PDF-dokument 1.68 MB - Alliance Oil Company

Vostok Oil Ltd 

Årsredovisning 

1 okt 2000– 

30 sep 2001

Innehållsförteckning 

VD har ordet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 

Vostok Oil i sammandrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 

Tomskregionen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 

ETC . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 

Tomskzapneft . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 

Convention . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 

Hur ETCs/Vostok Oils vinster 

och kassaflöden genereras . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 

Viss känslighetsanalys av Vostok Oils (ETCs) 

vinstgenereringsförmåga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 

Miljöpolicy för Vostok Oil . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 

Fem kvartal i sammandrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 

Täckningsbidrag från ETCs oljeförsäljning 

maj–oktober 2001: per fat-analys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 

Ägarstruktur och aktiekapital . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 

Styrelse, företagsledning och revisorer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 

Människorna i ETC . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 

Förvaltningsberättelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 

Resultaträkning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 

Kassaflödesanalys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 

Balansräkning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 

Förändringar i eget kapital – Koncernen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 

Förändringar i eget kapital – Moderbolaget . . . . . . . . . . . . . . . 32 

Finansiella nyckeltal – Koncernen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 

Noter till bokslutet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 

Till aktieägarna i Vostok Oil Ltd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 

Förkortningar och ordförklaringar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 

Adresser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .omslagets baksida 

Tidpunkter för ekonomisk information 

Verksamhetsåret 1 oktober 2001–30 september 2002: 

Delårsrapport, 3 mån: 26 februari 2002 

Halvårsrapport, 6 mån: 28 maj 2002 

Delårsrapport, 9 mån: 27 augusti 2002 

Bokslutskommuniké 2001/2002: 27 november 2002 

Årsredovisning/ordinarie bolagsstämma: 

december 2002/januari 2003 

Ordinarie bolagsstämma 

Ordinarie bolagsstämma i Vostok Oil Ltd kommer att hållas 

fredagen den 18 januari 2002 kl. 14.00 på van der Nootska 

Palatset, Sankt Paulsgatan 21, Stockholm. Depåbevisdeltagare 

som önskar deltaga skall 

Dels vara införda i det av Värdepapperscentralen VPC AB 

förda depåbevisregistret tisdagen den 8 januari 2002 

(antingen personligen eller genom förvaltare). 

Dels anmäla sig hos Vostok Oil Ltd senast måndagen den 14 

januari 2002 kl. 13.00 under adress Bolagsstämma, 

Vostok Oil Ltd, Hovslagargatan 5, 111 48 Stockholm, 

per telefon 08-545 015 55, per fax 08-545 015 59, per 

e-post agm@vostokoil.com eller på Vostok Oils hemsida 

på internet – www.vostokoil.com. Vid anmälan 

skall uppgift lämnas om namn, person- eller organisationsnummer, 

adress samt telefonnummer. Om innehavarare 

av depåbevis avser att företrädas av ombud, 

skall ombudets namn uppges. 

Omslagsbilden: 

Tre av totalt fem projekterade 1 000 kubikmeters råoljetankar på ETCs huvudplattform (pad) på Middle Nyurola-fältet.

VD har ordet 

VD Torbjörn Ranta invid Tsar-kanonen i Kreml* 

Bästa aktieägare, 

Så har det blivit dags att sammanfatta Vostok Oils första verksamhetsår 

som separat börsnoterat bolag: 

Det första som med glädje kan konstateras är att vi hittills i 

stort sett har lyckats genomföra de uppgifter som ställdes upp i 

vårt emissionsprospekt från november 2000, och därtill, i 

huvudsak, inom de tidsramar som var förutbestämda. 

Pipeline 

Således lyckades våra anställda och underleverantörer i Tomsk 

att bygga färdigt vår drygt 100 km långa pipeline under vintern 

och våren 2001, trots att det stundom såg ut att uppstå förseningar 

p g a den ovanligt kalla vintern. Detta var en magnifik 

uppgift, ty enligt de ryska byggnormerna skall sådana projekt 

göras färdiga under två vintersäsonger. Sådant tålamod finns 

det dock inte utrymme för i dagens värld med höga och kortsiktiga 

avkastningskrav, så vi är nog alla i detta fall väldigt 

nöjda med vårt dotterbolag ETCs avvikande från de ryska normerna. 

Tilläggas skall, att vår pipeline blir mycket viktig, inte 

bara för ETC och Vostok Oil, utan även för omkringliggande 

oljefält, som så småningom kan få access till pipelinen, för de 

ryska statliga och regionala myndigheterna som nu får utökade 

skatteintäkter och för de många byggföretagen i regionen (ETC 

hade under vintern cirka 200 arbetare från ett antal olika företag 

involverade i bygget, och totalt verkade ett 60-tal traktorer, 

bulldozrar, kranbilar och annan utrustning längs pipelinegatan). 

Kostnadsmässigt har vi också någorlunda hållit oss till 

våra budgetramar, vilket inte minst är tillfredställande. 

Efter en mängd installations- och testarbeten under våren 

och sommaren 2001 kunde pipelinen slutligen tas i bruk i 

månadsskiftet september/oktober, och därmed är nu ETC ett 

oljebolag med kontinuerlig oljeproduktion och försäljning, vilket 

innebär att den tyngsta perioden i bolagets utvecklingsfas 

är över. 

Borrningar 

I skrivande stund pågår uppkopplingen av vårt första horisontella 

borrhål, kallat G1, till vår infrastruktur på Middle Nyurola-oljefältet. 

Detta borrhål har planerats omsorgsfullt av vår 

borravdelning under ledning av dess mycket erfarne kanadensiske 

borrchef Garry Nelson. Garry har jobbat med borrprojekt 

i 30 år i alla delar av världen, och har således sett det mesta 

som finns att se inom detta gebit. G1 testade 2 100 fat olja per 

dag vid de initiala produktionstesterna, och kommer därför att 

höja ETCs produktionskapacitet radikalt. Tilläggas skall att 

detta är under självtryck. Avsikten är att inom kort installera 

adekvata pumpar för att ytterligare förbättra flödena. Härnäst 

kommer borrhålen G2 och G3 att borras med samma borrigg. 

Bägge dessa blir likaledes horisontella borrhål. G2 bedöms bli 

färdigställt i februari 2002 och G3 cirka två månader senare. 

Därmed har ytterligare ett av Vostok Oils uppställda mål 

uppnåtts, nämligen att visa att Middle Nyurola-fältet snabbt 

kan komma upp i betydande produktionsnivåer till rimliga 

kostnader. 

Finansiell situation 

Ur räkenskaperna på sidan 28 och framåt i denna årsredovisning 

kan utläsas att Vostok Oil under det gångna räkenskapsåret 

har investerat 23 miljoner USD (”MUSD”). Detta kunde 

inledningsvis finansieras med de drygt 15 MUSD som erhölls 

netto från nyemissionen i december 2000. Därefter har vi 

använt de medel som erhölls från ETCs egen oljeförsäljning 

under året, då cirka 84 000 fat olja såldes via pråmtransport. 

Vidare har vår partner i ETC bidragit med omkring 2 MUSD, 

medan slutligen 6 MUSD har finansierats via upptagande av 

kortfristiga krediter. Netto innebar det att Vostok Oils soliditet 

vid utgången av räkenskapsåret uppgick till drygt 70% (närmare 

75% om justering göres för vår minoritetspartners samfinansiering 

av dotterbolagen i Tomsk), och att räntebärande 

* Tsar-kanonen i Kreml gjöts i brons 1586 och har världens största kända kanonkaliber – 89 cm. Kanonen väger 40 ton och varje kanonkula 1 ton. 

1

VD HAR ORDET 

10 

8 

6 

4 

2 

skulder i förhållande till totala tillgångar var 15% vid denna 

tidpunkt. Bägge dessa mått ligger inom ramen för de finansiella 

mål som definierades i emissionsprospektet, och som 

ävenledes finns uppräknade på sidan 4 i detta dokument. 

Vostok Oils styrelse och företagsledning anser att skuldsättning 

bör begagnas i syfte att åstadkomma intressant avkastning 

på det egna kapitalet så länge den finansiella risken i företaget 

är rimlig. För framtiden skall vi dock försöka att refinansiera 

en del av lånen, då de nu föreliggande lånen är förhållandevis 

dyra. Vi skall dock på denna plats uttrycka mycket stor tacksamhet 

till våra hittillsvarande, i huvudsak, ryska långivare, då 

västliga bankdirektörer sällan uppvisar större entusiasm för att 

med krediter finansiera ryska oljeprojekt i ett tidigt utvecklingsskede. 

I Vostok Oils affärsplan för det nya verksamhetsåret ingår att 

anskaffa ytterligare kapital via lånefinansiering för att ostört 

kunna fortsätta med det vidare borrprogrammet under vintern 

2002 och därefter. Lite beroende på oljeprisutvecklingen, som 

för tillfället är osedvanligt skakig, samt hur fort produktionsvolymerna 

ökar, kan vi ändå komma att behöva äska om mer 

egenkapital. Det är inget vi längtar efter, men om så behöver 

ske hoppas jag att ni minns att vi i februari 2001 lät bli att 

utnyttja ett bolagsstämmomandat att emittera drygt 16 miljoner 

teckningsoptioner med ett lösenpris om 10 SEK. Eventuell 

nyemission under 2002 blir i så fall betydligt mindre än så. 

Block 64 (Tomskzapneft) 

Under slutet hösten 2001 har Vostok Oil även genomfört sin 

första prospekteringsborrning, via intressebolaget Tomskzapneft. 

Målet var strukturen Yachskaya-1. Tyvärr visade det sig 

att reservoarsanden fanns på plats, men var alltför tunn för att 

innehålla kommersiella mängder olja. Detta är en av många 

risker vid prospektering, men likafullt måste alla oljebolag som 

har ambition att expandera ta dessa risker med jämna mellanrum. 

Vostok Oil analyserar nu närmare den information som 

erhållits från Yachskaya-1, och så småningom kommer detta att 

2 

Kursutveckling Vostok Oil-aktien 

27 december 2000–12 december 2001 

Vostok Oil SDB OMX-index 

Omsättning Vostok Oil SDB, tusental aktier 

SEK Omsättning 

12 

0 

J F M A M J J A S O N D 

Källa: Bloomberg 

0 

800 

600 

400 

200 

leda fram till ett beslut om hur prospekteringsarbetet inom 

Tomskzapneft skall bedrivas vidare. 

Convention 

Vostok Oil har sedan hösten 2000 försökt att genomföra ett förvärv 

av majoritetsposten i oljebolaget Z.A.O Konventsiya 

(Convention), som ligger strax i närheten av ETC. Trots företagets 

namn, har situationen utvecklats på ett okonventionellt 

sätt, varför affären hittills inte har kunnat genomföras. Den 

legala situationen kring bolaget, som var komplicerad redan då 

Vostok Oil engagerade sig däri förra året, har sedan dess försämrats. 

Vostok Oils styrelse har därför nu bestämt sig för att 

inte allokera mer kapital till Conventions legala process, utan 

att istället avvakta dess upplösning med en beredskap att agera 

snabbt. En lösning kommer så småningom att komma till 

stånd, och eftersom Conventions licensområde gränsar till 

ETCs pipline, torde Vostok Oil-koncernen komma att erhålla 

täckningsbidrag från Convention oavsett hur ägarfrågan visar 

sig utfalla. 

Den övergripande situationen i Ryssland 

Situationen i Ryssland som helhet är naturligtvis av mycket 

stor vikt vid bedömning av ett företag som Vostok Oil. Under 

verksamhetsåret har den utvecklats på ett mycket gynnsamt 

sätt. President Putin har, tack vare ett medgörligt parlament, 

fortsatt med att vidtaga reformåtgärder. Som exempel kan 

nämnas reformeringen av skattesystemet, som ledde till att de 

ryska löneskatterna fr o m 1 januari 2001 sänktes till 13% för 

de allra flesta inkomsttagarna från tidigare absurda nivåer. 

Detta skatteexperiment har, till skillnad från t ex det något mindre 

dramatiska svenska försöket på 90-talets början, så långt 

blivit en formidabel succé. Under de första sju månaderna 

2001 ökade nämligen de totala skatteintäkterna från löntagare 

med mer än 50% i såväl absoluta som reala termer. Förklaringen 

är så enkel som att de flesta inte finner det mödan värt 

att ”mörka intäkter” om skattesatserna upplevs som rättvisa. 

Motsvarande förändring införs fr o m 1 januari 2002 på företagsområdet, 

då bolagsskatten kommer att sänkas från nuvarande 

nivå om 35% till 24%. Detta kommer att kombineras 

med avskaffande av en mängd undantag och avdragsmöjligheter. 

För ryska skattebetalande bolag i allmänhet, däribland för 

Vostok Oil, är detta en mycket gynnsam förändring. 

Andra väsentliga reformer under genomförande omfattar det 

politiska systemet (nedbantning av byråkratin), banksystemet, 

pensionssystemet, el- och gasmarknaden etc. 

Även om många fortfarande ser med viss misstänksamhet 

på den ökande maktkoncentrationen på federal nivå, måste 

ändå sägas att President Putins åtgärder hittills ser ut att vara 

ämnade att åstadkomma en effektivisering och uppskärpning 

av det ryska samhället. Detta är mycket gynnsamt för det ryska 

investeringsklimatet.

Avkastningskrav 

En god barometer på det ryska hälsotillståndet är avkastningskravet 

på ryska statsobligationer, den s k Eurobond-marknaden. 

Nedanstående graf utvisar hur detta avkastningskrav (här 

avkastningsskillnaden mellan jämförbara amerikanska och 

ryska statsobligationer) har utvecklats sedan Putins tillträde 

vid årsskiftet 1999/2000. Eftersom Ryssland nu håller på att av 

egen kraft betala av sina utlandsskulder i snabb takt, och dessutom 

har ett budgetöverskott och ekonomisk tillväxt, förefaller 

det inte orimligt att tro att avkastningskravet skall ned ytterligare 

de närmaste åren givet att inget dramatiskt inträffar. För 

långsiktiga industriprojekt av t ex Vostok Oils typ, har det långsiktiga 

avkastningskravet mycket stor betydelse vid bestämmande 

av det underliggande värdet. 

Avkastningsskillnad ryska och amerikanska statsobligationer 

Uttryckt i räntepunkter, varvid 100 räntepunkter = 1% 

3 januari 2000–9 november 2001 

1800 

1600 

1400 

1200 

1000 

800 

2000 2001 

Avser rysk Eurobond i USD med förfall 2028 och motsvarande 

amerikanska statsobligation. 

Källa: United Financial Group 

Ny ägarstruktur och styrelse 

De flesta av oss aktieägare har säkerligen uppmärksammat att 

ägarstrukturen i vårt bolag har förändrats under den senare 

delen av verksamhetsåret. I samband med att större delen av 

tillgångarna i Adolf Lundins huvudbolag Lundin Oil AB i somras 

såldes till Kanadensiska oljebolaget Talisman, beslöt sig 

Adolf Lundin för att börja dra ned på sina många ägarengagemang. 

Adolf Lundin sålde därmed av sina aktier i Vostok Oil i 

olika omgångar, och köpare var två internationella bolag med 

vissa ryska bindingar, Oil Resources & Development Ltd och 

Benton International Ltd, liksom det svenska internationellt 

verkande oljebolaget Svenska Petroleum Exploration AB (f d 

OK Petroleum). 

Till följd härav kommer under tidiga 2002 en ny styrelse för 

Vostok Oil att väljas, vars sammansättning kommer att återspegla 

de ägarförändringar som ägt rum under 2001. 

Den nya styrelsen, som kommer att inbegripa såväl ryska 

som västerländska medlemmar, kommer att ha en god erfarenhet 

av såväl Ryssland som av rysk och internationell oljeindustri. 

Den nya styrelsen kommer att verka för att Vostok Oil skall 

VD HAR ORDET 

fortsätta att växa i syfte att bli ett mycket lönsamt medelstort 

oljebolag med internationella mått mätt. 

Framtiden 

Nu när Vostok Oil har sitt eget kassaflöde är det lite enklare att 

planera framtiden. Vad gäller ETC, har vi kvar att borra ett par 

borrhål till på den norra delen av Middle Nyurola-fältet och 

därefter på den södra delen. Sedan finns de två övriga oljefälten 

Kluchevskoye och Puglalymskoye. Hur snabbt detta skall 

genomföras är närmast en finansiell fråga, då tillväxten bör ske 

i rimlig finansiell balans. Sannolikt kommer ytterligare en 

borrigg att kontrakteras för att ETC skall kunna borra på två 

borrplattformar samtidigt. Därmed kvarstår tidigare målsättning 

att kunna komma upp till dagliga produktionsnivåer kring 

10 000 fat under 2002, men realistiskt kommer det i så fall ej 

att ske förrän under andra halvan av året. Vostok Oil kommer 

sedan att sträva efter att öka produktionen ytterligare under 

2003, med en ambition att nå en nivå kring 20 000 fat per dag. 

Huruvida det lyckas får framtiden utvisa. 

Vad gäller övriga oljefält kring vår pipeline kommer vi, som 

ovan berörts, att fortsätta att försöka nå en uppgörelse kring 

ägandet av oljebolaget Convention. Denna nöt har visat sig 

vara svårare att knäcka än vi inledningsvis trodde, men vi 

bedömer att vi kommer att vara med i Convention på det ena 

eller andra sättet oavsett vad som sker, då Convention alltså 

kommer att behöva använda ETCs pipeline. Det sista oljefältet 

på pipelinesträckan, Schinginskoye, kommer också att vara 

intresserat av att få access till pipelinen. Vostok Oil diskuterar 

f n olika lösningar med ägarna till Schinginskoye. 

Om således perioden 2000–2001 var en tid av etablering för 

Vostok Oil, så bedömer vi att de närmaste åren blir en tillväxtperiod. 

Så småningom kommer en skördeperiod. 

Vi kommer att fortsätta arbeta stenhårt för att skapa värden 

för er aktieägare, och jag kan garantera att ingen i företaget 

kommer att få för sig att ”slappna av” bara för att vi har gått i 

produktion. Själv hoppas jag så snart som möjligt, i enlighet 

med vad som utställdes i förra årets prospekt, kunna få deklarera 

den första utdelningen i Vostok Oil. Det kan bli lite tufft att 

gå i mål med det för det innevarande räkenskapsåret 

2001/2002, men för det därefter följande verksamhetsåret torde 

det kunna finnas bättre förutsättningar. 

Slutligen vill jag rikta ett stort tack till våra anställda, underleverantörer 

och rådgivare för det omfattande arbete som har 

utförts under det gångna verksamhetsåret. Lika mycket vill jag 

också tacka er aktieägare för det förtroende ni har visat genom 

att förvärva våra aktier. Vi tänker fortsätta att försöka leva upp 

till det. 

Med optimistiska hälsningar, 

Torbjörn Ranta 

Verkställande direktör 

3

Vostok Oil i sammandrag 

Företagsbeskrivning och bakgrund 

Vostok Oil Ltd är ett Bermuda-registrerat och i Sverige börsnoterat 

oberoende oljebolag verksamt i Tomskregionen i västra 

Sibirien, Ryssland. Vostok Oil Ltd var fram till december 2000 

ett av Vostok Nafta Investment Ltd (”Vostok Nafta”) helägt 

dotterbolag. Vostok Nafta är ett i Sverige börsnoterat investmentbolag 

med huvudsaklig inriktning på oljeoch gassektorerna 

i Ryssland. I december 2000 knoppades Vostok Oil av till 

Vostok Naftas aktieägare i samband med genomförandet av en 

nyemission om 160 MSEK. 

Vostok Oils huvudsakliga tillgångar är ett innehav av 80% 

av kapital och röster av Eastern Transnational Company 

(”ETC”), ett i Tomskregionen beläget oljebolag. Vidare ägs 

40% av intressebolaget Tomskzapadneft, även det beläget i 

Tomsk. Ett köpeavtal har även påtecknats avseende 51% av 

kapital och röster i oljebolaget Convention i Tomskregionen. 

Det är dock osäkert om detta förvärv kommer att genomföras. 

ETC producerar i dagsläget omkring 2 500 fat olja per dag. 

Tomskzapadneft är ett prospekteringsbolag, vars enda tillgång 

är en prospekteringslicens avseende prospekteringsblocket 64 i 

Tomskregionen. 

Antalet aktieägare i Vostok Oil uppgick per den 31 augusti 

2001 till omkring 4 500. 

Affärsidé 

Att med god långsiktig lönsamhet och tillväxt bedriva utvinning 

av samt prospektering efter olja och gas i det forna Sovjetunionen 

med en tyngdpunkt på Ryssland. 

Målsättning 

Att inom en femårsperiod uppnå dagliga produktionsnivåer av 

olja om 40 000–50 000 fat. Detta skall ske med finansiell 

balans, och så att utdelning kan utbetalas så snart möjligt. Därtill 

skall tillväxten ske beaktandes alla relevanta miljöaspekter, 

och på så vis att koncernens bolag uppfattas som ansvarstagande 

och progressiva på sina respektive marknader. 

4 

Vostok Oils bolagsstruktur 

Vostok Oil (Bermuda) Ltd 

100% 

Vostok Oil (Cyprus) Ltd 

40% 80% 

51% 

Tomskzapneft ETC 

Convention 

Vostok Oil Ltds vision, strategi och metodik 

– ett västligt oberoende oljebolag aktivt i Ryssland 

med fokus på lönsamhet 

Vostok Oil Ltd är till sin legala status ett västligt bolag, noterat 

i väst, men är i praktiken ett ryskt oljebolag. För att kunna leva 

upp till de krav som ställs på ryska oljebolag, bör rysk lokalkunskap 

vara representerad på alla nivåer i företagets verksamhetsutövning. 

Förutom att den absoluta merparten av koncernens 

per 30 september 2001 omkring 280 anställda är ryska 

medborgare, finns ryssar representerade i styrelsen och via 

huvudägarkretsen. 

Vostok Oil följer ingen politisk agenda, utan skall vara ett 

oberoende oljeföretag med de högsta tekniska, etiska och 

miljömässiga standards. Tillväxt skall säkerställas genom ett 

snabbt och obyråkratiskt agerande, och genom att fokusera på 

den marknadsnisch som finnes för de ryska oljeoch gastillgångar, 

som ej är så stora att de har primärt strategiskt intresse 

för Rysslands allra största oljebolag. Istället skall fokus läggas 

på att utveckla oljefält i storleksordningen 20–200 miljoner fat 

av utvinningsbara reserver, vilka är stora med internationella 

mått mätt, och som kan utvecklas och opereras lönsamt av ett 

företag av Vostok Oils storlek. Vostok Oil skall därvid, om 

lämpligt, kunna samarbeta med andra oljebolag, ryska eller 

utländska, och därvid dra fördel av att vara en i Ryssland oberoende 

aktör. 

Finansiella mål 

Under Bolagets uppbyggnadsskede bör soliditeten inte understiga 

75% och andelen räntebärande skulder bör inte överstiga 

25% av balansräkningen. I ett senare skede när Bolagets kassaflöde 

är positivt kan soliditeten vara lägre. Dock bör den inte 

understiga 40%.

Tomskregionen 

Stockholm 

St. Petersburg 

Moskva 

Khanty-Mansiysk 

Allmänt 

Tomskregionen (Tomsk Oblast) ligger i den sydöstra delen av 

den västsibiriska slätten, cirka 310 mil från Moskva. Regionens 

yta är 317 000 kvadratkilometer. Omkring 57% av regionen 

består av skog, och 29% är täckt av myrmark. Området 

delas av floden Ob, som flyter cirka 100 mil tvärs över regionen 

från sydöst till nordväst. Det finns en mängd insjöar, totalt 

över 95 000. Klimatet är kontinentalt. Vintrarna är långa och 

kalla, och medeltemperaturen i januari ligger på minus 20°C. I 

juli månad är medeltemperaturen cirka 18°C. Den årliga nederbörden 

är 435 mm. 

Victor Kress, guvernör för Tomskregionen sedan 1995, är en 

medlem av den regeringsvänliga rörelsen Unity. Victor Kress 

Makroekonomiska indikatorer för Tomskregionen 

R Y S S L A N D 

Nizhnevartovsk 

TOMSK OBLAST 

Novosibirsk 

Tomsk 

omvaldes 1999 som guvernör på fyra år. Under det senaste parlamentsvalet 

i december 1999 valdes Jegor Ligatshev, medlem 

av det ryska kommunistpartiet, till representant för regionen i 

den federala Duman. 

Befolkningen i regionen uppgår till cirka 1 miljon människor, 

varav 50% bor i huvudstaden Tomsk och dess förorter. 

Detta ger en mycket låg befolkningstäthet om 3,4 invånare per 

kvadratkilometer. Cirka 60 000 personer studerar vid universitetet 

i Tomsk. Det finns så många som 120 olika nationaliteter 

och etniska grupper i regionen. Den övervägande delen av 

befolkningen är ryssar (88,2%), ukrainare (2,6%), tatarer 

(2,5%) och tyskar (1,5%). 

1995 1996 1997 1998 1999 2000 

Befolkning, tusen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 078 1 075 1 074 1 072 1 068 1 065 

BNP, MUSD . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 812 3 485 3 528 2 131 1 257 n.a. 

BNP/capita, USD . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 608 3 239 3 441 1 987 1 175 n.a. 

Tomskregionens KPI, förändring . . . . . . . . . . 140% 30% 10% 70% 40% 19% 

Industriproduktion, MUSD . . . . . . . . . . . . . . . 1 709 1 988 1 889 1 238 652 865 

Investeringar i anläggningstillgångar, MUSD . 437,0 623,8 784,8 528,7 234,1 329,1 

Totala utländska investeringar, MUSD . . . . . . 44,1 3,9 154,1 97,0 16,9 890,9 

Regionala skatteintäkter, MUSD . . . . . . . . . . . 351 388 517 301 168 243 

Regionala budgetutgifter, MUSD . . . . . . . . . . 361 495 604 313 192 250 

Budgetsaldo, MUSD . . . . . . . . . . . . . . . . . . . –10,3 –107,2 –87,1 –12,3 –24,5 –8,6 

Dito som procent av regional BNP . . . . . . . . . –0,4% –3,1% –2,5% –0,6% –2,0% n.a. 

Genomsnittlig nettomånadslön, USD . . . . . . . 119,7 187,0 199,8 122,3 68,7 90,2 

Genomsnittlig månadspension, USD . . . . . . . . 60,3 75,3 75,4 45,2 23,6 31,4 

Källa: Den regionala administrationen för Tomsk Oblast 

5

TOMSKREGIONEN 

Historia 

Tomsk grundades år 1604 genom dekret från den ryske tsaren 

Boris Godunov som beslöt att bygga en fästning på den plats 

där staden nu ligger. Hundratals kosacker arbetade med detta 

bygge. Nybygget gjordes på land som tillhörde tatarprinsen 

Toyan, vilken hade svurit trohet mot Tsar Boris och lovat att 

hjälpa till att stärka den ryska makten i Sibirien. Fästningen i 

Tomsk kom att upprepade gånger stå emot räder från kirgiserna 

och andra militanta stäppnomader. 

År 1738 öppnades en hästtransportväg mellan Moskva och 

Tomsk. En intensiv handel med varor startade via Tomsk, vilket 

ledde till att staden expanderade och en köpmannaklass 

uppstod. Trots den snabba ekonomiska utvecklingen var det en 

specifik grupp som stod för huvuddelen av befolkningsökningen, 

nämligen de förvisade. Detta var särskilt tydligt under 

första halvan av 1700-talet. Cirka 30 000 män och 7 000 kvinnor 

hölls fångna, dvs var femte invånare i Tomsk med omgivningar. 

År 1804 blev Tomsk ett administrativt centrum för en ny 

provins, Tomsk Gubernia, som bidrog till att skapa en mängd 

nya tjänster, tex offentlig service, kyrkor och polisväsende. 

Provinsen sträckte sig över ett enormt område, och en stor del 

av denna tillhör nu intilliggande regioner. 

På 1890-talet kom den sibiriska järnvägen till Tomsk Gubernia 

och till staden Tomsk. Dock var det staden Novosibirsk 

som blev järnvägens huvudknutpunkt i provinsen, och den är 

fortfarande en av de ledande centralorterna i västra Sibirien. 

Novosibirsk ligger 25 mil i sydvästlig riktning från staden 

Tomsk. 

År 1888 invigde tsar Alexander III universitetet i Tomsk, 

något som kom att påverka stadens utveckling betydligt. Strax 

före andra världskriget var var tolfte invånare i Tomsk student. 

Idag är var åttonde invånare i Tomsk student. 

Under andra världskriget evakuerades cirka 30 företag till 

Tomsk från den europeiska delen av Sovjetunionen, vilket lade 

grunden till stadens industriella tillväxt. Den 4 augusti 1944 

utgick ett dekret som påbjöd bildandet av Tomskregionen 

(Tomsk Oblast). Efterkrigstidens utveckling i Tomsk är på 

många sätt kopplad till prospektering och kommersiell utveckling 

av oljeoch gasfyndigheter. Den första kommersiella oljefyndigheten 

hittades 1962 på oljefältet Sosninskoye, och år 

1966 grundades oljeproduktionsföretaget Tomskneft. Under de 

följande åren byggdes ett antal pipelines för olja och gas för att 

transportera dessa naturresurser till marknaderna västerut. 

Olja och gas 

Olja och gas är de viktigaste naturresurserna i Tomskregionen. 

Av Tomskregionens totala yta på 317 000 kvadratkilometer 

uppskattar den regionala administrationen att 187 700 kvadratkilometer, 

eller 59,2% av den totala ytan, kan innehålla 

kolväteföreningar. På grund av att infrastruktur (pipelines) saknas 

på flodens norra sida har endast området söder om Ob prospekterats 

i väsentlig omfattning. Omkring 16,5% (31 000 

km 2 ) av regionens potentiellt kolvätebärande yta har licensierats 

till olika företag. Resterande yta, 83,5% (156 700 km 2 ), har 

ännu inte distribuerats. Tomskregionen har för närvarande 98 

oljeoch gasfält, varav 69 på den distribuerade ytan. 

6 

Enlig den ryska klassificeringen av utvinningsbara kolvätereserver 

(A+B+C1+C2) fanns i Tomskregionen i slutet av år 

1999 omkring 3 miljarder fat av utvinningsbar olja i det 

område som omfattas av de distribuerade licenserna. De utvinningsbara 

gasreserverna uppskattades då till 292 miljarder m 3 

(motsvarande cirka 2 miljarder fat av oljeekvivalenter). De 

utvinningsbara kondensatreserverna uppgick till 245 miljoner 

fat. I det icke distribuerade området uppskattas de utvinningsbara 

reserverna uppgå till 427 miljoner fat olja. 

Nivån på nyfunna reserver varierar från år till år men trenden 

är minskande. Under 1999 producerade regionen 44,7 miljoner 

fat olja, och under samma år tillkom nya reserver på 11,7 

miljoner fat. Enligt den regionala administrationen beror detta 

på en betydande minskning av prospekteringsarbetet i området. 

Under 1996 spenderades 229 miljoner rubel (38 miljoner 

USD) på oljeprospektering. Under 1999 var motsvarande 

summa endast 126 miljoner rubel (6 miljoner USD). 

Under 2000 producerade regionen 50,5 miljoner fat olja och 

kondensat (+13% jämfört med 1999) och 2,4 miljarder kubikmeter 

gas. Sammantaget producerar Tomskregionen ungefär 

2% av den årliga ryska oljevolymen. Den sammanlagda ackumulerade 

produktionen i regionen uppgick vid slutet av 2000 

till 1,36 miljarder fat olja, 17,2 miljarder kubikmeter gas och 

5,6 miljoner fat kondensat. 

Idag finns i Tomskregionen sex företag som har tilldelats 

licenser för oljeoch gasproduktion. Tomskneft är det största 

med bred marginal, och stod för 95% av oljeproduktionen i 

regionen under 1999. 

Nyfunna reserver och oljeproduktion i Tomskregionen 

(miljoner fat) 

110 

100 

90 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

Nyfunna reserver Oljeproduktion 

1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000* 

* Inga siffror avseende nyfunna reserver för 2000 tillgängliga 

Källa: ”Program för nya oljeoch gasreserver för Tomsk, 2001”, 

Energiministeriet

Karta över olje-, gas- och kondensatfyndigheter samt infrastruktur i ETCs närområde 

Källa: Erdöl – Erdgas Gommern GmbH 

TOMSKREGIONEN 

Gaspipeline 

Planerad gaspipeline 

Oljepipeline 

Planerad oljepipeline 

Högspänningsledning 

Planerad 

högspänningsledning 

Lager 

Flygplats, 

helikopterplats 

Olje- och 

kondensatfält 

Oljefält 

Kondensatfält 

7

TOMSKREGIONEN 

8 

Block 

64 

ETC 


Convention 

VVoossttookk OOiillss 

ppiippeelliinnee 

Tomskregionen och Vostok Oils tillgångar 

Ob 

Transneft 

Transneft 

Tomsk 

100 km

ETC 

Borriggen av typ BU 3000 uppriggad på Middle Nyurola-fältet 

Eastern Transnational Company (”ETC”) är ett ryskt aktiebolag av den öppna typen grundat den 16 juli 1993 av Vostok Oils 

nuvarande 20% partner i ETC, Michail Malyarenko. ETC blev på en öppen auktion i Tomsk i juli 1994 tilldelad en licens nummer 

00039 avseende prospekterings- och produktionsrättigheterna till kolväten (olja och gas) inom det s k ”Middle Nyurola-blocket” 

beläget i mitten av Tomskregionen. Blocket innehåller i dag tre oljefält – Middle Nyurola, Puglalymskoye och Kluchevskoye. 

Samtliga tre fält upptäcktes på 1960-talet, när prospekteringsborrningar 

genomfördes i regionen av de dåvarande sovjetiska 

myndigheterna. Totalt borrades 17 prospekteringshål på 

blocket under denna tid, varav 8 borrhål påvisade betydande 

oljeförekomster. 

Företrädare för Vostok Oil-koncernen kom till Tomskregionen 

för första gången 1998. Hösten 1999 genomfördes förhandlingar 

mellan Michail Malyarenko och Vostok Oil Ltd, 

och den 6 december 1999 blev Vostok Oil Ltd registrerad som 

ägare till 80% av kapital och röster i ETC. Motivet till att köpa 

just 80% var att skapa ett partnerskap, och att motivera den 

lokale partnern Michail Malyarenko till att långsiktigt stödja 

Vostok Oil med utvecklingen av ETC. 

Under 2000 och fram t o m 30 september 2001 har Vostok 

Oil investerat cirka 33 miljoner USD (”MUSD”) i oljeoch 

gastillgångar i Tomskregionen. Härav har merparten investerats 

i ETC. 

Under 2000 och 2001 har fokus varit på utbyggnaden av det 

största av ETCs oljefält – Middle Nyurola. Detta oljefält har en 

yta av cirka 40 kvadratkilometer. Under sovjettiden borrades 

4 borrhål på Middle Nyurola, som påträffade olja. Två av dessa 

borrhål, 41 och 45, återöppnades under 2000. Borrhål 41 testade 

cirka 700 fat olja/ dag, medan 45 testade 80 fat olja/dag. 

Därutöver borrades sommaren 2000 borrhål 125. Detta borrhål, 

som var ett vertikalt borrhål borrat av en äldre prospekteringsrigg, 

testade drygt 300 fat/olja per dag vid produktionstester. 

Under 2001 har på 125 installerats en elektrisk pump av 

ryskt fabrikat. För närvarande producerar borrhål 125 stabilt 

Vostok Oils partner Michail Malyarenko (vänster) och ETCs verkställande 

direktör Irek Akhmetschin sittandes i en helikopter på väg till 

Middle Nyurola-fältet 

9

ETC 

omkring 600 fat olja/dag med inkopplad pump. Under de första 

tre kvartalen av kalenderåret 2001 har endast borrhål 41 

och 125 varit uppkopplade till ETCs oljetankar på Middle 

Nyurola-fältet. I början av oktober 2001 borrstartades det första 

horisontella borrhålet, benämnt G1, på Middle Nyurola. 

Oljan är god kvalitet med en s k API-grad av 39 med relativt 

låga halter av svavel och parafin. Det huvudsakliga oljeförande 

lagret (reservoaren) består av sandsten från Juraperioden med 

en idag bedömd olje/vattenkontakt på ett djup av 2 340 m. Den 

genomsnittliga tjockleken på reservoaren är cirka 18 m. 

Utvinningsbara oljereserver 

Reservberäkningar 

I Sovjetunionen, och senare i Ryssland, har det existerat och 

existerar en statlig myndighet som registrerar de officiella 

reservberäkningar avseende oljefält upptäckta i landet. Denna 

myndighet kallas ”Den Statliga Kommissionen för Mineralreserver” 

underställd Energiministeriet (f d Geologiministeriet). 

Myndigheten är mer välkänd under benämningen GKZ. Regionala 

representationskontor för denna myndighet, s k ”Centralkommissioner”, 

utvärderar resultaten av genomförda prospekteringsarbeten 

för beräkningar av reserverna och möjligt införande 

av dessa reserver i det statliga mineralresursregistret. 

ETCs tre oljefält blev analyserade och införda i GKZs register 

1968 (Middle Nyurola), 1971 (Kluchevksoye) och 1990 

(Puglalymskoye). De nämnda reservberäkningarna är: 

10 

De tre råoljetankarna på ETCs huvudplattform sedda från luften 

Oljefält GKZ-reserver 

Middle Nyurola . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42 miljoner fat 

Puglalymskoye . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 miljoner fat 

Kluchevskoye . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 miljoner fat 

Totalt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68 miljoner fat 

Innan Vostok Nafta (Vostok Oil) fattade beslut om förvärv 

av majoriteten av ETC utvärderade Vostok Naftas egen personal 

och en västlig konsult (Troy Petroleum) de vid denna tid- 

Den ryska flaggan vajar stolt i det övre lägret på ETCs oljefält i tidiga 

oktober 2001

63 

61 

64 

Kluchevskoye 

7 miljoner fat 

62 

Puglalemskoye 


ETCs licensblock med de tre enskilda oljeoch gasfälten samt existerande borrhål 

punkt föreliggande data över ETCs tillgångar. Troy Petroleum 

har sedermera inkorporerat den information som erhölls under 

2000. De har ännu så länge enbart analyserat Middle Nyurolafältet. 

Per oktober 2000 bedömde Troy Petroleum att de ekonomiskt 

utvinningsbara oljereserverna (proven + probable) i 

Middle Nyurola uppick till 57 miljoner fat. 

Det skall påpekas att de ekonomiskt utvinningsbara reserverna 

är ett mått som ändras allteftersom ny information erhålles. 

Reserverna beror på faktorer som reservoaregenskaper, 

oljepriser, kostnaderna för att utvinna oljan, skatter m m. 

Då endast fem borrhål (före färdigställandet av borrhålen 

G1–G3) så långt har borrats på Middle Nyurola-fältet, tillhör 

en stor del av reserverna där kategorin ”sannolika” (probable) 

till skillnad från den mer väldefinierade kategorin ”bevisade 

reserver” (proven). Allteftersom fältet byggs ut kommer mer 

och mer av de sannolika oljereserverna att föras om till kategorin 

bevisade reserver. De totala beräknade utvinningsbara 

reserverna (proven + probable) kommer också att ändras. Ingen 

annan oberoende reservanalys, annat än Troy Petroleums, har 

till dags dato genomförts. 

ETCs pipeline 

ETCs pipeline blev i allt väsentligt färdigställd i april 2001. 

Själva byggnationsfasen blev komplicerad, då vintern 2001 var 

rekordkall och medförde att en mängd arbetsdagar försvann i 

januari – februari. Därför fick ytterligare resurser sättas in i 

84 

92 

88 

86 

92 

89 

91 

90 

42 

41 

125 

Middle Nyurola 


44 

43 

45 

ETC 

0 km 5 

arbete under mars månad. Själva projekterings- och skogsrensningsarbetet 

genomfördes till viss del redan under vintern 

2000, men den mest intensiva konstruktionsfasen ägde rum 

under de fyra första månaderna 2001. Två konstruktionsföretag 

grävde, svetsade och isolerade från varsin ändpunkt av pipelinen, 

och slutligen möttes de på vägen. Sammanlagt var över 

200 man och mer än 60 maskinenheter involverade på pipelinesträckan 

under denna tid. 

Från en första projekterad längd om 109 km blev slutresultatet 

efter diverse omdirigeringar omkring 114 km. Pipelinen ligger 

nedgrävd på ett djup av 1–1,5 m för att minska köldens inverkan. 

Längs pipelinegatan finns ett antal säkerhetsventiler, som kan 

stänga av pipelinen om läckage eller andra problem skulle uppstå. 

På slutpunkten för pipelinen, Luginetskoye-oljefältet tillhörigt 

oljebolaget Yukos, pumpas ETCs olja ut i Transneft-nätet 

för vidare befordran till slutkunder. ETC har fått tillstånd att 

bygga en egen anslutningsterminal med process- och lagringsenheter, 

men hyr i inledningsskedet in sig på existerande processutrustning 

och lagringsenheter på fältet. Lagringstankar 

finns också på startpunkten för pipelinen, Middle Nyurolafältet. 

Arbetsprogrammet för 2002 inom ramen för ETC 

Borrningar 

I arbetsprogrammet för året 2002 på Middle Nyurola kommer 

att ingå borrning av ytterligare ett antal produktionsborrhål 

11

ETC 

En av ett antal svetsstationer som begagnades när ETCs pipeline 

byggdes vintern 2001 

utöver det pågående trehålsprogrammet G1, G2 och G3. På 

den nu utnyttjade plattformen nummer 2, där G1–G3 är 

belägna, kommer sannolikt två ytterligare horisontella borrhål 

genomföras under 2002. Därav planeras ett borrhål ske genom 

konvertering av det existerande vertikala borrhålet 125. Detta 

då den marginella kalkylen för att genomföra en sådan konvertering 

med den på plattformen befintliga borriggen ser fördelaktig 

ut. 

Därefter kommer den nu begagnade borriggen, eller möjligen 

en annan rigg, att mobiliseras till den södra plattformen, 

nummer 3, i närheten av borrhål 45. Beslutet om antalet engagerade 

borriggar, tidpunkten för dessas mobilisering samt tidsschemat 

för borrningarna kommer att fattas under tidiga 2002. 

Det är närmast finansiella faktorer som avgör hur pass aggressivt 

Vostok Oil Ltd kan gå fram med borrarbetet. 

I övrigt planeras i nuläget att under 2002 endast genomföra 

begränsade arbeten på de två övriga oljefälten inom ETC, Kluchevskoye 

och Puglalymskoye. Istället planeras att genomföra 

ett omfattande utbyggnadsprogram avseende dessa fält med 

början vintern 2003. 

12 

Här isoleras pipelinen Två Vostok Oil/ETC-medarbetare 

inspekterar när ETCs pipeline 

grävs ned i pipelinediket 

Övriga utbyggnadsmoment 2002 

Vid sidan om borrning kommer ETC under 2002 att allokera 

pengar till komplettering av pipelinen och pipelinegatan. 

Vidare kommer ytterligare oljeprepareringsutrustning att uppföras 

på Middle Nyurola. Slutligen avses att komplettera ETCs 

faciliteter på ändpunkten för pipelinen på Luginetskoye-fältet.

längd, km 

temperatur, °C 

Så här ser den färdiga pipelinen ut vintertid från luften vid en flodövergång 

110 

90 

70 

50 

30 

10 

0 

-10 

-30 

Byggandet av ETCs pipeline 

Huvudmomenten och dagstemperatur januari–april 2001 

Röjning av pipelinegatan, km 

Grävning av dike, km 

Temperatur, °C 

Sektionssvetsning i 

pipelinegatan, km 

-50 

Januari Februari Mars April 

ETC- och Vostok Oil-delegation på riggolvet i oktober 2001 

ETC 

13

Tomskzapneft 

Z.A.O. Tomskzapadneft (”Tomskzapneft”) är ett intressebolag 

i vilket Vostok Oils nettointresse uppgår till 40%. Bolaget är ett 

ryskt aktiebolag av den slutna typen (Z.A.O.), och bildades den 

9 december 1999. Bolagets enda tillgång är en prospekteringslicens 

till prospekteringsblocket nummer 64 i den västra delen 

av Tomskregionen på gränsen till Khanty-Mansiyskregionen. 

Licensen tilldelades Tomskzapneft den 31 mars 2000, och har 

en giltighetstid av 5 år. 

Licenskraven innebär att Tomskzapneft under licenstiden 

skall borra totalt 6 borrhål och insamla ytterligare 400 km av 

2D-seismik. 

Blocket är 1 262 kvadratkilometer stort, och innehåller ett 

antal borrningsbara strukturer som har identifierats på grundval 

av tidigare insamlad seismik. På blocket har även tidigare 

fyra prospekteringshål borrats. Vissa oljespår påträffades i 

borrningarna, men ingen olja har producerats. Blocket är belägen 

i en mycket oljerik del av Tomskregionen, och är omgivet 

av en mängd stora producerande oljefält på bägge sidor om 

regiongränsen. 

Övriga ägare av Tomskzapneft är det Tomskbaserade oljebolaget 

Tomsk Oil & Gas company (50%) samt Michail Malyarenko 

(10%), som är Vostok Oils partner i Tomskregionen. 

14 

Omsk Oblast 

Khanty Mansiysk 

Oblast 

Block 

64 

Väg 


Pipeline 

Producerande oljefält 

Tomsk Oblast 

Michail Malyarenko köpte in sig i Tomskzapneft under sommarmånaderna 

2001, innan prospekteringsborrningen Yachkay-1 

hade påbörjats. Vostok Oil och Michail Malyarenko utövar 

sitt ägande via två styrelseplatser av fyra i Tomskzapneft. 

Avtalet mellan ägarna av Tomskzapneft stipulerar att Vostok 

Oil/Michail Malyarenko skall betala för de första två prospekteringsborrhålen 

samt seismikinsamlingen, varefter parterna 

skall investera proportionellt. Avtalet innebär inte att Vostok 

Oil/Michail Malyarenko har förbundit sig att investera något 

specifikt belopp. 

Prospekteringsborrningen Yachskaya-1 blev färdigställd i 

november 2001. Utvärderingen utvisade att ett oljeförande 

lager (reservoaren) som förväntat fanns i sandstensformationerna 

från Jura-tiden på ett djup av drygt 2 500 meter. Tyvärr 

var sandstenslagret för tunt, cirka 3 meter, för att kunna innehålla 

ekonomiska mängder utvinningsbar olja. En sådan risk är 

vanligen förekommande vid prospekteringsborrning, och kan 

ej enkelt undanröjas medelst seismik-tolkning. 

De olika delägarna till Tomskzapadneft kommer nu att analysera 

den erhållna informationen, och därefter ta ställning till 

hur det fortsatta prospekteringsarbetet inom Block 64 skall 

bedrivas.

Convention 

280 

281 

282 

285 

283 

RReecchhnnooyyee 

Företaget Z.A.O. Konventsiya (”Convention”) är ett ryskt oljebolag 

beläget strax söder om ETC licensområde i Tomskregionen 

och i närheten av ETCs pipeline. 

Conventions licens omfattar South Muldzhino-blocket. 

Detta innehåller två oljefält, Upper Salat- och South Muldzhino 

samt ett gas- och kondensatfält, Rechnoye. Dessa fält 

upptäcktes under tidigt 60-tal. 

Oljefälten 

Det finns olika reservoarer i de två oljefälten och i Upper Salat 

är de övre Jura- och lägre Jura-zonerna oljeförande. På 60-talet 

genomfördes tester på två borrhål i South Muldzhino-fältet, 

varvid flöden om 400 respektive 150 fat olja/dag registrerades. 

I Upper Salat-fältet testade de tre bästa borrhålen flöden om 

ungefär 600, 1 300 respektive 900 fat olja/dag. Dessa tester 

utfördes på 1960-talet samt på sent 1980-tal. Ytterligare borrningsarbeten 

har utförts under 80-talet, och sammanlagt har 20 

borrhål borrats i licensområdet. Conventions fält är därmed väl 

definierade. 

Eftersom det ännu inte skett någon utbyggnad av oljefälten 

finns för närvarande ingen infrastruktur uppförd. Ingen betydande 

oljeproduktion har hittills genomförts av Convention. 

32 

26 

31d 

Möjlig struktur 

21 

25 

30 

2320 

2380 

UUppppeerr SSaallaatt 

33 

Gas- och kondensatfältet 

Gas- och kondensatfältet Rechnoye har definierats av ett antal 

borrhål. Enligt siffror från statliga ryska GKZ uppgår reserverna 

i fältet till 7,18 miljarder m 3 gas och 14,6 miljoner fat 

kondensat. Eftersom separata pipelines måste byggas för kommersialisering 

av gasen och kondensatet kan det vara svårt att 

åsätta gasen och kondensatet betydande värden på kort sikt. 

Reservberäkningar 

Beräkningar av utvinningsbara kolvätesreserver för Conventions 

tre fält enligt den statliga ryska mineralreservinventeringen 

(GKZ): 

Olja . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

GKZ-reserver 


Gas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7,18 miljarder m3 Kondensat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14,6 miljoner fat 

Innebörden av Vostok Oils påtecknade köpeavtal 

Vostok Oil Ltd har påtecknat ett köpeavtal avseende 51% av 

kapital och röster i Convention. För närvarande är dessa aktier 

pantsatta till förmån för Vostok Oil. Aktierna har ej kunnat 

24 

2400 

28 

29 

22 

2340 

23 

0 2 4 6 

KM 

SSoouutthh 

MMuullddzzhhiinnoo 

27 

15

CONVENTION 

inregistreras p g a den osäkra juridiska situationen. Samtidigt, 

enligt befintligt partnerskapsavtal mellan Vostok Oil Ltd och 

Michail Malyarenko, har den senare åtagit sig att köpa 13% av 

kapital och röster i Convention. Återstående 36% av Convention 

innehas av olika fysiska och juridiska personer. 

Köpeavtalet mellan säljarna av Convention-aktierna och 

köparna (Vostok Oil Ltd och Mikhail Malyarenko) stipulerar 

att köparna: 

1) betalar 1,4 MUSD (1,12 MUSD för Vostok Oil) för 64% av 

aktierna (51% + 13%) över en period om 6 månader och 

2) ger Convention ett lån om 1,2 MUSD för refinansiering av 

skulder. Dessutom samtycker köparna till att ge minoriteten 

om 36% en så kallad ”carry”, vilket innebär att köparna har 

samtyckt till att finansiera de första 6 MUSD av investeringar 

i Convention. Full betalning av köpeskillingen för 

aktierna och fullt utgivande av krediten är beroende av att ett 

antal villkor uppfylls. 

Per den 30 september 2001 hade Vostok Oil och Michail Malyarenko 

utbetalt en första delpost om 400 000 USD för aktierna 

samt lånat ut drygt 1 MUSD i enlighet med låneavtalet 

Osäker juridisk situation för Convention och Vostok Oils köp 

Convention har problem med en större fordringsägare. Detta 

Moskvabaserade företag har utgivit en kredit om cirka 500 000 

USD till Convention. Fordringsägaren försöker försätta Convention 

i konkurs i syfte att få kontroll över Conventions tillgångar. 

Vidare har en mängd domstolsförhandlingar ägt rum 

mellan bolag tillhöriga kreditgivaren och bolag tillhöriga den 

tidigare huvudägaren. Därtill har under sommaren själva oljelicensen 

i Convention blivit överförd till ett nytt bolag i Tomsk. 

De olika parterna har vardera vunnit vissa av domstolsförhandlingarna, 

och överklaganden pågår i vissa fall. Dock är nu 

själva licensöverföringen den huvudsakliga frågeställningen, 

och den kommer sannolikt att överklagas av den tidigare 

huvudägaren. Denna osäkra situation komplicerar Vostok Oils 

och Michail Malyarenkos köp avsevärt. 

16 

Vostok Oils och Michail Malyarenkos ställningstagande 

Vid tidpunkten för påtecknadet av köpeavtalet under hösten 

2000 gjorde styrelserna för Vostok Nafta Investment Ltd (Vostok 

Oils dåvarande moderbolag) och Vostok Oil Ltd tillsammans 

med sina juridiska rådgivare bedömningen att möjligheterna 

i affären uppvägde riskerna. I nuvarande läge ser det 

dock ut som denna process kommer att dra ut väsentligt på 

tiden. Vostok Oil har därför förklarat för den före detta huvudägaren 

i Convention, att man ej avser investera mer pengar i den 

juridiska striden. Istället kommer Vostok Oil antingen att 

avvakta utgången av domstolsförhandlingarna för att se vem av 

parterna man kan förhandla med, eller så kommer Vostok Oil 

att reversera affären mot att utlagda pengar återbetalas. 

I ett värsta fall riskerar såldes Vostok Oil Ltd att förlora 

drygt 1 MUSD på denna affär. 

Oavsett ägarbilden till Convention, så torde de slutligen lagligt 

fastställda ägarna komma att be om access till ETCs pipeline. 

ETC kommer också att på kommersiella villkor vara 

berett att diskutera access förutsatt att det vid denna tidpunkt 

finns fri kapacitet i pipelinen.

Hur ETCs/Vostok Oils vinster och kassaflöden genereras 

ETC, likväl som andra ryska oljebolag, måste bära ett 

antal kostnadsposter som belastar intäkterna innan en 

nettovinst erhålles. Efter justering för icke- 

kassaflödespåverkande poster kan det operativa 

kassaflödet beräknas (kassaflöde till företaget före 

investeringar). Nedan följer en beskrivning av hur 

vinster och kassaflöden skapas. 

1. Intäkter 

ETC säljer för närvarande sin olja via oljetraders. Dessa företag 

finner köpare till oljan på den ryska hemmamarknaden eller 

på exportmarknaden. Genom att utföra dessa tjänster tar de 

även hand om en mängd pappersarbete som följer med försäljningsverksamheten. 

För närvarande sker betalning för oljan i två steg. En förskottsbetalning, 

som normalt uppgår till omkring 50%, erhålles 

vanligen i mitten av leveransmånaden och därefter sker slutlig 

betalning efter genomförd leverans kring månadsslutet. Kreditrisken 

(kunder som vägrar slutbetala) ligger på ETC/Vostok 

Oil, men kundförluster är sällan förekommande i dagens Ryssland. 

Betalningarna går antingen direkt till ETC eller via 

mäklarna. Priset på exportolja är priset på de s k Urals Blendeller 

Siberian Light-oljorna. ETC säljer f n sin olja som Urals 

Blend. Denna har en prisrabatt i jämförelse med den mer välkända 

Nordsjöoljan Brent p g a något lägre kvalitet. 

Oljepriset på den ryska inhemska marknaden är lägre än på 

exportmarknaden främst p g a logistikskäl. Ryssland kan 

endast exportera omkring en tredjedel av den dagliga oljeproduktionen 

beroende på kapacitetsrestriktioner i exporthamnarna. 

Alla oljeproducenter får därför en motsvarande exportkvot, 

som baseras på den egna oljeproduktionen under ett föregående 

kvartal. Resterande oljeproduktion måste säljas på den 

inhemska marknaden, där priset är lägre (se graf på sidan 19). 

Emellanåt kan ytterligare exportkvoter köpas från andra producenter. 

KOSTNADER 

2. Moms 

Utgående moms påföres försäljning på den inhemska marknaden, 

och uppgår f n till 16,67% av slutpriset för kunderna (motsvarande 

ett påslag om 20%). Utgående moms är sedan avräkningsbar 

mot ingående moms som betalas av ETC. Momsdeklarationer 

avges månatligen. Moms påföres inte på 

exportförsäljning. 

3. Transportkostnader och exportaccis 

När en köpare är funnen måste oljan transporteras till denne. 

Det statliga ryska oljepipelinebolaget Transneft transporterar 

omkring 90% av all olja i Ryssland. En transportavgift (tariff) i 

rubel gäller för varje segment av pipelinenätet. När oljeförsäljningen 

avtalas överenskoms vem som betalar transporten. Olja 

kan säljas vid borrhålet, vid raffinaderiet eller någonstans mitt 

emellan. Vad gäller exportolja uppbär Transneft, förutom transportavgiften, 

även en exportskatt (accis). Transportavgiften 

från Lugenetskoye-oljefältet i Tomsk till exportpunkterna i 

Borriggen av typ BU 3000 på Middle Nyurola-fältet 

Baltikum eller Svarta Havet uppgår f n till omkring 2,50–3 

USD/fat. 

Exportskatten på olja är i dagsläget variabel och beroende 

på exportoljepriset. Följande skala kommer att tilämpas under 

2002, varvid 1 ton olja ungefär = 7,33 fat olja. 

Beroende på priset på den ryska exportoljan tillämpas följande 

exportskatt: 

< 15 USD/fat = exportskatt tas inte ut. 

> 15 < 25 USD/fat = exportskatten uppgår maximalt till 35% 

av den del av exportoljepriset som överstiger 15 USD/fat. 

> 25 USD/fat = exportskatten uppgår till 3,5 USD/fat + maximalt 

40% av den del av exportoljepriset som överstiger 

25 USD/fat. 

4. Produktionsrelaterade skatter 

Ryssland tillämpar ett antal produktionsskatter, av vilka majoriteten 

är relaterad till försäljningsintäkterna. De har olika 

namn, men kan i princip alla ses som ett slags royalty. Nedan 

beskrives de specifika skatterna som applicerades under 2001, 

deras beräkningsunderlag och aktuella procentsatser: 

17

HUR ETCS/VOSTOK OILS VINSTER OCH KASSAFLÖDEN GENERERAS 

Oljeproduktionsaccis 

66 RUR/ton producerad olja 

Royalty 

10% av försäljningsintäkterna efter avdrag för produktionsaccis 

och moms 

Mineralåterställningsskatt 


och moms 

Vägskatt 


och moms 

Skatteintäkterna fördelas i vissa proportioner mellan federala, 

regionala och lokala budgetar. 

Från och med 1 januari 2002 förenklas detta system i så 

motto att de tre produktionsrelaterade skatterna oljeproduktionsaccisen, 

royalty- och mineralåterställningskatten sammanförs 

till en skatt, mineralutvinningsskatten (Mineral Extraction 

Tax), som kommer att börja vid nivån 340 RUR/ton (omkring 

1,50 USD/fat), med åtföljande justeringar beroende på det 

genomsnittliga priset på Urals Blend olja (rysk exportolja) 

samt växelkursen mellan USD och RUR. Från och med 2005 

kommer denna skatt istället att tas ut med 16,5% av bruttointäkterna. 

5. Administrationskostnader 

Administrationskostnaderna i ETC består av löner och lönerelaterade 

avgifter för de av de f n drygt 280 anställda, som ej 

är direkt involverade i arbetet på oljefältet. Vidare ingår i administrationskostnaderna 

kontorshyra, telefon- och övriga kommunikationskostnader, 

resekostnader etc. Dessa administrationskostnader 

i Tomsk uppgår f n till omkring 200 000 

USD/månad. 

Till detta skall adderas administrationskostnader som bärs 

av moderbolaget respektive av det cypriotiska dotterbolaget. 

Sådana kostnader uppgår f n till omkring 100 000 USD/månad. 

6. Lyftningskostnader (Opex) 

Lyftningskostnader består av de kostnadsposter som är direkt 

hänförliga till produktionen av olja på oljefältet och dess transport 

genom den egna pipelinen till Lugenetskoye-fältet. Detta 

omfattar till exempel löner och sociala avgifter för de arbetare 

som verkar på oljefältet, bränslekostnader för fordonen på fältet, 

el och mat på fältet etc. Denna kostnadspost uppgår f n till 

omkring 200 000 USD per månad. 

7. Räntekostnader 

Räntekostnader på lån tagna för att bygga ut oljefälten har 

under den tidiga fasen (innan pipelinen tagits i drift och storskalig 

produktion påbörjats) kapitaliserats i balansräkningen 

som oljeoch gastillgångar. När Vostok Oil nu har gått i produktion 

kommer sådana poster istället att kostnadsföras i resultaträkningen. 

De externa räntebärande lånen uppgår f n till 

omkring 10 MUSD, och den årliga effektiva räntan uppgår till 

cirka 15% eller omkring 125 000 USD/månad. 

18 

8. Vinstskatter i koncernbolagen 

Vinstskatt betalas av de ryska bolagen baserat på deras beskattningsbara 

vinst enligt ryska bokföringsprinciper. Vinstskatten 

uppgick till 35% för 2001, men sänks till 24% fr o m 1 januari 

2002. Vidare uppgår vinstskatten på Cypern till 4,25%. Ingen 

vinstskatt utgår på Bermuda. 

9. Investeringar (Capital expenditure) och avskrivningar 

Investeringarna som genomförts av Vostok Oil Ltd sedan dess 

grundande kan brytas ned på följande huvudkategorier: 

• Förvärv av reserver (köpet av ETC-aktier) 

• Pipelinekonstruktion 

• Borrarbeten 

• Övrig utrustning på oljefältet 

• Andra balanserade utgifter 

Denna specificering följer Vostok Oils egna budgetkategorier, 

men innehåller vissa godtyckliga element. Om t ex en väg 

byggs till en borrplattform kan diskussion uppstå huruvida 

vägen hör till borrbudgeten eller till den allmänna utrustningen 

på oljefältet. 

Vostok Oil tillämpar för avskrivningar den s k ”unit of production 

cost-principen”. Detta innebär att avskrivningar skall 

göras för den varje år producerade oljemängden i relation till 

den totala oljemängd som kommer utvinnas ur fältet över 

tiden. Basen för avskrivningarna är de totala beräknade investeringarna 

över fältets livstid. 

Principen ovan innebär att skattningar måste göras av samtliga 

framtida investeringar, vilket är komplicerat. För närvarande 

bedömer Vostok Oil Ltd att de totala investeringarna i 

ETCs för närvarande tre ägda oljefält, av vilka merparten 

kommer att ske de närmaste fem åren, kommer att uppgå till 

omkring 100 MUSD, av vilken summa alltså cirka 40 MUSD 

har investerats t o m 30 september 2001. De totala utvinningsbara 

oljereserverna i de tre ETC-fälten beräknas f n enligt specifikation 

på sidan 10 i denna årsredovisning vara totalt 83 miljoner 

fat, varav Michail Malyarenko f n äger 20%. 

10. Valutafrågor i Ryssland 

Den ryska valutalagstiftningen föreskriver att ryska juridiska 

personer som exporterar varor eller tjänster måste repatriera 

exportintäkterna inom 90 dagar från försäljningstillfället. Därefter 

måste 50% av dessa intäkter växlas in till rubel på den 

ryska valutamarknaden. 

Vad gäller likviditetsförvaltning, har en rysk juridisk person 

inte rätt att inneha utländsk valuta om den inte antingen har en 

licens för detta, eller om den inte annars kan dokumentera ett 

behov av utländsk valuta i den löpande verksamheten. I praktiken 

är detta inget stort problem för ryska oljebolag som ETC. 

Valutabehov i den löpande verksamheten förekommer nästan 

alltid och i ETCs fall kan utländsk valuta dessutom alltid sändas 

tillbaks till moder- och koncernbolagen i väst inom ramen 

för de kortfristiga koncernlån som har utgivits. Därtill kan 

också olika relativt rubelokänsliga finansiella instrument förvärvas 

i Ryssland. ETC har ett antal olika USD-konton med 

olika banker i Ryssland.

Viss känslighetsanalys av Vostok Oils (ETCs) 

vinstgenereringsförmåga 

Av redogörelsen ovan framgår Vostok Oils huvudsakliga parametrar 

på intäkts- respektive kostnadssidorna. Intäktssidan är 

relativt enkel att analysera, då den beror på en volymkomponent 

och en priskomponent. Volymkomponenten beror dock i 

sin tur på antalet producerande borrhål och produktiviteten per 

borrhål. Härvid bör även beaktas att det inhemska ryska oljepriset 

är mer inelastiskt än priset på exportmarknaden. Nedanstående 

graf utvisar att det inhemska oljepriset, som i och för 

sig varierar något mellan de olika regionerna i landet, har uppgått 

till i snitt knappt 60% av exportpriset (Urals Blend) under 

perioden januari 1998–oktober 2001. 

Vad gäller kostnadssidan framgår att många av komponenterna 

är proportionella till försäljningsintäkterna eller produktionsvolymen, 

d v s utgör en viss procent av intäkten för varje 

producerat fat eller viss procent av varje transporterat fat. Detta 

gäller transporttariffer och produktionsskatter. De kostnadskomponenter 

som är fasta eller halvfasta och därtill påverkbara, 

d v s på kort sikt väsentligen volymoberoende, är administrationskostnaderna 

(G&A), lyftningskostnaderna (opex) 

samt avskrivningar och räntekostnader (kapitalkostnaderna). 

35 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

Prisjämförelse Brent, Urals och inhemsk råolja 

Genomsnittligt pris USD/fat januari 1998–oktober 2001 

Dated Brent Urals Med Inhemsk råolja 

1998 

1999 

2000 

Källa: United Financial Group 

2001 

Till detta skall tilläggas att exportaccisen enligt ovan 

(exportskatten på råolja) per sålt fat varierar i ett band beroende 

på det aktuella exportpriset på olja enligt en progressiv 

formel. Progressivitet finns även inbyggd i den huvudsakliga 

komponenten bland produktionsskatterna, Mineral Extraction 

Tax. 

Nedan görs ett försök att översiktligt illustrera Vostok Oils 

(ETCs) lönsamhetskänslighet vad gäller några olika variabler i 

bolagets verksamhet såsom a) produktionsvolym b) oljepriser 

samt c) andel exportförsäljning. Övriga parametrar såsom lyftningskostnader 

(opex) och administrationskostnader är fasta 

under jämförelseperioden. Produktionsskatter och transportkostnader 

är givet det regelverk som gäller fr o m 1 januari 

2002. Från avskrivningar bortses. Jämförelseperioden är ett 

hypotetiskt kvartal under 2002. 

De parametrar som varieras antages i basfallet vara: 

Genomsnittlig produktionsvolym per dag: 8 400 fat olja 

Ryskt exportoljepris: 19 USD/fat 

Exportkvot: 30% (d v s 70% av volymen avsätts på hemmamarknaden) 

De viktigast övriga parametrarna som antages givna i detta 

hypotetiska exempel är: 

USD/RUR: 30 

Ryskt hemmamarknadspris: Detta uppgår till knappt 70% av 

exportpriset, d v s i utgångsläget 2 900 RUR/ton eller 13,20 

USD/fat 

Transportkostnader: För inhemsk olja = 0,60 USD/fat; 

för exportolja: 2,30 USD/fat 

Produktionsskatter och exportaccis: Enligt ovan 

Administrations- och lyftningskostnader (G&A + opex): 

1,13 MUSD under aktuellt kvartal 

(d v s 1,5 USD/fat i utgångsläget) 

Rysk vinstskatt: 24% på denna vinst 

De övriga förenklingar som görs är följande: Måttet som 

beräknas är nettovinsten för kvartalet från oljefältet, d v s 

intäkter omräknade till USD med avdrag för ovan uppräknade 

kostnader. Andra faktorer som avskrivningar, räntekostnader i 

väst och icke-resultaträkningshänförliga poster som skuldamorteringar 

och investeringar bortses ifrån i analysen. 

I analysen simuleras nedanstående utfall på varje variabel: 

Genomsnittliga daglig produktion: 8 400 fat/dag, 6 000 fat/dag 

(–29% från basfallet) och 11 600 fat/dag (+38% från basfallet) 

Ryskt exportoljepris per fat: 13,3 USD, 19 USD och 27 USD, 

vilket ger de respektive inhemska priserna om 9,20 USD, 13,20 

USD och 18,6 USD. 

Exportkvot: 0%, 30% och 60% 

19

VISS KÄNSLIGHETSANALYS AV VOSTOK OILS (ETCS) VINSTGENERERINGSFÖRMÅGA 

Simuleringen visar bl a att med en oförändrad exportandel om 

30% och oförändrad volym (8 400 fat/dag), leder 40% högre 

oljepriser (27 USD/fat istället för 19 USD/fat på exportoljan) 

till att vinsten under kvartalet ökar med 28%. Att resultatet inte 

ökar kraftigare beror på progressiviteten i den nya produktionsskatten 

(Mineral Extraction Tax) vid höga prisnivåer på den 

ryska exportoljan. Det progressiva elementet i exportaccisen 

på olja bidrar till samma effekt vid höga oljepriser. 

Om däremot produktionen under kvartalet ökar med nästan 

40% (11 600 fat/dag istället för 8 400 fat/dag), och exportandel 

och oljepriser är oförändrade (30% respektive 19 USD/fat), så 

ökar vinsten under perioden med 51%. 

Omvänt kan vid en stabil produktion om 8 400 fat olja per 

dag i tabellen utläsas att om oljepriserna fallet med 30% (till 

13,3 USD från 19 USD per fat vad gäller exportoljan) och 

exportandelen är oförändrat 30%, så minskar vinsten i tabellen 

med 33%. 

20 

Av den bifogade tabellen kan 

därmed följande grova slutsatser dras: 

Det i dagsläget förhållandevis låga och något inelastiska hemmamarknadspriset 

på rysk råolja kombinerat med den i vanliga 

fall begränsade exportandelen, samt de i mångt proportionella 

kostnadskomponenterna och de t o m progressiva produktionsoch 

exportskatterna, minskar något de ryska ointegrerade oljebolagens 

(oljeproducerande bolagens) känslighet för prisförändringar 

i det internationella råoljepriset. Samma förhållande 

förstärker istället dessa ryska oljebolags relativa volymkänslighet. 

Vänligen observera att tabellerna syftar till att belysa ryska 

oljebolags vinstkänslighet, och skall alltså ej uppfattas som 

vinstprognoser för Vostok Oil Ltd. 

Förändring av ETCs rörelsevinst under ett hypotetiskt kvartal 2002 (absoluta siffror i MUSD) 

Nio scenarios, inhemskt ryskt oljepris antages uppgå till knappt 70% av exportpriset (USD/fat) 

Produktion, fat/dag Exportandel Exportpris, USD/fat 

Försiktigt scenario 6 000 (–29%) 0% 13,3 

Basscenario 8 400 30% 19 

Optimistiskt scenario 11 600 (+38%) 60% 27 

6 000 fat per dag (–29%) 

Vinst i MUSD respektive procentförändring av vinsten under kvartalet 

jämfört med basfallet (före räntekostnader och avskrivningar) 

EExxppoorrttpprriiss 

EExxppoorrttaannddeell 13,30 USD/fat 19,00 USD/fat 27,00 USD/fat 

0% 1,0 –74% 1,8 –54% 3,0 –23% 

30% 1,4 –64% 2,4 –38% 3,2 –18% 

60% 1,9 –51% 3,0 –23% 3,4 –13% 

8 400 fat per dag 





0% 1,9 –51% 3,1 –21% 4,8 23% 

30% 2,6 –33% 3,9 Basfallet 5,0 28% 

60% 3,2 –18% 4,7 21% 5,3 36% 

11 600 fat per dag (+38%) 





0% 3,2 –18% 4,8 23% 7,1 82% 

30% 4,0 3% 5,9 51% 7,4 90% 

60% 5,0 28% 7,0 79% 7,8 100%

VISS KÄNSLIGHETSANALYS AV VOSTOK OILS (ETCS) VINSTGENERERINGSFÖRMÅGA 

Vostok Oils valutakänslighet 

Vostok Oil-koncernens huvudsakliga tillgångar är oljeoch 

gastillgångar i de ryska dotterbolagen. Dessa dotterbolag agerar 

i en rubelmiljö, d v s merparten av kostnaderna är rubelbaserade. 

Samtidigt är en stor del av intäkterna dollarbaserade 

och beroende på det internationella råoljepriset. I praktiken 

innebär detta i dagsläget att Vostok Oil-koncernen, liksom 

exportföretag världen över med lokal kostnadsbas, gynnas av 

en svag inhemsk valuta (rubel). Allt annat lika blir kostnaderna 

uttryckta i US-dollar (Vostok Oil-koncernens funktionella 

valuta) lägre medan exportintäkterna i US-dollar från oljeförsäljningen 

blir oförändrade. 

De ryska oljeföretagen led svårt under tiden 1995–1998, då 

Ryssland tillämpade en fast växelkurspolitik mot US-dollarn. 

När detta dessutom sammanföll med emerging markets-krisen 

och det därmed förenade globala oljeprisfallet 1998, kollapsade 

den ryska ekonomin. 

I dagsläget tillämpar Ryssland en flytande växelkurspolitik, 

och den ryska Centralbanken kan därmed i viss mån påverka 

och kontrollera rubelns reala värde. Givet den ryska ekonomins 

nuvarande styrka, och det ökade förtroendet för ekonomin 

från både inhemska och utländska investorer, har rubelns 

reala värde stärkts väsentligt sedan bottennoteringen 1999. 

Det är Vostok Oils uppfattning att nuvarande reala värde på 

rubeln liksom nuvarande ryska skattesystem för oljebolag gör 

ryska oljebolag förhållandevis konkurrenskraftiga. 

Nedanstående tabell av investmentbanken JP Morgan synes 

stödja denna uppfattning. 

Rysslands relativa produktionskostnadsposition i USD/fat 

I denna tabell från JP Morgan hänför sig de globala siffrorna till 1999. De ryska siffrorna kommer från de GAAP bokslutssiffror för 

2000 som publicerats av Lukoil, Yukos och Tatneft. Priset på Dated Brent har använts som jämförelsepris vid beräkning av kostnaden 

för marknadsaccess, vilken utgörs av skillnaden mellan priset för Dated Brent-olja och det pris som oljebolagen erhåller då de säljer 

oljan fritt vid borrhålet. 

Kostnad för Skatter Total 

marknads- Prospek- Avskriv- andra än produktionsaccess 

Produktion tering ningar vinstskatt kostnad 

Globalt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4,08 3,19 0,73 3,40 0,60 12,00 

Unga reserver 

Afrika/Mellanöstern . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1,70 3,25 0,69 3,29 0,11 9,04 

Latinamerika . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4,15 3,05 0,27 1,53 1,90 10,90 

Sydostasien . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5,42 2,93 0,51 1,77 0,61 11,24 

Halvmogna reserver 

Kanada . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5,71 3,32 0,33 4,23 0,04 13,63 

Mogna reserver 

USA . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4,52 3,19 0,78 4,42 0,36 13,27 

Europa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1,76 3,64 0,58 4,62 0,27 10,87 

Ryssland vid 20 USD/fat Urals Blend . . . . . . . . . 5,46 2,46 0,14 0,77 2,22 11,05 



Källa: JP Morgan ”Russian oil industry update” daterad den 26 november 2001. 

21

Miljöpolicy för Vostok Oil 

Miljöfrågor är en mycket viktig del av dagens globala samhälle. 

Inom den internationella oljebranschen är detta i synnerhet 

fallet. Anledningar är att oljeverksamhet gör mycket stora 

ingrepp i naturen vid produktionsprocessen, och att för naturen 

farligt material som råolja och raffinerade produkter transporteras 

i stora mängder varje dag världen över. Explosioner och 

läckage kan ställa till mycket stor skada på omgivningen. September-händelserna 

2001 i New York gör att dylika risker blir 

extra iögonfallande. 

Vostok Oil-koncernens olika bolag är medvetna om dessa 

risker, och lägger ned stor möda på att försöka förebygga och 

minimera dem. 

I det dagliga arbetet i Tomskregionen i Sibirien arbetar Vostok 

Oils dotterbolag för att uppfylla alla miljökrav som uppställs. 

Den ryska miljölagstiftningen är omfattande, i synnerhet 

för oljebolag, och dessa krav specificeras i lagrum och i andra 

myndighetsdokument. Frekventa besök av miljöinspektorer på 

oljefälten och längs vägar och pipelinegator äger rum. Ryska 

oljebolags eventuella avvikelser från kraven tillrättaläggs 

genom påtalanden, bötesförelägganden eller ultimat genom 

nedstängning av verksamheten. 

22 

Vy från luften över oljefältets olika plattformar (paddar) och den sex km långa vägen 

Oljefälten som Vostok Oil förfogar över ligger i en avlägsen 

del av Tomskregionen. Det område som ligger inom dotterbolaget 

ETCs licensblock är täckt av skog och myrmark. Floden 

Nyurola, som flyter ut i den stora floden Ob, går rakt igenom 

licensblocket. Det finns inga större industrianläggningar längs 

Nyurola-floden, varför kvaliteten på vatten och luft är god. I 

området lever djur som fåglar, älg, rådjur, björn och flodfisk. 

Många av de anställda i dotterbolaget är erfarna jägare och 

fiskare. Därmed är de medvetna om vikten av att inte bara ha 

en aktiv, utan även en proaktiv miljöpolitik, i syfte att bevara 

den mycket speciella sibiriska naturen. Rent konkret finns 

inom ETC också vissa jakt- och fiskerättigheter inom licensblocket. 

Således blir vilt och fisk på licensblocket regelbundet 

till föda som serveras i personalmatsalarna på oljefältet, vilket 

ytterligare understryker vikten av att naturens kretslopp inte 

störs av Vostok Oils verksamhet. 

Vostok Oil och ETC har som målsättning att upprätthålla så 

höga miljömässiga standards som möjligt, vilket i vissa fall 

innebär att koncernbolagen går längre än vad lagar och förordningar 

kräver.

Fem kvartal i sammandrag 

(Belopp i TUSD) 30/9 2000 31/12 2000 31/3 2001 30/6 2001 30/9 2001 1 

Total balansomslutning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 115 41 184 33 557 35 585 47 051 

Olje- och gastillgångar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 891 22 210 27 940 33 180 40 046 

Omsättningstillgångar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 266 17 638 4 143 863 5 446 

Totala skulder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 075 10 286 3 021 5 189 13 849 

Eget kapital . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . –47 30 811 30 449 30 309 33 115 

Minoritetens andel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 87 87 87 87 87 

Soliditet,% 2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 0% 75% 91% 85% 71% 

Periodens resultat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . – 219 –354 –148 2 901 

Räntabilitet på eget kapital,% 3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . – 0,71% –1,16% –0,49% 8,76% 

Antal aktier vid perioden slut . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 000 30 952 664 32 179 989 32 179 989 32 179 989 

Utestående optioner vid periodens slut . . . . . . . . . . . . . . . . . . . – – 665 000 665 000 665 000 

Periodens resultat/aktie (USD) 4 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 0,00 0,06 –0,01 –0,01 0,09 

Nyckeltalsdefinitioner 

1. En inflationsjusteringskomponent om +3,25 MUSD, som hänför sig till hela det verksamhetsår som avslutades den 30 september 2001, har blivit intagen i det 

sista kvartalet av räkenskapsåret i enlighet med redovisningsregeln IAS 29. 

2. Soliditet definieras som koncernens redovisade egna kapital inklusive minoritetsägares andel i procent av balansomslutningen vid slutet av perioden. 

3. Räntabilitet på eget kapital definieras som koncernens resultat dividerat med eget kapital vid slutet av perioden. 

4. Periodens resultat per aktie beräknas som periodens resultat dividerat med det vägda genomsnittliga antalet utestående aktier under perioden. 

Täckningsbidrag från ETCs oljeförsäljning maj–oktober 2001: 

per fat-analys, USD 

Maj Juni Juli Augusti September Oktober 

Totalt antal sålda fat, varav* . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 967 12 307 21 887 14 660 8 833 9 426 

inhemska marknaden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . – – 7 330 7 330 3 665 630 

exportmarknaden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 967 12 307 14 557 7 330 5 168 8 796 

(USD per fat) 

Bruttointäkt, varav från . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23,6 22,1 17,6 17,2 18,3 17,1 

inhemska marknaden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . – – 12,7 12,6 14,0 13,8 

exportmarknaden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23,6 22,1 20,1 21,9 21,3 17,4 

Försäljningsrelaterade kostnader, varav . . . . 7,0 8,6 4,7 6,8 7,2 4,9 

Mäklarkommission . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1,1 1,6 0,5 1,0 0,7 0,5 

Pipelineavgifter till Transneft . . . . . . . . . . . . . . . . . 3,0 3,0 1,6 1,1 2,0 2,2 

Exportskatt och tullavgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2,6 2,6 2,4 3,6 3,1 2,7 

Bankavgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 0,05 0,00 0,03 0,04 0,028 0,001 

Transportkostnad för flodpråmarna** . . . . . . . . . 0,3 1,5 0,2 1,0 1,4 1,4 

Produktionsskatter, varav . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2,6 4,1 3,8 2,3 3,6 3,3 

Produktionsaccis . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 

Moms . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . – – 0,7 1,0 1,0 0,2 

Royalty . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1,3 2,2 1,7 0,3 0,9 1,7 

Mineralåterställningsskatt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 0,9 1,4 0,9 0,5 1,5 1,0 

Vägskatt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 0,1 0,2 0,2 0,2 0,0 0,2 

Lyftnings- och administrationskostnader*** . . – – – – – – 

Täckningsbidrag från oljeförsäljningen . . . . . 14,0 9,4 9,2 8,1 7,5 8,9 

* Oljeförsäljningen är oberoende av produktionen. Lägre försäljningsvolymer i september–oktober beror på att cirka 25 000 fat åtgick för att fylla pipelinen. 

** Avgifter för pråmtrafiken upphörde när pipelinen togs i bruk 

*** Lyftnings- och administrationskostnader (liksom räntekostnader och avskrivningar) ingår ej i analysen av täckningsbidraget 

23

Ägarstruktur och aktiekapital 

Ägarstruktur 

Antalet aktieägare i Vostok Oil Ltd uppgick till 4 471 per den 31 augusti 2001. 

De 50 största aktieägarna i Vostok Oil 

(per den 31 augusti 2001) Andel av kapital 

Antal aktier och röster 

Utländska ägare och förvaltare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 883 644 24,5% 

Oil Resources & Development Ltd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 217 999 13,1% 

Royal Skandia Life . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 994 022 9,3% 

Niklasson Bruno bolag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 176 595 6,8% 

Svenska Petroleum Exploration AB . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 662 362 5,2% 

Benton International Ltd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 550 000 4,8% 

Alfred Berg fonder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 155 000 3,6% 

Rapp Marianne . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 559 000 1,7% 

Norfeldt Sven bolag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 513 500 1,6% 

Öhman Hans bolag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 260 000 0,8% 

Gustavsson Mikael . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 214 394 0,7% 

Lindström Björn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 210 000 0,7% 

Ingelman Carl-Gustaf . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 200 000 0,6% 

Kvarnlöf Börje . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 160 000 0,5% 

Victorin John . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 159 000 0,5% 

Dellner Gunnar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 124 000 0,4% 

Unger Johan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 114 000 0,4% 

Nordin Magnus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 108 000 0,3% 

Stenbeck Ulf . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 105 500 0,3% 

Gylling Bertil . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 000 0,3% 

Jarlvi Anders . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90 000 0,3% 

Ranta Torbjörn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90 000 0,3% 

Eklund Anders . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80 000 0,2% 

Rurik Investment . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76 109 0,2% 

Leijon Mats . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68 500 0,2% 

Markensten Johan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62 750 0,2% 

Neptunus Konsult AB . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60 000 0,2% 

Lifvendahl Thomas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52 000 0,2% 

Control Investment Ltd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 000 0,2% 

Dodgebridge Ltd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 000 0,2% 

Johannesson Eskil . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 000 0,2% 

Lindberg Nils Gunnar bolag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 000 0,2% 

Svenska Tver AB . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 000 0,2% 

Christensen Thorvald och bolag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47 500 0,1% 

Dahlbom Björn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 000 0,1% 

Myrberg Ulf . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42 000 0,1% 

Svensson Nils-Olof . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42 000 0,1% 

Jansson Anders . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 000 0,1% 

Lefwander Johan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 000 0,1% 

Sundqvist Sven-Ivan bolag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 000 0,1% 

Eriksson Staffan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 000 0,1% 

Arvidsson Eskil . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 000 0,1% 

Carlsson Hans . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 000 0,1% 

Rossing Jan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 500 0,1% 

Jansson Anna-Karin . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 000 0,1% 

Eriksson Christer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 000 0,1% 

Lindgren Erland . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 200 0,1% 

Enited Ventures AB . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 000 0,1% 

Tirronen Esa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 000 0,1% 

Martinsson Mattias . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 000 0,1% 

Summa 50 största ägarna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 918 575 80,5% 

Övriga ca 4 400 ägare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 261 414 19,5% 

Totalt antal aktier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 179 989 100,0% 

Aktiekapitalet i Vostok Oil har utvecklats enligt nedanstående tabell: 

Ökning av Antal Nominellt värde Ökning av Aktiekapital 

Datum Transaktion antalet aktier aktier per aktie (USD) aktiekapitalet (USD) (USD) 

1 sept 1998 . . . . . .Bolagbildning . . . . . . . . . . .12 000 . . . . . . . . . .12 000 . . . . . . . . . . . . .1,00 . . . . . . . . . . .12 000,00 . . . . . . . .12 000,00 

7 nov 2000 . . . . . .Split 4:1 . . . . . . . . . . . . . . .36 000 . . . . . . . . . .48 000 . . . . . . . . . . . .0,25 . . . . . . . . . . . . . . . .0,00 . . . . . . . .12 000,00 

31 dec 2000 . . . . .Nyemission . . . . . . . . .32 131 989 . . . . . .32 179 989 . . . . . . . . . . . .0,25 . . . . . . . .8 032 997,25 . . . .8 044 997,25 

24 

Källor: VPC AB, SIS Ägarservice AB

Antal aktieägare 

Antalet aktieägare i Vostok Oil Ltd vid tre tillfällen under det 

gångna verksamhetsåret framgår av vidstående stapelgraf. 

Tilläggas kan att det vid tillfället för avknoppningen av Vostok 

Oil Ltd från Vostok Nafta Investment Ltd i november/december 

2000 fanns cirka 8 000 aktieägare i Vostok Nafta Investment 

Ltd. 

I slutet av februari 2001 fanns det i Vostok Oil Ltd 4 627 

aktieägare. Därav var överlappningen med Vostok Naftas aktieägarkrets 

3 813, d v s 82% av aktieägarna i Vostok Oil Ltd var 

vid denna tidpunkt även aktieägare i Vostok Nafta. Ingen 

senare samkörning av aktieböckerna har genomförts. 

Rösträtt 

Samtliga aktier berättigar till en röst vardera. Aktierna handlas 

som depåbevis (SDR) i Stockholm, där SE-Banken är depåbank. 

Aktierna är inte föremål för handel i Bermuda. Ett depåbevis 

berättigar till samma utdelningsrätt som den underliggande 

aktien och innehavare av depåbevis har motsvarande 

rösträtt vid bolagsstämma. Dock måste innehavare av depåbevis 

för att ha rätt att deltaga i bolagsstämma följa vissa instruktioner 

från depåbanken. 

Utdelningspolicy 

Styrelsen för Vostok Oil Ltd anser att det är viktigt att kunna 

betala utdelningar till aktieägarna. Styrelsen har för avsikt att 

föra en starkt expansiv politik i termer av produktionsökning 

och reservtillväxt. Utdelningsandelen anpassas till föreliggande 

vinst och finansiell ställning. 

Styrelsen anser dock att utdelning skall betalas ut efter verksamhetsåret 

2002/2003 (att beslutas av ordinarie bolagsstämman 

efter utgången av verksamhetsåret som slutar 2003-09-30) 

med åtminstone 10% av nettovinsten efter skatt i koncernen 

förutsatt att utdelningsbart kapital föreligger och förutsatt att 

soliditeten i koncernen är minst 40% vid denna tidpunkt. 

Därefter skall strävas efter att på sikt öka utdelningsandelen 

till minst 25% av vinsten efter skatt i koncernen. 

Aktieåterköp 

Enligt Vostok Oils bolagsordning kan styrelsen fatta beslut om 

återköp av egna aktier inom de gränser som anges för aktiekapitalet 

förutsatt att de återköpta aktierna omedelbart makuleras. 

Styrelsen kan ej för bolagets räkning handla med Vostok 

Oil-aktier på marknaden. 

Marknad 

Vostok Oil-aktien (SDR) handlas för närvarande på Nya Marknaden 

vid Stockholmsbörsen. 

Aktieomsättning 

Den genomsnittliga dagliga omsättningen under perioden 27 

december 2000 (första handelsdagen) till 30 september 2001 

var 52 000 aktier. Handel har pågått 100% av tiden. 

ÄGARSTRUKTUR OCH AKTIEKAPITAL 

Svensk förmögenhetsskattebehandling av aktien 

(depåbeviset) 

Enligt nu gällande svensk förmögenhetsskattelag undantas 

generellt sett aktier noterade på Nya Marknaden, NGM- och 

O-listorna från förmögenhetsskatt, medan aktier inregistrerade 

vid Stockholmsbörsens A-lista förmögenhetsbeskattas. Detta 

gäller dock inte aktierna i Vostok Oil Ltd som är förmögenhetsskattepliktiga. 

Anledningen till detta är att aktierna inte är 

marknadsnoterade i det land där bolaget är hemmahörande. 

Förmögenhetsskattevärdet beräknas som 80% av det vid 

kalenderårets slut noterade värdet. 

5000 

4000 

3000 

2000 

1000 

10 

8 

6 

4 

2 

0 

Feb 

Antal aktieägare i Vostok Oil Ltd 

Förvaltarregistrerade Direktregistrerade 

4 627 4 559 4 471 

Maj 

Källa: VPC AB 

Kursutveckling Vostok Oil-aktien 

27 december 2000–12 december 2001 

Vostok Oil SDB OMX-index 

Omsättning Vostok Oil SDB, tusental aktier 

Aug 

SEK Omsättning 

12 

0 

J F M A M J J A S O N D 

Källa: Bloomberg 

0 

800 

600 

400 

200 

25

Styrelse, företagsledning och revisorer 

Styrelse 

Adolf H. Lundin Ordförande 

Avgick på egen begäran ur styrelsen den 29 november 2001. 

Svensk medborgare, född 1932. Styrelsemedlem sedan 2000. 

Övriga väsentliga styrelseuppdrag: Lundin Petroleum AB, Vostok 

Nafta Investment Ltd, North Atlantic Natural Resources AB 

(NAN). 

Innehav av aktier i Vostok Oil Ltd: 0. 

Lön och ersättningar: under verksamhetsåret har 45 TUSD 

utbetalats som management fee. Inga avtal om avgångsvederlag 

eller pension. 

Ian Lundin Styrelsemedlem 

Avgick på egen begäran ur styrelsen den 29 november 2001. 


Verkställande direktör för Lundin Petroleum AB. 

Innehav i Vostok Oil Ltd: 0. 

Lön och ersättningar: 0. Inga avtal om avgångsvederlag eller 

pension. 

Sergey V. Muravlenko Styrelsemedlem 

Rysk medborgare, född 1950. Styrelsemedlem sedan 2000. 

Styrelseordförande för ryska Yukos Oil Corporation. 

Innehav i Vostok Oil Ltd: 0. 

Lön och ersättningar: 0. Inga avtal om avgångsvederlag eller 

pension. 

26 

Magnus Nordin Styrelsemedlem och informationsdirektör 


Innehav av aktier och optioner i Vostok Oil Ltd: 108 000 aktier 

och 75 000 köpoptioner med lösenpris 6 kronor per option. 

Lön och ersättningar: 33 TUSD inklusive löneskatter och sociala 

avgifter. Avtal om avgångsvederlag: Magnus Nordin har 

rätt till tre månaders full lön i händelse av att hans anställning 

upphör på bolagets begäran. Inga avtal om pension. 

Torbjörn Ranta Verkställande direktör och styrelsemedlem 


Innehav av aktier och optioner i Vostok Oil Ltd: 90 000 aktier 

och 250 000 köpoptioner med lösenpris 6 kronor per option. 

Lön och ersättningar: 87 TUSD inklusive löneskatter och sociala 

avgifter. Avtal om avgångsvederlag: Ranta har rätt till tolv 

månaders full lön vid upphörande av hans anställning på bolagets 

begäran. Om han själv väljer att avgå måste han observera 

tre månaders uppsägningstid, varefter bolaget betalar sex 

månaders full lön. Inga avtal om pension. 

Företagsledning 

Torbjörn Ranta verkställande direktör 

Magnus Nordin informationsdirektör 

Revisorer 

PricewaterhouseCoopers AB, Stockholm. 

Carl-Eric Bohlin, född 1946. Auktoriserad revisor. 

Klas Brand, född 1956. Auktoriserad revisor.

Människorna i ETC 

ETC har expanderat kraftigt sedan tidiga 2000, då Vostok Oil 

och Mikhail Malyarenko började samarbeta. 

Antalet anställda i företaget har ökat från omkring 40 vid 

slutet av 1999 till 282 per utgången av september 2001. 

Därav var 233 män och 49 kvinnor. Genomsnittsåldern på 

de anställda är 39 år. 

ETC är organisatoriskt indelat i elva avdelningar. Varje 

avdelning förestås av en chef. Bland dessa elva chefer är två 

kvinnor och nio män. 

ETCs VD Irek Akhmetschin Mikhail Damrine, 

ETCs finanschef 

Från vänster: Jevgeniya Arzhivikina (bokföringsansvarig), Larissa 

Monastyrnaya (vice-chef för konstruktionsavdelningen), Natasha 

Kardashova (vice-ansvarig för finansavdelningen), Tatyana 

Vykovskaya (controller) och Anna Yannina (ansvarig för matförsörjningen). 

Mikhail Malyarenko, 

ETCs grundare och Vostok 

Oils minoritetspartner 

Antalet utländska (icke-ryska) medarbetare i ETC var i slutet 

av september 2001 fyra stycken, nämligen Vincent Ramirez 

(styrelseordförande), Garry Nelson (borrchef), Henryk Derek 

(reservoaringenjör) och Vladimir Grimalyuk (borringenjör). 

Enligt statistiken är var 15:e västlänning som kommer till 

Tomsk där på inbjudan av ETC. 

Totalt har 71 västerländska specialister besökt ETC åtminstone 

en gång sedan 1 januari 2000. 

Bilderna på denna sida visar några av Vostok Oils medarbetare 

i Tomsk. 

Vincent Ramirez, 

styrelseordförande 

för ETC 

Sergey Sedunov, 

ETCs chefsingenjör 

och vice-VD 

Bakre raden från vänster: Oleg Michalitsin (oljeförsäljningsansvarig), 

Garry Nelson (borrchef), Vladimir Roldugin (konstruktionschef), 

Alexander Harin (logistikchef), Yuri Tolmachev (chef för oljeproduktionsavdelningen), 

Yuri Kostyk (chef för säkerhetsavdelningen). 

Främre raden från vänster: Alexander Kokunov (chefsgeolog), Nikolay 

Nemykin (chefsmekaniker) och Henry Derek (reservoaringenjör). 

27

Förvaltningsberättelse 

Styrelsen och verkställande direktören för Vostok Oil Limited 

får härmed avge årsredovisningen för verksamhetsåret 1 oktober 

2000–30 september 2001. 

Koncernstruktur 

Vostok Oil Ltd-koncernen består av det bermudianska moderbolaget 

Vostok Oil Ltd (”Vostok Oil”) som i sin tur äger ett helägt 

dotterbolag på Cypern, Vostok Oil (Cyprus) Ltd. Detta 

företag, i sin tur, äger sedan 6 december 1999 till 80% ett dotterbolag 

i Ryssland, Eastern Transnational Company (”ETC”). 

Vidare äger Vostok Oil (Cyprus) Ltd ett intressebolag i Ryssland, 

Tomskzapneft. Detta bolag grundades under föregående 

verksamhetsår och ägs till 40%. Bägge de ryska bolagen befinner 

sig i den västsibiriska Tomskregionen. Vidare har Vostok 

Oil Ltd representationskontor i Genève respektive i Stockholm. 

Vostok Oil Ltd, tillsammans med partnern Michail Malyarenko, 

har även under 2000 påtecknat ett köpeavtal avseende 

64% av kapital och röster i det Tomskbaserade oljeföretaget 

Convention. Vostok Oils andel är 51%. Dessa aktier är för närvarande 

pantsatta till förmån för Vostok Oil och Michail Malyarenko. 

Någon inregistrering av aktierna i Vostok Oils namn 

har dock ännu inte kunnat genomföras. 

Köpeavtalet mellan säljarna till Convention-aktierna och 

köparna (Vostok Oil Ltd och Mikhail Malyarenko) stipulerar 

att köparna: 

1) betalar 1,4 miljoner US-dollar (MUSD) (1,12 MUSD för 

Vostok Oil) för 64% av aktierna (51%+13%) över en period 

om 6 månader och 

2) ger Convention ett lån om 1,2 MUSD för refinansiering av 

skulder. Dessutom samtycker köparna till att ge minoriteten 

om 36% en så kallad ”carry”, vilket innebär att köparna har 

samtyckt till att finansiera de första 6 MUSD av investeringar 

i Convention. Full betalning av köpeskillingen för 

aktierna och fullt utgivande av krediten är beroende av att ett 

antal villkor uppfylls. 

Verksamhet 

De ryska dotter- respektive intressebolagen är verksamma 

inom oljebranschen i Ryssland. ETC innehar bevisade och sannolika 

oljereserver, som påvisades i borrningar för mer än 30 

år sedan. Under verksamhetsåret har Vostok Oil fortsatt med att 

finansiera ett arbetsprogram främst omfattande ETCs största 

oljefält Middle Nyurola. Arbetsprogrammet innefattade färdigställandet 

av en 114 km lång oljepipeline, uppförande av produktionsutrustning 

och infrastruktur på oljefältet, renoveringen 

av ett 30 år gammalt borrhål på oljefältet Kluchevskoye, samt 

förberedandet av ett borrprogram omfattande tre horisontella 

borrhål. Det första av dessa tre borrhål borrstartades efter 

utgången av verksamhetsåret. Dessförinnan fanns tre producerande 

borrhål på huvudfältet Middle Nyurola. Utbyggnadsprogrammet 

kommer att fortsätta under vintern 2002 och framåt. 

Pipelinen togs i bruk efter utgången av räkenskapsåret. 

Intressebolaget Tomskzapnefts enda tillgång är en femårig 

prospekteringslicens avseende ett prospekteringsblock i den 

västra delen av Tomskregionen, det s k Block 64. Ytan på 

blocket är 1 262 kvadratkilometer. Tomskzapneft slutförde en 

första prospekteringsborrning efter utgången av verksamhetsåret. 

Tyvärr visade det sig att det oljeförande lagret i denna 

28 

struktur, med namn Yachskaya-1, var för tunt för att innehålla 

kommersiella mängder olja. Delägarna till Tomskzapneft 

kommer nu att utvärdera hur det forsatta prospekteringsarbetet 

i bolaget skall bedrivas. 

Conventions tillgångar består av South Muldzhino-blocket 

som innehåller två oljefält, Upper Salat- och South Muldzhinofälten 

och ett gas- och kondensatfält, Rechnoye. Det är i dagsläget 

osäkert om förvärvet kan genomföras. 

Moderbolaget Vostok Oil Ltd tillställer dotterbolaget och 

intressebolaget i Ryssland finansiering och tekniska tjänster 

via det cypriotiska dotterbolaget. 

Ägarförhållande 

Vostok Oil var fram till senhösten 2000 ett helägt dotterbolag 

till det i Stockholm börsnoterade investmentbolaget Vostok 

Nafta Investment Ltd (”Vostok Nafta”). En extra bolagsstämma 

i Vostok Nafta beslutade den 14 november 2000 att 

separera Vostok Oil från Vostok Nafta (genom avknoppning) 

till förmån för Vostok Naftas aktieägare, och att parallellt därmed 

genomföra en nyemission och notering av Vostok Oil på 

Nya Marknaden i Stockholm med Matteus JP Bank (Bankaktiebolaget 

JP Nordiska) som sponsor. Första noteringsdag på 

Nya Marknaden blev 27 december 2000. Antalet aktieägare 

uppgick per den sista augusti 2001 till cirka 4 500. 

Resultat 

Resultatet för verksamhetsåret är 2 618 tusen US-dollar 

(TUSD). Det egna kapitalet vid utgången av räkenskapsåret 

uppgick till 33 115 TUSD. 

Aktieinformation 

Vostok Oil Ltd registrerades av the Bermudan Registrar of 

Companies som ett skattebefriat privat aktiebolag med aktiekapital 

om 12 000 USD den 1 september 1998. Antalet aktier 

uppgick därvid till 12 000 à nominellt 1 USD. 

I samband med marknadsnoteringen under 2000 splittades 

det nominella värdet fyra gånger, varefter antalet aktier uppgick 

till 48 000 à nominellt 0,25 USD. Avknoppningen och 

nyemissionen resulterade i att ytterligare 32 131 989 aktier 

utgavs. Totalt finns därför i dagsläget 32 179 989 utestående 

aktier. Samtliga aktier i bolaget ger en röst. 

Aktierna handlas via depåbevis i Stockholm, varvid SE- 

Banken är depåbank. 

Räkenskapsår 

Räkenskapsåret är 1 oktober–30 september. 

Styrelse 

Vostok Oil har under det gångna verksamhetsåret haft en styrelse 

om 5 personer. Sammanlagt har 5 styrelsemöten avhållits. 

Därav har tre möten genomförts med fysisk närvaro. Ett har ägt 

rum som telefonkonferens, och ett styrelsemöte har tagit formen 

av per capsulam-beslut. Bland de viktigare styrelsebesluten 

under året kan nämnas antagande av budgetar för verksamhetsåret, 

beslut om antal och typ av borriggar för det nya borrprogrammet, 

beslut om att ej emittera teckningsoptioner enligt 

föreliggande bolagsstämmomandat samt beslut om att upptaga 

lån. En ny styrelse med till stor del nya styrelsemedlemmar

kommer att väljas på bolagsstämman den 18 januari 2002 till 

följd av de ägarförändringar som skett i bolaget under verksamhetsåret. 

Anställda 

Antalet anställda i ETC uppgick till 282 personer per slutet av 

september 2001 (71 vid samma tidpunkt 2000). Vid utgången 

av räkenskapsåret var antalet anställda i Tomskzapneft två personer. 

I moderbolaget och dotterbolaget på Cypern fanns vid 

utgången av verksamhetsåret två anställda. 

Personaloptionsprogram 

Den 7 november 2000 fattade en bolagsstämma i Vostok Oil 

beslut om ett personaloptionsprogram omfattande upp till en 

miljon personaloptioner under förutsättning av ett godkännande 

av en extra bolagstämma i Vostok Nafta Investment Ltd. 

Den 14 november godkändes beslutet av en extra bolagsstämma 

i Vostok Nafta Investment Ltd. Varje personaloption 

ger rätt att förvärva ett depåbevis representerande en aktie. 

Genève den 21 december 2001 

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 

Lösenpriset bestämdes att motsvara den genomsnittliga betalkursen 

för bolagets depåbevis under tio börsdagar före utfärdandet 

av personaloptionerna. I enlighet med detta program 

emitterades 665 000 optioner i januari 2001. Lösenpriset för 

ovan optioner blev därmed 6 SEK. Löptiden är två år från 

utfärdandedatumet, som för ovan optioner var den 23 januari 

2001. Lösen kan endast ske under perioden 13–23 januari 

2003. Vid fullt utnyttjande kommer de hittills emitterade personaloptionerna 

att motsvara omkring 2% av kapital och röster i 

Vostok Oil Ltd. 

Förslag till vinstdisposition 

Koncernens vinst efter skatt för året uppgick till 2 618 TUSD. 

Koncernens fria egna kapital uppgår till 17 530 TUSD. Moderbolagets 

vinst efter skatt blev 198 TUSD. Moderbolagets fria 

egna kapital uppgår till 15 161 TUSD. 

Styrelsen och verkställande direktören rekommenderar att 

vinsten balanseras och att ingen utdelning skall lämnas för 

verksamhetsåret. 

Magnus Nordin Sergey V. Muravlenko Torbjörn Ranta 

Styrelseordförande Verkställande direktör 

och informationsdirektör 

29

Resultaträkning 

Koncernen Moderbolaget 

1 okt 2000– 1 okt 1999– 1 okt 2000– 1 okt 1999– 

(Belopp i TUSD) Not 30 sep 2001 30 sep 2000 30 sep 2001 30 sep 2000 

Rörelsens intäkter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . – – – – 

Rörelsens kostnader . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . – – – – 

————— ————— ————— ————— 

Bruttoresultat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . – – – – 

Övriga intäkter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .21 – – 174 – 

Administrationskostnader . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3 –445 –37 –445 –37 

————— ————— ————— ————— 

Rörelseresultat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . –445 –37 –271 – 

Ränteintäkter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 89 – 728 – 

Räntekostnader . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . –204 – –189 – 

Valutakursförluster/-vinster, netto . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . –70 2 –70 – 

Monetär inflationsjusteringsvinst . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2 3 248 – – – 

————— ————— ————— ————— 

Finansiella intäkter och kostnader, netto . . . . . . . . . . . . . . . . 3 063 2 469 – 

Andel av resultat från intressebolag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9 0 – – – 

————— ————— ————— ————— 

Resultat före skatt och minoritetsägares andel . . . . . . . . . . . 2 618 –35 198 –37 

Skatt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4 – – – – 

————— ————— ————— ————— 

Periodens resultat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 618 –35 198 –37 

Resultat per aktie (USD) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .5 0,10 –2,92 0,01 –3,08 

Resultat per aktie efter full utspädning (USD) . . . . . . . . . . . .5 0,10 –2,92 0,01 –3,08 

Kassaflödesanalys 


1 okt 2000– 1 okt 1999– 1 okt 2000– 1 okt 1999– 

(Belopp i TUSD) 

Kassaflöde från/använt i årets verksamhet 

Not 30 sep 2001 30 sep 2000 30 sep 2001 30 sep 2000 

Rörelseresultat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

Justering för: 

–445 –37 –271 –37 

Erhållna räntor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 89 – 728 – 

Betalda räntor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . –74 – –189 – 

Valutakursförluster/-vinster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . –70 2 –70 – 

Avskrivningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6 3 – 3 – 

Inflationsjusteringseffekt på icke operativ verksamhet . . . . . .2 

Operativt kassaflöde före förändringar i rörelsekapital . . . 

Förändringar i rörelsekapital 

3 207 

————— 

2 710 

– 

————— 

–35 

– 

————— 

201 

– 

————— 

–37 

Ökning av lager . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .12 –701 –78 – – 

Ökning/minskning av övriga kortfristiga fordringar . . . . . . .13 

Ökning av leverantörsskulder, upplupna kostnader 

–2 270 –741 12 – 

och övriga korta skulder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

Summa kassaflöde från/använt i årets verksamhet . . . . . . . 

Kassaflöde använt för investeringar 

3 516 

————— 

3 255 

– 

————— 

–854 

127 

————— 

340 

37 

————— 

– 

Investeringar i aktier i dotterbolag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .8 –2 000 –4 000 – – 

Investeringar i oljeoch gastillgångar . . . . . . . . . . . . . . . . . . .7 –23 155 –9 782 – – 

Investeringar i intressebolag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9 – 0 – – 

Investeringar i kontorsinventarier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6 –8 – –8 – 

Minskning/ökning av övriga finansiella anläggningstillgångar10 

Summa kassaflöde använt för investeringar . . . . . . . . . . . . . 

Kassaflöde från finansiering 

1 404 

————— 

–23 759 

–3 158 

————— 

–16 940 

– 

————— 

–8 

– 

————— 

– 

Nyemission . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .15 15 573 – 15 573 – 

Ökning av övriga lån . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 775 – – – 

Förändring av skuld till Vostok Nafta Investment Ltd . . . . . .17 –1 676 17 304 – – 

Ökning av kortfristiga lån . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . – – 4 131 – 

Ökning av övriga kortfristiga skulder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . – 937 – – 

Minskning av finansiella mellanhavanden, netto . . . . . . . . . . . . 

Summa kassaflöde från finansiering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

– 

————— 

21 672 

– 

————— 

18 241 

–18 993 

————— 

711 

– 

————— 

– 

Inflationsjusteringseffekt på kassa och bank . . . . . . . . . . . . . .2 41 – – – 

Förändring av kassa och bank . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 209 447 1 043 – 

Kassa och bank vid periodens början . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 447 – – – 

Kassa och bank vid periodens slut . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 656 447 1 043 – 

30

Balansräkning 


(Belopp i TUSD) 

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 

Materiella anläggningstillgångar 

Not 30 sep 2001 30 sep 2000 30 sep 2001 30 sep 2000 

Olje- och gastillgångar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .7 40 046 16 891 – – 

Kontorsinventarier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6 

Finansiella anläggningstillgångar 

5 

————— 

40 051 

– 

————— 

16 891 

5 

————— 

5 

– 

————— 

– 

Investeringar i intressebolag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9 – 0 – – 

Aktier i dotterbolag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .8 – – 100 100 

Fordran på Vostok Oil (Cyprus) Ltd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . – – 34 698 17 393 

Övriga finansiella anläggningstillgångar . . . . . . . . . . . . . . . .10 

OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 

2 133 

————— 

2 133 

2 958 

————— 

2 958 

– 

————— 

34 798 

– 

————— 

17 493 

Lager . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .12 779 78 – – 

Övriga kortfristiga fordringar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .13 2 432 741 – – 

Kassa och bank . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .14 

SUMMA TILLGÅNGAR . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

EGET KAPITAL 

Bundet eget kapital 

1 656 

————— 

4 867 

————— 

47 051 

447 

————— 

1 266 

————— 

21 115 

1 043 

————— 

1 043 

————— 

35 846 

– 

————— 

– 

————— 

17 493 

Aktiekapital . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .15 8 045 12 8 045 12 

Överkursfond . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .15 

Fritt eget kapital 

7 540 – 7 540 – 

Balanserat resultat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . –35 – –37 – 

Omräkningsdifferens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . –53 –24 – – 

Ovillkorat aktieägartillskott . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .17 15 000 – 15 000 – 

Periodens resultat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 618 

————— 

33 115 

–35 

————— 

–47 

198 

————— 

30 746 

–37 

————— 

–25 

Minoritetsägares andel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .16 87 87 – – 

LÅNGFRISTIGA SKULDER 

Ej räntebärande lån . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 775 – – – 

————— ————— ————— ————— 

1 775 – – – 

KORTFRISTIGA SKULDER 

Skuld till Vostok Nafta Investment Ltd . . . . . . . . . . . . . . . . .17 742 17 418 742 17 418 

Övriga kortfristiga lån . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 131 – 4 131 – 

Leverantörsskulder och upplupna kostnader . . . . . . . . . . . . . . . 5 059 876 – – 

Övriga kortfristiga skulder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .18 142 2 781 227 100 

————— ————— ————— ————— 

12 074 21 075 5 100 17 518 

————— ————— ————— ————— 

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER . . . . . . . . . . . 47 051 21 115 35 846 17 493 

31

Förändringar i eget kapital — Koncernen 

Aktie- Överkurs- 

Ovillkorat 

aktieägar- Omräknings- Ackumulerat 

(Belopp i TUSD) kapital fond tillskott differens resultat Totalt 

Eget kapital per 30 september 1999 . . . . . . . 

Periodens omräkningsdifferens . . . . . . . . . . . . 

12 

————— 

– 

– 

————— 

– 

– 

————— 

– 

– 

————— 

–24 

– 

————— 

– 

12 

————— 

–24 

Periodens resultat 1 okt 1999–30 sep 2000 . . . 


Nyemission – december 2000 . . . . . . . . . . . . . . 

Avknoppning från Vostok Nafta Investment Ltd 

– 

————— 

12 

————— 

7 726 

– 

————— 

– 

————— 

8 250 

– 

————— 

– 

————— 

– 

– 

————— 

–24 

————— 

– 

–35 

————— 

–35 

————— 

– 

–35 

————— 

–47 

————— 

15 976 

– december 2000 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . – – 15 000 – – 15 000 

Nyemission – januari 2001 . . . . . . . . . . . . . . . . 

Emissionskostnader – december 2000 och 

307 347 – – – 654 

januari 2001 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . – –1 057 – – – –1 057 

Periodens omräkningsdifferens . . . . . . . . . . . . – – – –29 – –29 

Periodens resultat 1 okt 2000–30 sep 2001 . . . 


– 

————— 

8 045 

– 

————— 

7 540 

– 

————— 

15 000 

– 

————— 

–53 

2 618 

————— 

2 583 

2 618 

————— 

33 115 

Förändringar i eget kapital — Moderbolaget 

Ovillkorat 

Aktie- Överkurs- aktieägar- Ackumulerat 

(Belopp i TUSD) kapital fond tillskott resultat Totalt 

Eget kapital per 30 september 1999 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

Periodens resultat 1 okt 1999–30 sep 2000 . . . . . . . . . . . . . . . . 


Nyemission – december 2000 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

Avknoppning från Vostok Nafta Investment Ltd 

12 

————— 

– 

————— 

12 

————— 

7 726 

– 

————— 

– 

————— 

– 

————— 

8 250 

– 

————— 

– 

————— 

– 

————— 

– 

– 

————— 

–37 

————— 

–37 

————— 

– 

12 

————— 

–37 

————— 

–25 

————— 

15 976 

– december 2000 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . – – 15 000 – 15 000 

Nyemission – januari 2001 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 307 347 – – 654 

Emissionskostnader – december 2000 och januari 2001 . . . . . . – –1 057 – – –1 057 

Periodens resultat 1 okt 2000–30 sep 2001 . . . . . . . . . . . . . . . . 


– 

————— 

8 045 

– 

————— 

7 540 

– 

————— 

15 000 

198 

————— 

161 

198 

————— 

30 746 

Finansiella nyckeltal – Koncernen 

1 oktober 2000– 1 oktober 1999– 

30 september 2001 30 september 2000 

Räntabilitet på eget kapital, % 1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7,91 N.A. 

Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13,47 N.A. 

Skuldsättningsgrad, % 3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20,75 N.A. 

Soliditet, % 4 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70,57 0,19 

Andel riskbärande kapital, % 5 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70,57 0,19 

Räntetäckningsgrad 6 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13,84 N.A. 

Vägt genomsnittligt antal aktier för perioden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 067 437 12 000 

Vägt genomsnittligt antal aktier för perioden efter full utspädning 7 . . . . . . . . . 25 161 203 12 000 

Antal aktier vid periodens slut . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

N.A. (not applicable) Nyckeltalsberäkningen ej tillämplig för denna räkenskapsperiod. 

32 179 989 12 000 

Nyckeltalsdefinitioner 

1. Räntabilitet på eget kapital definieras som koncernens resultat dividerat med eget kapital vid slutet av perioden. 

2. Räntabilitet på sysselsatt kapital definieras som koncernens resultat efter finansiella poster plus räntekostnader plus/minus valutakursdifferenser 

på finansiella lån dividerat med totalt genomsnittligt sysselsatt kapital (genomsnittet av periodens balansomslutning med avdrag för 

icke räntebärande skulder). 

3. Skuldsättningsgrad definieras som koncernens räntebärande skulder i förhållande till redovisat eget kapital. 

4. Soliditet definieras som koncernens redovisade egna kapital inklusive minoritetsägares andel i procent av balansomslutningen. 

5. Andel riskbärande kapital definieras som summan av eget kapital och latenta skatteskulder (inklusive minoritetsägares andel) dividerat med 

balansomslutningen. 

6. Räntetäckningsgrad definieras som resultat efter finansnetto plus räntekostnader plus/minus valutakursdifferenser på finansiella lån dividerat 

med räntekostnader. 

7. I januari 2001 emitterades 665 000 teckningsoptioner till de anställda med ett lösenpris om 6 SEK per aktie. Detta lösenpris är lägre än den 

genomsnittliga börskursen på aktien under rapportperioden. Därför har dessa optioner inverkan vid beräkning av vägt genomsnittligt antal 

utestående aktier givet full utspädning. 

32

Noter till bokslutet 

(Belopp i TUSD om ej annat framgår) 

Not 1 Allmänt 

Inregistrering 

Vostok Oil Limited registrerades på Bermuda den 1 september 

1998 som ett skattebefriat privat bolag. Vostok Oil (Cyprus) 

Limited, ägt till 100% av Vostok Oil Limited, registrerades på 

Cypern den 7 augusti 1998 som ett privat aktiebolag med offshore 

status. Vostok Oil (Cyprus) Limited blev den 6 december 

1999 registrerat som ägare av 80% av Eastern Transnational 

Company. 

Not 2 Redovisningsprinciper 

Grund för redovisning 

Koncernens och moderbolagets räkenskaper har upprättats i 

enlighet med internationella redovisningsprinciper (International 

Accounting Standards, IAS) och på basis av historiska 

anskaffningsvärden. Redovisning av oljeoch gastillgångar 

följer engelska vedertagna redovisningsstandards (UK generally 

accepted accounting principles) eftersom IAS inte har 

speciella rekommendationer för redovisning av oljeoch gastillgångar. 

Redovisningsprinciperna som använts avseende koncernens 

och moderbolagets räkenskaper överensstämmer med de redovisningsprinciper 

som tillämpades i räkenskaperna avseende 

verksamhetsåret som avslutades den 30 september 2000. 

I koncernredovisningen har i resultaträkningen och balansräkningen 

för det ryska dotterbolaget ETC gjorts justering för 

inflationseffekten i enlighet med IAS 29, vilket närmare 

beskrivs nedan. 

Räkenskaper 

Koncernens och moderbolagets räkenskaper upprättas i USD. 

Koncernredovisningsprinciper 

Koncernredovisningen omfattar moderbolaget och de bolag i 

vilka moderbolaget innehar, direkt eller indirekt, aktier motsvarande 

mer än 50% av rösterna eller ensamt kan utöva ett 

bestämmande inflytande över verksamheten. 

Koncernredovisning för Vostok Oil Limited koncernen upprättas 

enligt förvärvsmetoden. Enligt förvärvsmetoden ingår i 

koncernens egna kapital, förutom moderbolagets egna kapital, 

endast de förändringar av dotterbolagens egna kapital som tillkommit 

efter förvärven. Skillnaden mellan anskaffningsvärdet 

av ett dotterbolag och dess värderade nettotillgångar vid förvärvstidpunkten 

förs till oljeoch gastillgångar. 

Minoritetsägares andel redovisas på basis av de värden som 

upptagits i dotterbolagets redovisning. 

Samtliga koncerninterna vinster, transaktioner och mellanhavanden 

elimineras i koncernredovisningen. 

Redovisning av andelar i intresseföretag 

En investering i ett intresseföretag är en investering i ett företag 

där koncernens innehav representerar minst 20% men högst 

50% av rösterna och där koncernen utövar ett betydande inflytande 

över verksamheten. Sådana investeringar redovisas enligt 

kapitalandelsmetoden. Skillnaden mellan anskaffningsvärdet 

på andelarna i ett intresseföretag och den del dessa representerar 

i intresseföretagets värderade nettotillgångar vid förvärvstidpunkten 

behandlas som oljeoch gastillgångar. Koncernens 

andel av intresseföretagets resultat före skatt för räkenskapsåret 

redovisas i resultaträkningen som resultat från andelar i 

intresseföretag. Kostnad för skatt i intresseföretaget redovisas i 

koncernens skattekostnad. 

Utländsk valuta 

Balans- och resultaträkningarna för det utländska dotterbolaget, 

ETC, omräknas enligt dagskursmetoden. Samtliga tillgångar 

och skulder hos dotterbolagen omräknas till balansdagskurs, 

medan resultaträkningarna omräknas till viktad 

genomsnittskurs för perioden. Omräkningsdifferenser som 

uppstår redovisas direkt mot eget kapital. 

Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta omräknas 

till balansdagens kurser. Transaktioner i utländsk valuta omräknas 

enligt den valutakurs som gällde vid transaktionstillfället. 

De växlingskurser som använts i balansräkningarna mellan 

rubel (RUR) och USD var den 30 september 2001 och den 30 

september 2000 29,39 (RUR per USD) respektive 27,75. Valutakursdifferenser 

redovisas i resultatet. 

Inflationsredovisning 

ETC:s bokslut, som uttrycks i rubel (RUR) före omräkning till 

USD enligt ovanstående beskrivning, har omräknats i enlighet 

med IAS 29, Financial Reporting in Hyperinflationary Economies. 

Där så är lämpligt, baseras beloppen i koncernredovisningen 

på RUR-belopp uttryckta i fast RUR köpkraft per 30 

september 2001. Denna omräkning har gjorts med hjälp av 

konverteringsfaktorer från Russian State Committee on Statistics 

(GOSKOMSTAT). Företagsledningen bedömer att detta 

index är det lämpligaste och mest konsekventa sättet att mäta 

inflationens inverkan på den allmänna prisnivån i Ryssland för 

aktuella år. De belopp som framgår av den omräknade koncernredovisningen 

gör inte anspråk på att representera marknadsvärde, 

återanskaffningskostnad eller något annat mått på 

verkligt värde på tillgångar eller skulder eller det pris till vilket 

transaktionerna skulle äga rum till om de genomfördes per 

balansdagen. 

De konverteringsfaktorer som per den 30 september 2001 

använts för att räkna om koncernredovisningarna för de tre 

räkenskapsår som slutade den 30 september är följande: 

Räkenskapsår avslutat Index Konverteringsfaktor 

30 september 1999 1 598 488 1,42 

30 september 2000 1 895 795 1,20 

30 september 2001 2 227 052 1,00 

Inflationens effekter på koncernens monetära nettoställning 

ingår i finansiella intäkter och utgifter (netto) och har resulterat 

i en nettovinst på 3,25 MUSD för det räkenskapsår som slutade 

den 30 september 2001. 

De viktigaste momenten i ovannämnda omräkning är 

följande: 

- Bokslut som upprättas i en hyperinflationsekonomis valuta 

anges i den måttenhet som är aktuell på balansdagen. 

- Monetära tillgångar och skulder som tas upp till belopp som 

är aktuella på balansdagen indexjusteras inte, eftersom de 

redan uttrycks i den monetära enhet som gäller på balansdagen. 

33

NOTER TILL BOKSLUTET 

- Icke-monetära tillgångar och skulder som inte tas upp till 

belopp som gäller på balansdagen och komponenterna i det 

egna kapitalet omräknas genom användning av relevanta 

månatliga konverteringsfaktorer. Tillkommande utgifter för 

under året anskaffade fastigheter, maskiner och utrustning 

omräknas med hjälp av relevant konverteringsfaktor. 

- Alla poster i resultaträkningen omvärderas med hjälp av relevanta 

konverteringsfaktorer (månatliga, årets genomsnittliga, 

årsslut). 

Aktier i dotterbolag 

Aktier i dotterbolag upptas till anskaffningsvärde. Nedskrivning 

görs för varaktig värdenedgång. 

Skatter 

a) Bolagsskatt 

Bolagsskatt beräknas på beskattningsbar inkomst och till gällande 

skattesats. 

b) Latent skatt 

Latent skatt (vilken hänför sig till temporära skillnader mellan 

bokföringsmässig och skattemässig redovisning av framförallt 

avskrivningar och återställningskostnader) beräknas enligt 

skuldmetoden. Till den del en nettoskuld, beräknad per fält, 

uppstår, beräknas latent skatt för temporära skillnader, efter 

avdrag för skattemässiga förluster vilka kan användas mot 

framtida intäkter, till på bokslutsdagen gällande skattesats. 

Övriga värderingsprinciper 

Tillgångar och skulder upptas till anskaffningsvärden respektive 

nominella belopp med undantag av vissa av det ryska dotterbolaget 

ETCs tillgångar och skulder som har omräknats med 

hänsyn till inflation i enlighet med IAS 29 som ovan beskrives. 

Fordringar värderas till de belopp varmed de beräknas 

inflyta. 

Kortfristiga placeringar värderas till marknadsvärdet. 

Lager av olja och naturgas samt förbrukningsmaterial avseende 

borrhålen värderas initialt till det lägsta av anskaffningsvärdet 

och verkligt värde. Anskaffningsvärdet beräknas enligt 

FIFO-metoden. Därefter omräknas detta värde med avseende 

på IAS 29. 

Övriga finansiella anläggningstillgångar värderas till 

anskaffningsvärde. 

Kontorsinventarier upptas till anskaffningskostnad med 

avdrag för ackumulerade planenliga avskrivningar. Avskrivningar 

baseras på anskaffningsvärde och görs linjärt över en 

förväntad livslängd om tre år. 

Kostnader i samband med långfristig finansiering aktiveras 

och skrivs av över finansieringens varaktighet. 

Ny redovisningsprincip från och med oktober 2001 

Bolaget kommer från och med oktober 2001 att tillämpa redovisningsprincipen 

IAS 39 ”Financial Instruments: Recognition 

and Measurement”. 

34 

Olje- och gastillgångar 

a) Redovisning av kostnader för prospektering, utvärdering 

och utbyggnad 

Redovisningen av oljeoch gastillgångar sker enligt ”full cost 

method”. Detta innebär att alla kostnader för anskaffning av 

koncessioner samt för undersökning, borrning och utbyggnad 

av dessa aktiveras i separata kostnadsställen, ett för varje land. 

För kostnadsställen med produktion avskrivs aktiverade 

kostnader jämte förväntade framtida kostnader fastställda 

enligt den prisnivå som gäller per balansdagen, i takt med årets 

produktion i förhållande till beräknade totala bevisade och sannolika 

reserver av olja och gas enligt principen ”unit of production”. 

Bevisade reserver definieras som den beräknade mängd 

råolja, naturgas och ”flytande naturgas” som utifrån geologiska 

och ingenjörstekniska data, erhållna från respektive operatör, 

eller från oberoende tredje part, med tillfredsställande sannolikhet 

(större än 90%) kan utvinnas i framtiden från kända 

reservoarer under rådande ekonomiska och operativa förutsättningar, 

det vill säga, till priser och kostnader per det datum 

beräkningarna görs. 

Sannolika reserver definieras som reserver vilka ännu inte är 

bevisade men vilka beräknas, av respektive operatör eller av 

oberoende tredje part, ha en mer än 50%-ig sannolikhet att vara 

tekniskt och ekonomiskt producerbara. 

Erhållna ersättningar vid försäljning eller utfarmning av 

oljeoch gastillgångar i prospekteringsstadiet reducerar i första 

hand de aktiverade kostnaderna för oljeoch gastillgången i 

fråga. Eventuell ersättning överstigande de aktiverade kostnaderna 

redovisas som intäkt i resultaträkningen. En vinst eller 

förlust vid försäljning eller utfarmning av producerande tillgångar 

redovisas när avskrivningsbeloppet förändras med mer 

än 20%. 

Totala aktiverade kostnader i ett kostnadsställe för vilka 

framtida intäkter bedöms som osannolika avskrivs i sin helhet. 

b) Intäkter 

Intäkter från försäljning av olja och gas upptas i resultaträkningen 

i den period till vilken försäljningen härrör och vid den 

tidpunkt då de huvudsakliga riskerna och nyttan av försäljningen 

har passerat över till köparen. 

Tillfälliga intäkter från produktion av olja eller naturgas 

reducerar de aktiverade kostnaderna för oljeoch gastillgången 

i fråga tills dess storleken på bevisade och sannolika reserver 

konstaterats och kommersiell produktion påbörjats. 

c) Oljeproduktions- och försäljningsrelaterade skatter 

Oljeproduktions- och försäljningsrelaterade skatter jämte 

övriga skatter relaterade till oljeoch gastillgångarna kommer 

att redovisas separat i resultaträkningen. 

d) Ceiling tests 

Ceiling tests utförs minst en gång per år för att fastställa att 

netto bokfört värde för varje kostnadsställe, med avdrag för 

avsättningar för återställningskostnader, royalties och latenta 

upplupna oljeproduktions- och inkomstrelaterade skatter täcks 

av förväntade framtida nettointäkter från oljeoch gasreserver 

hörande till koncernens andel i fältet.

Reservering görs när netto bokfört värde, enligt ovan, överstiger 

beräknat framtida diskonterat nettokassaflöde med 

användande av de priser och kostnadsnivåer som används av 

koncernledningen för intern budgetering. 

e) Avsättning för återställningskostnader 

För fält där koncernen är skyldig att bidra till återställningskostnader, 

avseende nedmontering m.m. av produktionsutrustning, 

görs avsättning för framtida åtagande. Vid datum för förvärv 

av ett oljefält eller när produktion påbörjas bokas en tillgång 

motsvarande nuvärdet av förväntade framtida 

återställningskostnader som skrivs ned under fältets livslängd 

enligt principen ”unit of production”. Följaktligen bokas en 

justering till oljeoch gastillgångarna som motsvarar nuvärdet 

av de förväntade framtida återställningskostnaderna. Nuvärdet 

av de förväntade framtida återställningskostnaderna upplöses 

över fältets livslängd och belastar härvid finansiella kostnader. 

Not 5 Vinst per aktie 

Vinst per aktie har beräknats genom att dela nettoresultatet för 

räkenskapsåret med det vägda genomsnittligt utestående antalet 

aktier, vilket var 25 067 437 (12 000). 

30 sep 2001 30 sep 2000 

Genomsnittligt vägt antal 

utestående stamaktier . . . . . . . . . . . 

Justering för utspädning 

25 067 437 12 000 

till följd av personaloptioner . . . . . 

Genomsnittligt vägt antal 

utestående stamaktier 

93 766 – 

med hänsyn till utspädning . . . . . . 25 161 203 12 000 


f) Effekter av förändrade beräkningsunderlag 

Effekterna av förändrade beräkningsunderlag avseende uppskattade 

kostnader och kommersiella reserver samt andra faktorer 

som påverkar ”unit of production”-beräkningar för 

avskrivning och återställningskostnader hänförs till återstående 

beräknade kommersiella reserver för varje fält och justering för 

tidigare år görs inte. Även om koncernen använder bästa tillgängliga 

uppskattningar och bedömningsgrunder kan det faktiska 

utfallet komma att avvika från dessa uppskattningar. 

g) Ränta 

Ränta på lån för finansiering av förvärv av producerande oljeoch 

gastillgångar kostnadsförs löpande. Ränta på lån för finansiering 

av fält under utbyggnad kapitaliseras och läggs till tillgångens 

bokförda värde till dess att betydande kommersiell 

produktion påbörjas. 

Not 3 Administrativa kostnader 


1 okt 2000– 1 okt 1999– 1 okt 2000– 1 okt 1999– 

30 sep 2001 30 sep 2000 30 sep 2001 30 sep 2000 

Lönekostnader inklusive sociala avgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . 152 – 152 – 

Revisionsarvoden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66 – 66 – 

Management fee betald till Office of Adolf H. Lundin . . . . . . . 45 – 45 – 

Bokföringskostnader . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 – 31 – 

Advokatarvoden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 – 24 – 

Rapporttryckning och rapportdistribution . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 – 23 – 

Avskrivningar kontorsinventarier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 – 3 – 

Övriga administrativa kostnader . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 101 

————— 

445 

37 

————— 

37 

101 

————— 

445 

37 

————— 

37 

I enlighet med koncernens redovisningsprinciper avseende oljeoch gastillgångar, aktiveras kostnader i dotterbolagen som direkt hänför 

sig till utbyggnaden av oljeproduktionen i posten oljeoch gastillgångar till dess att betydande kommersiell produktion påbörjas. 

Not 4 Skatt 

Ingen bolagsskatt har utgått under året. Inga skillnader mellan 

skattemässiga och bokförda värden finns. 

Vinst per aktie efter utspädning har beräknats genom att dela 

nettovinsten för räkenskapsåret med det vägda genomsnittligt 

utestående antalet aktier efter full utspädning, vilket var 

25 161 203 (12 000). 

35


Not 6 Kontorsinventarier 


30 sep 2001 30 sep 2000 30 sep 2001 30 sep 2000 

Anskaffningsvärde 

Ingående balans . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . – – – – 

Inköp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 – 8 – 

Försäljning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

Utgående balans . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

Avskrivningar 

– 

————— 

8 

– 

————— 

– 

– 

————— 

8 

– 

————— 

– 

Ingående balans ackumulerade avskrivningar . . . . . . . . . . . . . . – – – – 

Avskrivningar under perioden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

Utgående balans ackumulerade avskrivningar . . . . . . . . . . . . . . 

Netto bokfört värde per 30 september . . . . . . . . . . . . . . . . . 

–3 

————— 

–3 

————— 

5 

– 

————— 

– 

————— 

– 

–3 

————— 

–3 

————— 

5 

– 

————— 

– 

————— 

– 

Not 7 Olje- och gastillgångar 

Enligt ”full cost method” för redovisning av oljeoch gastillgångar aktiveras nedlagda kostnader i kostnadsställen, ett för varje land där 

verksamhet sker, och avskrivning görs först när betydande kommersiell produktion påbörjas. Ett avskrivningsbart kostnadsställe kan 

innehålla licenser vilka befinner sig i prospekterings- eller utbyggnadsstadiet. 


1 okt 2000– 1 okt 1999– 1 okt 2000– 1 okt 1999– 

30 sep 2001 30 sep 2000 30 sep 2001 30 sep 2000 

Kostnadsställen med produktion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . – – – – 

Kostnadsställen utan produktion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 046 16 891 – – 

————— ————— ————— ————— 

40 046 16 891 – – 

Kostnadsställen utan produktion: 

Ryssland/Tomsk: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

Ingående balans . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 891 – – – 

Periodens nedlagda kostnader . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 155 16 838 – – 

Valutakursdifferenser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . – 53 – – 

————— ————— ————— ————— 

Bokfört värde per 30 september . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 046 16 891 – – 

Risker och osäkerheter 

Koncernen är utsatt för en mängd risker och osäkerheter i sin 

verksamhet, vilka kan få en negativ effekt på koncernens tillgångar. 

Sådana risker är exempelvis, men inte begränsade till: 

Oljeprisrisk: Koncernens försäljningsintäkter genereras av en 

enda produkt, nämligen råolja. Priset på råolja är extremt volatilt. 

Säkerhets-, brandsäkerhets- och miljörisker: Koncernbolagens 

verksamhet omfattar många potentiellt farliga inslag. Utrustning 

kan gå sönder och därvid skada anställda eller pipelines 

kan börja läcka och därvid åsamka miljöskador. 

Projekt- och finansiell risk: Vostok Oil befinner sig i ett tidigt 

utvecklingsskede, har fortfarande begränsade intäkter och 

utnyttjar lånefinansiering. Fördröjningar i produktionen kan 

leda till behov av finansieringsåtgärder, och sådana åtgärder 

kan få en negativ inverkan på Vostok Oils börsvärde. 

36 

Legal risk: Det legala systemet i Ryssland är ej fullt utvecklat 

och kan ej jämföras med det legala systemet i Västeuropa. Det 

är också föremål för konstanta förändringar, ibland med retroaktiv 

effekt. Detta kan leda till negativa följder för bolagen i 

Vostok Oil-koncernen. 

Politisk risk: Vissa aspekter av koncernbolagens verksamhet 

kräver tillståndsgivning eller fördelaktigt beslutsfattande av 

olika ryska federala-, regionala- eller lokala myndigheter. 

Prospekteringsåtaganden 

Det till 40% ägda intressebolaget Tomskzapneft innehar en 

prospekteringslicens som gäller till 2004. Intressebolaget är 

enligt licensen ålagt att borra 6 prospekteringsborrhål och 

insamla viss seismik under licensperioden. Hittills har en prospekteringsborrning 

genomförts under 2001. Om licensåtagandena 

ej uppfylls under licensperioden kan det medföra att 

licensen återkallas.

Not 9 Andelar i intresseföretag 

Vostok Oil Ltd äger 40% av kapital och röster i ZAO Tomskzapneft 

efter det att Vostok Oils partner i ETC, Michail Malyarenko, 

sommaren 2001 förvärvade 10% av Tomskzapneft från 

Vostok Oil (Cyprus) Ltd. De resterande 50% av Tomskzapneft 

ägs av det ryska bolaget Tomsk Oil & Gas Company. Tomskzapneft 

bildades under räkenskapsåret i Vostok Oil Ltd som 

avslutades den 30 september 2000. 


Not 8 Aktier i dotterbolag Antal Nominellt värde Andel av Bokfört värde Bokfört värde 

Avser moderbolaget 

Land 

utgivna 

aktier 

på utgivna 

aktier, USD 

kapital och 

röster (%) 

30 sep 2001, 

USD 

30 sep 2000, 

USD 

Vostok Oil (Cyprus) Ltd Cypern 100 000 100 000 100 100 000 100 000 

- OAO Eastern Transnational Company Ryssland 17 925 510 610 055 80 – 

————— 

100 000 

– 

————— 

100 000 

Vostok Oil Ltd blev registrerad ägare till dotterbolaget Vostok 

Oil (Cyprus) Ltd den 1 augusti 2000 genom överföring av 

ägandet från Vostok Nafta Investment Ltd till Vostok Oil Ltd. 

Det ryska bolaget ETC, motsvarande en andel av kapital och 

röster om 80%, förvärvades den 6 december 1999 av Vostok 

Oil (Cyprus) Ltd för 7 000 TUSD. Härav har vid räkenskapsårets 

slut kontant utbetalats 6 000 TUSD (4 000 TUSD). Vidare 

har 1 000 TUSD kvittats mot fordran på ETCs 20% delägare 

för gemensamma investeringar i Convention, Tomskzapneft 

och ETC. 

* Posten Convention består av en dellikvid av köpeskillingen 

motsvarande 320 TUSD per 30 september 2001 (320 TUSD 

per 30 september 2000), kapitaliserade kostnader för detta förvärv 

uppgående till 36 TUSD (0) samt lån till Convention och 

till det bolaget närstående parter uppgående till 870 TUSD 

(800 TUSD). 

Convention har problem med en större fordringsägare som 

istället för att acceptera en återbetalning av ett lån om 500 

Not 11 Fordran på koncernbolag 

Ränta på fordran på koncernbolag är sedan 1 april 2001 4% per år. 

Under 2000 påtecknade Vostok Oil Ltd tillsammans med sin 

partner Michail Malyarenko ett köpeavtal avseende 64% av 

kapital och röster av det i Tomsk belägna oljebolaget Convention. 

Efter avdrag för Michail Malyarenkos andel äger Vostok 

Oil Ltd 51% av kapital och röster i Convention. För närvarande 

är dessa aktier pantsatta till förmån för Vostok Oil Ltd och 

Michail Malyarenko. Det har ännu inte gått att inregistrera 

dessa aktier i köparnas namn. Därför kan Vostok Oil Ltd f n 

inte i väsentlig omfattning påverka eller kontrollera Convention. 

Med anledningar därav ingår inte Convention i koncernredovisningen. 

I enlighet med koncernens redovisningsprinciper avseende 

intresseföretag, har koncernens bokförda värde avseende 

Tomskzapneft reducerats med Vostok Oils andel av Tomskzapnefts 

negativa resultat. Vostok Oils andel av förlusterna för 

räkenskapsåret som slutade den 30 september 2001 överstiger 

det bokförda värdet per den 30 september 2000. Därför har 

detta bokförda värde skrivits ned till 0 per 30 september 2001. 

Skillnaden mellan aktuell förlustandel och bokfört värde per 

den 30 september 2001 var obetydlig. 

Not 10 Övriga finansiella anläggningstillgångar Koncernen Moderbolaget 

30 sep 2001 30 sep 2000 30 sep 2001 30 sep 2000 

Övriga finansiella anläggningstillgångar omfattar: 

Convention * . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 226 1 120 – – 

Lån till Tomskzapneft . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 328 – – – 

Förskottsbetalning till leverantörer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 579 1 833 – – 

————— ————— ————— ————— 

2 133 2 953 – – 

TUSD vill försätta bolaget i konkurs för att få kontroll över 

Coventions tillgångar. Styrelsen för Vostok Oil har analyserat 

situationen och bedömt att möjligheterna överväger riskerna. 

Ett mängd domstolsmål har dömts mellan de bägge parterna, 

där bägge har vunnit vissa mål. Vostok Oil har penningmässigt 

exponerat 1 226 TUSD enligt ovan. Detta är det belopp som 

Vostok Oil för närvarande kan förlora om målet tar en negativ 

vändning. 

Not 12 Lager Koncernen Moderbolaget 

30 sep 2001 30 sep 2000 30 sep 2001 30 sep 2000 

Lager omfattar: 

Lager av olja och naturgas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 212 – – – 

Borrutrustning och förbrukningsmaterial . . . . . . . . . . . . . . . . . 567 78 – – 

————— ————— ————— ————— 

779 78 – – 

37


Not 13 Övriga kortfristiga fordringar Koncernen Moderbolaget 

30 sep 2001 30 sep 2000 30 sep 2001 30 sep 2000 

Övriga kortfristiga fordringar omfattar: 

Momsfordringar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 149 704 – – 

Kortfristiga fordringar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 283 37 – – 

————— ————— ————— ————— 

2 432 741 – – 

Not 14 Kassa och bank 

Kassa och banktillgodohavanden innefattar placeringar med 

ursprunglig förfallodag inom tre månader. 

Not 15 Aktiekapital och överkursfond 

Ökning av Nominellt värde 

antalet ute- per aktie Ökning av 

stående aktier (USD) aktiekapitalet Överkursfond 

Koncernen och moderbolaget 

Bolagsbildning sept 1998 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 000 1,00 12 – 

Aktiesplit 4:1 nov 2000 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 000 0,25 – – 

Nyemission dec 2000 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 904 664 0,25 7 726 8 250 

Nyemission jan 2001 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 227 325 0,25 307 347 

Emissionskostnader dec 2000/jan 2001 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . – 

—————— 

32 179 989 

– 

—————— 

0,25 

– 

—————— 

8 045 

–1 057 

—————— 

7 540 

Högsta tillåtna antal aktier (authorised share capital) är 

100 000 000 aktier, varav f n 32 179 989 är utestående. Emissionskostnader 

i samband med emission av aktier har behandlats 

som minskning av erhållet kapitaltillskott. Överkursfond 

består av skillnaden mellan erhållet nettobelopp vid nyemissioner 

av aktier och samma aktiers nominella belopp. Alla är 

stamaktier, var och en med ett nominellt värde om 0,25 USD. 

Varje stamaktie bär en röst. 

Not 16 Minoritetsägares andel 

Minoritetsägares andel avser de 20% av Eastern Transnational 

Company som inte ägs av Vostok Oil (Cyprus) Limited. 

Not 17 Lån från Vostok Nafta Investment Ltd 

Investeringarna i ETC finansierades ursprungligen genom ett 

lån från Vostok Nafta Investment Limited. Låneskulden uppgick 

till 17 418 TUSD per 30 september 2000 och löpte då räntefritt. 

I samband med avknoppningstransaktionen i december 

2000 blev 15 000 TUSD av låneskulden omvandlad till ett 

ovillkorat aktieägartillskott. Per den 31 december 2000, efter 

avdrag för det ovillkorade aktieägartillskottet, uppgick kvarstå- 

Not 18 Övriga kortfristiga skulder 

Av övriga kortfristiga skulder utgör 138 TUSD (2 720 TUSD 

per den 30 september 2000) skuld till Michail Malyarenko, 

Vostok Oil Ltds partner i ETC, Tomskzapneft och Convention. 

Denna skuld har uppkommit p g a att Michail Malyarenko 

hittills har bidragit med mer pengar än han varit ålagd att göra 

enligt de olika investeringsavtalen. 

38 

Vostok Oil Ltd registrerades på Bermuda den 1 september 

1998. Därtill emitterades i januari 665 000 personaloptioner 

baserat på bemyndiganden från bolagstämmor. Varje option 

berättigar till teckning av en ny aktie i Vostok Oil Ltd till ett 

pris av 6 SEK. Dessa optioner kan endast tecknas under tiden 

13–23 januari 2003. 

ende lån från Vostok Nafta till 6 580 TUSD. Detta belopp återbetaldes 

till Vostok Nafta under det första kvartalet av 2001. 

Lånet från Vostok Nafta uppgår till 742 TUSD per den 30 september 

2001. Detta belopp uppstod under det första kvartalet 

2001 innan separata bankkonton för Vostok Oil blev operativa. 

Lånet löper sedan den 1 april 2001 med 15% per år.


Not 19 Personalkostnader Koncernen Moderbolaget 

30 sep 2001 30 sep 2000 30 sep 2001 30 sep 2000 

Löner och ersättningar till styrelsen 

och verkställande direktören (inklusive sociala avgifter) * . . . . 120 – 120 – 

Löner till övriga anställda (inklusive sociala avgifter) . . . . . . . 1 291 467 – – 

————— ————— ————— ————— 

1 411 467 120 – 

Medelantalet anställda var för Vostok Oil Limited koncernen 

under perioden 166 (55), varav 145 (48) män. 

* Vostok Oil Limited koncernen har inte belastats med några kostnader 

avseende löner och ersättningar till styrelsen under de två 

senaste verksamhetsåren med undantag av kostnaden för verkställande 

direktören och informationsdirektören som båda tillträdde i 

Not 20 Pantsatta tillgångar och ansvarsförbindelser 

Koncernen har pantsatt 20% av aktierna i dotterbolaget Vostok 

Oil (Cyprus) Ltd som säkerhet för ett lån erhållet från Oil 

Resources & Development Company Ltd. Lånebeloppet uppgick 

till 4 130 TUSD per den 30 september 2001. Koncernen 

har inte pantsatt andra tillgångar och har ej heller några andra 

ansvarsförbindelser vid utgången av respektive räkenskapsår. 

Not 21 Närståendetransaktioner 

Förhållande till det f d moderbolaget Vostok Nafta Investment 

Ltd per bokslutsdagen 

Vostok Oil Ltd blev avknoppat från sitt f d moderbolag Vostok 

Nafta Investment Ltd under det verksamhetsår som slutade den 

30 september 2001. En extra bolagsstämma i Vostok Nafta 

Investment Ltd godkände avknoppningen den 14 november 

2000, och avknoppningen genomfördes i december 2000. I 

samband med avknoppningen genomförde Vostok Nafta 

Investment Ltd ett ovillkorat aktieägartillskott till Vostok Oil 

Ltd om 15 000 TUSD. 

Per den 30 september 2001 hade Vostok Oil en skuld till 

Vostok Nafta Investment Ltd om 742 TUSD. Denna skuld förfaller 

till betalning vid anfordran och löper med 15% ränta per 

år fr o m 1 april 2001. 

Under de två senaste verksamhetsåren som slutar den 30 

september 2001 har bolaget och dess personal även utnyttjat 

vissa resurser tillhöriga Vostok Nafta såsom kontorsytor i Moskva 

och Genève och en lägenhet i Tomsk. Ingen ersättning har 

betalats för detta. 

Skuld till Mikhail Malyarenko 

Per den 30 september finns en skuld om 138 TUSD till bolagets 

partner i ETC, Tomskzapneft och Convention. Denna 

skuld har uppkommit p g a att Michail Malyarenko hittills har 

bidragit med mer pengar än han varit ålagd att göra enligt de 

olika investeringsavtalen. 

Relation till Office of Adolf H. Lundin 

I januari 2001 ingick Vostok Oil Ltd ett avtal avseende managementtjänster 

med Office of Adolf H. Lundin i Genève på så 

vis som hade skett med en helt oberoende motpart (at arm’s 

length). I enlighet med avtalet har 45 TUSD utbetalats för 

januari 2001. Utöver lön har koncernen utgivit vissa bostads- och 

andra förmåner till verkställande direktören. Koncernen har inga 

pensionsåtaganden utöver de statliga pensionsavgifter som följer 

av schweizisk och rysk lag. Sådana avgifter ingår i ovan redovisade 

sociala avgifter. Koncernens olika anställningsavtal omfattar 

uppsägningslöner (avgångsvederlag) motsvarande 3–12 månaders 

full lön beroende på respektive anställds position. 

managementtjänster utförda av Office of Adolf H. Lundin 

under verksamhetsåret som slutade den 30 september 2001. 

Relation till Lundin Oil Services S.A. i Genève 

Vid vissa tillfällen under verksamhetsåret har detta bolag assisterat 

och rådgivit Vostok Oil Ltd med avseende på dotterbolaget 

ETCs tillgångar i Tomsk. Tjänsterna har bl a omfattat reservoarstudier, 

planerandet av ett borrprogram, analys av borresultat 

etc. Endast vissa direkta kostnader såsom flygbiljetter 

och hotellboende har ersatts vid resande utanför Genève för 

involverade specialister. 

Relation mellan Vostok Oil Ltd och Vostok Oil (Cyprus) Ltd 

Övriga intäkter i moderbolaget avser ersättningar för managementtjänster 

som moderbolaget har tillställt dotterbolaget Vostok 

Oil (Cyprus) Ltd. Sådana intäkter uppgick under verksamhetsåret 

till 174 TUSD (0). 

Lån från Oil Resources & Development Company Ltd (”ORD”) 

ORD är största ägare i Vostok Oil Ltd per 31 augusti 2001. 

ORD utgav i juli 2001 en kredit om 4 MUSD till Vostok Oil 

Ltd. Löptiden är 1 år från utgivandedatumet och räntefoten är 

15% per år i USD. Som säkerhet för lånet har Vostok Oil Ltd 

till ORD pantsatt 20% av aktierna i dotterbolaget Vostok Oil 

(Cyprus) Ltd. 

Not 22 Redovisning per geografiskt område och per bransch 

Vostok Oil Limited koncernen arbetar i huvudsak i en bransch 

och i ett geografiskt område. 

39


Not 23 Valutariskhantering 

Bolaget håller idag, och kommer i framtiden att hålla, likvida 

medel på USD-konton i så stor omfattning som möjligt. Anledningar 

till detta är att USD är bolagets basvaluta, samt i syftet 

att minimera kursförlustrisker vid en försvagad rubel. 

När väl storskalig försäljning av olja inleds kommer koncernen 

att ha intäkter i rubel och i andra utländska valutor. Då 

kommer olika former av hedgingåtgärder avseende koncernens 

valutaexponering att utvärderas, och från tid till annan genomföras. 

Not 24 Händelser efter räkenskapsårets utgång 

Avgång ur styrelsen 

Adolf H. Lundin och Ian Lundin avgick ur Vostok Oil styrelse 

den 29 november 2001 i samband med att den nya föreslagna 

styrelsen som skall godkännas på den ordinarie bolagsstämman 

den 18 januari 2002 annonserades. 

Till aktieägarna i Vostok Oil Limited 

Vi har granskat redovisningshandlingarna på sidorna 30 till 40 

för Vostok Oil Limited (Moderbolaget) och för moderbolaget 

och dess dotterbolag (Koncernen) per den 30 september 2001. 

Det är företagsledningen som har ansvaret för dessa redovisningshandlingar. 

Vårt ansvar är att uttala oss om dessa redovisningshandlingar 

på grundval av vår revision. 

Revisionen har utförts i enlighet med internationell god 

revisionssed (International Standards on Auditing). Det innebär 

att vi planerat och genomfört revisionen för att i rimlig 

grad försäkra oss om att redovisingshandlingarna inte innehåller 

väsentliga fel. En revision innefattar att granska ett urval av 

40 

Stockholm den 21 december 2001 

PricewaterhouseCoopers AB 

Torrt borrhål 

Efter räkenskapsårets slut genomfördes prospekteringsborrningen 

Yachskaya-1 inom ramen för intressebolaget Tomskzapneft. 

Inga kommersiella mängder utvinningsbar olja påvisades 

i denna prospekteringsborrning. 

Borresultat 

I mitten av december 2001 färdigställdes det första horisontella 

borrhålet, G1, på ETCs oljefält Middle Nyurola. I de initiala 

testerna flödade borrhålet G1 2 100 fat olja/dag vid självflöde 

(innan pumpar installeras). 

Ibruktagande av pipeline 

Dotterbolaget ETCs 114 km långa pipeline togs i bruk i tidiga 

oktober. Så länge det nya borrhålet G1 ej har kopplats in 

kommer dock endast begränsade oljemängder från de två producerande 

borrhålen 41 och 125 att transporteras genom pipelinen 

från Middle Nyurola-fältet till slutpunkten på Lugenetskoye-fältet. 

underlagen för belopp och annan information i redovisningshandlingarna. 

I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna 

och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning 

av dem samt att bedöma den samlade informationen i 

redovisningshandlingarna. Vi anser att vår revision ger oss rimlig 

grund för vårt uttalande nedan. 

Vi anser att dessa redovisningshandlingar ger en rättvisande 

bild av moderbolagets och koncernens ställning per den 30 

september 2001 samt deras resultat och kassaflöde för det 

räkenskapsår som då avslutades i enlighet med internationella 

redovisningsstandards (IAS). 

Carl-Eric Bohlin Klas Brand 

Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor

Förkortningar och ordförklaringar 

API American Petroleum Institute 

bbl Fat (eng. barrel) 

bcm Miljarder kubikmeter 

BMD Bermudadollar 

boe Fat oljeekvivalenter 

bopd Barrels of oil per day, d v s antalet fat av olja producerade 

(eller transporterade) per dag 

Brent Benämning på olja producerad i Nordsjön 

CHF Schweiziska franc 

Duma Det ryska parlamentets underhus 

ETC Eastern Transnational Company 

Eurobonds I detta fall ryska statsobligationer emitterade i 

utländsk valuta på de globala obligationsmarknaderna 

GAAP Generally accepted accounting principles 

Konventsiya Convention 

lb (eng. libra pound) Viktenhet (skålpund) 

mm miljoner 

mmbopd Million barrels of oil per day 

MUSD Miljoner amerikanska dollar 

n/a (eng. not available) ej tillgänglig 

Neft eller Neftegas Ryska för oljebolag 

NOK Norska kronor 

OPEC De oljeproducerande ländernas samarbetsorgan 

OSS Oberoende Staters Samvälde (fd Sovjetunionen) 

PSA Den ryska lagen om produktionsdelning i oljeindustrin, 

en lag som reglerar ett avtalsförhållande direkt mellan den 

ryska staten och en motpart, dvs som i praktiken neutraliserar 

riskerna för bla godtycklig tolkning av glapp mellan federal 

och regional lagstiftning i Ryssland 

RUR Rubel 

SDR Swedish Depository Receipt, dvs ett svenskt depåbevis 

SEB S-E-Banken 

SEK Svenska kronor 

Siberian light Rysk oljekvalitet 

Skin damage Reservoarskada 

Transneft Det ryska statliga oljepipelinebolaget 

troy oz. (eng. troy ounce) Viktenhet: 31,1 gram 

Urals Blend Rysk oljekvalitet 

USD Amerikanska dollar 

Utvinningsbara reserver En uppskattning av mängden utvinningsbara 

oljereserver som innehas av aktuellt oljebolag 

VPC Värdepapperscentralen 

Omräkningsfaktorer 

1 ton olja = 7,33 fat olja 

1 ton kondensat = 8,5 fat kondensat

Vostok Oil Ltd 

Registered office: 

Codan Services Ltd 

Clarendon House 

2 Church Street 

P.O. Box HM 666 

Hamilton 

Bermuda 

Swiss representative office: 

6, rue de Rive 

P.O. Box 3410 

CH-1211 Geneva 3 

Switzerland 

Tel: +41 22 319 66 00 

Fax: +41 22 319 66 66 

Swedish representative office: 

Hovslagargatan 5 

SE-111 48 Stockholm 

Sweden 

Tel: +46 8 545 015 55 

Fax: +46 8 545 015 59 

E-mail: info@vostokoil.com 

Internet: www.vostokoil.com

PDF-dokument 1.68 MB - Alliance Oil Company

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?