Exempel 15 - Mittuniversitetet

Tre år, tre öden och en röd tråd 

Ett barnhusbarn – 

hennes mor, en tänkbar far och en fosterfamilj 

av 

Ragnar Lindblad 

Carolina Dorothea Andersson 1845-1926 

min farfars farmor 

Uppsats i kursen Släktforskning – en introduktion HT 2007 

Institutionen för Humaniora, Mittuniversitetet

Slutuppsats Ragnar Lindblad HT 2007.doc Sidan 2 av 10 

Innehåll 

Bakgrund................................................................................................................................. 2 

Carolinas tre första år - den röda tråden............................................................................ 3 

Modern Elisabet Andersson ................................................................................................ 3 

En tänkbar far, sjömannen Carlström................................................................................ 6 

En fosterfamilj, Anders Forsström och hans hustru Ulrica Ersdotter.......................... 7 

Diskussion och fortsättning................................................................................................. 9 

Bakgrund 

Min farfars bror, Sture Lindblad (1900-1988), ägnade efter sin pensionering en hel del tid åt 

att sammanställa information om sin farmor Carolina Dorothea Lindblad f. Andersson (1845- 

1926). Carolina föddes av en ogift moder i Stockholm och växte upp i två olika fosterhem. 

Sture hade, förutom sina egna minnen, tillgång till en hel del brev och andra dokument från 

Carolina och hennes man Ola. Han intervjuade också sin egen far och ett par av hans syskon och 

vissa handlingar i Stadsarkivet i Stockholm granskades också. Resultatet sammanställdes 1973 i en 

uppsats som i stencilerad form spridits i släkten 1 . 

Av betydelse för denna uppsats är att Sture hittade förlossningsjournalen från Allmänna BB i 

Stockholm, en del dokument från Allmänna barnhuset och en person i Stockholm som skulle 

kunna vara Carolinas far. Dessutom visade han på alternativa tolkningar till friherre Thure 

Gyllenkroks intresse för den lilla flickan under hennes uppväxt i Skåne – det fanns en populär idé 

hos somliga släktingar som gick ut på att han kunde ha varit fadern. Men han var nog bara 

filantrop. 

Det saknades dock fortfarande en hel del fakta som borde gå att få fram om Carolinas första 

tre år då hon efter en kort vistelse på Barnhemmet fosterhemsplacerades utanför Sigtuna, 

återkom till Barnhuset och sen fosterhemsplacerade igen, denna gång nere i Skåne. Släkthistorien 

gör gällande att hon blev vanvårdad i första fosterhemmet och därför fick byta. 

Jag har valt att titta närmare på 

• Carolinas tre första år – den röda tråden 

• Hennes mor, Elisabet Andersson, utifrån tillgängliga handlingar 

• En tänkbar far, sjömannen Carlström, som har mycket som talar för sig men inget 

som binder och 

• Fosterfamiljen Torparen Forsström och hans hustru Ulrika Ersdotter utanför Sigtuna, 

deras bakgrund och huruvida det finns belägg för vanvård 

1 Lindblad, Sture; Carolina Dorothea Lindblad – en minnesteckning; stencil 1973


Carolinas tre första år - den röda tråden 

Carolina föddes på kvällen den 28 april 1845 på Allmänna Barnbördshuset i Stockholm 2 . En 

vecka senare, den 5 maj, döptes hon av Johan Vilhelm Beckman, komminister i Klara församling 3 

och den 9 maj skrevs hon ut tillsammans med sin mamma. 

Den 4 juni antas Carolina som barnhusbarn under nr 280 Sp.B. 4 och knappt två veckor 

senare, den 16 juni 1845 utlämnas hon som Nr 1764 för att ”Uppfostras af Torparen Forströms hustru 

Ulr. Ersdotter i Sigtuna” 5 . 

Carolina bor tre år i fosterfamiljen 6 och återkommer 13 juni 1848 5 som Nr 112 Flb till 

Allmänna Barnhuset med beslut i direktionen 1848-06-14 7 . Inte heller denna gång blev vistelsen 

långvarig för redan 1848-07-01 utlämnas hon till Bödkaren Ola Jonsson Bodin, Tågarp, 

Linderöds socken, Lunds stift 8 . Där växte hon upp och fann så småningom sin man, min farfars 

farfar – men det är en annan historia. 

Modern Elisabet Andersson 

Klocka halv fyra på eftermiddagen, måndagen den 28 april 1845, inkommer en 28-årig kvinna 

till Allmänna Barnbördshuset på Fredsgatan i Stockholm. Förlossningsjournalen 2 är förd på den 

förtryckta blankett som användes och av denna framgår att förlossningen är Nr 439 i löpande 

räkning och Nr 160 i årsräkning samt att kvinnan hamnade i säng Nr 5. Av journalen framgår att 

hon varit gravid en gång tidigare men inte om detta lett till ett nu levande barn. Hon hade under 

graviditeten besvärats av bröstsjukdom och sista tiden även haft åderbråck och nu fått värkar vid 

nio på förmiddagen. Förlossningen framskrider utan komplikationer men värkarbetet får lite 

hjälp genom lavemang. Klockan sex på kvällen föds så en levande flicka. På eftermiddagen den 

30 april drabbas hon av frossa och spänningar i brösten men det verkar gå bra för den 9 maj 

skrivs hon ut tillsammans med barnet med tillräcklig mjölk i brösten. 

Kvinnan var på sitt sätt en typisk Stockholmsmamma eftersom vid denna tid omkring hälften 

av alla barn föddes av ogifta kvinnor. En betydande andel av dessa mammor var sannolikt 

inflyttade från landsbygden för att kunna föda sina barn anonymt. Sammantaget försvårar detta 

identifieringen av såväl modern som den tänkbare fadern. 9 

Mammorna hade rätt att vara anonyma vid besöket men under långa perioder skrevs ett namn 

längst upp i kanten. Jag är osäker på vad det står på just denna journal, det ser ut som Ståle 

Lisbeth men det är svårtytt. Alla namn under flera år ser ut att vara skrivna av samma person och 

är ofta förkortade. Sannolikt har någon administrativ person märkt upp förlossningsjournalerna i 

efterhand utifrån något underlag. Det finns i boken exempel på felskrivningar och överstrukna 

förväxlingar men inget som riktigt förklarar just det aktuella namnet eftersom det visar sig vara 

fel. 

2 Allmänna Barnbördshuset, Förlossningsjournal 1845 

3 Allmänna Barnhuset, Handlingar till rulla över späda barn 1845 E5B:31 Nr 280 och Nordisk familjebok, 

Uggleupplagan 1904; http://runeberg.org/nfbb/0611.html 

4 Allmänna Barnhuset, Rulla över späda barn 1842-1845 D2BA:12 Nr 280 

5 Allmänna Barnhuset, Rulla över barn ute 1845 D2H:45 Nr 1764 

6 Sankt Olof Husförhör 1846-1850 AI:10 s 120 

7 Allmänna Barnhuset, Protokoll över intagning 1843-1849 AIB:4 1848-06-14 

8 Allmänna Barnhuset Rulla över barn ute 1848-1849 D2H:50 Nr 4065 

9 Berglund, Torsten; Att forska om barn på Allmänna barnhuset i Släktforskarnas årsbok 1997; s 37


Moderns namn uppges i samtliga följande källor vara (Sara) Elisabeth Anderson (vid ett 

tillfälle Andersdotter). I dopintyget som utfärdas den 5 maj 1845 10 refereras dels till löpnumret 

och sängen ovan, dels till Spädbarn Nr 280 som i Allmänna Barnhusets handlingar framöver 

anger modern och barnet tillsammans. Om hon uppgett en korrekt ålder vid intagningen bör 

hona vara född någon gång mellan den 28 april 1816 och den 28 april 1817. 

Var de tillbringar sin första månad tillsammans vet jag inte men troligen bor mor och barn på 

Stora Humlegårdsgatan (se nedan). 

En anmälan görs från Allmänna BB till Kongl Öfverståthållare-Embetet i Polisärender den 15 maj 

1845 10 . Överståthållarämbetet kan ses som en föregångare till dagens länsstyrelse och anmälan 

görs därför att Elisabet uppgivit sig vara ogift och ur stånd att försörja sig och trots god tillgång 

på mjölk har hon inte kunnat få plats som amma, inte ens på Stora Barnhuset. Detta dokument är 

också insorterat i Allmänna Barnhusets arkiv med nummer Spb 280. I dokumentet anges 

Elisabets adress till Stora Humlegårdsgatan Huset 6. 

På denna tid gick det uppenbarligen undan i administrationen för den 20 maj hölls förhör vid 

Poliskammaren med Elisabet. Detta resulterar i en skrivelse till Allmänna Barnhuset 10 där 

ovanstående anmälan bifogades. I sin helhet lyder skrivelsen ”Vid förhör denna dag, med anledning av 

närlagd skrifvelse, har Elisabeth Anderson uppgifvit, att numera från staden afreste Sjömannen Carlström, om 

hwars wistelseort hon saknade all kunskap, vore fadren till den af Elisabeth Anderson framfödda, nu 

ifrågavarande barn, med anledning hvaraf och som Elisabeth Anderson tillika förmält sig sakna hvarje utväg till 

barnets uppfostran och underhåll, ÖfverStåthållare Embetet hänvisat henne till Direktionen öfver Stockholms 

Stads Allmänna Barnhus för erhållande af den hjelp hennes omständigheter påkalla. Stockholm och Kungl 

Poliskammaren den 20 Maj 1845. Nils Limnelius”. 

På Allmänna Barnhuset var Elisabet redan känd för redan 14 maj 1845 har hon, som Pigan 

Sara Elisabeth Andersson, tillsammans med Carolina varit uppe som intagningsärende nr 24 11 . I 

kommentarskolumnen står ”Barnet skall afresa med Modren till America [svårläst avslutning]” vilket 

satte fart på fantasin. Vid närmare granskning upptäckte jag dock att ärende nr 25 gällde Flickan 

Nr 625 Charlotta Benhardina och på henne stod det ”Ej plats som amma”. En liten koll visade att 

den två-åriga Charlotta Bernhardina Georgina Dahlberg med sina 6 syskon for till Norra 

Amerikas Förenta Stater med skeppet Carolina och ankom till New York den 11 aug 1845 12 . Så 

det var nog förväxlade kommentarer! 

Direktionen för Allmänna Barnhuset sammanträdde varje onsdag och Elisabets ärende 

behandlades ånyo som nr 19 den 28 maj 13 (nu kallad Sara Lisa Andersdotter) med samma resultat. 

Den 4 juni går det däremot bättre. Visserligen står det denna gång ”Saknar betyg” i kommentarskolumnen 

men det är överstruket och texten ”Antagen som amma” tillagd 14 . Carolina får också i 

protokollet sitt nummer 280 Sp.B. 

I barnhusets amrulla återfinns Elisabet som Amma nr 140 15 antagen 1845-06-07. Här finns 

också en referens till Carolinas utlämnande den 16/6 som nr 1764. I samma notering anges att 

hon är utskriven 1846-03-14 ”Ur stånd att föda 2ne barn”. 

Elisabet måste nu ha fått problem. Carolina var utlämnad till Sigtuna och ersättningen till 

fosterföräldrarna betalades av Allmänna Barnhuset som en ersättning för Elisabets insats som 

amma. 

Den 20 mars skrivs ett intyg angående Elisabets amtjänst och Carolinas fosterhemsplacering 

som undertecknas av någon på Allmänna Barnhuset 10 . Dokumentet är kompletterat med en 

10 Allmänna Barnhuset, Handlingar till rulla över späda barn 1845 E5B:31 Nr 280 

11 Allmänna Barnhuset, Protokoll över intagning 1843-1849 A1B:4 1845-05-14 

12 Allmänna Barnhuset, Rulla över barn utanför barnhuset 1843 D2H:43 s 41 barn 625 samt 

Olsson, NW, Swedish Passenger Arrivals in New York 1820-1850, 1967 s 66-67 



15 Allmänna Barnhuset, Amrulla 1843-1854 D1BA:3 Nr 140 1845-06-07


vädjan från Elisabet (som hon med största sannolikhet fått hjälp med att formulera och skriva) 

och utformat som en ansökan till Direktionen för Stora Barnhuset (en tidigare benämning på 

barnhuset). Ansökan avrundas med texten ” Men som jag den 14de dennes blev af Högädle Direktionen 

utskriven är jag även i saknad av denna tillgång och försatt i samma medellösa belägenhet som förut utan 

förhoppning att mitt lilla värnlösa barn kunna försörja, äger jag ej, annat en Högädle Direktionens välgörenhet 

att ombedja för mitt barns hulda omvårdnad och skydd. Måtte denna min ödmjuka bön aller Nådigst bliva hörd, 

evig blive lönen, då min tacksamma suck uti Himmelen varder hörd.” 

Torsdagen (onsdagen var Marie bebådelsedag, man avstod tydligen från möte då) den 26 mars 

1846 16 är Elisabet och Carolina ånyo uppe i Barnhusdirektionens möte som ärende nr 4. Ovan 

nämnda ansökan har säkert funnits med då den försetts med ärendenummer och datum för detta 

möte. Beslutet blev att remittera ärendet till Stadsmajoren Wedberg för utlåtande. Riddaren och 

Stadsmajoren Wedberg ingick enligt protokollen i Direktionen men han var uppenbarligen också 

aktiv i fattigvården i Hedvig Eleonora församling (se nedan). 

Samma dag (26 mars) utfärdas ett intyg som styrker Elisabets belägenhet. Det lyder ”Pigan 

Elisabet Anderson, boende i mitt Ordningsmannadistrikt Huset Nr 6 vid Stora Humlegårdsgatan, är meddellös 

och i fattigt tillstånd. Stockholm den 26 mars 1846. [Svårtydd namnteckning] Ordningsman i Hedv. El. 

församl. 16de distrikt” 10 . 

Redan veckan därpå den 1 april, som ärende 29 17 , beviljades Carolinas intagande till 

barnhusbarn med hänvisning till att Elisabet tjänstgjort som amma i 10 månader. 

Detta är allt jag hittat om Elisabet. 

Huset 6 på Humlegårdsgatan hörde 1845 till Kvarteret Repslagaren och mantalsdistriktet 

Ladugårdland Övre. Jag har sökt igenom Husförhörslängderna för Hedvig Eleonora församling 

(som det numera heter) för åren 1842-1848 (AIa:46-48) för Repslagaren men även några av de 

omgivande kvarteren men ingen Sara Elisabet Andersson eller Andersdotter (längderna är 

extremt dåligt avfotograferade på SVAR men jag har fått använda originalböckerna på 

Stockholms Stadsarkiv). Jag har även sökt i mantalslängden för 1845 Ladugårdsland Övre utan att 

hitta henne i kvarteret Repslagaren och jag har sökt i registret till mantalsuppgifter 1800-1881 

(nåbart via Stockholms Stadsarkivs hemsida www.ssa.stockholm.se) utan att hitta någon som 

verkar stämma. 

Hedvig Eleonora församlings fattigvårdsstyrelse har förhållandevis lite sparat av protokoll 

från ordningsnämnden för den aktuella perioden. I Övriga protokoll från 1843-1846 (A2:2) finns 

ett fåtal möten per år med ordningsnämnden dokumenterade och de omfattar huvudsakligen 

beslut kring fördelning av gåvor i samband med kungligheternas bemärkelsedagar. Elisabet hörde 

till 16e distriktet som exempel kan nämnas att distriktet den 27 januari 1846 tilldelades 2 famnar 

ved med anledning av Carl XIV Johans födelsedag. Den 29/12 1846 anges att Hr Communister 

Lindsten utses till ordningsman för distrikt nr 16 men jag hittar inte namnet på föregångaren. 

Stadsmajoren Wedberg (se ovan) förekommer också ofta som välgörare i olika sammanhang. 

Fattigvårdsstyrelsens Huvudböcker med verifikationer för 1845 och 1846 (GIC:18 resp. GIC:19) 

innehåller bland mycket annat månadsvisa verifikationer på utbetalat understöd och inneliggande 

sjuka men inga spår av Elisabet. 


17 Allmänna Barnhuset, Protokoll över intagning 1843-1849 A1B:4 1846-04-01


En tänkbar far, sjömannen Carlström 

I förhöret på Poliskammaren uppgav ju Elisabet att sjömannen Carlström var far till barnet 

men att hon inte visste vart han tagit vägen. Min farfars bror utgick i sin skrift 1 från att Carlström 

skulle ha bott i närheten av Elisabet och hittade nedanstående person som uppfyller några krav 

som kan vara relevanta – 

– han heter Carlström 

– han är sjöman 

– han är jämngammal med Elisabet (om hennes ålder är rätt angiven på Allmänna BB) 

– han befann sig i rätt kvarter i november 1843 

Sammantaget räcker självklart inte detta och vad gäller sista punkten är det ett år för tidigt. 

Men det finns samtidigt intressanta luckor i hans liv som kan leda närmare. Vid en genomgång av 

Stockholms Sjömanshus arkiv hittar jag i Manskapsregister till mönstringsböcker, inmönstringsböcker 

1838-1848 DIB:88-98 uppskattningsvis ett dussin olika sjömän Carlström. En av dessa är 

min man nedan men någon av de andra kanske också kan vara den rätte. För även om Pet(t)er 

nedan bodde nära Elisabet 1843 så var det inte långt från Stora Humlegårdsgatan till Nybroviken. 

Peter Carlström föds 1816-06-06 i Hovförsamlingen, Stockholm. Fadern var parmmätaren 18 

Peter Carlström och modern Catharina Jansson, 36 år 19 . Familjen bodde på Djurgården, kvarteret 

Kyrkofjärden No 10,11 19 eller Djurgårdsstaden som det står i husförhörslängderna 20 . Av 

Husförhörslängden framgår också att fadern dör i maj 1830. 

Genom det som följer hittar jag sedan Peter under hans tid i Kongl Majts Flotta där han finns 

under Canonier Companierna 1 comp nr 15 21 . Det anges att han kommit från Hovförsamlingen 

1834-04-24, att han fått avsked 1838-04-28 och att han flyttade till Ladugårdslands församling 

1838-08-11. 

I Hedvig Eleonora hittar jag honom inte men däremot finns i Stockholms Sjömanshus arkiv 

en person som stämmer väldigt bra 22 . Han mönstrar på Briggen Janus den 10 maj 1838 och far 

med henne tur och retur till Riga och återkommer till Stockholm den 18 juni 1838 23 . 

Sen finns en lucka innan han till slut dyker upp som inflyttad i Hedvig Eleonora 1843-10-25. 

Står som coop sjöm (kofferdisjöman, dvs sjöman i handelsflottan) och anges ha kommit från 

Skeppsholmen och bo Sqvalbergsg. 41 och till äktenskap ledig 24 . 

I 1844 års mantalsuppgifter för Ladugårdsland Övre finns som nr 2688 en av Petter 

Carlström egenhändigt undertecknad uppgift som anger hans adress till kvarteret Rudan mindre 

huset Nr 44 den 11 november 1843. 

Till slut knyts uppgifterna ihop vid hans död. I Utdrag ur Dödbok för Selångers församling 

(_scb Västernorrlands län:269 1867 (GID 100022.6.57200)) finns han uppförd i december som 

Kringvandrande fd sjömannen och i notiskolumnen "Någon tillförlitlig underrättelse om Petter Carlströms 

hemvist har icke kunnat erhållas hwarför han härstädes blifvit införd i 1867 års inflyttningslängd och sedan 

upptagen här bland församlingens döda. Om han varit gift eller ej gift vet jag icke. Med No i Hedvig Eleonora" 

I Hedvig Eleonora finns han med i dödboken 25 och angiven som död 1867-11-25 i Selånger i 

en ålder av 51 år, 5 mån. Men dessutom finns det brev som skickades till Skeppsholms 

församling från Selånger i en vidarebefordrad avskrift. Det lyder – 

18 Parmmätare var en ämbetsman med uppgift att mäta in bland annat hö som skulle förtullas vid inresan till 

Stockholm. Parm var ett volymmått som motsvarade knappt 18 kubikmeter. Allt enligt Wikipedia. 

19 Hovförsamlingen Födda 1766-1818 CA:4 1816-06-06 

20 Hovförsamlingen Husförhör 181-1821 AIA:4 s 18 och 1822-1834 AIA:5 s 51 

21 Skeppsholms församling Husförhör 1833-1852 AII:7 

22 Stockholms Sjömanshus Manskapsregister till mönstringsböcker, inmönstringsböcker 1838 DIB:88 

23 Stockholms Sjömanshus Mönstringsrullor, utmönstringsböcker 1838 DIA:92 s 61 

24 Hedvig Eleonora Inflyttade 1838-1843 BIA:8 

25 Hedvig Eleonora Döda 1853-1868 FI:10


”Till vördige Pastorsämbetet i Skeppsholms församling, Stockholm 

Den 11 dennes avled härstädes kringvandrande f.d. Sjömannen Petter Carlström. Före sin död sade han sig 

ha förlorat sina betyg. Av några anteckningar, som fanns i hans fickor lämnas följande upplysningar: Petter 

Carlström född i Kungl. Slottsförsamlingen i Stockholm den 6 juni 1816, konfirmerad i samma församling d. 27 

mars 1831, antagen till Kanonier vid Kungl. Majts Flotta den 28 maj 1834, inskriven på Stockholm 

Sjömanshus d. 10 maj 1838. Härav har jag anledning att anta att han sist tillhört Skeppsholms församling, 

varför jag på detta sätt anmäler dödsfallet, men på samma gång anhåller, att Past. Ämbetet underrättar mig om 

den avlidne fortfarande verkligen tillhört Skeppsholms församling – på det jag må kunna göra nödiga 

anteckningar i ministerialböckerna. 

Sundsvall och Selånger d. 18 dec. 1867 J. Hellman” 

En fosterfamilj, Anders Forsström och hans hustru Ulrica Ersdotter 

Carolinas fosterfamilj utanför Sigtuna består av torparen Anders Forsström, hans hustru 

Ulrica Ersdotter, deras barn och andra fosterbarn. Läser man i husförhörslängderna i Sankt Olof 

församling och dess grannar upptäcker man att fosterbarn var en vanlig källa till inkomster i 

bygden. Närheten till Stockholm hade säkert stor betydelse. 

Anders Forsström föddes i Kalmar socken, Uppsala län 1802-10-27 26 . Fadern var soldaten 

Johan Fors(s) (f 1769-05-29 och d 1809-10-22 27 ) och modern Anna Cajsa Jansdotter (f 1766). 

Fadern var vid tiden för Anders födelse soldat nr 92 i Wäppeby 28 . 

Enligt Husförhörslängden dödas fadern i kriget och 1811 tvingas familjen flytta som 

inneboende hos en granne 29 och kort därefter till Broby 30 och därefter hos änklingen Eric Persson 

i Skörby 1815 till ca 1816 31 . Bor tillsammans med sin mor ca 1816-18 i ett nybyggt torp på Wiby 

ägor 32 men lämnar 1818 modern och flyttar från Kalmar socken till sockenskräddaren Jan 

Jonsson i Marielund, Håtuna socken. Står i husförhörslängden som Gossen och bor ett år hos 

skräddaren 33 . Bor sen som tjenstegosse i Tjusta en period under 1819 34 men återvänder snart 

tillbaka till skräddaren Jan Jonsson där han bor ytterligare ett år 35 . 

Arbetar som dräng i Killinge Nr 1 1820-22 36 i Norränge 1822-23 hos kyrkvärden och bonden 

Mårten Persson 37 för att sen återvända till Killinge Nr 2 1824-25 38 . Flyttar 1825 till Övernibble i 

samband med giftermålet. 

Ulrica Ersdotter föddes i Håtuna socken, 1801-05-16 39 soldattorpet på Kålsta ägor. Fadern 

var soldaten Eric Lax f 1759 (född Jansson 1759-05-05 och död 1805 40 ) modern Stina Persdotter 

f 1760. 

26 Kalmar Födda 1800-1861 C:3 s 8 

27 Centrala soldatregistret akt UR-06-0092-1791 Upplands regemente, Sigtuna kompani, Väppeby rote 

28 Kalmar Husförhör 1800-1814 AI:5 s 49 och 162 

29 Kalmar Husförhör 1800-1814 AI:5 s 163 

30 Kalmar Husförhör 1800-1814 AI:5 s 131 

31 Kalmar Husförhör 1815-1825 AI:6 s 13 

32 Kalmar Husförhör 1815-1825 AI:6 s 55 

33 Håtuna Husförhör 1816-1822 AI:10B s 204 

34 Håtuna Husförhör 1816-1822 AI:10A s 104 

35 Håtuna Husförhör 1816-1822 AI:10B s 204 


37 Håtuna Husförhör 1822-1834 AI:11 s 113 


39 Håtuna Födda 1786-1851 C:3 1801-05-16 

40 Centrala soldatregistret akt UR-06-0061-1779 Upplands regemente, Sigtuna kompani, Kålsta Rote


Familjen bor kvar i sodattorpet till 1806 41 då Ulrica och hennes mamma flyttar till grannarna 

efter faderns död. Mor och dotter bor inhyses 1806-15 på Kålsta ägor hos änkan Anna Maja 

Carlsdotter 42 . Mor och dotter flyttar sen vidare till soldaten Anders Svärd på Råby ägor 1815-16 43 

där modern dör 1818-11-15. 

Ulrica tar sig under några år faderns soldatnamn och arbetar som piga på Råby 1816-1817 44 , 

som piga i Herrhagen 1817-1818 45 , som tjänsteflicka tillbaka på Råby 1818-1819 46 och som piga 

hos kolmästaren Herr Sandahl i Tjusta 1819-1820 47 . 

Åren 1820-1822 arbetar hon som piga hos bonden Pehr Pehrsson i Killinge Nr 2 48 , dvs 

samtidigt som Anders arbetade på granngården! 

Hon återtar nu sitt patronymikon och arbetar som piga hos komministeränkan Catarina 

Elisabeth Solander i St Per 1822-1823 49 , som piga i Killinge 1823-1824 50 och som piga på 

Håtunaholm 1824-25 51 där födelseåret för sista gången är korrekt angivet till 1801 (alla 

anteckningar därefter anger 1802). 

Anders och Ulrica gifter sig 1825-10-22 i Håtuna 52 . Paret flyttar ihop i Övernibble där 

Anders arbetar som dräng 1825-1830 53 . 

Anders arbetar som stalldräng på prästgården i Neder Hassla by, Häggeby 1830-1831 54 , som 

statardräng i Åby, Övergran 1831-35 55 , som rättare i Räfsta, Kulla församling 1836- 1837 56 och 

som statardräng i Bärmö, St Per 1837-1838 57 . 

Familjen övertar 1838 torpet Konterbacka Nr 1 under Wenngarn efter Anders Nilsson 

Hamren 58 som flyttar in till Sigtuna. Paret lever kvar på torpet fram till Anders död 1858-01-06 

(dödsorsak bröstinflammation) när det tas över av mågen Johan Erik Jansson som gift sig med 

dottern Lovisa. Ulrica lever kvar som inhyses till sin död 1866-10-17 och ett par år senare flyttar 

mågen och dottern in till Sigtuna 59 . 

Anders och Ulrica fick 10 egna barn (se tabell I) varav sju överlevde barnaåren och de hade 

sammanlagt 10 fosterbarn som alla kom som späda. Av fosterbarnen dog fyra och fyra återsändes 

efter något år till Stockholm. Två växte upp och flyttade till andra gårdar i församlingen. Sju av de 

egna barnen var födda innan paret flyttade in på Konterbacka medan samtliga fosterbarn bodde 

där. 

Det är väl troligt att köpet av torpet krävde extra inkomster och det förefaller som att de 

första fosterbarnen planerats in när Ulrica hade egna barn att amma men när Carolina kommer 

41 Håtuna Husförhör 1794-1801 AI:7 s 129, Husförhör 1802-08 AI:8 s 253 

42 Håtuna Husförhör 1802-08 AI:8 s 249, Husförhör 1809-1815 AI:9 s 225 

43 Håtuna Husförhör 1809-1815 AI:9 s 134, Husförhör 1816-1822 AI:10A s 157 

44 Håtuna Husförhör 1816-1822 AI:10A s 151 


46 Håtuna Husförhör 1816-1822 AI:10A s 150 



49 St Per Husförhör 1822-1829 AI:6B s 50 



52 Håtuna Vigda 1803-1863 E:1 


54 Häggeby Husförhör 1831-1835 AI:11 s 51 

55 Övergran Husförhör 1830-35 AI:8 s 79 

56 Kulla Husförhör 1831-1850 AI:6 s 81 


58 Hamren finns omnämnd i Domboken för Ärlinghundra härad (vintertinget i AI:48a 1838) den 30 mars som 

§33. Ärendet gäller en skuld till en handlare i Sigtuna som Hamren inte vill kännas vid. 

59 St Olof Husförhör 1835-1870 AI:8B s 123, AI:9B s 102, AI:10 s 120, AI:11 s 200, AI:12 s 196, AI:13 s 202 

och AI:14 s 188


dit, bara ett par månader gammal, är Ulricas yngste son 1,5 år och hon har redan haft två andra 

fosterbarn emellan. 

Ersättningen för Carolina utgick under hennes första år med 26 riksdaler banco. Man 

beslutade på Allmänna Barnhuset 1846-04-01 att helt underhåll på 52 riksdaler banco per år 

skulle utgå men den 1 maj minskades det till 34 riksdaler 32 skilling banco för att sedan minskas 

till 26 riksdaler 1847-05-01 och till 17 riksdaler 16 skilling banco från 1848-05-01 60 . 

Barnhuset började först senare genomföra inspektioner av fosterhemmen som sparats i 

arkivet (Inspektionsliggare finns förd som serie D4A från 1892) varför det inte går att få fram om 

och i så fall hur man från Stockholm bedömde fosterhemmen. 

För att försöka hitta fakta kring torpköpet och eventuell ekonomiska problem har jag gått 

igenom Ärlighundra härads Dombok 1838 (AI:48a-48b) och småprotokollen för 1837-1840 

(AII:13) utan att hitta något om Anders eller Konterbacka. 

Diskussion och fortsättning 

Att Elisabet Andersson är Carolinas rätta mor känner jag mig övertygad om men det känns 

tveksamt om det går att komma längre med hennes bakgrund. Hon kan ha flyttat runt, eller rent 

av bara vistats tillfälligt i Stockholm, och därmed inte kommit med i några böcker. Det finns lite 

mer att fundera kring Mantalslängderna och Husförhörslängderna men osäkerheten kommer att 

vara stor. 

När det gäller Peter Carlström skulle jag vilja komma lite närmare sanningen kring var han 

befann sig hösten 1844 när Carolina blev till. Det finns mer att göra kring sjömanslängderna men 

osäkerheten kring kopplingen kommer givetvis alltid att finnas kvar. 

Att Anders och Ulrica inte hade det så lätt i sitt torp med alla små barn är nog rimligt att 

tänka sig. Ryktet om Carolinas vanvård går sannolikt inte att belägga närmare men omsättningen 

av små barn var stor och det är tveksamt om det fanns någon modersmjölk att tillgå. Med mer tid 

vore det intressant att fortsätta framåt i domböckerna för att leta efter ekonomiska trångmål eller 

annat som kan ge en bild av livet i Konterbacka i mitten av förrförra seklet. 

60 Allmänna Barnhuset, Rulla över barn ute D2H:45 1845 Nr 1764


Tabell I. Anders Forsströms och Ulrica Ersdotters samlade barnaskara 

(fosterbarnen i kursiv stil, samtliga uppgifter utan referens hämtade från respektive Husförhörslängd) 

Namn Född Fosterbarn utflyttat Död 

Johan Gerhard 1827-01-08 61 

Carl August 1828-09-13 61 

Maja Charlotta 1830-05-22 61 

Christina Ulrica 1832-06-05 62 

Lovisa 1833-08-29 63 

Johanna Sofia 1835-06-28 64 

Clara Carolina 1837-08-22 65 1838-03-25 

Anders Gustaf 1839-05-18 66 1840-03-26 

Charlotta Wihelmina Olander 1839-05-26 1840-06-06 

Sophia Wihelmina Schelin 1840-02-06 1841-09-02 till Shlm 

Anders Gustaf 1842-01-25 66 1843-01-30 

Frans? Wilh Wiberg? 1842-04-09 1842 

Joh W M Linderholm 1842-04-13 1845 till Shlm 

Anders Wilhelm 1844-02-14 66 

Aug Hjalmar 1844-04-16 1844-01-19 

Chr Fredrica Lindström 1844-08?-03? 1847 inom församlingen 

Carolina Dorothea Andersson 1845-04-28 1848-06-08 till Shlm 

Fredrika Charlotta Appelgren 1848 1863 inom församlingen 

Emma? Charlotta 1850-04-05 Död 50/51?? 

Maria Lovisa Christina Forsström 1851-12-20 1860 till Shlm 

61 Håtuna Födda C:3 

62 Övergran Födda C:6 s 47 



65 Kulla Födda C:4 

66 St Olof Födda C:4

Exempel 15 - Mittuniversitetet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?