt sitt arbete 

för att väcka barn och ungdomars intresse för 

arkitektur, form och design. Genom att stärka deras 

kunskaper och erfarenheter är målet att de skall bli 

medvetna om möjligheten till delaktighet i utvecklingen 

av den byggda och formgivna miljön. Vi har 

också försökt möta det ökade intresset för hållbarhetsaspekter 

i skolprogrammen, och har då använt 

vår digitala plattform hållbarstad.se. 

Under året har ett designprogram ingått i skolerbjudandet, 

hållbarhetsaspekter ingår även här. 

Vi har samarbetat med lärare och elever för att utveckla 

ett designprogram som möter skolans behov, 

och en uttryckt önskan är att designföremål bör 

ingå i museets fasta utställning. Vi har under året 

inbjudit lärare till lärarkvällar med olika teman, 

bl.a. design och hållbar stad. 

Plats och identitet är teman som varit centrala under 

2012. Tillsammans med dansgruppen Lava har 

projektet Hem genomförts med dansare och barnhemsbarn 

i Moldavien, Vitryssland och Ukraina. 

Syftet är att låta barn som bor på institution komma 

till tals om hem och boende. Deras berättelser 

och tankar blir sedan framförda i en turnerande 

dansproduktion. 

Även ett Skapande skola-projekt med tema Plats 

och identitet genomfördes med högstadieklasser 

från en skola i Stockholm (Skogås). Våra fasta pedagogiska 

program ingår i flera Skapande skola-projekt, 

då eleverna kommer till Arkitekturmuseet vid 

flera tillfällen. 

Den pedagogiska verksamheten finns även presenterad 

i Arkitekturmuseets jubileums- och årsbok. 

Elevutställningar 

Riksfinalen av skoltävlingen Future City lade grunden 

för ett fortsatt samarbete under året. Tävlingsbidragen 

visades i år över påsken och användes som 

utgångspunkt för påsklovsaktiviteten för familjer, 

med uppdraget att i vår ateljé bygga egna smarta 

städer för framtiden. Deltagandet under påsklovet 

blev rekordstort med 107 barn och vuxna. 

Projektet och elevutställningen Staden i ungas 

ögon genomfördes även detta år, och eleverna byggde 

modeller som visade deras visioner för några platser 

i Stockholm som idag präglas av asfalt, trafikbuller 

och otrygghet. 

Familjeverksamheten 

Varje söndag och alla lov har familjer varit välkomna 

till museets ateljé för att bygga något tillsammans 

kring ett tema, oftast med utgångspunkt i 

någon av utställningarna. 

Sommarlovet öppnade för utomhusaktiviteter: 

Bredvid Bucky Dome byggde svenska och utländska 

familjer geodesiska domer av rullade tidningar 

som dekorerades med färgad organza. 

Under Stockholms Kulturfestival byggdes det 

med färgade papper och limpistol, med inspiration 

från djur och natur. Under festivalens fem dagar, 

med ökade öppettider och oftast fint väder slog vi 

tidigare års rekord med fler än 1 000 barn och vuxna 

som byggde hos oss. 

Under museets födelsedagshelg i november 

hade vi sagostund i biblioteket och läste ur barnböcker 

med arkitektur- och designanknytning. I 

vår gröna ateljé var det öppen workshop i samarbete 

med Den Pedagogiska Designbyrån, där barn 

och vuxna tillsammans designade drömrum och 

gjorde egna figurer som ”flyttade in”. 

Under året har vi vid några tillfällen kvalitetssäkrat 

familjeverksamheten (GLO - Generic Learning Outcomes), 

och genom enkäter undersökt hur deltagarna 

värderar den. Det visade sig att besökarna tyckte att 

verksamheten var bättre än deras förväntan och de 

allra flesta ville gärna delta igen. Besöket hade även 

för de flesta (70 % av 87 familjer) ökat deras intresse 

för de teman som togs upp: bostaden, stadsplanering, 

byggnadskonstruktioner, serietecknande mm. 

Visningar 

Varje söndag har museet erbjudit visningar av pågående 

utställningar. Totalt gjordes 105 öppna visningar, 

vilket är en fördubbling jämfört med 2011. 

Mest bokade visningar var det för vår basutställning 

om arkitektur i Sverige, men även visningar av 

UnderVerket, utställningen om Stadshuset, väckte 

stort intresse. 

Under 2012 hade vi ett samarbete med N&J Travels 

AB som erbjöd visningar på ryska vid tidpunkter 

då det är många ryska turister i Stockholm (to- 

14 15

talt 35 tillfällen). Genom detta samarbete översattes 

även viss information på vår hemsida till ryska. 

De bokade visningarna ökade med 40 % medan 

efterfrågan på vandringar minskade något. 

Externa samarbeten kring pedagogik 

I samråd med Statens Konstråd och tillsammans med 

en konstnär genomförde vi en workshop med eleverna 

på en ny skola i Krokom, som ingår i samverkansprojektet 

kring gestaltning av offentliga miljöer. Vi utgick 

från övningar från vårt pedagogiska redskap Arkitekturboxen, 

för att eleverna skulle uppleva och upptäcka 

sin nya skolbyggnad på olika sätt. Vi ser stora möjligheter 

i att skolor använder detta koncept, när nya elevgrupper 

skall introduceras till en ny rumslig miljö. 

Workshop med Arkitekturboxen genomfördes 

även för lärare i Luleå i samarbete med Norrbottens 

länsmuseum. Boxen presenterades också i en utställning 

på Form och designcenter i Malmö. 

Under året har Arkitekturmuseets pedagoger genomfört 

flera workshops med skolelever och studenter. 

Som exempel kan nämnas Glänta i Uppsala domkyrka, 

ett projekt tillsammans med forskarverksamheten och 

domkyrkans pedagoger, Upptäck Staden med utbytesstudenter 

vid Linköpings universitet, Tema Kapstaden 

i samarbete med Kungliga Konsthögskolan (KKH), 

Framtidsstaden med PEAB, Göteborg och Building 

Blocks på de Nordiska ländernas ambassad i Berlin. 

Därtill gjordes en workshop med elever från Nacka 

och Nairobi då 30 elever presenterade sina projekt 

för varandra. Detta möte var en del av ett startskott 

inför en kommande utställning på Arkitekturmuseet 

med tema City identity, Nairobi - Stockholm. 

Vi har haft besök av flera både inhemska och 

utländska museipedagoger och studenter som följt 

med på våra skolprogram och fått information om 

vår pedagogiska verksamhet. Arkitekturmuseets 

pedagoger har också föreläst för olika grupper i och 

utanför museet, bl.a. i samverkan med Boverket på 

IFHP World Congress i Göteborg och på konferensen 

Tekniken i skolan i Norrköping. 

Resultat 

Arkitekturmuseet vill vara en mötesplats för dialog 

och reflektion där även ungas tankar och perspektiv 

kring våra ämnen kan komma till tals. Våra målsättningar 

för den pedagogiska verksamheten för 

2012 var att skapa större tillgänglighet och högre 

relevans för barn och unga i hela verksamheten, att 

skapa fler verksamheter som direkt riktas till barn 

och unga, att bidra till att fler Skapande skola-projekt 

har arkitektur och design som inriktning samt 

16 


att bidra till att skapa arenor för ungas delaktighet 

och inflytande. Det övergripande målet är att väcka 

intresse, stärka kunskaper och göra fler medvetna 

om möjligheter till delaktighet i utvecklingen av 

byggd och formgiven miljö – för alla åldrar. 

Med vår pedagogiska verksamhet vill vi arbeta 

med att öka och fördjupa förståelsen för arkitektur, 

stadsplanering och design och samtidigt ge en 

inspirerande och tankeväckande upplevelse. Vi har 

arbetat gränsöverskridande genom breda samarbeten 

och i nya sammanhang. Måluppfyllelsen får 

anses vara mycket god. 

Den pedagogiska verksamheten har vunnit ökad 

uppmärksamhet och efterfrågan; med ett flexibelt, 

brett och kreativt utbud har verksamheten bidragit 

till ökad kunskap och upplevelser för alla åldrar. 

Pedagogiken kopplas både till övrig aktuell 

verksamhet inom myndigheten, men följer också 

sin egen röda tråd, t.ex. genom arbetet med det 

pedagogiska instrumentet Arkitekturboxen. Pedagogerna 

har arbetat uppsökande i samarbete med 

Arkitekturmuseets forskare (t.ex. genom verksamhet 

i Uppsala domkyrka), i internationella projekt 

och i andra samarbetsprojekt. Samtidigt har verksamheten 

varit omfattande i våra egna lokaler. Visningsverksamheten 

har ökat markant och på årets 

kulturfestival i Stockholm slog vi publikrekord i vår 

familjeverksamhet. Födelsedagshelgen i november 

blev en framgång för den pedagogiska verksamheten, 

där flera olika programpunkter riktade sig 

till familjer och vann stort gehör hos en stor publik. 

För att möta det stora intresse vår pedagogiska 

verksamhet röner och för att stärka vår kompetens 

inom designpedagogik stärkte vi under året tillfälligt 

pedagoggruppen med en tjänst. Arkitekturmuseet 

har också valt att fortsätta satsa på att vidareutveckla 

de elevsamarbeten vi har med flera skolor 

och kommuner samt inom ramen för den rikstäckande 

tävlingen Future City. 


Program och debatt 




Arkitekturmuseet driver debatterande verksamhet 

genom programaktiviteter på Skeppsholmen och 

på andra platser samt genom publikationer och digitala 

satsningar. I den debatterande verksamheten 

inlemmas också stora delar av vårt uppdrag att vara 

en mötesplats och en plattform för diskussion mellan 

olika berörda professioner och allmänheten. 

Debatt, program, visningar och digitala satsningar 

är några av de främsta verktygen för att belysa våra 

ämnen och öka intresse och kunskap för arkitekturens 

och formens roll i samhället. 

Vår ambition är att nå de som engagerar sig kring 

arkitektur, form och design – utan att de kanske alltid 

själva uttrycker det som ett design- eller arkitekturintresse. 

Det kan t.ex. gälla intresserade av boendefrågor 

och ämnen som rör hållbar stadsutveckling. Vi vill 

även intressera de som redan är initierade och yrkesverksamma 

inom våra ämnen. Därför är vår ambition 

att erbjuda en stor bredd i vårt programutbud. 


Under 2012 arrangerades totalt 83 (72 programpunkter 

och 11 vernissager) programaktiviteter, 

på museet och på andra platser i landet (exklusive 

familjeverksamheten på söndagar). Utöver dessa 

arrangerades tillsammans med Moderna museet 

och andra samarbetspartners 77 programpunkter 

i Bucky Dome – med en spridning från konserter 

till konstperformances och samtal. Detta innebär 

totalt 160 programpunkter under året, att jämföra 

med förra årets 214 (2010 arrangerades 157 st.). 

Arkitekturmuseets programaktiviteter för 2012 

handlade om så skilda ämnen som staden som varumärke, 

hur vi använder det offentliga rummet, 

byggnadshistoria och bevarandet av Gamla stan, 

kriget mot förorten (busstur i Stockholms södra 

förorter med skribenten Per Wirtén), konst och hemslöjd 

i livets slutskede, alternativt mode, hur arkitektur 

låter, queer arkitektur, rosa som klass- och 

könsmarkör inom design, städers själ, kulturens roll 

i stadsutvecklingen, stadsodling, äldres boende och 

urban identitet m.m. 

Några av dessa programpunkter finns tillgängliga 

genom dokumentation på film eller i text. Ambitionen 

är att öka programdokumentationen, för att 

tillgängliggöra dem även i efterhand. 


Vi har utökat vår regionala verksamhet genom 

programaktiviteter på andra platser än i våra egna 

lokaler. Så t.ex. har vi arrangerat en designkryssning 

till Helsingfors, tillsammans med SVID och 

Svensk Form, i samarbete med lokala arrangörer 

haft samtal om urban identitet och kulturens kraft 

i stadsutvecklingen i Bergsjön i nordöstra Göteborg 

samt på Husby träff i norra Stockholm, vi har 

arrangerat forskarseminarium i Uppsala och programkonceptet 

Fråga arkitekten på Gotland. 

Vårt 50-årsfirande kulminerade med det stora födelsedagsfirandet 

helgen 10-11 november. Helgen 

erbjöd en stor variation av aktiviteter och programpunkter: 

en bytesloppis i samarbete med Stadsmissionen, 

familjeverksamhet tillsammans med Den 

pedagogiska designbyrån, visningar i magasinen, 

föredrag om hur dagens design åldras, samtal om 

Arkitekturmuseets verksamhet igår, idag och i 

framtiden, visningar av utställningar och byggnaden 

samt sagostunder för barn i vårt bibliotek. 

Utöver verksamheten i Bucky Dome nyttjade vi 

också trädgården till andra programaktiviteter, bl.a. 

till en s.k. HållBar tillsammans med Svensk Form 

och Bioinspired forum och workshops om stadsodling 

tillsammans med The New Beauty Council. 


Det sistnämnda knöts till den digitala mötesplatsen 

Hållbarstad.se, som också hade invigningsprogram 

med internationella talare den 1 juni tillsammans 

med Kungliga konsthögskolan under rubriken How 

to make change inclusive. 

Ett övergripande tema för året handlade om social 

och kulturell hållbar stadsutveckling. Under 

året har vi inom ramen för det temat velat lyfta 

viktig bostadspolitisk debatt. Två av årets mest 

välbesökta programpunkter var när forskarna Eric 

Clark och Hans Lind debatterade hur bostaden 

gått från medborgerlig rättighet till konsumtionsvara 

respektive när bostadsmarknadsminister Stefan 

Attefall och socialdemokraternas bostadspolitiska 

talesperson Veronica Palm talade utifrån frågan var 

alla egentligen ska bo. 

Vi har breddat synen på form och design; bland 

annat har samtal om alternativt mode och en plattform 

för mode arrangerats i anslutning till utställningen 

Fashionplay. Likaså har vi arrangerat samtal 

om seriens plats och framtid med serietecknaren 

Joanna Hellgren, vars Försiktig följeslagare visades 

under hösten. Ett utforskande perspektiv har också 

tillförts genom Arkitekturmuseets forskare Katarina 

Bonnevier, som genomförde uppskattade normkri- 

18 19

tiska workshoptillfällen kopplat till utställningen 

UnderVerket. Fanny Ambjörnsson och Karin Ehrnberger 

undersökte klass och kön inom design, genom 

en studie av färgen rosa. Den Designkryssning 

vi anordnade på en finlandsbåt gav oss nya sätt att 

skapa nätverk och diskussion inom form och design. 

På hållbarstad.se har debatt och information inom 

hållbar stadsutveckling samlats, inte minst med sociala 

och kulturella perspektiv. Ytterligare debatt inom 

våra ämnesområden sker genom Arkitekturmuseets 

samt Hållbar stads facebook och twitter. 

Resultat 

Målen för programverksamheten har varit att aktivt 

arbeta för att nå nya målgrupper, att fånga aktuella 

händelser och debatt, att utveckla fler och 

bättre webbaktiviteter samt att ha ett övergripande 

nationellt, regionalt och internationellt perspektiv. 

Vi har under året samlat programmen mer tematiskt 

och koordinerat dem tydligare till övrig verksamhet. 

Fokus har stärkts genom den övergripande 

tematiken om social och kulturell hållbarhet. 

Aktuella frågeställningar både inom våra fält och i 

samhället i stort har fångats upp, med bostadspolitiken 

som ett exempel. Vi har tagit vårt ansvar som en nationell 

myndighet och arena för diskussion, debatt och 

utbyten med flera digitala och regionala satsningar. 

Målgruppen har varit alla som intresserar sig för 

samtida form, design, arkitektur och stadsutveckling 

– utan krav på djupa förkunskaper. Uppfattningen 

är att vi i relativt stor utsträckning lyckats 

nå just denna målgrupp genom en bred programläggning. 

Någon regelrätt besökarundersökning för 

programverksamheten har dock inte gjorts. 

Målsättningen är att fortsätta utforska fler metoder 

för att skapa debatt och göra intresseväckande 

visningar och program genom nya och proaktiva arbetssätt, 

gärna med större nationell räckvidd. Under 

2012 stärktes organisationen för att möta denna 

målsättning och regeringens emfas på mötesplatsuppdrag 

och aktivt debatterande verksamhet. En 

ny enhet för program och samverkan har skapats 

och tre personer fastanställdes, två producenter och 

en webredaktör. 

Programverksamheten renderade 9 355 besökare 

(exklusive Bucky Dome och familje- och skolverksamheten), 

vilket är en markant ökning från tidigare 

år (2011 var det 8 224 och under 2010 hade program 

och visningar 4 199 besökare). 

Hållbarstad.se invigdes den 1 juni och fram till 31 

december hade den 22 609 besök av 13 275 personer 

och mer än 60 000 sidvisningar. 42 % av besö- 

20 


karna var återbesökande på sidan. Hållbarstad har 

också en egen facebook-sida som från dess öppnande 

den 19/7 gick från 0 till 674 anhängare; twitter 

startades i hållbarstads namn i maj (18/5) och hade 

den 31 december 650 följare. Vi ser att hållbarstad. 

se varit ett viktigt instrument för att skapa och upprätthålla 

en nationellt spridd diskussion om väsentliga 

frågor. 

Måluppfyllelsen bedöms vara god. 


Forskning 


1. vårda, förteckna, vetenskapligt bearbeta och genom 

nyförvärv berika de samlingar som har anförtrotts 

museet och hålla samlingarna tillgängliga för 

allmänheten. 

3. lämna information, råd och annan hjälp åt regionala 

och lokala museer, och 

4. verka för ökad kunskap grundad på forskning 

och samverkan med andra, exempelvis universitet 

och högskolor, och förmedla kunskap inom sitt 

verksamhetsområde. 

Museets samlingar bearbetas dagligen vetenskapligt 

genom museets besökande forskare. Det är 

givetvis viktigt att Arkitekturmuseet tar till vara 

på forskningsresultaten och medverkar till förmedlingen 

av den nya kunskapen. Ett konkret sätt att 

göra detta är genom publikationer. Under året gavs 

därför en bok ut i samarbete med Signum om arkitekten 

Björn Hedvall. Boken bygger på material 

ur museets samlingar. Under året påbörjades också 

förarbetet till en forskningsantologi där ett urval 

av våra besökande forskare kommer att medverka 

med texter som beskriver deras forskning och på 

vilket sätt de arbetar med material ur samlingarna. 

Antologin beräknas komma ut i början på år 2014. 

Arkitekturmuseet har sedan 2010 arbetat målmedvetet 

med att etablera en stark interdisciplinär 

forskarmiljö som kan bidra till ny kunskap inom våra 

ämnesområden. Arbetet har varit framgångsrikt, med 

en hög andel beviljade forskningsansökningar från bidragsgivare 

som Vetenskapsrådet, Formas och Statens 

Kulturråd. Under året har forskning bedrivits inom 

ram för fyra externfinansierade projekt. Flertalet av 

projekten rör sig inom gränslandet mellan konstnärlig 

forskning och arkitekturforskning, med inriktning på 

frågor kring hållbar stadsutveckling. 

En förutsättning för att Arkitekturmuseet ska 

stödja forskningsprojekt är bl.a. att forskningen 

kan på ett naturligt sätt integreras i övriga verksamheter. 

Genom att forskningsresultat kan löpande 

integreras i den publika verksamheten förstärks 

såväl forskningen som andra verksamheter vid museet. 

Som en del i denna strävan deltog forskarna 

på olika sätt i sex utställningar i eller utanför museet, 

flera olika stadsvandringar, skolprogram och 

i andra publika arrangemang. Forskarna har varit 

aktiva med att synliggöra forskningen genom presentationer 

i vetenskapliga tidskrifter samt genom 

föreläsningar och deltagande vid konferenser. Sam- 


manlagt har elva artiklar publicerats, utöver att 

samtliga forskare från samtliga projekt medverkat i 

Arkitekturmuseets jubileumsbok. 

Även de externa samarbetena har varit omfattande, 

med aktörer såväl nationellt som internationellt. 

Resultat 

Årets mål för forskningsverksamheten var att publicera 

en forskningsantologi, att fortsätta utveckla 

vår egen forskarmiljö och att belysa våra ämnen 

från olika håll; t.ex. genom att integrera forskning 

med övrig verksamhet. Vi önskade en tydlig plattform 

för forskningen i syfte att sätta våra ämnen 

i perspektiv och bidra till att höja kvaliteten på 

hela myndighetens verksamhet. Vår ambition är att 

forskningsresultaten ska kunna föras ut till andra 

på ett begripligt och intresseväckande sätt. Måluppfyllelsen 

bedöms vara god. 

Den forskarplattform som byggts upp har på kort 

tid nått goda resultat, vidareutvecklats och vuxit 

och integrerats i verksamheten. Dess resultat har 

på ett nyskapande sätt kunnat föras ut till en allmän 

publik, t.ex. genom samverkan med pedagogisk 

verksamhet och konstnärliga projekt. Forskarnas 

arbete, både interna och externa, har nyttjats för att 

stärka verksamhetens måluppfyllelse i stort och för 

att öka kvaliteten. 

Jämställdhet och mångfald 

2 a § Myndigheten ska 

i sin verksamhet integrera ett jämställdhets-, mångfalds- 

och barnperspektiv samt ett internationellt och 

interkulturellt utbyte och samarbete. 

Ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv ska finnas 

integrerat i vår verksamhet och en policy framför allt 

för rekryteringsarbetet finns framtagen (2011), liksom 

en s.k. checklista för internt bruk för all publik 

verksamhet, där jämställdhet och mångfald är viktiga 

punkter att ta hänsyn till. 

Arkitekturmuseet ser det som en självklar demokratisk 

fråga att kunna nå människor ur alla delar av samhället 

och att många olika erfarenheter kan komma till 

uttryck. Det innebär en medvetenhet både vid anställningar, 

upphandlingar av tjänster, val av samarbetspartners 

och i arbetet med den utåtriktade verksamheten. 

Vårt uppdrag att vara en mötesplats, samarbeta med 

civilsamhälle och näringsliv samt att sprida ökad kunskap 

om våra ämnen sätter extra tryck på oss att hitta 

sätt att vara nytänkande, inkluderande och utåtriktade. 


Verksamheten berikas och kvaliteten höjs om vi 

kan ta del av - och låta andra ta del av - intryck och 

uttryck från många delar av samhället och av världen. 

Arkitektur, form och design berör alla, oavsett 

bakgrund: Hur vi bor, lever och verkar är kulturbundet 

och beror på många sociologiska faktorer, men 

är samtidigt universellt. Det ska speglas i det vi gör 

och därför har också ansträngningar gjorts för att nå 

ut bredare i samhället, ha ett brett tilltal och för att 

hitta nya samarbetspartners och nya målgrupper. 

Ambitionen är att låta en mångfald av erfarenheter, 

kunskaper och livsförhållanden samlas, brytas, 

mötas och stötas mot varandra hos oss. Då tror vi att 

vi kan få en spännande verksamhet och uppfylla vårt 

uppdrag att öka kunskap och intresse om arkitekturens 

och formens roll i samhället, hos både professionella 

och hos allmänheten. 

Inom forskning, pedagogik och programverksamhet 

har denna ambition tagit sig uttryck t.ex. genom 

Katarina Bonneviers arbeten inom ramen för hennes 

projekt Architecture in effect, särskilda satsningar 

på genusfrågor, t.ex. med föreläsningen om 

färgen Rosa inom design som väckte stort intresse 

och med särskilda stadsvandringar med genustema 

(En vandring i högklackat, som även genomfördes 


med bra genomslag under årets Pridefestival) m.m. I 

de regionala samtal om stadsutveckling som genomförts 

har vi sökt lokala partners som också kunnat 

spegla en mångfald av erfarenheter. Samtalen har 

varit förlagda till stadsdelar där internationella perspektiv 

är närvarande hos boende och i de frågeställningar 

som väckts. Inom utställningsverksamheten 

kan exempelvis nämnas pepparkaksutställningen 

som återigen fått bidra till att lyfta aktuell och viktig 

tematik, detta år för allas möjligheter att vara 

delaktiga i staden. Inom utställningen Livsmedel 

togs fasta på värdet av mångfald och jämställdhet i 

staden och flera anknutna frågeställningar väcktes. 

Även vår jubileumsbok Om 50 år med Arkitekturmuseet 

lyfte många olika perspektiv genom en rad 

olika skribenter. 

Internationellt och interkulturellt 

Flera interkulturella och internationella projekt 

har pågått under året, främst genom samarbete i 

Nairobi kring urban identitet och kulturens kraft 

som utvecklingsfaktor samt projektet Hem som 

under året pågått i Östeuropa. Genom projektet 

Nairobi-Stockholm arrangerades bl.a. en välbesökt 

diskussion kallad The Spirit of the Cities med 

22 23

forskare och skribenter från Kenya, Sydafrika och 

Israel. Projektet har också involverat Arkitekturmuseets 

forskning, med flera utbyten mellan forskare 

och konstnärer från Arkitekturmuseet respektive 

Kenya. Inom den pedagogiska verksamheten har utbyte 

skett mellan en svensk och en kenyansk skola; 

elever och lärare deltog tillsammans i workshops om 

stadsutveckling på Arkitekturmuseet. 

Det internationella samarbetet bedrevs även 

genom de nätverk vi ingår i, exempelvis European 

Forum for Architectural Policies (EFAP), samt 

genom samarbeten med Kungliga konsthögskolan 

och andra för programverksamhet, utställningar 

och forskning. 

Resultat 

Att integrera olika perspektiv har varit ett rättesnöre 

för verksamheten i sin helhet och måluppfyllelsen 

bedöms vara tillfredsställande till god. Fleråriga 

projekt har fortlöpt och vidareutvecklats. Likaså har 

samarbeten med internationella kontakter fördjupats. 

Genus- och jämställdhetsarbetet har förtydligats 

i den publika verksamheten och fått stöd genom 

att ett forskningsprojekt knutits till verksamheten. 

Mångfalds- och jämställdhetsarbetet bör med detta 

sagt fortsätta att vidareutvecklas. 

Samverkan 



5 § På nationell, regional och lokal nivå ska 

myndigheten 

samverka med andra berörda myndigheter och enskilda 

aktörer. 

Under 2011 hade Arkitekturmuseet 107 samarbetspartners 

(för 2010 saknas siffra). För 2012 har vi 

engagerat oss i samarbete med 129 aktörer av vitt 

skilda slag. Självfallet har aktörer verksamma direkt 

inom vårt fält varit flest, med t.ex. branschorganisationer, 

forskningsinstitut och andra myndigheter. 

Vi har dock strävat efter breda samarbeten som 

kunnat ge fler dimensioner till de frågeställningar 

vi arbetat med, vilket vi kunnat finna inom t.ex. den 

ideella sektorn och inom näringslivet. 

Samverkan med Moderna museet om gemensamma 

funktioner och lokaler har under året fortgått 

men genomgått vissa förändringar, under året 

pågick arbetet för att ta fram ett nytt gemensamt 

avtal om lokaler och funktioner. 


Listan nedan anger alla de samarbeten vi haft med olika aktörer, enskilda uppdragstagare borträknade, 

nätverk vi deltar i är inkluderade. 

1. Alvar Aaalto-sällskapet 

(Kenneth Frampton-föreläsningen) 

2. Amag! - arkitekturpedagogisk tidning för barn på 

finska, engelska, spanska och katalanska 

(spridning och text) 

3. Arkitekter utan gränser (föreläsning om verksamheten, 

blev dock inställd pga bombhot av museerna) 

4. Arkitektur i skolan (Arkis) (nätverk vi deltagit i) 

5. Association for the Development of 

modern dance, Moldova (projektet Hem) 

6. Bioinspired forum (HållBar och seminarium) 

7. Biomime (HållBar och seminarium) 

8. Botkyrka Konsthall (Dreams’ Time Capsule) 

9. Boverket (samverkansuppdrag kring gestaltning av offentliga 

miljöer + kring främjande av hållbar utveckling 

+ hållbarstad.se) 

10. Centralmuseernas samarbetsråd 

(CMS, nätverk vi deltar i, museichefen ordförande) 

11. Centrum för Urbana Studier i Hammarkullen, 

Göteborg (City identity, Nairobi-Stockholm, kommande 

utställning, Arkitekturmuseet LIVE, samtal) 

12. Chalmers, arkitektskolan (Forskningsprogrammet 

Architecture in Effect) 

13. Cocobello Lounge (programkväll) 

14. Country & Estern (Bucky Dome) 

15. Delegationen för hållbara städer (samverkansuppdrag 

kring främjande av hållbar utveckling + 

nätverket för goda exempel + hållbarstad.se) 

16. Den pedagogiska designbyrån (workshop under 

födelsedagshelgen + workshop till 1/5del av ditt liv) 

17. Designarkivet i Pukeberg (avsiktsförklaring om 

samverkan, insamling och bevarande) 

18. Digisam (tillgängliggörande av samlingarna) 

19. Digitalt museum (tillgängliggörande av 

samlingarna) 

20. Djurgårdsförvaltningen (Sommarland) 

21. EMS, Elektronmusikstudion/Statens Musikverk 

(Bucky Dome) 

22. European Forum for Architectural Policies 

(EFAP, nätverk vi ingår i, museichefen i styrelsen) 

23. Film För Fred (City identity, Nairobi-Stockholm, kommande 


24. Film i Samtidskonsten – Kulturrådet 

(Bucky Dome) 

25. Form Design Center 

(Kring ev. kommande samarbeten) 

26. Formas (samverkansuppdrag kring främjande av 

hållbar utveckling) 

27. Forskningsinstitutet CRESSON/CERN, 

Frankrike (forksningsprojektet In Situ 2) 

28. Fylkingen (Bucky Dome) 

29. Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna 

(tillgängliggörande av samlingarna) 

30. Förorten i centrum (City identity, Nairobi-Stockholm, 

kommande utställning, Arkitekturmuseet LIVE, samtal) 

31. Galleri Index (kring forskningsprojekt Architecture in 

Effect) 

32. GoDown Arts centre, Nairobi, Kenya 

(City identity, Nairobi-Stockholm, kommande utställning) 

33. Gotlands museum (Fråga arkitekten) 

34. Göteborgs Stad - Utveckling Nordost/Sdf 

Östra Göteborg/Sdf Angered 

(City identity, Nairobi-Stockholm, kommande utställning, 

Arkitekturmuseet LIVE, samtal) 

35. Hjälpmedelsinstitutet (utställningen 1/5del av ditt 

liv + Pepparkakshusutställningen + program) 

36. Hornstull Strand (Bucky Dome) 

37. Huddinge kommun (kring forskningsprojektet 

Architecture in effect) 

38. Husby träff (City identity, Nairobi-Stockholm, kommande 


39. ICAM (nätverk vi deltar i) 

40. ILGA World conference (kring forskningsprojekt 


41. Institut Français de Suède (Seminarium: Can We 

Preserve the Heritage and Face the Needs of the Future) 

42. Italienska Kulturinstitutet i Stockholm 

(Dreams’ Time Capsule) 

43. JAS - www.jugend-architektur-stadt.de/ 

(Building Blocks, workshop) 

44. Juliaden (Bucky Dome) 

45. K-samsök (tillgängliggörande av samlingarna) 

46. Kalmar konstmuseum (insamling och bevarande) 

47. Kolarängskolan, Kallhäll, Stockholm 

(pedagogik, design) 

48. Konstenheten och Länshemslöjdskonsulenterna 

vid Stockholms läns landstings kulturförvaltning 

(Rum för död) 

49. KulturIT (tillgängliggörande av samlingarna) 

50. Kulturcafé Bergsjön - Bergsjöns Kulturhusförening 

(City identity, Nairobi-Stockholm, kommande 


51. Kulturföreningen Bob (City identity, Nairobi-Stockholm, 

kommande utställning, Arkitekturmuseet LIVE, samtal) 

24 25

52. Kulturhuset i Stockholm 

(City identity, Nairobi-Stockholm, kommande utställning) 

53. Kulturpunkt (5 institutioner, användargrupp) 


54. Kulturskolan, Järfälla (pedagogik) 

55. Kungliga Konsthögskolan (Föreläsningen A 

Declaration on the Commons, invigningen av hållbarstad.se, 

Urban seminar) 

56. Kungliga Musikhögskolan (Bucky Dome + forskningsprojektet 

In Situ 2 + Vävskäl) 

57. Kungliga Tekniska Högskolan (Forskningsprojektet 

Medierad arkitektur + Föreläsning om Buckminster 

Fuller, Seminarium: Can We Preserve the Heritage and 

Face the Needs of the Future, tillgängliggörande av 

samlingarna m.m.) 

58. Lava, dansgrupp (inom projektet Hem) 

59. Libris (tillgängliggörande av samlingarna) 

60. Linköpings universitet (pedagogik, utbildning för 

internationella elever om staden) 

61. Linnéuniversitet (insamling och bevarande) 

62. Linnéuniversitetet (avsiktsförklaring om samverkan) 

63. Luger, Stockholm Music & Arts Festival 

(Bucky Dome) 

64. Lunds tekniska högskola, arkitektskolan 

(Forskningsprogrammet Architecture in Effect) 

65. Lunds Universitet (Lunds Tekniska Högskola) (tillgängliggörande 

av samlingarna) 

66. Maison Jean Paul Gaultier (kring kommande 

utställningen om Jean Paul Gaultier) 

67. Mimeta Sverige (City identity, Nairobi-Stockholm, 

kommande utställning) 

68. Moderna museet (Bucky Dome, föreläsning om 

Buckminster Fuller + gemensamma funktioner) 

69. Montreal Museum of Fine Arts, Montreal, Canada 

(kring kommande utställningen om Jean Paul Gaultier) 

70. Motala Konsthall (Fashionplay) 

71. Muscon (nätverk vi deltar i) 

72. Museum of Finnish Architecture, Helsingfors, 

Finland (Samproduktion av nordiskt deltagande i Arkitekturbiennalen 

i Venedig) 

73. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 

(för kommande utställningen Riskcenter med 

Onkar Kular) 

74. N&J Travels AB (visningsverksamhet) 

75. Nasjonalmuseet, Oslo, Norge (Samproduktion av 

nordiskt deltagande i Arkitekturbiennalen i Venedig + 

Forskningsprojektet Medierad arkitektur) 

76. New Beauty Council (hållbarstad.se, programverksamhet 

+ inför utställningen Knitting House) 

77. Norrbottens museum, Luleå (Arkitekturboxen) 

78. Nybro kommun (avsiktsförklaring om samverkan, 

insamling och bevarande) 


79. Oslo School of Architecture (AHO) (Forskningsprojektet 

Medierad arkitektur) 

80. OSRAM 

(inom ramen för forskningsprojektet Platsens Poetik) 

81. Ove Hidemark Arkitektkontor AB 

(insamling och bevarande) 

82. Pasadena Museum of Californian Art, 

Pasadena, U.S.A. (utställningen Greta Magnusson 

Grossman – A Car and Some Shorts) 

83. PLAYCE (nätverk vi deltar i + utveckling av nya arkitekturpedagogiska 

övningar till Arkitekturboxen) 

84. Postkodlotteriet (City identity, Nairobi-Stockholm, 

kommande utställning) 

85. Price Tower Arts Center, Bartlesville, U.S.A. 

(utställningen Greta Magnusson Grossman – A Car and 

Some Shorts) 

86. Primus (20 institutioner, användargrupp) (tillgängliggörande 

av samlingarna) 

87. Pukeberg Glasbruk AB (insamling och bevarande) 

88. Qvarnström arkitekter 


89. R20th Century Gallery, New York, U.S.A. 

(utställningen Greta Magnusson Grossman – A Car and 

Some Shorts) 

90. Regionförbundet i Kalmar län 


91. RFSL (kring forskningsprojekt Architecture in effect) 

92. Riksantikvarieämbetet (samverkansuppdrag kring 

gestaltning av offentliga miljöer + kring främjande av 

hållbar utveckling + hålbarstad.se + forskningsprojektet 

In Situ 2) 

93. Royal College of Art, London, Storbritannien (för 

kommande utställningen Riskcenter med Onkar Kular) 

94. S2020 Göteborgs Stad (City identity, Nairobi-Stockholm, 

kommande utställning, Arkitekturmuseet 

LIVE, samtal + hållbarstad.se) 

95. Schweiz ambassad 

(programverksamhet, föreläsningar) 

96. Signum förlag (Atlantis) (tillgängliggörande av 

samlingarna) 

97. Sockerbolaget (forskningsprojektet In Situ 2) 

98. Statens konstråd (samverkansuppdrag kring gestaltning 

av offentliga miljöer + hållbarstad.se) 

99. STEALTH.unlimited (Föreläsningen A Declaration 

on the Commons) 

100. Stockholms arkitektförening 

(diverse programpunkter) 

101. Stockholms sjukhem (forskningsprojektet In Situ 2) 

102. Stockholms stad, Kulturförvaltningen 

(Kulturfestivalen) 

103. Stockholms stad, Tekniska nämndhuset 

(UnderVerket) 


104. Stockholms stadsarkiv (UnderVerket) 

105. Stockholms stadshus (forskningsprojektet In Situ 2) 

106. Stockholms stadsmission (Arkitekturmuseets 

50-årsjubileum, Bytesloppis) 

107. Stockholms stadsmuseum (UnderVerket) 

108. Stockholms universitet (insamling och bevarande) 

109. Svensk belysningsbransch 

(inom ramen för forskningsprojektet Platsens poetik) 

110. Svensk Form (HållBar + Designkryssning) 

111. Svenska ambassaden (Nordiska ambassaderna), 

Berlin, Tyskland (Building Blocks) 

112. Svenska Galleriförbundet (Bucky Dome) 

113. Svenska tecknare (Kolla! prisceremoni) 

114. Sveriges Arkitekter (Fråga arkitekten m.m.) 

115. Sveriges Lantbruksuniversitet 


116. SVID (Designkryssning) 

117. Södertörns högskola (föreläsningar och visningar) 

118. Sölvesborgs kommun 


119. Teater Unga Klara AB 

(kring forskningsprojekt Architecture in effect) 

120. Tensta Konsthall (Bucky Dome) 

121. Tyréns AB (forskningsprojektet In Situ 2) 

122. Umeå kommun (kring kulturhuvudstadsåret 2014; 

förberedande för gemensamma aktiviteter) 

123. Umeå universitet, arkitektskolan (Forskningsprogrammet 


124. Uppsala domkyrka (pedagogik, projektet Glänta, 

forskningsprojektet In Situ 2) 

125. Utopia (Pepparkakshusutställningen) 

126. Wikimedia 

127. WISP, Women in Swedish Performing arts 


128. WoodStockholm (Forskningsprojektet Medierad 

arkitektur + planerad programverksamhet) 

129. Årstasällskapet för Fredrika Bremerstudier 


Därtill kommer i dagsläget 44 (vid årets slut) avtalade samarbetspartners 

knutna till hållbarstad.se; däribland Energimyndigheten, 

Fastighetsägarna, Mistra Urban Futures, Vinnova och 

WWF. (lista på alla partners finns på hållbarstad.se). 

Resultat 

För att kunna uppfylla våra övergripande mål är 

samverkan givetvis nödvändig. Regeringens mål är 

att vi ska samverka brett med andra myndigheter, 

berörda aktörer, näringsliv och ideell sektor för att 

uppnå en plattform för diskussion och informationsutbyte 

kring arkitektur, form och design och hålbar 

samhälls utveckling. Mötesplatsens hela idé är att ge 

utrymme för samverkan. Arkitekturmuseets målsättning 

för 2012 var att bredda och fördjupa vår 

samverkan inom alla verksamhetsgrenar. Några av 

de viktigare aktörerna vi ser idag är branschorganisationer, 

forskningsinstitut och ideell sektor. Likaså har 

vi velat vidareutveckla samverkan med regionala och 

internationella partners. Jämfört med förevarande år 

har antalet partners vuxit. Under året har vi sökt en 

tydlig tematisk linje i vår verksamhet men också haft 

ett stort antal projekt inom en rad vitt skilda områden, 

vilket renderat en lång rad samarbeten. 

Samverkan med civilsamhälle och ideella sektorn 

har stärkts. Exempel som särskilt kan nämnas är de 

regionala samtal vi haft, där ett flertal lokala partners 

ur civilsamhället deltagit samt utställningen 

1/5-del av ditt liv, som tillkommit i nära samarbete 

med Hjälpmedelsinstitutet och renderat samarbete 

med t.ex. den ideella organisationen Utopia. 

Måluppfyllelsen får anses vara tillfredsställande. 

Ett utvecklat och breddat samarbete har skett inom 

i princip alla verksamhetsområden vilket bidragit 

till en högre kvalitet och ökad spridning. 

Samverkan med näringsliv och branschorganisationer, 

inom t.ex. design-, bygg- och boendesektor, bör 

dock vidareutvecklas. I dessa delar kan inte resultaten 

sägas vara fullt ut tillfredsställande. En tydlig strategi 

bör tas fram för hur branschsamverkan, framför allt 

inom uppdraget att vara en plattform och mötesplats 

inom arkitektur och design, kan stärkas. 

26 27



Publik och tillgänglighet 

Arkitekturmuseet ska redovisa... 

...den verksamhet som svarar mot den unga publikens 

behov samt insatser för att öka den unga 

publiken, 

...de åtgärder som vidtagits för att öka tillgängligheten 

för personer med funktionsnedsättning. 

Arkitekturmuseet ska till Myndigheten för kulturanalys 

lämna uppgifter om besökarna på museet. 

Redovisning ska ske i enlighet med de anvisningar 

Myndigheten för kulturanalys lämnar. 

Barn och unga 

Stora delar av Arkitekturmuseets verksamhet är 

riktad till en ung publik, bl.a. med en stark pedagogisk 

verksamhet beskriven ovan. En av de viktigaste 

målgrupperna för Arkitekturmuseets verksamhet 

är unga vuxna med stort intresse för design 

och arkitektur. Stora delar av programverksamheten 

riktar sig därför till denna målgrupp, med 

tematik kring t.ex. lokala förändringsmöjligheter 

och samtida politik som rör våra ämnen. Inom utställningsverksamheten 

har vi två återkommande 

satsningar, Staden i ungas ögon respektive Future 


city, som anknyter till ungas upplevelser och idéer 

kring stadsutvecklingsfrågor. Vår årliga pepparkaksutställning 

är öppen för och väldigt populär 

för unga att själva engagera sig och delta i. 

Under 2012 var 19 % av våra besökare barn och 

unga under 19 år, att jämföra med 17 % för både 

2011 och 2010. 

Hållbarstad.se har visat sig vara ett värdefullt instrument 

för unga och för skolor; ett fortsatt utvecklingsarbete 

för att ytterligare möta detta intresse är påbörjat. 

Forskningsverksamheten har många beröringspunkter 

till verksamhet för unga och har t.ex. i projektet Glänta 

i Uppsala domkyrka varit direkt knutet till vår pedagogiska 

verksamhet för barn och unga. 

För varje år ökar antalet tillfällen och deltagare 

för familjer i vårt publika utbud. Kulturfestivalen 

är den enskilda verksamhet som når störst publik. 

Skollovsverksamheten är även den stadigt växande 

och kopplas till aktuella teman och annan verksamhet 

i huset. 

I år har alla familjer som deltagit under skolloven 

kunnat fylla i en enkät om sin upplevelse av 

verksamheten. Denna ger vid handen att 16 % tidigare 

deltagit i vår verksamhet. 86 % tycker att 

verksamheten är bättre eller mycket bättre än deras 

29

förväntan. 70 % svarade att deltagandet har ökat 

deras intresse för innehållets tematik, som under 

året t.ex. varit bostadsfrågor, stadsplanering och att 

teckna serier. 95 % uppgav att de gärna deltar i vår 

verksamhet igen. 

Publikundersökning 

Den allmänna publikundersökningen som genomförts 

under sommaren (besvarad av 714 personer) 

visar bl.a. att 33 % är engelsktalande, 14 % svensktalande. 

Andra stora språk var tyska (18 %) och franska 

(15 %). 62 % hade sin hemvist i Europa, 19 % utanför 

Europa och endast 5 % från övriga Sverige. Det bör 

noteras att vår publik under sommaren är något annorlunda 

än under resten av året, med en som synes 

hög andel utländska besökare. Enkäten var frivillig 

att delta i och gjordes av våra publika värdar under 

perioden 28/6-30/9. 

Av de som svarade var fördelningen 53 % män och 

47 % kvinnor. Av de svarande hade 44 % avslutad 

högskoleutbildning, 41 % var förvärvsarbetande och 


42 % var studerande. basutställningen lockade 83 % 

av de som svarat, specialutställningen (Livsmedel vid 

tillfället) 66 %. 65 % hade också besökt Moderna museet. 

35 % av besökarna stannade på Arkitekturmuseet 

i 2 timmar eller mer. Genom guideböcker hade 

42 % hittat hit. 85 % var förstagångsbesökare. 44 % 

beskrev sig som allmänt intresserade av våra frågor, 

17 % som experter och 28 % som mycket intresserade. 

Av enkätens deltagare tyckte 58 % att utställningarna 

var bra, 16 % att de var över förväntan och 15 % 

att utställningarna fick godkänt. 

Enkäten är en viktig del av vårt arbete och visar 

att våra satsningar på flera språk i våra audioguider 

och beslut om utveckling av vår basutställning bör 

förstärka upplevelsen för besökaren. Detta som ett 

led i att tillgängliggöra verksamheten för fler. 

Tillgänglighet 

Generellt sett har Arkitekturmuseet god tillgänglighet 

till våra publika lokaler. I vår publika verksamhet 

har vi strävat efter en större tillgänglighet 


för alla genom t.ex. fler taktila inslag och upplevelser 

för fler sinnen än ögonen, som känsel och hörsel. 

Arkitektur och form kan emellanåt vara komplexa 

ämnen, svåra att ta till sig. Arkitekturmuseets 

strävan är att tillgängliggöra debatten om arkitektur 

och design för fler. Under året har vi därför arbetat 

med tilltal och utbud, så att det ska passa fler. 

1/5-del av ditt liv – bo bra på äldre dar är en utställning 

som handlar om bostäder och miljöer för äldre, 

både friska och sjuka. Tillsammans med vår samarbetspartner 

Hjälpmedelsinstitutet lyftes tillgänglighetsfrågor 

på olika sätt i utställningen och dess fördjupningsmaterial 

som finns digitalt. I utställningen ingår en 

ny form av hiss, för att påvisa hur tillgängligheten till 

offentliga lokaler kan öka på ett effektivt sätt utan att 

behöva bygga ramper, ha extra ingångar eller liknande. 

Förhoppningen är att kunna använda hissen mer permanent 

vid en trappavsats i våra lokaler. 1/5del av ditt 

liv innehåller också flera taktila inslag. 

Årets Pepparkakshustävling hade temat Jag kan 

också vara med!. Temat gav stort gensvar – fler än nå- 


gonsin tidigare ville vara med och baka idéer för en 

större mångfald och högre grad av tillgänglighet för alla 

Resultat 

Tematiskt och övergripande har Arkitekturmuseet lyft 

tillgänglighetsaspekter, men mer kan absolut göras för 

att stärka den fysiska tillgängligheten och för att ge mer 

kvalitativa upplevelser till alla. Måluppfyllelsen är tillfredsställande, 

men bör förbättras. 

Satsningarna på barn och unga har gett bra utfall 

och måluppfyllelsen bedöms i de aspekterna vara 

god. Se även under rubriken pedagogisk verksamhet. 

30 31

Plattform för arkitektur, form 

och design 

Arkitekturmuseet ska främja och förmedla kunskap 

om arkitekturens, formens och designens betydelse 

i samhället. Myndigheten ska därvid utgöra ett 

kunskapscentrum och en gemensam plattform för 

att prioritera, initiera och samordna insatser inom 

området, och vara en mötesplats för samverkan med 

myndigheter och andra offentliga och privata aktörer 

på nationell, regional och lokal nivå. Arkitekturmuseet 

ska i en särskild rapport till Regeringskansliet 

(Kulturdepartementet) senast den 30 september 

2012 redovisa myndighetens strategier för och uppföljning 

av detta uppdrag. 

Under hösten lämnade Arkitekturmuseet in en 

strategi till regeringen kring uppdraget att vara en 

plattform för insatser inom arkitektur, form och design. 

I korthet poängterade vi då att vi tolkar detta 

uppdrag som att regeringen lägger stor vikt vid att 

möten mellan aktörer, mellan discipliner och samhällsområden 

kan skapas hos eller genom Arkitekturmuseet. 

Vi konstaterade att Arkitekturmuseet 

både är en kultur- och en samhällsinstitution samt 



en myndighet – och genom detta uppdrag har en 

överbryggande roll mellan olika samhällsområden. 

Verksamheten är disciplinöverskridande och fungerar 

genom många samarbetspartners både mot en 

bred (icke professionell) publik och mot olika grupper 

av professionella inom områdena. Arkitekturmuseet 

bör vara en viktig aktör för yrkesverksamma 

inom de sektorer som berörs och vi bör ha kapacitet 

att kunna nå både branschföreträdare, beslutsfattare 

och allmänhet. I den skärningspunkten har vi också 

lagt kraft på att befinna oss. 

Ambitionen är fortsatt att nå ut brett i samhället, 

även till barn och unga, utan att för den skull bli mindre 

intressanta för alla berörda yrkesgrupper och initierade 

aktörer. Det har präglat hela året som gått. 

Den omfattande listan av samarbetspartners (se 

ovan) ger en god bild av våra ambitioner i fråga om 

att vara en plattform för och mötesplats för diskussion, 

kunskap och erfarenhetsutbyte. 

Resultat 

Beslutet att låta detta mötesplats- eller plattformsuppdrag 

tolkas både som en fysisk och som en mer abstrakt 

plats för möten, diskussion och kunskapsutbyte står fast. 

Under året kan i princip all typ av verksamhet inom 


myndigheten sorteras in under denna ambition, med 

varierat men oftast relativt gott resultat. Att ha en mer 

direkt mäklande funktion mellan olika aktörer – i den 

mån det kan sägas ingå i uppdraget - har däremot möjligen 

fortsatt ge svagare resultat. Utvecklingen från förutvarande 

år är marginell och vi har fortsatt behov av 

att stärka vår roll som mötesplats för ämnessektorerna. 

För den allmänna publiken anser vi däremot att vi lyckas 

på ett tillfredställande vis, genom att erbjuda en öppen 

plattform för våra frågor med ett stort antal programpunkter 

och aktiviteter samt genom digitala satsningar. 

Hållbarstad.se har visat sig ge goda resultat, som 

en mötesplats för de frågor som lyfts där. På hållbarstad.se 

samsas helt skilda myndigheter, forskarprojekt, 

universitet, kommuner, ideella organisationer, 

konstnärliga projekt, branschorgan och en obunden 

allmänhet. Tillsammans med anknutna konton på 

sociala medier uppfyller webbplatsen målsättningarna 

mycket väl. 

Våra omfattande samarbeten inom ett stort och vittomfamnande 

fält speglar ett tillfredsställande resultat; 

genom alla dessa har vi förgrenat vår verksamhet, nått 

ut med våra frågor och också kunnat samla en stor 

mängd aktörer, med oftast värdefulla möten som följd. 

Samverkan om gestaltning av 

offentliga miljöer och hållbar 

stadsutveckling 

Regeringen har gett Arkitekturmuseet i uppdrag att 

samverka med Statens konstråd, Boverket och Riksantikvarieämbetet 

för att vidareutveckla och stärka en 

helhetssyn i planeringen och gestaltningen av offentliga 

miljöer. Statens konstråd ska redovisa och kommentera 

uppdragets genomförande i en särskild rapport till 

Regeringskansliet (Kulturdepartementet). Rapporten 

ska utformas i samverkan med de andra myndigheterna 

och redovisas senast den 22 februari 2014. 

Arkitekturmuseet ska fortsatt samverka med 

Riksantikvarieämbetet, Formas och Boverket och 

andra berörda myndigheter för att främja en hållbar 

stadsutveckling. Boverket ska i en rapport till 

Regeringskansliet (Socialdepartementet), redovisa 

och kommentera det fortsatta arbetet senast den 31 

mars 2013. 

Samarbetet med Statens konstråd, Boverket och 

Riksantikvarieämbetet kring gestaltning av offentliga 

miljöer pågår och kommer att redovisas i enlighet 

med uppdraget. 

Arkitekturmuseet har tillsammans med Boverket, 

Formas och Riksantikvarieämbetet fått uppdraget 

att samverka kring hållbar stadsutveckling. 

Uppdraget har nu passerat sitt tredje år. Samarbetet 

kommer att redovisas i särskild ordning. 

För Arkitekturmuseet har båda uppdragen inneburit 

en chans att stärka kompetens och erfarenheter 

kring ständigt aktuella ämnesområden. Vi har 

kunnat bidra med kunskaper, resurser och andra 

perspektiv samt rent praktiskt till de gemensamma 

aktiviteter som anordnats. 

32 33

Personal och organisation 

Personalstyrkan har fortsatt att öka något, som en följd av att organisationen 

stabiliserar sig gentemot nya uppdrag och stärkta anslag för drygt tre år 

sedan. Under året har förstärkningar främst gjorts för att arbeta proaktivt 

med nationell spridning, med mötesplatsuppdraget samt med pedagogik och 

bildkommunikation. 

Under årets andra hälft har verksamheten omorganiserats och en ny enhet 

för program och samverkan har skapats. Därtill finns de enheter som fanns tidigare: 

Enheten för samlingar, bibliotek och forskning, Administrativa enheten 

samt Enheten för publik verksamhet. 

Personal 

Antal anställda 

Årsarbetare 

varav fast anställda 

varav tillfälligt anställda 

Personal 2012 

Antal anställda 

Årsarbetare 

Sjukfrånvaro % 

Totalt 

Andel långtidssjuka 

Kvinnor 

Män 

-29 år* 

30 – 49 år 

50 år – 

2012 

Totalt 

44 

35 

44 

35 

30 

5 


1,8% 

7,7% 

1,6% 

2,2% 

– 

1,2% 

3,2% 

Män 

16 

22 

2011 

40 

33 

26 

7 

Kvinnor 

2011 

1,3% 

24,6% 

1,6% 

0,6% 

– 

1,6% 

0,7% 

28 

23 

2010 

33 

31 

24 

7 

2010 

2,2% 

52,3% 

2,8% 

0,8% 

– 

1,8% 

3,5% 

2009 

31 

28 

22 

6 

2009 

3,3% 

54,8% 

4,5% 

1,1% 

– 

4,5% 

0,6% 

2008 

36 

30 

21 

9 

2008 

4,6% 

47,3% 

4,6% 

4,5% 

– 

5,2% 

3,0% 

* Museet har haft färre än tio anställda under 30 år, varför denna grupp inte 

särredovisas. 

Kompetensutveckling 

Kompetensen hos museets personal är hög och bred. Personalens kompetens 

består av flera delar av vilka utbildning, erfarenheter och personliga egenskaper 

är några. Museet erbjuder ytterligare kompetensutveckling genom interna 

och externa kurser och seminarier samt genom nätverk inom museisektorn, 

med andra statliga myndigheter och i det övriga samhället. 

Kompetensutvecklingen är en pågående process som startar genom en kartläggning 

av skillnaden mellan den kompetens som vi för tillfället har och den 

kompetens vi behöver i framtiden. Kompetensen hos den enskilde medarbetaren 

tas upp i de individuella utvecklingssamtalen. Där tas också eventuella önskemål 

om kompetensutveckling upp både från medarbetarens och museets perspektiv. 



Ekonomi 

Utställningsersättning 

Myndigheten ska mot bakgrund av gällande avtal mellan staten och berörda 

konstnärorganisationer om konstnärers medverkan och ersättning vid utställning 

av konstverk särskilt redovisa utbetalda ersättningar till konstnärer som 

gjorts i enlighet med avtalet. 

Arkitekturmuseet betalar endast undantagsvis ut ersättning till konstnärer enligt 

dessa avtal. För 2012 utgick utställningsersättning till 12 000 kronor. 

Kostnader efter prestationer 

Utställningar, mkr 

Kostnader 

Entréintäkter 

Övriga intäkter/bidrag 

Verksamhet för barn 

och unga, mkr 

Kostnader 


Visningar och 

program, mkr 

Kostnader 


Bevarande av 

samlingar, mkr 

Kostnader 


Kommentarer till 2012 års utfall jämfört med tidigare år: 

Utställningar 

Kostnaden för utställningar 2012 har varit särskilt hög främst beroende på att 

jubileumsutställningen varit kostsam. 

Övriga intäkter/bidrag har varit högre främst beroende på att samtliga intäkter 

2012 fördelas på verksamheter. 

34 35 


24,2 

2,3 

1,6 


1,9 

0,2 


3,8 

0,2 


5,2 

0,0 

2011 

18,6 

1,8 

0,2 

2011 

1,8 

0,1 

2011 

2,0 

0,1 

2011 

5,2 

0,0 

2010 

21,2 

2,3 

0,5 

2010 

2,2 

0,1 

2010 

2,5 

0,1 

2010 

4,8 

0,0 

2009 

17,6 

1,6 

2,0 

2009 

1,5 

0,1 

2009 

1,1 

0,2 

2009 

4,8 

0,6 

2008 

11,3 

1,9 

0,3 

2008 

1,3 

0,1 

2008 

1,6 

0,1 

2008 

5,9 

1,4

Tilläggsupplysningar och noter 

Redovisnings- och värderingsprinciper 

Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen 

(2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag 

(FÅB) samt ESV:s föreskrifter och 

allmänna råd till denna. Löpande redovisning och 

anslagsavräkning avseende räkenskapsåret har 

gjorts t.o.m. brytdagen 2013-01-04. Som periodavgränsningsposter 

bokförs belopp överstigande 10 

tkr exklusive moms. 

Anläggningstillgångar 

Som anläggningstillgångar redovisas förvärvade licenser 

och rättigheter samt maskiner och inventarier 

som har ett anskaffningsvärde om minst 20 tkr 

och en beräknad ekonomisk livslängd som uppgår 

till lägst tre år. 

Avskrivning sker enligt linjär avskrivningsmetod. 

Avskrivningen under anskaffningsåret sker från 

den månad tillgången tas i bruk. 

Tillämpade avskrivningstider 

Immateriella anläggningstillgångar 5 år 

Datorer 3 år 

Kontorsmaskiner 5 år 

Möbler 7 år 

Byggnadsanknutna inventarier 10 år 

Förbättringsutgift på annans fastighet 10 år 

Övriga inventarier 3-10 år 

Omsättningstillgångar 

Fordringar har tagits upp till det belopp varmed de 

beräknas inflyta. 

Arkitekturmuseet har under året lagt ned sin butiksverksamhet. 

Varulagret har därför skrivits ned 

med 80 % för samtliga böcker och produkter. Kvarvarande 

böcker och produkter kommer att försäljas 

i vår entrédisk. 

Skulder 

Skulder har tagits upp till nominellt belopp. 

Intäkter av avgifter 

Intäkter enligt 4 § Avgiftsförordningen består av 

lokalhyra för uthyrning av främst café- och konferenslokaler. 

Intäkter av försäljning av varor likställs 

med försäljning i museibutiken. 

Avgiftsbelagd verksamhet 

Redovisning av avgiftsbelagd verksamhet görs enligt 

tabell i regleringsbrevet. 


Redovisning av prestationer 

Följande har varit museets viktigaste prestationer 

enligt FÅB 3 kap 1 § under 2012, utställningar, visningar 

och program, bevarande samt verksamhet 

för barn och unga. Volymer samt kostnader och 

intäkter för dessa prestationer redovisas i respektive 

avsnitt. För 2012 har objektsplanen gjorts om 

så att löner och lokalkostnader i större utsträckning 

direkt debiteras respektive prestation. Vidare fördelas 

övriga intäkter och kostnader på verksamheterna 

i förhållande till deras relativa storlek. Det är 

därför inte alldeles korrekt att jämföra intäkter och 

kostnaderna 2012 med motsvarande kostnader för 

tidigare år, dessa kommenteras i varje enskilt fall 

i respektive avsnitt om dessa bedöms som missvisande. 

Kostnader för prestationer är en totalkostnad 

som inkluderar direkta intäkter och kostnader, lönekostnader, 

lokalkostnader enligt faktiskt utnyttjande 

samt indirekta intäkter och kostnader. 

Ekonomi 

Museets ekonomi är i balans och vi har god kontroll 

på våra medel. 

Kostnader 

Årets kostnader uppgick totalt till 58 553 tkr (54 

492 tkr). Kostnaderna kan delas in i tre delar, personal-, 

lokal-, och övriga kostnader. 

Personalkostnader 41% 

Lokalkostnader 23% 

Övriga driftkostnader 36% 

Personalkostnader 

Personalkostnaderna uppgick till 23 969 tkr (22 020 

tkr). Personalkostnaderna har ökat med 1 949 tkr vilket 

främst beror på att antalet årsarbetskrafter ökat 

från 33 till 35 och antalet anställda från 40 till 44. 

Lokalkostnader 

Lokalkostnaderna uppgick till 13 699 tkr (14 164 

tkr) Fördelningen var 13 118 tkr för hyra, 3 tkr för 

el och uppvärmning (el och uppvärmning ingår till 

största delen i hyran), 42 tkr för reparation och underhåll 

samt 536 tkr för städning. 


Övriga kostnader 

Övriga kostnader uppgick till 20 885 tkr (18 308 

tkr). Övriga kostnader har ökat med 2 577 tkr. De 

främsta orsakerna till kostnadsökningen är konsulttjänster 

ökat med 1 327 tkr och övriga tjänster med 

1 211 tkr. 

Intäkter 

Verksamheten finansieras främst av anslag från 

statsbudgeten. Anslagsintäkterna var 47 145 tkr (44 

648 tkr) vilket utgjorde 82 % av de totala intäkterna. 

Avgifter 

Avgiftsintäkterna uppgick till 5 649 tkr (6 703 tkr). 

Avgifterna utgjordes främst av försäljning i museibutiken 

1 954 tkr (2 610 tkr) och från entréavgifter 

2 319 tkr (1 806 tkr). 

Bidrag 

Under året har museet intäktsfört bidrag med 4 812 

tkr (2 435 tkr). Störst har ökningen av bidragen varit 

från andra statliga myndigheter och från utomstatliga 

organisationer. Beviljade bidrag men ännu 

ej förbrukade eller erhållna framgår av balansräkningen. 

Dessa är 2 100 tkr respektive 253 tkr. 

Likviditet och anslagsutnyttjande 

Likviditeten har under året varit god. Utgående anslagssparande 

är –562 tkr (1 219 tkr). 

36 37 

Anslag 82% 

Avgifter 10% 

Bidrag 8% 


Sammanställning över väsentliga utgifter (tkr) 

Låneram Riksgäldskontoret 

Beviljad 

Utnyttjad 

Kontokrediter Riksgäldskontoret 

Beviljad 

Maximalt utnyttjad 

Räntekonto Riksgäldskontoret 

Ränteintäkter 

Räntekostnader 

Avgiftsintäkter 

Avgiftsintäkter som disponeras 

Beräknat belopp enl. regeringsbrev 

Avgiftsintäkter 

Avgiftsintäkter som ej disponeras 

Ej tillämplig 

Anslagskredit 

Beviljad 

Utnyttjad 

Ramanslag 

Anslagssparande 

vara intecknat 

Personal 

Antalet årsarbetskrafter (st) 

Medelantalet anställda (st) 

Driftkostnad per årsarbetskraft 

Driftkostnad per årsarbetskraft 


10 000 

6 216 


7 000 

3 305 


10 

8 


6 000 

5 649 

- 


1 365 

562 


0 

0 


35 

44 


1 617 

2011 

8 000 

4 236 

2011 

7 000 

0 

2011 

58 

0 

2011 

6 000 

6 703 

- 

2011 

1 348 

0 

2011 

1 219 

0 

2011 

33 

40 

2011 

1 607 

2010 

9 000 

4 413 

2010 

7 000 

1 528 

2010 

12 

1 

2010 

6 000 

6 607 

- 

2010 

1 162 

0 

2010 

1 153 

0 

2010 

31 

33 

2010 

1 617 

2009 

9 000 

5 435 

2009 

6 000 

1 097 

2009 

12 

10 

2009 

6 000 

7 107 

- 

2009 

1 041 

0 

2009 

440 

0 

2009 

28 

31 

2009 

1 717 


2008 

10 000 

5 458 

2008 

5 000 

714 

2008 

174 

0 

2008 

6 000 

6 292 

- 

2008 

1 017 

0 

2008 

1 648 

0 

2008 

30 

36 

2008 

1 410 


Kapitalförändring 

Årets 

Balanserad 

Anslagsredovisning 

Redovisning mot anslag 

Anslag (tkr) 

Uo 17 8:1 

Centrala museer: Myndigheter 

38 39 

Not 


-891 

-1 331 

Ing. överföringsbelopp 

2011 

-641 

-690 

Delning 

enl. regl. 

brev 

2010 

-625 

-65 

Totalt 

disponibelt 

belopp 

2009 

ap. 7 Arkitektmuseet (ram) 21 1 219 45 501 46 720 -47 282 -562 

-214 

149 

Utgifter 

2008 

800 

-1 726 

Utgående 

överföringsbelopp



Balansräkning (tkr) Kapital och skulder (tkr) 

TILLGÅNGAR 

Materiella anläggningstillgångar 

Förbättringsutgifter på annans fastighet 

Maskiner, inventarier, installationer m.m. 

Pågående nyanläggningar 

Summa 

Varulager m.m. 

Varulager och förråd 

Summa 

Fordringar 

Kundfordringar 

Fordringar hos andra myndigheter 

Övriga fordringar 

Summa 

Periodavgränsningsposter 

Förutbetalda kostnader 

Upplupna bidragsintäkter 

Övriga upplupna intäkter 

Summa 

Avräkning med statsverket 


Summa 

Kassa och bank 

Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret 

Kassa och bank 

Summa 

SUMMA TILLGÅNGAR 

Not 

8 

9 

10 

11 

12 

13 

14 

15 

2012-12-31 

1 879 

4 666 

846 

7 391 

29 

29 

115 

1 235 

82 

1 432 

1 232 

253 

166 

1 650 

743 

743 

2 215 

4 

2 218 

13 464 

2011-12-31 

1 051 

3 329 

0 

4 380 

1 035 

1035 

110 

1 771 

20 

1 901 

5 231 

545 

912 

6 688 

-901 

-901 

1 181 

14 

1 195 

14 298 

KAPITAL OCH SKULDER 

Myndighetskapital 

Balanserad kapitalförändring 

Kapitalförändring enligt resultaträkningen 

40 41 

Summa 

Avsättningar 

Övriga avsättningar 

Summa 

Skulder m.m. 

Lån i Riksgäldskontoret 

Skulder till andra myndigheter 

Leverantörsskulder 

Övriga skulder 

Summa 

Periodavgränsningsposter 

Upplupna kostnader 

Oförbrukade bidrag 

Summa 

SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 

Not 

16 

17 

18 

19 

20 


-1 331 

-891 

-2 222 

77 

77 

6 216 

1 294 

4 069 

434 

12 014 

1 495 

2 100 

3 595 

13 464 

2011-12-31 

-690 

-641 

-1 331 

29 

29 

4 236 

1 919 

3 934 

374 

10 463 

1 667 

3 470 

5 137 

14 298

Resultaträkning (tkr) 

Verksamhetens intäkter 

Intäkter av anslag 

Intäkter av avgifter och andra ersättningar 

Intäkter av bidrag 

Finansiella intäkter 

Summa 

Verksamhetes kostnader 

Kostnader för personal 

Kostnader för lokaler 

Övriga driftkostnader 

Finansiella kostnader 

Avskrivningar och nedskrivningar 

Summa 

Verksamhetsutfall 

Årets kapitalförändring 

Not 

1 

2 

3 

4 

5 

6 

7 


47 145 

5 649 

4 812 

57 

57 662 

-23 969 

-13 699 

-18 923 

-140 

-1 822 

-58 553 

-891 

-891 


2011-12-31 

44 648 

6 703 

2 435 

65 

53 851 

-22 020 

-14 164 

-16 855 

-106 

-1 347 

-54 492 

-641 

-641 


Tilläggsupplysningar och noter 

Redovisnings- och värderingsprinciper 

Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen 

(2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag 

(FÅB) samt ESV:s föreskrifter och allmänna råd 

till denna. Löpande redovisning och anslagsavräkning 

avseende räkenskapsåret har gjorts t.o.m. brytdagen 

2013-01-04. Som periodavgränsningsposter bokförs belopp 

överstigande 10 tkr exklusive moms. 

Anläggningstillgångar 

Som anläggningstillgångar redovisas förvärvade licenser 

och rättigheter samt maskiner och inventarier som 

har ett anskaffningsvärde om minst 20 tkr och en beräknad 

ekonomisk livslängd som uppgår till lägst tre år. 

Avskrivning sker enligt linjär avskrivningsmetod. 

Avskrivningen under anskaffningsåret sker från 

den månad tillgången tas i bruk. 

Tillämpade avskrivningstider 

Immateriella anläggningstillgångar 5 år 

Datorer 3 år 

Kontorsmaskiner 5 år 

Möbler 7 år 

Byggnadsanknutna inventarier 10 år 

Förbättringsutgift på annans fastighet 10 år 

Övriga inventarier 3-10 år 

Omsättningstillgångar 

Fordringar har tagits upp till det belopp varmed de 

beräknas inflyta. 

Arkitekturmuseet har under året lagt ned sin butiksverksamhet. 

Varulagret har därför skrivits ned med 80 % 

för samtliga böcker och produkter. Kvarvarande böcker 

och produkter kommer att försäljas i vår entrédisk. 

Skulder 

Skulder har tagits upp till nominellt belopp. 

Intäkter av avgifter 

Intäkter enligt 4 § Avgiftsförordningen består av 

lokalhyra för uthyrning av främst café- och konferenslokaler. 

Intäkter av försäljning av varor likställs 

med försäljning i museibutiken. 

Avgiftsbelagd verksamhet 

Redovisning av avgiftsbelagd verksamhet görs enligt 

tabell i regleringsbrevet. 

Redovisning av prestationer 

Följande har varit museets viktigaste prestationer en- 

ligt FÅB 3 kap 1 § under 2012, utställningar, visningar 

och program, bevarande samt verksamhet för barn och 

unga. Volymer samt kostnader och intäkter för dessa 

prestationer redovisas i respektive avsnitt. För 2012 har 

objektsplanen gjorts om så att löner och lokalkostnader 

i större utsträckning direkt debiteras respektive 

prestation. Vidare fördelas övriga intäkter och kostnader 

på verksamheterna i förhållande till deras relativa 

storlek. Det är därför inte alldeles korrekt att jämföra 

intäkter och kostnaderna 2012 med motsvarande kostnader 

för tidigare år, dessa kommenteras i varje enskilt 

fall i respektive avsnitt om dessa bedöms som missvisande. 

Kostnader för prestationer är en totalkostnad 

som inkluderar direkta intäkter och kostnader, lönekostnader, 

lokalkostnader enligt faktiskt utnyttjande 

samt indirekta intäkter och kostnader. 

Ersättningar och andra förmåner – 

Ledande befattningshavare 

Lena Rahoults lön: 1 040 tkr. 

42 43

Noter (tkr) 

RESULTATRäKNING 

Not 1 

Not 2 

Not 3 

Not 4 

Not 5 



Summa 


47 145 

47 145 

608 

4 849 

192 

5 649 

4 408 

764 

4 812 

10 

46 

57 

16 038 

7 930 

23 969 


2011 

44 648 

44 648 

Summa ”Intäkter av anslag” (47 145 tkr) skiljer sig från summa ”Utgifter” (47 282 tkr) i anslagsredovisningen. 

Skillnaden (138 tkr) beror på minskning av semesterlöneskuld som intjänats före år 2009. Denna 

post har belastat anslaget, men inte bokförts som kostnad i resultaträkningen. 

Intäkter av avgifter och andra ersättningar 

Intäkter enligt 4 § avgiftsförordningen 

Intäkter av uppdragsverksamhet 

Övriga intäkter av avgifter och andra ersättningar 

Summa 

Intäkter av bidrag 

Bidrag från statliga myndigheter 

Bidrag från övriga 

Summa 

807 

4 886 

1 009 

6 703 

1 650 

785 

2 435 

Ökningen av posten Bidrag från statliga myndigheter beror på att forskningsbidrag som beviljats under 

tidigare räkenskapsår har i år förbrukats till större del än föregående år. 

Finansiella intäkter 

Ränta på räntekonto i Riksgäldskontoret 

Övriga ränteintäkter 

Summa 

Kostnader för personal 

Lönekostnader (exkl arbetsgivaravgifter, pensionspremier 

och andra avgifter enligt lag och avtal) 

Övriga ränteintäkter 

Summa 

58 

7 

65 

14 670 

7 350 

22 020 


RESULTATRäKNING FORTS. 

BALANSRäKNING 

44 45 

Not 6 

Not 7 

Not 8 

Not 9 

Finansiella kostnader 

Ränta på räntekonto i Riksgäldskontoret 

Ränta på lån i Riksgäldskontoret 

Övriga finansiella kostnader 

Summa 

Årets kapitalförändring 

Resultat butik 

Summa 

Förbättringsutgifter på annans fastighet 

Ingående anskaffningsvärde 

Årets anskaffningar 

Årets försäljningar/utrangeringar, anskaffningsvärde 

Summa anskaffningsvärde 

Ingående ackumulerade avskrivningar 

Årets avskrivningar 

Årets försäljningar/utrangeringar, avskrivningar 

Summa ackumulerade avskrivningar 

Utgående bokfört värde 

Maskiner, inventarier, installationer m.m. 



Årets försäljningar/utrangeringar, anskaffningsvärde 

Summa anskaffningsvärde 

Ingående ackumulerade avskrivningar 

Ingående ackumulerade nedskrivningar 

Årets avskrivningar 

Årets försäljningar/utrangeringar, avskrivningar 

Summa ackumulerade avskrivningar 



1 327 

969 

0 

2 296 

-276 

-140 

0 

-416 

1 879 

17 450 

3 019 

0 

20 469 

-14 121 

0 

-1 682 

0 

-15 803 

4 666 


8 

78 

54 

140 

-891 

-891 

2011 

0 

83 

23 

106 

-641 

-641 

2011-12-31 

260 

1 108 

-41 

1 327 

-217 

-100 

41 

-276 

1 051 

32 075 

208 

-14 833 

17 450 

-27 614 

-86 

-1 247 

14 826 

-14 121 

3 329



BALANSRäKNING FORTS. 2012-12-31 2011-12-31 

BALANSRäKNING FORTS. 

Not 10 

Not 11 

Not 12 

Not 13 

Not 14 

Not 15 

Pågående nyanläggningar 






Summa anskaffningar 

Förutbetalda kostnader 

Förutbetalda hyreskostnader 

Övriga förutbetalda kostnader 

Summa anskaffningar 

0 

846 

846 

29 

29 

238 

994 

1 232 

253 

0 

253 

0 

166 

166 

1 219 

47 282 

-45 501 

563 

318 

-138 

0 

0 

0 

1 035 

1 035 

3 255 

1 976 

5 231 

Minskningen beror i huvudsak på att hyror för första kvartalet 2013 betalades i januari eftersom 

hyresavtalet inte var klart vid årsskiftet. 

Upplupna bidragsintäkter 

Inomstatliga 

Utomstatliga 

Summa 

Övriga upplupna intäkter 

Övriga upplupna intäkter, Inomstatliga 

Övriga upplupna intäkter, Utomstatliga 

Summa 


Anslag i räntebärande flöde 

Ingående balans 

Redovisat mot anslag 

Anslagsmedel som tillförts räntekonto 

Fordran avseende anslag i räntebärande flöde 

Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har 

redovistas mot anslag 


Redovisat mot anslag under året enligt undantagsregeln 

0 

545 

545 

832 

80 

912 

- 1 153 

44 869 

-44 935 

-1 219 

539 

-221 

46 47 

Not 15 

forts. 

Not 16 

Not 17 

Not 18 

Not 19 

Not 20 

Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats 

mot anslag 

Summa Avräkning med statsverket 

Balanserad kapitalförsäkring 


Kapitalförändring föregående år avseende butiken 

Summa 

Övriga avsättningar 

Avsättning enligt trygghetsavtalet 

Ingående avsättning 

Årets kompetensutveckling 

Årets avsättning 

Utgående avsättning 

Lån i Riksgäldskontoret 

Avser lån för investeringar i anläggningstillgångar 


Under året nyupptagna lån 

Årets amorteringar 

Utgående balans 

Beviljad låneram enligt regleringsbrev 

Upplupna kostnader 

Upplupna semesterlöner och löner inklusive sociala 

avgifter 

Övriga upplupna kostnader 

Summa 

Oförbrukade bidrag 

Bidrag från statliga myndigheter 

Bidrag från övriga 

Summa 


180 

743 

690 

-641 

-1 331 

29 

0 

48 

77 

4 236 

3 786 

-1 805 

6 216 

10 000 

1 240 

254 

1 495 

1 929 

171 

2 100 

2011-12-31 

318 

-901 

-65 

-625 

-690 

40 

-55 

44 

29 

4 413 

1 165 

-1 343 

4 236 

8 000 

1 347 

320 

1 667 

3 304 

166 

3 470

ANSLAGSREDOVISNING 

Not 21 

48 

Uo 17 8:1 

Centrala museer: Myndigheter 

ap. 7 Arkitekturmuseet (ram) 


2012-12-31 2011-12-31 

Enligt regleringsbrevet disponerar Arkitekturmuseet en anslagskredit på 1 365 tkr. Under 2012 har 

Arkitekturmuseet utnyttjat 562 tkr av krediten. 

Arkitekturmuseet får disponera hela det ingående överföringsbeloppet då detta understiger 3% av 

föregående års tilldelning 44 935 tkr enl regleringsbrevet. 

Anslaget är räntebärande. 

Jag intygar att årsredovisnignen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, 

intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. 

Stockholm den 22 februari 2013 

Lena Rahoult, museichef

Årsredovisning Arkitekturmuseet 2012

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?