läroplanen för den svenskspråkiga förskolan ... - Kimitoön kommun

LÄROPLANEN FÖR DEN SVENSKSPRÅKIGA FÖRSKOLAN 

OCH GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 

I KIMITOÖN 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 

1. Värdegrunden och verksamhetsidén för förskolan och den grundläggande 

utbildningen i Kimitoöns kommun 3 

2. De preciserade målen för fostran och undervisning 4 

3. Språkprogram 6 

4. Den lokala timfördelningen 6 

5. Beskrivning av skolornas verksamhetskultur, pedagogiska miljö 

och arbetssätt 7 

6. Genomförande av ämneshelheter (temaområden) 9 

7. Undervisningens målsättningar och innehåll i skilda läroämnen enligt 

årskurserna 13 

7.1. Modersmål och litteratur 13 

7.2. Finska som A-språk 26 

7.3. Engelska (A2-språk) 34 

7.4. Tyska (B2-språk) 39 

7.5. Matematik 41 

7.6. Miljö- och naturkunskap 51 

7.7. Biologi och geografi 55 

7.8. Fysik och kemi 65 

7.9. Hälsokunskap 75 

7.10. Religion 79 

7.11. Livsåskådningskunskap 91 

7.12. Historia 96 

7.13. Samhällslära 102 

7.14. Musik 105 

7.15. Bildkonst 108 

7.16. Slöjd 115 

7.17. Gymnastik 130 

7.18. Huslig ekonomi 134 

7.19. Datateknik 140 

8. Valfria ämnen 142 

9. Elevhandledning 144 

10. Samarbete mellan hem och skola 147 

1

11. Elevvård 148 

11.1. Skolkuratorns verksamhet 148 

11.2. Skolhälsovården 148 

11.3. Individuell plan 150 

11.4. Plan för elevens lärande 150 

11.5. Skolskjutsar, frånvaro och ordningsregler 150 

11.6. Förebyggande åtgärder och hanteringsplaner 150 

11.7. Skolmåltiden 151 

12. Stödundervisning 152 

13. Specialundervisning 153 

13.1. Specialundervisning på deltid 153 

13.2. Undervisning för elever intagna eller överförda till 

specialundervisning 153 

13.3. Speciallärarens samarbetsparter 155 

14. Undervisning av elever från olika språkliga och kulturella miljöer 156 

14.1. Samisktalande elever 156 

14.2. Elever med romskt ursprung 156 

14.3. Elever med teckenspråk som modersmål 156 

14.4. Elever med invandrarbakgrund 157 

14.5. Elever med finska som modersmål som flyttat från 

helfinska förhållanden 158 

15. Elevbedömning 159 

16. IT-strategi 167 

17. Utvärdering av utbildningen 170 

17.1. Utvärdering en del av verksamheten 170 

17.2. Etiska principer för utvärderingen 170 

17.3. Centrala områden och metoder för utvärderingen 170 

18. Klubbverksamhet 171 

Bilagor 

Skolornas timfördelningar 

Nivåskalor för språkkunskaper 

Lions Quest-programmet 

Screeningundersökningar i skolhälsovården 

Skolornas ordningsregler 

Antimobbningsplan 

Skolans krisplan 

Skolornas betygsformulär 

2

1. Värdegrunden och verksamhetsidén för förskolan och den 

grundläggande utbildningen i Kimitoöns kommun 

Arbetet i förskoleundervisningen grundar sig på verksamhet som formas av lek och 

utgår från barnets utvecklingsnivå och erfarenheter. Undervisning och inlärning 

bygger på en helhetssyn, som å ena sidan anknyter till barnets liv och närmiljö och till 

andra sidan till olika innehåll som hjälper barnet att vidga och strukturera sin 

världsbild. 

Den grundläggande utbildningen baserar sig på respekt för de mänskliga rättig- 

heterna, jämlikhet, demokrati, omsorg om naturen och den egna livsmiljön samt 

förståelse för både den egna kulturen och främmande kulturer. 

Förutsättningen för en hållbar utveckling är att naturens mångfald och kultur- 

historiskt värdefulla omgivningar bevaras. Skolans uppgift är att lära eleverna ta 

ansvar såväl för den egna livsstilen som för sin närmiljö. Undervisningen bör även 

bidra till att främja elevernas fysiska och psykiska hälsa samt sociala välbefinnande. 

Den finländska kulturidentiteten bygger på den ursprungliga nationella kulturen 

samt den nordiska och europeiska. Undervisningen bör förmedla kunskap om hur den 

finländska kulturen formats under inflytande både från öst och väst. Finlands två- 

språkighet, samekulturen, de nationella minoriteterna, de två folkkyrkorna samt 

dialekter och skiftande seder och bruk i den egna närmiljön är likaså specifika för den 

finländska kulturen. För eleverna i Kimitoöns kommun är det viktigt att lära känna 

den egna lokala kulturen och den unika skärgårdsmiljö de lever i. 

I de svenskspråkiga skolorna bör man betona modersmålet och det finlandssvenska 

kulturarvet men också lära känna den finska kulturen. I de finskspråkiga skolorna 

betonas på motsvarande sätt modersmålet och det finska kulturarvet men man 

bekantar sig även med den finlandssvenska kulturen. 

Utbildningen bör bygga på principen om livslångt lärande och främja elevernas lust 

att utveckla sig själva. Den bör lära dem att svara på utmaningar från en föränderlig 

livsmiljö samt understryka vikten av att fortbilda sig för nya uppgifter som gagnar 

både dem själva och samhället. Det är också viktigt att skolan strävar efter att både ge 

och stärka en sund självkänsla hos eleverna. 

Jämställdheten mellan könen bör främjas genom att ge flickor och pojkar färdigheter 

att med lika rättigheter och skyldigheter verka i samhället samt i arbetet och familjelivet. 

Utbildningen bör ge eleverna beredskap att både verka i och utveckla ett 

demokratiskt samhälle och stöda dem i deras utveckling till självständigt tänkande 

individer som kan fatta egna beslut. De bör även få stöd i att utveckla en hållbar 

livsstil utgående från nya kunskaper. Undervisningen skall sträva efter att ge eleverna 

kännedom om kulturarvet och hur det förs vidare samt ge dem beredskap att aktivt 

kunna verka i en allt mer internationell värld. 

Undervisningen bör vara politiskt obunden och konfessionslös. 

3

2. De preciserade målen för fostran och undervisning 

Målen för fostran och undervisning i förskolan 

* att förstärka barnets positiva jag-bild och utveckla dess intresse och 

förmåga att inhämta kunskaper 

* att utveckla barnets samarbetsförmåga och förmåga att känna empati 

* att stöda barnets skapande arbete 

* att ge barnet nya upplevelser och erfarenheter 

* att betona leken som en viktig del i barnets liv, det centrala är lärande 

genom lek 

* att utveckla de motoriska färdigheterna 

* att påpeka betydelsen av god hälsa 

* att lära barnen förstå olikheter samt lära dem tolerans och fredsfostran 

* att förstärka barnets språkliga och kulturella identitet samt stöda barnet 

att uttrycka sig 

* att utveckla intresse och ansvar för naturen och miljön 

* livsåskådning och religion 

Målen för fostran och undervisning i den grundläggande utbildningen 

Elevernas positiva bild av sig själva skall stärkas. Läraren sporrar eleven att lära sig 

tro på sin egen inlärningsförmåga. På detta sätt bibehåller eleverna glädjen och ivern 

att lära sig och vågar kreativt möta nya inlärningsutmaningar. 

Eleverna skall tillägna sig kunskap och färdigheter genom olika läroämnen och 

temaområden för att få allmänbildning och beredskap för livet och för fortsatt lärande. 

Eleverna skall också utveckla sitt eget sätt att lära sig och så småningom ta allt större 

ansvar för sitt eget lärande. Eleverna skall lära sig att undersöka, iaktta och arbeta 

självständigt, både parvis och i grupp. Eleverna bör också lära sig att förklara sina 

tankar och att förstå gruppens betydelse vid inlärning. Eleverna skall handledas till att 

förhålla sig kritiska till informationsflödet och att använda sig av informations- och 

kommunikationsteknik. 

Eleverna skall utvecklas till flitiga, toleranta och ansvarskännande samhällsmedlemmar 

som tar hänsyn till andra människor. Eleverna skall också anamma goda seder 

och uppföra sig i enlighet med dessa. 

Eleverna skall förstå sitt eget beroende av och ansvar för naturen och miljön. De 

skall bli medvetna om hur deras eget agerande påverkar andra och handla därefter i 

vardagssituationer. Utifrån kunskap och personliga erfarenheter skall eleverna börja 

lära sig att motivera sina etiska ställningstaganden och bära ansvar för dem. Eleverna 

skall få både fysisk och motorisk träning och lära sig att förstå hur man upprätthåller 

hälsa och välmående. 

Elevernas språkliga och kulturella identitet samt deras förmåga att uttrycka sig 

mångsidigt skall stärkas och utvecklas. Eleverna skall också bekanta sig med olika 

konstformer och med den lokala och den nationella kulturen. 

Skolans mål är att eleverna: 

- får goda baskunskaper och färdigheter och kan självständigt tillämpa 

dessa i fortsatta studier, i arbetet och i livet 

- är toleranta, känner ansvar, respekterar och värdesätter eget samt 

andras arbete och åsikter, värnar om naturen 

4

- samarbetar och har goda arbetsvanor, intresserar sig för aktiviteter i 

samhället 

- kan uttrycka sig, har initiativförmåga, är vetgiriga och visar entre- 

prenörskap 

- har en stark och sund självkänsla och livsglädje samt månar om sin 

hälsa, känner trygghet i sin tillvaro och är öppna för nya synvinklar 

- är ärliga och flitiga, visar hänsyn, är artiga och hjälpsamma 

- strävar till fred och jämlikhet och accepterar andra folk och kulturer 

- uppskattar hembygden, känner dess kultur och historia, traditioner 

och seder, uppskattar sitt modersmål och sin nationella identitet 

Tyngdpunktsområden i undervisningen 

I undervisningen beaktas att Kimitoön är en skärgårdskommun med ett unikt och 

varierande kulturlandskap, med en egen historia och egna traditioner samt med en 

säregen natur. 

Kulturen och samhället, företagsamhet och hantverk samt Kimitoön är 

återkommande teman i anknytning till undervisningen i årskurserna 7-9. 

I årskurserna 1-6 används skolornas närmiljö flitigt. Hembygdens kultur, historia, 

traditioner och seder samt den omgivande naturen är ständigt återkommande 

temaområden i undervisningen. 

Närmiljöns speciella betingelser samt skolornas olikheter sätter sin särprägel på 

undervisningen i den enskilda skolan. 

5

3. Språkprogram 

Det obligatoriska A1-språket är finska och inleds senast på årskurs 3. Undervisningen 

i finska kan även påbörjas i årskurserna 1 eller 2 som förberedande undervisning. A1- 

språket studeras som ett gemensamt språk för alla om eleven inte är så tvåspråkig att 

hon eller han kan studera enligt den modersmålsinriktade lärokursen. Också de elever 

som valt ett annat gemensamt språk från årskurs 3 och i stället påbörjar studierna i 

finska som frivilligt språk (A2) litet senare skall följa A-lärokursen. 

Det frivilliga (A2) språket är engelska och påbörjas senast på årskurs 5. Undervisningen 

i engelska kan påbörjas i årskurserna 3 eller 4. Då skall tyngdpunkten ligga 

på att lyssna, upprepa och tillämpa det inlärda samt på att öva muntlig kommunikation. 

Det frivilliga (B2) språket är tyska och läses som tillval i årskurserna 8-9. 

4. Den lokala timfördelningen 

Skolorna följer sina respektive timfördelningar. 

Se bilaga 1. 

6

5. Beskrivning av skolornas verksamhetskultur, pedagogiska miljö 

och arbetssätt 

Verksamhetskultur 

Som grund för all verksamhet som bedrivs i skolan skall ligga de värderingar, 

principer och kriterier på vilka skolarbetets kvalitet bygger. Verksamheten skall 

planeras och bedrivas så att den stödjer målen för fostrings- och utbildningsarbetet (se 

s. 4). Till verksamhetskulturen hör inte enbart lektionerna utan även aktiviteter som 

fester, temadagar, friluftsdagar, lägerskola och andra evenemang. Hit hör också 

skolans officiella och inofficiella regler. Verksamhetskulturen skall vara öppen och 

sträva efter växelverkan såväl inom skolan som med hemmen och samhället. Det är 

viktigt att eleverna ges möjlighet att delta i skapandet och utvecklingen av sin skolas 

verksamhetskultur, t.ex. genom elevråds- eller elevkårsverksamhet. 

Den pedagogiska miljön 

Med den pedagogiska miljön förstås den miljö som undervisningen försiggår i, en 

helhet som består av fysiska, psykiska och sociala element. 

Till den fysiska miljön hör byggnaderna, den omgivande naturen och bebyggelsen 

samt undervisningsmaterial och arbetsredskap. Kimitoön är en landsbygdkommun 

vilket innebär att alla skolor befinner sig i närhet till naturen. Detta är i många 

situationer en fördel som kan och bör utnyttjas i undervisningen. Arbetsmaterial och 

arbetsredskap samt bibliotekstjänster måste vara tillgängliga för eleverna så att 

inlärningen kan ske aktivt och självständigt. Den tekniska utrustningen i skolan måste 

vara sådan att den stödjer eleverna i deras utveckling till medlemmar av det moderna 

informationssamhället och ger dem möjlighet att använda datorer och annan 

medieteknik samt i mån av möjlighet informationsnätverk. 

Den pedagogiska miljön bör präglas av en atmosfär som är öppen, uppmuntrande, 

positiv, lugn och trygg. Den skall stimulera elevernas nyfikenhet, intresse och lust att 

lära samt stärka deras aktivitet, kreativitet och förmåga till självständigt arbete. På ett 

mångsidigt sätt skall den även stödja elevernas utveckling, inlärning och förmåga att 

ställa egna mål och att utvärdera det egna arbetet. 

Utformningen av den sociala lärmiljön påverkas också av interaktion och mänskliga 

relationer. Lärmiljön skall därför stödja växelverkan mellan läraren och eleven samt 

mellan eleverna. Eleverna skall stödjas i att kunna föra dialoger samt kunna arbeta 

som medlemmar i en grupp. 

Ansvaret för att upprätthålla den goda atmosfären i skolan ligger på såväl lärare som 

elever. Läraren skall handleda och sporra eleverna samt sätta gränser för och ställa 

förväntningar på eleverna. Skolans alla rutiner skall konsekvent stödja målen för 

fostrings- och utbildningsarbetet. 

Den pedagogiska miljön skall stödja elevernas hälsa, och vikt bör även fästas vid det 

estetiska i den fysiska miljön. Eleverna kan ges möjlighet att delta i planeringen av sin 

pedagogiska miljö. 

Lärmiljön i Kimitoöns kommun skall vara trygg och därför skall eleven inför 

övergångar bekanta sig med den kommande skolmiljön. 

7

Arbetsmetoder 

För att stöda och styra elevernas inlärning skall mångsidiga och ämnesspecifika 

arbetsmetoder användas i undervisningen. Läraren väljer ändamålsenliga metoder 

(t.ex. klassundervisning, grupparbeten, enskilda arbeten, praktiska arbeten och 

laborationer), för att nå de mål som eftersträvas i skolan. Elevernas olika sätt att lära 

sig och såväl skillnader mellan pojkars och flickors utveckling som individuella 

skillnader i utvecklingen och bakgrunden skall beaktas. Då undervisningen bedrivs i 

en sammansatt klass eller integrerad med förskoleundervisningen, bör de olika 

årskursernas mål och särprägel beaktas. 

Grunderna för valet av arbetssätt är att det skall 

* stimulera viljan att lära sig 

* beakta att inlärningen är en målinriktad process 

* aktivera till målinriktat arbete 

* främja utvecklingen av en organiserad kunskapsstruktur, inlärningen 

av färdigheter och inövandet av dessa 

* utveckla förmågan att hämta, tillämpa och bedöma kunskap 

* stödja den inlärning som sker i växelverkan mellan eleverna 

* främja den sociala flexibiliteten och förmågan att dels samarbeta på 

ett konstruktivt sätt samt, dels ta ansvar för andra 

* utveckla beredskapen att ta ansvar för och bedöma det egna lärandet, 

få respons som ger möjlighet att reflektera över den egna verksamheten 

* hjälpa eleven att bli medveten om det egna lärandet och om sina möjlig- 

heter att påverka det 

* utveckla elevens inlärningsstrategier och förmåga att tillämpa dem i 

nya situationer. 

8

6. Genomförande av ämneshelheter (temaområden) 

De temaområden som nämns i läroplansgrunderna, kapitel 7 ”Undervisningens mål 

och centrala innehåll” skall genomsyra skolans hela verksamhet. De kommer att ingå i 

vår vardag på ett naturligt sätt, både i stort och smått. Det centrala innehållet kommer 

att åtminstone tangeras i de flesta ämnen. Utöver detta behandlas temaområdena mera 

ingående inom olika ämnen i enlighet med vad ämnesläroplanerna förutsätter samt i 

samband med projekt och specialprogram enligt följande: 

Årskurserna 1-6 

1. Att växa som människa 

Lär känna dig själv och andra (Lions Quest) 

Antimobbningsprogram 

Krisgruppsverksamhet 

Vänelevsverksamhet i olika former 

Insamling för utfärder 

Hungerdagsinsamling 

Friluftsdagar 

Program på fester 

Hälsokunskap 

Vett och etikett 

Religion 

Modersmål 

Historia 

Bildkonst 

Gymnastik 

Musik 

2. Kulturell identitet och internationalism 

Projekt om hembygden 

Uppmärksammande av traditionella högtider såsom jul och påsk samt dagar med 

kulturell eller historisk anknytning 

Internationalism uppmärksammas bl.a. i samband med FN-dagen och aktuella 

händelser i världen 

Historia 

Miljö 

Finska 

Engelska 

Modersmål 

Bildkonst 

3. Kommunikation och mediekunskap 

Att bekanta sig med olika medier och förhålla sig kritisk till deras information 

Att uttrycka egna känslor och tankar, användning av olika uttryckssätt i olika 

situationer samt att visa hänsyn som kommunikatör 

Modersmål 

Finska 

9

Engelska 

Matematik 

4. Deltagande, demokrati och entreprenörskap 

Uppmuntra eleverna till att bli företagsamma och initiativrika 

Lära sig att förstå skolgemenskapens verksamhetsformer och ta ansvar för 

skötseln av gemensamma angelägenheter 

Elevrådsverksamhet 

Alla ämnen 

5. Ansvar för miljö, välfärd och en hållbar utveckling 

Lära sig att förstå behovet av miljövård med den egna närmiljön som utgångs- 

punkt 

Lära sig uppskatta välfärden och tillägna sig sådana handlingssätt som en hållbar 

utveckling förutsätter 

Miljö 

Slöjd 

Bildkonst 

Religion 

6. Trygghet och trafikkunskap 


Kuratorverksamhet 


Lära känna dig själv och andra (ex. Lions Quest) 

Arbetssäkerhetsinformation i kemi/fysik/slöjd 

Trygg skolväg både som fotgängare och cyklist 

Trafikjokern 

Sjövett 

Antidroginformation 

Samarbete mellan hem och skola 

Miljö 

Gymnastik 

Slöjd 

Fysik och kemi 

7. Människan och teknologin 

Lära sig använda teknologin på ett ansvarsfullt och kritiskt sätt 

Fysik och kemi 

Slöjd 


1. Att växa som människa 

Våga-projektet på åk 8 

Lär känna dig själv och andra (Lions Quest) lektioner 

10



Vänelevsverksamhet och elevkårsverksamhet 

Lägerskolinsamling och lägerskola 

Hungerdagsinsamling 

Dagsverke 

Friluftsdagar 

Program på fester 

Kortkurser i första hjälpen och sjöräddning 

Hälsokunskap 

Studiehandledning 

Religion 

Historia och samhällslära 

Skönlitteratur i modersmålet 

Biologi/Geografi 

Bildkonst 

Musik 

Slöjd 

2. Kulturell identitet och internationalism 

Uppmärksammande av traditionella högtider såsom jul och påsk samt dagar med 

kulturell eller historisk anknytning såsom Svenska dagen, Självständighetsdagen, 

Runebergsdagen, Veterandagen. 


Religion 

Geografi 

Modersmålet 

Finska 

Engelska 

Tyska 

Huslig ekonomi 

Slöjd 

3. Kommunikation och mediekunskap 

Att bekanta sig med olika medier och förhålla sig kritisk till deras information 

Att uttrycka egna känslor och tankar, användning av olika uttryckssätt i olika 

situationer samt att visa hänsyn som kommunikatör 

Modersmålet 

Datakunskap 

Främmande språk 

Bildkonst 

Matematik 


Religion 

4. Deltagande, demokrati och entreprenörskap 

Elevkårsarbete och vänelevsverksamhet samt antimobbningsgrupp 

Insamling av medel för lägerskola 


11

Studiehandledning 

Prao med personalen (städ- och kökspersonal, gårdskarl) samt familjeprao (på 

vårdnadshavarens arbetsplats) i åk 8 

Åk 9 prao en vecka, höst och vår, på olika arbetsplatser 

5. Ansvar för miljö, välfärd och en hållbar utveckling 

Regelbundet återkommande temadag 

Biologi/Geografi/Kemi 

Huslig ekonomi 

Hälsokunskap 

Slöjd 


Religion 

6. Trygghet och trafikkunskap 

Finlands svenska nykterhetsförbunds trafikinformation för åk 8 och anordnande av 

körskicklighetsprov för elever med mopedkörkort varje vår 

Våga-projekt åk 8 

Antimobbningsprogram och –grupp samt kurator 


Lär känna dig själv och andra (Lions Quest) lektioner 

Arbetssäkerhetsinformation i kemi/fysik/slöjd, huslig ekonomi 

Samarbete mellan hem och skola 

Hälsokunskap 

Samhällslära 

Fysik 

7. Människan och teknologin 

Lära sig använda teknologin på ett ansvarsfullt och kritiskt sätt 

Familjeprao och prao på olika arbetsplatser 

Eventuella besök hos ortens företag 

Fysik/kemi/biologi 

Datateknik 

Slöjd 

Religion. 

12

7. Undervisningens målsättningar och innehåll i skilda läroämnen 

enligt årskurserna 

7.1 Modersmål och litteratur 

Språket avspeglar och bär upp kulturen och med språket förs också kulturarvet vidare. 

Med hjälp av språket skapar vi vår identitet, bygger upp sociala relationer och uttrycker 

känslor och tankar. De inlärda begreppen ger fenomenen i världen en språkdräkt. 

Språkinlärning sker i kommunikationssituationer och med hjälp av språket kan 

vi kommunicera med andra människor. Därför är växelverkan mellan barn och vuxna 

samt mellan jämnåriga förutsättningen för att en individs språk skall kunna utvecklas. 

Språket har en central betydelse för inlärningen. Modersmålsinlärningen är alltså inte 

begränsad till ett läroämne, ett visst åldersstadium eller en årskursnivå. 

Språkinlärningen är en fortlöpande process, som börjar i hemmet, i daghemmet och i 

förskolan. 

Inom den svenskspråkiga undervisningen i Finland bör läraren förutom språkets allmänna 

betydelse dessutom betona att elevernas varierande språkbakgrund bidrar till 

att språkinlärningsprocessen kan se mycket olika ut hos olika elever. Undervisningen i 

modersmål och litteratur skall ha som mål att stärka elevernas allmänna språkliga 

kompetens, så att den språkliga identiteten stärks också hos barn med två- eller flerspråkig 

bakgrund. 

Förskolan 

MÅL 

Barnen ges möjlighet 

* att lära sig använda modersmålet på ett nyanserat sätt i växelverkan med 

sin omgivning 

* att lägga grunden till läs- och skrivinlärning 

* att stärka sin språkliga medvetenhet, att utveckla lyssnar- och 

koncentrationsförmågan samt att utvidga sitt ordförråd 

* att bli intresserad av att lyssna på sagor, berättelser, ramsor och 

skådespel samt att själv producera sådana. 

CENTRALT INNEHÅLL 

* lek med ord och bokstäver på ett varierande sätt 

* tala, lyssna och uttrycka sig 

* att läsa sagor och laborera med berättelser. 

13


MÅL OCH CENTRALT INNEHÅLL 

* Eleverna vågar och vill använda språket i alla dess funktioner 

* Eleverna använder och utvecklar språket som tankemedel 

* Eleverna lyssnar och tar del av andras åsikter och framför förståeligt 

sina egna 

* Eleverna upptäcker idén med att läsa och skriva 

* Eleverna gör iakttagelser om språkets ljud-, form- och betydelse- 

element 

* Elevernas språkliga och kulturella identitet grundläggs 

* Eleverna lär sig iaktta sin egen läsning och förståelse för textens innehåll 

* Eleverna får möjlighet att genom datateknik utveckla sina läs-, skriv- 

och kommunikationsfärdigheter 

* Eleverna får genom att läsa litteratur och lyssna till högläsning lära sig 

det skrivna språket, får stimulans för sin fantasi och impulser för sitt eget 

skrivande och tänkande 

* Eleverna får handledning i att hitta intressant läsning och att läsa sådana 

böcker som är lämpliga för deras egen läsfärdighetsnivå. 

Innehållet i undervisningen 

- att bekanta sig med litteratur i form av bild, film och teater 

- att samtala och berätta om vardagliga händelser i par-, grupp- och klass- 

diskussioner 

- högläsning, att bekanta sig med olika typer av litteratur 

- dikter, rim, ramsor och ordlekar (också utantill) 

- att samtala om litteratur 

- att läsa korta berättelser och sagor 

- lästräning och läsförståelse 

- att skriva och läsa högfrekventa och ljudenliga ord 

- att känna igen vissa ordbilder 

- att skriva bildtexter (händelseblad) 

- alfabetet 

- att forma bokstäver och att lära sig skrivstil med typbokstäver 

- forskning 

- friskrivning 

- att lära sig grunderna till meningsbyggnad 

- att använda bibliotek 

- uppmärksamma finl.svenska traditioner som svenska dagen, Lucia 

- finl.svenska författare: Topelius, Runeberg, Tove Jansson 

- drama 

- att skriva på datorn och att använda musen. 

PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER I ÅRSKURS 1 

Eleven uttrycker sig flytande och rationellt i dagligt tal och kan lyssna koncentrerat till 

läraren och de andra eleverna. Eleven kan delta i samtal på ett naturligt sätt och bidrar 

med egna kommentarer och frågor i diskussioner. Eleven är van vid att uttrycka sig 

muntligt och kan berätta för en liten grupp om sina erfarenheter på ett sammanhängande 

sätt. 

14

Eleven har förmåga att uppfatta stavelser, ljud och rytm, och kan leka med språket, 

uppfatta rim och reflektera över ordens form och betydelse. 

Elevens lästeknik bör ha automatiserats. Läsningen är flytande och eleven känner lätt 

igen välbekanta ord. Eleven läser tämligen felfritt texter som är lämpliga för hennes 

eller hans läsutveckling. 

Textförståelsen har utvecklats från att eleven känner igen detaljer till att hon eller han 

ser texten i sitt sammanhang. Eleven iakttar redan under läsningen om hon eller han 

förstår det hon eller han läser. Eleven förstår att det går att använda sig av allmänna 

kunskaper, olika erfarenhet och kunskaper om språket ifall förståelsen av texter är 

bristfällig. 

Eleven är motiverad och aktiv läsare, som själv kan skaffa sig lämplig och intressant 

litteratur. Eleven har läst flera barnböcker och använder sin läskunskap för att skapa 

trivsel och inlevelse men även för att söka kunskap. Elevens ordförråd och medieläsförmåga 

är tillräcklig för att hon eller han skall förstå till åldern avpassade tryckta 

texter samt medietexter. 

Eleven vill och klarar av att uttrycka sig skriftligt och skriver för olika ändamål. 

Eleven skriver berättelser om vardagssituationer och om sin fantasivärld. Eleven kan 

också producera egen datortext. Ord stavade enligt svenskans grundläggande stavningsregler 

och frekventa ord är korrekt stavade. Eleven skriver fullständiga meningar 

med en logisk tankekedja. Eleven klarar åtminstone tidvis av att inleda en mening med 

stor bokstav. 


Tala och lyssna 

Eleven 

* uttrycker sig flytande och rationellt i dagligt tal och kan lyssna kon- 

centrerat till läraren och de andra eleverna 

* kan delta i samtal på ett naturligt sätt och bidrar med egna kommentarer 

och frågor i diskussioner 

* är van att uttrycka sig muntligt och kan berätta för en liten grupp om sina 

erfarenheter på ett sammanhängande sätt 

* har förmåga att uppfatta stavelser, ljud och rytm, och kan leka med 

språket, uppfatta rim och reflektera över ordens form och betydelse. 

Läsa och skriva 

Eleven(s) 

* läser tämligen felfritt texter som är lämpliga för hans eller hennes 

läsutveckling och lästekniken bör ha automatiserats. Läsningen är 

flytande och eleven känner lätt igen välbekanta ord 

* textförståelse har utvecklats från att eleven känner igen detaljer till att 

han eller hon ser texten i sitt sammanhang. Eleven iakttar under läsningen 

sin egen förståelse av det lästa. Eleven förstår att det går att 

använda sig av allmänna kunskaper, olika erfarenheter och kunskaper 

om språket ifall förståelsen av texter är bristfällig. 

* vill och klarar av att uttrycka sig skriftligt, skriver för olika situationer 

15

* skriver berättelser om vardagssituationer och om sin fantasivärld och 

kan också producera egen datortext. 

* behärskar svenskans grundläggande stavningsregler och frekventa ord är 

korrekt stavade 

* skriver fullständiga meningar med en logisk tankekedja och klarar 

åtminstone tidvis av att inleda en mening med stor bokstav. 

Litteratur 

Eleven(s) 

* är en motiverad och aktiv läsare, som själv kan skaffa sig lämplig och 

intressant litteratur. 

* har läst flera barnböcker och använder sin läskunskap för att skapa 

trivsel och inlevelse men även för att söka kunskap. 

* ordförråd och medieläsförmåga är tillräckliga för att han eller hon skall 

förstå till åldern anpassade tryckta texter samt medietexter. 


Huvudsyftet med undervisningen i modersmål och litteratur i årskurserna 3-5 är att 

eleverna skall utveckla basfärdigheter i funktionella sammanhang. Läsförståelsen 

fördjupas och eleverna övar sig också i att söka information. Läsning av skönlitteratur 

och saktexter samt varierande former av skrivning ges stort utrymme. Färdigheterna i 

läsning, skrivning och muntlig uttrycksförmåga stärks. Samtidigt stöds elevernas 

fantasi, kreativitet och identitetsutveckling. 

MÅL OCH CENTRALT INNEHÅLL 

Kommunikation 

Eleven skall 

* bekanta sig med kommunikationens grunder och iaktta olika 

kommunikationssituationer 

* lära sig att delta aktivt och att beakta den mottagande parten i 

kommunikationssituationer genom att berätta och beskriva, uttrycka 

egna åsikter, ställa frågor och delta i diskussioner 

* lära sig lyssna och att ge och ta emot synpunkter och respons, samt att 

uttrycka sig enligt situationens krav 

* kunna orientera sig i textmiljöer där ord, bild och ljud samverkar med 

läsaren 

* utveckla och berika sin uttrycksförmåga genom estetiska uttrycksmedel. 

Textförståelse och informationssökning 

Eleven skall 

* lära sig att läsa och tolka olika slag av texter och att vid läsningen använda 

strategier som kännetecknar en god läsare 

* lära sig välja lämplig litteratur och vänja sig vid att reflektera över tankar 

och erfarenheter i texter och jämföra dem med egna livserfarenheter och 

vidga sin värld 

* kunna förutse innehåll och strukturer i en text på basis av bilder, rubriker 

och tidigare läserfarenhet 

16

* kunna dra slutsatser utifrån den lästa texten och se skillnaden mellan 

viktiga helheter och mindre viktiga detaljer i en text, kunna komprimera 

innehållet i en text, använda sig av tankekartor, ställa frågor till texten, 

jämföra olika texter och reflektera över innehållet i en text 

* utveckla sin förståelse av faktatexter och använda olika slag av uppslagsverk 

och ordböcker 

* lära sig att söka information ur många olika slag av källor som är lämpliga 

för denna åldersgrupp 

* öva sig i enkel informationssökning på Internet och handledd informationssökning 

i flera steg 

* bekanta sig med biblioteket och där söka information och böcker av 

olika slag. 

Skriva och tala 

Eleven skall 

* lära sig att strukturera olika slag av texter, både muntligt och skriftligt 

* berätta och beskriva något välbekant, skapa en egen berättelse med en 

intrig, samla information till en helhet samt uttrycka åsikter och motivera 

dessa 

* få vana att uppträda, ta kontakt med sin publik och disponera sitt inlägg 

* utveckla förmåga att uttrycka sig tydligt, utvidga sitt ord- och begreppsförråd 

samt utveckla sin meningsbyggnad i funktionella sammanhang 

* lära sig att skriva flytande med ledig och tydlig skrivstil 

* få erfarenhet av att producera olika slags texter med ord- och textbehandlingsprogram 

* planera sin egen text, använda styckeindelning, rubriker och mellanrubriker 

samt omforma och bearbeta texter 

* ge och ta emot respons på texter 

* få övning i grundläggande rättstavning 

* lära sig att iaktta och tillämpa grunderna för skriftspråkets och talspråkets, 

d.v.s. standardspråkets normer i funktionella sammanhang. 

Språk, litteratur och kultur 

Eleven skall 

* observera språket och dess funktion och se de tydligaste skillnaderna 

mellan talat och skrivet språk 

* lära sig att beskriva grundläggande språkliga begrepp och strukturer 

* klassificera ord och laborera med språket enligt olika kriterier 

* känna till ordklasser, ordböjning och meningsbyggnad samt begreppen 

subjekt och predikat 

* gemensamt läsa eller lyssna till flera barn- och ungdomsböcker och 

kortare texter och bearbeta det lästa 

* uppmuntras till läsning genom rikligt med barn- och ungdomslitteratur 

och lära sig välja böcker som engagerar 

* läsa rikligt med texter och bekanta sig med litterära genrer såsom 

berättelse, saga, drama, lyrik och serier samt bekanta sig med några 

centrala begrepp som är viktiga då man analyserar och diskuterar 

litteratur 

* redogöra för sina gemensamma och personliga läserfarenheter genom att 

berätta, diskutera, skriva eller dramatisera 

17

* möta andra länders kulturer genom litteratur, teater, film och andra 

medier samt erbjudas möjligheter att uppleva sambandet mellan litteratur 

och andra konstarter 

* lära sig baskunskaper om medier samt på ett funktionellt sätt använda 

sig av olika medier både i skolan och under fritiden 

* lära sig att lägga märke till och respektera de språk som talas i närmiljön, 

lära känna de nordiska grannspråken, samt bekanta sig med svensk och 

nordisk barnlitteratur. 

Innehållet i undervisningen 

- olika kommunikationssituationer 

- berätta och beskriva, uttrycka åsikter och motivera dessa 

- ge och ta emot synpunkter och respons 

- muntlig presentation 

- utveckla läsfärdigheten och fördjupa läsförståelsen 

- gemensam läsning (läsa) eller högläsning (lyssna) 

- tolka och reflektera över innehållet i texter, dra slutsatser och ställa 

frågor, jämföra texter 

- redogöra för läserfarenheter 

- några centrala begrepp för diskussioner om och analys av litteratur 

- skönlitteratur och faktatexter 

- genrerna berättelse, saga, drama, lyrik och serier 

- lära sig utnyttja bibliotekets möjligheter 

- informationssökning ur olika slag av källor, bl.a. uppslagsverk och 

Internet 

- se skillnaden mellan viktiga helheter och detaljer, komprimera 

textinnehåll 

- ord- och textbehandlingsprogram 

- standardspråket, både i skrift- och talspråkets normer 

- skillnader mellan talat och skrivet språk 

- befästa skrivtekniken 

- utvidga ord- och begreppsförrådet, samt utveckla meningsbyggnaden 

- grundläggande rättstavning 

- ordklasser, ordböjning, begreppen subjekt och predikat 

- tankekartor, rubriker, mellanrubriker och styckeindelning 

- strukturera och bearbeta texter 

- språken i närmiljön, samt de nordiska grannspråken 

- svensk och nordisk barnlitteratur 

- möta olika länders kulturer genom litteratur, teater, film och andra 

medier 

- möjlighet att uppleva sambandet mellan litteratur och andra konstarter 

- dramatisering och improvisation 

- uppträdanden och presentationer 

- olika medier. 

PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER I SLUTET AV ÅRSKURS 5 

Kommunikation 

Eleven 

* strävar efter att utveckla sin muntliga och skriftliga uttrycksförmåga i 

olika kommunikationssituationer 

18

* tar till orda i diskussioner och berättar om och beskriver sina egna 

iakttagelser, idéer och åsikter och jämför dem med andras 

* strävar efter att nå fram med sitt budskap och kan i någon mån anpassa 

sitt uttryckssätt till situationen och till mediet 

* vill och kan lyssna till andras tankar och synpunkter och har förmåga att 

uttrycka egna åsikter både verbalt och nonverbalt 

* kan uppfatta det centrala innehållet i texter av olika slag, även sådana 

som innehåller både ord, bilder och ljud 

* klara av att för en bekant publik hålla en kort och till strukturen klar 

muntlig presentation 

* tar aktivt del i drama och andra estetiska uttrycksformer. 

Att tolka och bruka olika slags texter 

Eleven 

* kan läsa flytande 

* kan använda ett flertal olika lässtrategier och går i dialog med texten 

* förstår vad en informationssökningsprocess innebär 

* kan använda sig av biblioteket och hittar ändamålsenlig information i 

tryckta och i elektroniska källor 

* kan hitta väsentlig information i texter som är avpassade för åldern och 

har prövat på att tillämpa källkritik 

* läser fiktiva texter som ger både kunskap och glädje. 

Att producera och bruka olika slags texter 

Eleven 

* kan både skriftligt och muntligt producera olika slag av texter, såsom 

berättelser, beskrivningar och informativa texter 

* har skrivit flera texter för olika situationer och är van vid att planera, 

bearbeta och förbättra sin text 

* är medveten om att en del av textplaneringsprocessen består i att finna 

idéer och samla kunskap och erfarenhet 

* förstår idén med styckeindelning då man strukturerar en text och kan 

bygga upp sina texter logiskt 

* behärskar två typer av handstil, textning och skrivstil, har utvecklat en 

läslig skrivstil och är även van vid att producera text med hjälp av textbehandling 

* kan använda ordböcker och andra språkliga hjälpmedel i syfte att 

utveckla sitt ordförråd 

* förstår skillnaderna mellan talat och skrivet språk så väl att det syns i 

elevens egna texter 

* känner till principerna för rättstavning vid användning av stor och liten 

bokstav och vanliga ljudstridigt stavade ord, kan tillämpa principen om 

sammanskrivning av sammansatta ord och tillämpa de centrala reglerna 

för interpunktion. 


Eleven 

* använder sig av sina kunskaper om färdigheter i språket för att förstå och 

producera texter 

* kan reflektera över förhållandet mellan form och innehåll i ord, satser, 

meningar och texter 

* kan reflektera över skillnaderna mellan talat och skrivet språk 

19

* kan laborera med ord i ordklasser, böja vanliga ord och urskilja predikat 

och subjekt i en enkel sats 

* har läst de böcker som klassen valt att läsa tillsammans och dessutom ett 

flertal valfria böcker, kortare texter och lyrik 

* har förmåga att välja intressant litteratur för sin läsning och kan i någon 

mån beskriva sig själv som läsare 

* strävar efter att synliggöra insikter och erfarenheter och att utveckla sin 

fantasi genom läsandet 

* har bekantat sig med fiktiva texter genom film, teater och andra medier 

* känner till de språk som talas i närmiljön och i de nordiska grannländerna. 


I årskurs 6 bygger man vidare på de mål och det centrala innehåll som fokuserats i 

årskurs 3-5, men samtidigt påbörjas den inlärningsprocess som skall fortgå till grundskolans 

slut. I årskurserna 6-9 är målet för undervisningen att vidga elevernas språk- 

och textkompetens. Elevernas texterfarenhet breddas och fördjupas och de lär sig att 

utveckla sin språkanvändning så att den motsvarar de krav som standardspråket 

ställer. Under denna fas skall eleverna bli allt mer medvetna om sig själva som läsare, 

talare, lyssnare och skribenter. Undervisningens uppgift är att inspirera eleverna att 

läsa och reflektera över både litteratur och medietexter. Genom litteraturen möter 

eleverna olika kulturer och litteraturen ger dem även kunskap och insikt. Elevernas 

förmåga att tolka, analysera och producera texter utvecklas. Eleverna blir mer medvetna 

i sitt språkbruk och laborerar med ord och språkformer. 

MÅL 

Kommunikation 

Eleven skall 

* utveckla säkerhet i olika kommunikationssituationer och medvetenhet 

om kommunikationssituationens krav 

* utveckla social och etisk kompetens i kommunikationssituationer, både i 

och utanför klassrummet 

* bli medveten om hur man skapar ett positivt kommunikationsklimat och 

vänja sig vid olika synsätt och olika uttryckssätt. 


Eleven skall 

* stärka sina färdigheter i att tolka och utvärdera texter och utvecklas till 

en aktiv och reflekterande läsare och lyssnare 

* utveckla en medvetenhet om olika textgenrer så att han eller hon vet 

vilken förståelse som krävs för att kunna läsa, lyssna till och bearbeta 

olika slag av texter 

* utveckla sina färdigheter att söka och använda information i olika slag 

av källor. 


Eleven skall 

* utvecklas till en textförfattare med mångsidigt ordförråd och personlig 

stil som i tal och skrift kan använda sig av sina kunskaper om språket 

20

* vilja och våga framföra och motivera sina åsikter och kommentera 

andras på ett konstruktivt sätt 

* bli van vid att planera och strukturera sin kommunikation i tal och skrift 

* lära sig att beakta mottagarens, situationens och mediets roll vid textproduktion 

* utveckla sitt ordförråd i funktionella sammanhang. 


Eleven skall 

* lära sig grundläggande kunskaper om svenska språket, dess struktur och 

grammatik, varieteter och utveckling 

* öka och fördjupa sitt läs- och litteraturintresse genom att läsa skönlitteratur 

från Finland, Norden och andra länder 

* vidga sina litteraturupplevelser genom teater och film 

* få en uppfattning om hur texter och medier har makt att skapa bilder och 

tankar, forma människors världsbild och påverka deras val 

* bekanta sig med olika kulturer genom litteratur, teater och andra medier 

och därmed utveckla sin etiska medvetenhet och få estetiska upplevelser 

* utveckla språklig tolerans och respektera språklig variation hos olika 

språkbrukare. 

CENTRALT INNEHÅLL, ÅK 6 

Kommunikation 

* att diskutera och föra en dialog i olika kommunikationssituationer 

* att utveckla förmågan att kommunicera enligt situationens krav 

* att föra fram egna åsikter och motivera dessa. 

Textförståelse 

* att öva sig i att förstå och reflektera då man lyssnar och läser 

* att behandla fiktiva texter på olika sätt 

* att reflektera över betydelser i texter utgående från texten och egna 

erfarenheter 

* att analysera och bedöma saktexter samt komprimera textinnehåll 

* att reflektera över verbala, visuella och auditiva uttryck i texter 

* att dela sina läsupplevelser med andra. 


* att utveckla kommunikationsfärdigheter i ett funktionellt sammanhang 

* att arbeta process- och målinriktat med textproduktion 

* att producera texter, både för hand och med textbehandlingsprogram 

* att sammanställa och presentera ett arbete 

* att reflektera över och bearbeta information 

* att skriva fiktiva texter 

* att experimentera med ord, meningar och satser i skriftlig och muntlig 

form 

* att utforska språket experimentellt, bland annat genom drama 

* att öva rättskrivning i funktionella sammanhang 

* att öva sig i att använda standardspråk både i tal och i skrift 

* att bli medveten om skillnaderna mellan tal- och skriftspråk. 

21

Informationssökning 

* att planera och strukturera informationssökningen 

* att söka information i olika källor och börja reflektera över tillförlitlig- 

heten i olika saktexter 

* att reflektera över och bearbeta den samlade informationen under 

processens gång 

* att göra anteckningar och öva sig i att ge enkla källhänvisningar 

* att välja, strukturera och presentera material. 


* att få grundläggande kunskap om modersmålets betydelse och den 

språkliga situationen i Finland och Norden 

* att undersöka principerna för satsbyggnad i det svenska språket, med 

fokus på ordföljd, struktur, sats och mening 

* att laborera med ord 

* att läsa och reflektera över skönlitteratur från Finland och Norden 

* att läsa gemensamma och valfria romaner eller ungdomsböcker, dikter, 

noveller och annan kortprosa 

* att läsa och bearbeta nordiska myter och sagor samt centrala verk inom 

finlandssvensk litteratur 

* att stifta bekantskap med de skönlitterära huvudgenrerna och några 

andra genrer såsom noveller, romaner, sagor, myter och science fiction 

* att känna till centrala litteraturanalytiska begrepp som är lämpliga för 

åldersnivån 

* att få erfarenhet av litteratur och kultur i form av teater, film och andra 

medier och att dela dessa upplevelser tillsammans med andra. 

Innehållet i undervisningen, åk 6 

- dialoger, diskussioner, olika kommunikationssituationer 

- läsning på egen hand samt gemensamt 

- finländsk och nordisk litteratur, teater och film 

- fiktion av olika slag 

- saktexter; analysera och bedöma 

- komprimera textinnehåll 

- informationssökning: planera, strukturera, använda olika källor, 

reflektera över innehållet – även tillförlitligheten, göra anteckningar, 

välja material, bearbeta, hänvisa till källor, presentera 

- skriva för hand och med textbehandlingsprogram 

- process- och målinriktad textproduktion 

- rättskrivning 

- ordval, ordbetydelser 

- standardspråk 

- skillnader mellan tal- och skriftspråk 

- principerna för satsbyggnad: ordföljd, struktur, sats och mening, 

ordklasser 

- utforska språket experimentellt, bl.a. genom drama och lek 

- den språkliga situationen i Finland och Norden. 

22

CENTRALT INNEHÅLL, ÅK 7-9 (utöver det som angetts för åk 6) 

Kommunikation 

* att förstå och kunna anpassa sig till olika kommunikationssituationer 

* att stärka förmågan och viljan att kommunicera 

* att reflektera över sina egna färdigheter i olika kommunikations- 

situationer. 

Textförståelse 

* att analysera fiktiva texter ur författar-, text- och läsarperspektiv 

* att betrakta texter som helheter, dvs. deras struktur, syfte och 

användning 

* att kunna skilja mellan fakta och värderingar 

* att analysera texters syften och uttrycksformer, speciellt medietexter 

* att utveckla förmågan att leva sig in i andras tankar, känslor och 

förhållanden. 


* att utveckla kommunikationsfärdigheter och personliga uttryckssätt 

* att producera texter av olika slag och för olika målgrupper 

* att använda sig av standardspråk i tal och skrift 

* att lära sig en del om språkvård och normer för talat och skrivet 

standardspråk. 

Informationssökning 

* att fokusera på det väsentliga 

* att bedöma ändamålsenligheten och tillförlitligheten i olika informationskällor 

och saktexter. 


* att granska variationer i det svenska språket, framför allt ur en finlandssvensk 

synvinkel 

* att välja formuleringar för olika stilnivåer 

* att känna igen centrala saktextgenrer 

* att bekanta sig med utomnordisk skönlitteratur 

* att bekanta sig med några litterära stilriktningar 

* att analysera litteratur, teater och film. 

Innehållet i undervisningen, åk 7-9 

* kommunikation och personliga uttryckssätt 

* analys och produktion av olika textgenrer, både fiktiva och ickefiktiva, 

också större helheter 

* medier och mediekunskap 

* argumentation 

* språkriktighet och språkvård 

* grammatik 

* stilnivåer 

* ordkunskap 

* olika litterära genrer 

* finländska och utländska författare 

* lokalspråk- finlandssvenska- standardsvenska 

* Svenskfinland. 

23

KRITERIER FÖR VITSORDET ÅTTA VID SLUTBEDÖMNINGEN 

Kommunikation 

Eleven 

* har lust och vilja att uttrycka sig muntligt och skriftligt både individuellt 

och i grupp och strävar efter att få kontakt med sin publik 

* kan lyssna koncentrerat och tar till orda i en problemorienterad 

diskussion och visar förmåga till en aktiv och analytisk dialog 

* visar respekt för andra talare, accepterar olika åsikter och kan delta i en 

diskussion på ett konstruktivt sätt, t.ex. genom att ställa frågor och 

komma med förslag och motiveringar 

* känner till de viktigaste skillnaderna mellan talspråk och skriftspråk, är 

medveten om privatspråkets möjligheter och begränsningar och kan 

förändra sitt språkbruk beroende på situationen och mediet 

* tar emot och utnyttjar respons på egna texter för att utveckla sina egna 

färdigheter och kan också ge andra konstruktiv respons och arbeta både 

enskilt och i grupp. 


Eleven 

* kan föra en dialog med såväl fiktiva texter som saktexter: ställa frågor 

till texten, kommentera, argumentera, tolka och analysera texter 

* kan uttrycka sin egen läsartext vid läsning av fiktiva texter: fundera över 

textens tema, intrig och personporträtt och över textens innehåll och 

relation till egna tankar och erfarenheter 

* kan använda sig av några centrala språk-, litteratur- och textanalytiska 

begrepp 

* kan läsa lyrik och uttrycka tankar och känslor som dikten väcker 

* kan orientera sig i olika textmiljöer och känner till olika textgenrer och 

deras funktion 

* förstår att text har ett syfte och en avsändare som är avgörande för 

textens språkliga uttryck, form och innehåll 

* läser och förstår olika slags texter – även medietexter – och använder väl 

fungerande lässtrategier 

* kan reflektera över visuella och auditiva uttryck i texter 

* känner igen vanliga fiktiva textgenrer och även fakta- och medietexter 

inom olika genrer, speciellt nyheter, reklam och artiklar av olika slag, 

samt kan förhålla sig analytiskt och kritiskt till dessa 

* kan ta fram det väsentliga i en text, tolka texter, känna igen värdepåståenden, 

komprimera textinnehåll och jämföra olika texter 

* kan använda bibliotek, uppslagsverk och databaser samt fiktiva texter, 

saktexter och muntlig förmedlad information som informationskällor 

* kan ta fram väsentlig information ur olika källor och reflektera över 

deras tillförlitlighet. 


Eleven 

* känner till olika arbetsfaser i uppläggningen av muntliga och skriftliga 

texter och kan tillämpa sina språkkunskaper vid textproduktion 

* kan samla tillräckligt med material för sin presentation samt strukturera 

och analysera detta 

24

* kan strukturera sitt muntliga framförande så att det centrala innehållet 

förmedlas till åhörarna och så att tankegången i texten är lätt att följa 

* kan producera många olika slags fiktiva texter och saktexter, till 

exempel beskrivningar, berättelser, definitioner, sammandrag, referat, 

brev, ansökningar, insändare och andra argumenterande texter 

* kan producera sin text både för hand och med ordbehandlingsprogram 

och även i övrigt utnyttja informationsteknik och medier 

* kan skriva något så när felfritt, förstår innebörden av en språklig norm 

och kan tillämpa den så att språkstrukturer, interpunktion och ortografi i 

huvuddrag är korrekta 

* har ett tillräckligt stort, fungerande ordförråd, men talspråkliga, dialektala 

eller finskpåverkade uttryck kan förekomma 

* kan göra iakttagelser och reflektera över sig själv som läsare, talare och 

skribent 

* kan i sina texter tillämpa sina kunskaper om språket och skillnaden 

mellan talat och skrivet språk och därmed välja ord, stil och strukturer på 

ett ändamålsenligt sätt. 


Eleven 

* har uppnått en sådan läsfärdighet att han eller hon kan läsa hela verk 

* finner intressant läsning och kunskap bland fakta- och/eller skönlitteratur 

och i olika medier 

* känner till det svenska språkets viktigaste särdrag och kan i någon mån 

jämföra svenska språket med andra språk, speciellt finska språket, 

nordiska språk och de främmande språk som eleven får undervisning i 

* känner till ordklassindelning, böjningssystem och satsanalys inklusive 

ordföljdsprinciper och kan laborera med språket 

* kan beskriva sig själv som läsare, och motivera sina egna litteraturval, 

och har läst åtminstone det antal hela verk som klassen har valt att läsa 

gemensamt 

* har läst både finländsk, svensk, nordisk och annan utländsk skönlitteratur 

i form av dikter, sagor, berättelser, noveller, serier, utdrag ur 

dramer, nordiska myter och sagor och centrala verk inom finlandssvensk 

litteratur 

* känner till de skönlitterära huvudgenrerna, några centrala stilriktningar 

och en del klassiska verk samt några centrala verk inom finländsk och 

nordisk litteratur och inom världslitteraturen 

* kan reflektera över litteratur, teater och film och dela sina upplevelser 

med andra 

* kan tolka och granska budskap i olika medier 

* har någon kännedom om svenska språkets variation och utveckling och 

vet att språket är ett kulturfenomen som utvecklas och förändras, 

beroende på språkbrukarna och på geografiska, sociala, politiska och 

historiska faktorer 

* kan utgående från sina kunskaper förstå och reflektera över modersmålets 

roll i förhållande till andra språk i en mångkulturell språkgemenskap 

* kan reflektera över svenskan i Finland som en del av den nordiska 

språkgemenskapen och i ett mera globalt perspektiv samt förstår 

språkets och modersmålets betydelse för människan. 

25

7.2 Finska som A-språk 


Syftet med undervisningen i finska är i första hand att ge enspråkigt svenska elever 

sådana färdigheter att de nöjaktigt reder sig i tal och skrift i vardagliga språksituationer. 

Eleven bör tillägna sig de vanligaste orden och de viktigaste basstrukturerna 

så att hon kan förstå, reagera och svara på tilltal samt själv vågar uttrycka sig 

på finska i alldagliga situationer. Eleven skall ges sådana färdigheter att hon vågar 

börja ta del av information, aktuella frågor och underhållning i massmedia också på 

finska. Till studierna hör också någon kännedom om finsk kultur och litteratur samt 

grundläggande insikter i språkets byggnad, funktion och variation. De tvåspråkiga 

eleverna skall beredas möjlighet att utveckla och fördjupa sina tidigare kunskaper 

enligt den modersmålsinriktade lärokursen. 

Förskolan 

Undervisningen i finska påbörjas i förskolan som språkduschar. 

MÅL 


* att bekanta sig med finskan samt uppmuntras till att lyssna på finskan 

genom att använda enkla ord, sånger och lätta sagor. 


Undervisningen i finska kan påbörjas redan i årskurs 1-2 som en introducerande 

undervisning där man främst koncentrerar sig på att lyssna, upprepa och tala språket, 

gärna i lekfulla situationer. Undervisningen anknyts till elevernas egen erfarenhetsvärld 

eller till teman som kommit upp i andra ämnen. 

MÅL 

Eleven skall 

* bekanta sig med finskan samt uppmuntras till att lyssna på finska och 

lära sig att använda vanliga, elementära ord och fraser i alldagliga 

autentiska situationer 

* ges en grund för att lära sig mera finska och bli medveten om grundläggande 

skillnader mellan finskan och svenskan 

* inta en positiv attityd till finskan, den finska kulturen samt till språkinlärning 

över huvudtaget. 


* vardagslivet hemma, i skolan och i elevens närmiljö 

* finska sånger, talesätt, lekar och ramsor 

26

* kännedom om i vilka situationer finska behövs i närmiljön, i andra delar 

av Finland samt i massmedier. 


I årskurserna 3-6 skall eleverna inhämta ett grundläggande ord och uttrycksförråd 

med de viktigaste orden och basstrukturerna så att de kan förstå, reagera och svara på 

tilltal i alldagliga situationer samt att de själva vågar och kan uttrycka sig på finska. 

Till grundstudierna hör också kännedom om landets tvåspråkiga kulturarv. 

MÅL 

Eleven skall 

* kunna berätta något om sig själv och svara på frågor i mycket alldagliga 

situationer, t.ex. vid möte och i telefon 

* förstå samt reagera på tilltal, personliga frågor, uppmaningar, instruktioner 

och önskemål i rutinartade vardagssituationer 

* förstå korta berättelser, dialoger och bearbetad text i anslutning till 

kursens teman 

* kunna skriva korta meningar, meddelanden och berättelser av den typ 

som förekommit i inlärningssituationen 

* med hjälp av ordbok kunna översätta enkla fraser och meningar till och 

från finska 

* uppvisa elementära kunskaper i finska seder och sevärdheter samt känna 

till lite finska sånger, lekar, ordspråk och talesätt 

* inta en positiv attityd till finskan, finsktalande personer och den finska 

kulturen. 


Ämnesområden, situationer och funktioner 

* platser och händelser i hem, skola och närmiljö, naturen, idrott, fritid och 

intressen, klädsel, föda och hälsa, yrken, trafikredskap och tider 

* olika språkformer särskilt i tal, t.ex. att hälsa, tacka, visa, fråga, önska, 

begära, berätta och uttrycka känslor och åsikter på finska. 

Strukturer 

- temaformerna 

- de viktigaste frågeorden och pronomina 

- elementära adjektiv 

- jakande och nekande imperativ i 2.p. sg. 

- infinitiv 

- jakande och nekande presens, imperfekt och perfekt 

- kasusböjning 

- possessivsuffix 

- räkneord 

- några grunder för objektets böjning. 

27


Färdighetsnivån i finska i årskurs 6 enligt nivåskalan för språkkunskaper. Se bilaga 2. 

Hörförståelse A 1.3 

Tal A 1.3 

Läsförståelse A 2.1 

Skrift A 1.3 

Nivåerna är riktgivande och i samma kommun och på likadana språkområden kan man 

på ett samstämmigt sätt vid vitsordsgivningen på årskurs 6 i någon mån ta hänsyn till 

elevernas varierande kontakt med språket. 

Förutom förmågan att tala, läsa och skriva bedöms också intresset för finskan och 

insikter om Finland och finsk kultur. Hänsyn tas också till elevens förmåga att studera 

och lära sig språket samt till arbetssätt och kommunikationsförmåga. 

För att eleven skall uppnå ett godkänt vitsord bör hon ha arbetat aktivt enligt sin egen 

förmåga och i någon mån uppnått åtminstone något delmål av kursen. Arbetsinsatsen 

inverkar också på vitsordet. 


Syftet med undervisningen i finska är i första hand att ge enspråkigt svenska elever 

sådana kunskaper och färdigheter, att de reder sig på finska i tal och skrift i vardagliga 

språksituationer, kan ta del av information, aktuella frågor och underhållning i massmedia 

samt vågar tala och uttrycka tankar, behov och önskemål också i formella 

situationer. Eleverna bör också få grundläggande insikter i språkets struktur, funktion 

och variation samt kännedom om finsk kultur och litteratur och samhällsliv. 

De tvåspråkiga eleverna skall beredas möjlighet att utvecklas och fördjupa sina kunskaper 

och färdigheter i enlighet med målen för den modersmålsinriktade lärokursen. 

MÅL 

Eleven skall vid den grundläggande utbildningens slut 

* kunna förstå och uttrycka sig på finska i vanliga autentiska sammanhang 

samt åtminstone behjälpligt kunna redogöra för sådana ämnen som behandlats 

i tal och skrift 

* genom svar eller korta redogörelser visa att han eller hon kan läsa, 

lyssna på och förstå huvudinnehållet i lättare finsk text såsom annonser, 

reklam, anvisningar, telefonsamtal, nyheter och väderrapporter samt 

lättläst skönlitteratur 

* kunna skriva korta meddelanden, brev, berättelser och sammandrag och 

åsikter om personliga och alldagliga ämnen på finska samt kunna utföra 

enkla översättningar om bekanta ämnen med hjälp av ordbok både till 

finska och från finska 

* kunna ställa frågor och ha en viss kännedom om realia, finsk kultur och 

kända personer samt kunna berätta om sig själva och sin hembygd 

28

* inta en positiv attityd till finskan, finsktalande personer och den finska 

kulturen så att de kan och vågar ta sig fram även på rent finskspråkiga 

orter samt gärna lyssnar på, läser och vill lära sig mera finska. 


Ämnesområden, situationer och funktioner 

* vardagslivet och personligt umgänge, servicesituationer, fritid, natur, 

miljö, geografi, resa, sevärdheter, handel, konsumtion, arbete, teknik, 

kommunikation och litteratur samt hälsa 

* olika språkformer i tal och skrift. Olika sätt att beskriva, berätta, 

förklara, fråga, undra, fantisera, befalla och redogöra. 

Strukturer 

- aktiva och passiva verbformer 

- pluralböjning 

- stadieväxling och possessivsuffix 

- adjektivets och adverbets komparation och infinitiv III 

- räkneord och tidsuttryck 

- vanliga uttryck för villkor, möjlighet och nödvändighet samt befallning 

- karitiva adjektiv 

- particip som adjektiv 

- de vanligaste satsmotsvarigheterna 

- subjekt och objekt. 

TEMAOMRÅDEN 

- Hem, skola, närmiljö och fritid; att t.ex. berätta om resor, lov, skolan, 

hemmiljön, fritidsintressen, mat, kläder och mode. 

- Natur och friluftsliv, uppfinningar och teknik, sjukdomar och hälsolära, 

medier, husdjur, traditioner, informationssökning, att handla rätt vid 

olycksfall, Finlands djur och natur. 

- Immigration och internationalism, umgänge och mobbning, teknik och 

ADB, konsumentupplysning, mötesteknik, yrkesval, trafik, kultur, brott 

och straff, självständighet och president. 

KRITERIER FÖR VITSORDET 8 VID SLUTBEDÖMNINGEN 

Färdighetsnivån i finska i årskurs 9 enligt nivåskalan för språkkunskaper. Se bilaga 2. 

Hörförståelse B 1.1 

Tal A 2.1 


Skrift A 2.2 

Förutom förmågan att tala, skriva, förstå både tal och skrift bedöms också intresset för 

finskan och insikter om Finland och finsk kultur. Hänsyn tas även till elevens förmåga 

att studera och lära sig språket samt till arbetssätt och kommunikationsförmåga. 

29

Modersmålsinriktad finska 

Syftet med den modersmålsinriktade lärokursen i finska är att ge de tvåspråkiga eleverna 

i de finlandssvenska grundskolorna möjlighet att förbättra och fördjupa de 

praktiska språkkunskaper som de förvärvat sig hemma eller i sin närmiljö, att göra 

dem medvetna om sina språk, sitt kulturarv och sin dubbla identitet. Den modersmålsinriktade 

finskundervisningen gör det också möjligt för de enspråkigt svenska eleverna 

att få en mera adekvat undervisning och bedömning, då elever som har olika språkbakgrund 

och följt olika lärokurser inte behöver undervisas tillsammans och jämföras med 

varandra. 

Årskurserna 1−6 

MÅL 

Målet för den modersmålsinriktade finskundervisningen i årskurserna 1–6 är att den 

tvåspråkiga eleven 

* blir mera medveten om sitt språkbruk, om finskans byggnad, ordförråd 

och betydelser, så att han eller hon bättre kan hålla språken isär och 

nyansera sitt språk både i tal och skrift 

* lär sig läsa och skriva finska utifrån den språkförmåga han eller hon bär 

med sig 

* fördjupar och nyanserar sitt ordförråd på olika ämnesområden och lär sig 

hålla talspråk, slang och standardfinska isär 

* lär sig att läsa för åldern lämplig litteratur på finska och stiftar bekant- 

skap med det finska kulturarvet i form av talesätt, sedvänjor, sånger, 

dikter, traditioner mm., i jämförelse med svenskan och med anknytning 

till andra ämnen i skolan 

* anammar en positiv attityd till vardera nationalspråket och skapar en 

realistisk bild av sin förmåga, så att han eller hon kan och vill läsa, 

lyssna på och lära sig mera finska också på egen hand. 


* längre texter, t.ex. skönlitterära berättelser och lättare saktexter i 

anslutning till samma motiv som i A-finska 

* standardfinska i jämförelse med slang och dialekt 

* finska sånger, dikter, lekar och högtider 

* natur- och platskunskap 

* ljudlängd och ordslut 

* samman- och särskrivning av ord 

* böjningen av svårare ordtyper 

* aktiva och passiva verbformer 

* finskans partitiv, objektets böjning och rektionsfrågor 

* finskans genitiv och lokalkasus i jämförelse med svenskans 

prepositioner 

30


Färdighetsnivån i språket i årskurs 6 enligt nivåskalan för språkkunskaper. Se bilaga 2. 


MÅL 


Tal B 1.1 

Läsförståelse B 1.2 

Skrift B 1.1 

Målet för den modersmålsinriktade finskundervisningen i årskurserna 7–9 är att den 

tvåspråkiga eleven 

* fördjupar sin språkmedvetenhet och språkkännedom, så att han eller hon 

kan analysera, förbättra, utveckla och variera sitt språk i tal och skrift 

* lär sig att samtala naturligt och nyanserat på finska även om ämnen 

utöver de alldagliga, hålla korta anföranden och referera händelser och 

berättelser 

* lär sig att läsa även längre och svårare saktexter och skönlitterära texter 

av olika slag, reflektera över innehållet i dem samt förklara innebörden av 

idiomatiska ord och uttryck 

* lär sig att disponera och skriva finska berättelser och redogörelser på god 

finska, samt enligt anvisningar rätta och förbättra framställningen 

* lär sig att följa med händelser och aktuella frågor i samhället både på 

svenska och finska via massmedierna samt redogöra för och ta ställning 

till det som han eller hon har läst eller hört 

* har läst några finska böcker och är intresserade av att läsa mera för åldern 

lämplig litteratur samt kan berätta något om det speciellt finska kulturarvet 

i litteraturen, konsten och musiken. 


Ämnesområden 

* natur- och miljökunskap 

* hälsa och umgänge, klädsel och mode 

* handel och service, fritid och idrott, yrken och utbildning, kultur och 

kända finländare, massmedia och samhälle 

* användningen av telefon, e-post och Internet 

* litteratur, film och musik 

* olika genrer och stilarter. 

Grammatik och språkriktighet 

* svårare böjningstyper, användning av aktiva och passiva verbformer samt 

olika modus 

* böjningen och användningen av finskans räkneord och pronomina 

* infinitiver och unipersonella uttryck 

* bisatser och satsmotsvarigheter 

* skriv- och förkortningsregler 

31

* att disponera, bearbeta och korrigera texter 

* formella och informella talsituationer 

* språkvård. 

TEMAOMRÅDEN 

Följer samma temaområden som i A-finska, men med fördjupning och nyansering. 


Färdighetsnivån i språket i årskurs 9 enligt nivåskalan för språkkunskaper. Se bilaga 2. 


Tal B 2.1 


Skrift B 1.2 

Därtill skall de visa att de kan anpassa sitt tal till situationen (använda vårdad standardfinska 

åtminstone i formella situationer), hålla finska och svenska ord, uttryck, betydelser 

och satsstrukturer isär, ådagalägga vilja att iaktta och utveckla sitt språk och sin 

tvåspråkighet, samt uppvisa grundläggande insikter i finsk kultur och skönlitteratur. I 

bedömningen skall även beaktas elevens förmåga att studera finska, hans eller hennes 

omsorg och kommunikationsförmåga samt beredvillighet att ta reda på nya saker på 

finska och sålunda lära sig mera både på och om språket. 

Om en elev har studerat enligt den modersmålsinriktade lärokursen bara på en del 

klasser antecknas i avgångsbetyget den lärokurs som han eller hon mestadels följt och 

elevens kunskaper bedöms också enligt ifrågavarande lärokurs. 

32

Bedömningskriterier i finska 

Vitsordet 10 9 8 7 6 5 4 

åk 7 

åk 8 

åk 9 

- har visat 

utmärkta 

och i det 

närmaste 

felfria kun- 

skaper både 

skriftligen 

och munt- 

ligen 

- arbetat 

synnerligen 

aktivt 

- visat stort 

intresse 

- har visat utmärkta 

och i 

det närmaste 

felfria kun- 

skaper både 

skriftligen 

och munt- 

ligen 

- arbetat 

synnerligen 

aktivt 

- visat stort 

intresse 

- har visat ut- 

märkta och i 

det närmaste 

felfria kun- 

skaper både 

skriftligen 

och munt- 

ligen 

- arbetat 

synnerligen 

aktivt 

- visat stort 

intresse 

- varit aktiv 

och intresse- 

rad 

- presterat 

berömliga 

vitsord i 

proven 

- krav på 

felfrihet 

lägre än för 

vitsordet 10 

- varit aktiv 

och intresse- 

rad 

- presterat 

berömliga 

vitsord i 

proven 

- kraven på 

felfrihet 


vitsordet 10 

- varit aktiv 

och intresserad 

- presterat 

berömliga 

vitsord i 

proven 

- kraven på 

felfrihet 


vitsordet 10 

- uppnått 

goda 

resultat i pro- 

ven 

- varit aktiv 

- kraven på 

korrekthet 

mindre än för 

vitsorden 9- 

10 

- uppnått 

goda resultat 

i proven 

- varit aktiv 

- kraven på 

korrekthet 



10 

- uppfyller 

utbildnings- 

styrelsens 

kriterier för 

vitsordet 8 

enligt nivå- 

skalan för 

språk, bilaga 

2 

Hörförståelse 

B 1.1. 

Tal A 2.1 

Läsförståelse 

A 2.2 

Skrift A2.2 

- uppnått 

nöjaktiga 

resultat i 

proven 

- varit någor- 

lunda aktiv 

- kraven på 

korrekthet 


vitsorden 

8-10 

- uppnått 

nöjaktiga 

resultat i 

proven 

- varit någorlunda 

aktiv 

- kraven på 

korrekthet 



10 

- uppnår inte 

helt utbildningsstyrelsens 

kriterier 

för vitsordet 

8 

- arbetat 

aktivt enligt 

sin förmåga 

och behjälpligt 

uppnått 

delmålen för 

en 8 

- arbetat 

aktivt enligt 


och behjälp- 

igt uppnått 


en 8 

- arbetat 

aktivt enligt 



uppnått 


en 8 

- arbetat 

aktivt enligt 


och i någon 

mån uppnått 

åtminstone 

något delmål 

av kursen och 

kriterierna för 

en 8 

- arbetat 

aktivt enligt 


och i någon 

mån uppnått 

åtminstone 


av kursen och 


en 8 

- arbetat 

aktivt enligt 


och i någon 

mån uppnått 

åtminstone 


av kursen och 


en 8 

33 

- de under- 

måliga pres- 

tationerna är 

resultat av 

lättja och 

nonchalans 

- de undermåliga 

pres- 

tationerna är 

resultat av 

lättja och 

nonchalans 

- de undermåligaprestationerna 

är 

resultat av 

lättja och 

nonchalans

7.3 Engelska (A2-språk) 

Undervisningens uppgift är att vänja eleven vid att kommunicera på ett främmande 

språk i mycket konkreta och honom eller henne närstående situationer, i synnerhet 

muntligt. Eleven skall inse att det finns olika men ändå likvärdiga språk och kulturer. 

Eleven skall utveckla goda rutiner för språkstudier. 


MÅL 

Språk 

Eleven skall lära sig att kommunicera i de allra vanligaste situationerna där samtalspartnern 

kan hjälpa till. Eleven skall också lära sig att förstå det viktigaste innehållet i 

tal och text om vardagslivet och rutinartade händelser. Dessutom skall eleven lära sig 

att skriva ett kort meddelande om dylika ämnen. 

Kulturell kompetens 

Eleven skall lära sig att känna och uppskatta sin egen kultur samt att preliminärt 

bekanta sig med de viktigaste likheterna och skillnaderna mellan sin egen kultur och 

den främmande kulturen. Eleven skall lära sig att bli van att uppträda artigt i kommunikationssituationer 

med infödda talare samt att i vardagssituationer kommunicera på 

ett sätt som är naturligt i den främmande kulturen. 

Inlärningsfärdigheter 

Eleven skall lära sig ta ansvar och vara aktiv i språkinlärningssituationer. Eleven skall 

även lära sig att framför allt i par- och smågruppsarbete använda vissa centrala språkinlärningssätt 

såsom att använda nya ord och strukturer i sina texter samt att sluta sig 

till ordens och uttryckens betydelser i sammanhanget. Vidare skall eleven lära sig att 

självständigt utnyttja läroboken, lexikon och andra källor. Slutligen skall eleven lära 

sig att bedöma sitt arbete och olika områden i sin språkfärdighet i förhållande till de 

givna målen. 


Situationer och ämnesområden 

Elevens närmiljö och bekanta personer, saker och aktiviteter som i väsentlig grad hör 

till den, såsom hem och familjemedlemmar. Skola och skolkamrater samt lärare, 

boende på landet och i staden. 

Fritidsaktiviteter som hör till elevens ålder. Att uträtta ärenden på olika ställen, såsom 

i affären. Baskunskaper om sin egen kultur samt om Storbritanniens folk och kultur. 

Strukturer 

Den del av grammatiken som behandlas före utgången av årskurs 6: 

Substantiv 

* bestämd och obestämd artikel (a, an, the) 

* apostrofgenitiv i singularis (teacher´s) 

* singular och plural på –s och –es (boy – boys, glass – glasses) 

* vanligaste oregelbundna pluralformerna (man – men, foot – feet) 

34

Adjektiv 

* komparera former som vokabler (short – shorter – the shortest) 

Adverb 

* som bestämning till adjektiv (very, soon…) 

* som bestämning till verb (she is running fast) 

* de vanligaste adverben och frågeorden 

Räkneord 

* grundtal (one, two, three…) och ordningstal (first, second, third…) 

* klockslag 

Pronomen 

* subjekts- (I, you, he…) och objektsformerna (me, you, him…) av 

pers.pron. 

* demonstrativa pronomen (this, that, these, those) 

* förenade possessiva pronomen (my, yours, his…) 

* interrogativa pronomen (what, who, whose) 

* indefinita pronomen (any, every, much all, a lot of, some…) 

Verb 

* verben be och have samt hjälpverben can och must 

* enkelt presens (I sing – he sings) 

* jakande och nekande imperativ samt let´s 

* strukturerna there is – there are 

* pågående presens (is singing) 

* strukturen be going to 

* imperfekt av regelbundna och vanligaste oregelbundna verben (playplayed-played, 

go-went-gone) 

Konjukturer 

* den vanligaste samordnade och underordnade konjukturerna samt de 

vanligaste prepositionerna 

Satsbildning 

* jakande, nekande och frågande med och utan hjälpverbet do 

* rak ordföljd (subjekt och predikat) 

* adverbialets vanligaste placering i satsen 

* idiomatiska uttryck 

Vid behov det främmande språkets skriftsystem enligt språkets normer 

* fonetisk skrift; att känna igen vad de olika tecknen symboliserar 

* uttal; betoning, rytm och intonation 

* ljud och ljudkombinationer som saknas i modersmålet. 


Språkfärdighet 

Färdighetsnivån i språket i årskurs 6 enligt nivåskalan för språkkunskaper. Se bilaga2. 

Hörförståelse A 2.1 

Tal A 1.3 


Skrift A 1.3 


Eleven känner till några av de mest centrala kulturella skillnaderna och likheterna 

mellan sin egen kultur och den främmande kulturen. 

35

Inlärningsfärdigheter 

Eleven använder smidigt arbetssätt som är typiska för språkstudier såsom diskussioner 

parvis och i smågrupper. 


MÅL 


Eleven skall 

* lära sig förstå huvudtankarna och de viktigaste detaljerna i mer 

avancerade, hörda eller lästa texter 

* lära sig föra samtal och uttrycka sig muntligt och skriftligt enligt 

nivåskalan för språkkunskaper på klass 9 

* bli medveten om olika varianter av engelska. 


Eleven skall 

* bekanta sig med språkområdets geografi, näringsliv, kultur och historia 

* kommunicera och handla på ett i språkområdet accepterat sätt 

* bli medveten om olika värderingar. 

Inlärningsstrategier 

Eleven skall 

* lära sig behärska olika arbetssätt och inlärningsstrategier som är 

effektiva vid språkstudier och inlärning. 



Utöver innehållet i årskurserna 3-6: arbete, fritid, medier, hälsa, miljö och resor. 

Strukturer 

Följande strukturer behandlas under åk 7-9: 

* användning av olika tempusformer, inklusive passiv 

* användning av regelbundna och oregelbundna verb samt modala 

hjälpverb 

* olika pluralformer 

* pronomen av olika slag 

* skillnaden mellan adjektiv och adverb samt komparationen av dem 

* räkneord och datum 

* användning av ing-formen 

* användning av bestämd och obestämd artikel 

* question tags 

* genitiv 

* nationlitetsord 

* svenskans man 

* substantiverade adjektiv 

* villkorssats. 

36

Kommunikationsstrategier 

* att använda idiomatiska uttryck i de vanligaste vardagssituationerna, 

t.ex. när det gäller att hälsa, presentera sig, tacka, be om ursäkt och ta 

avsked 

* att kunna delta i ett fritt samtal om bekanta frågor, förutsatt att samtalsparterna 

artikulerar tydligt och att motparten kan ombes upprepa eller 

omformulera det sagda 

* att kunna i samtal hövligt uttrycka personliga åsikter, liknande och 

avvikande åsikt samt föreslå hur något ska göras, vart man skall gå eller 

hur en sak ska ordnas etc. 

* att kunna be motparten upprepa eller precisera sig samt själv uttrycka en 

sak enklare om ordförrådet vacklar. Kunna omformulera budskapet när 

samtalet stapplar 

* kan relativt flytande berätta om sig själv och sin situation samt hålla ett 

enkelt förberett anförande om ett temaområde, t.ex. om sina intressen. 



Färdighetsnivån i språket i årskurs 9 enligt nivåskalan för språkkunskaper. Se bilaga2. 


Tal A 2.2 


Skrift A 2.2 


* eleven känner till språkområdets kultur och historia. 


* eleven använder regelbundet arbetssätt som är effektiva vid språkstudier 

och -inlärning 

* eleven inser att språkinlärning förutsätter ihärdig kommunikativ träning. 

37

Bedömningskriterier i engelska 

Vitsordet 10 9 8 7 6 5 4 

åk 7 

åk 8 

åk 9 

- har visat 

utmärkta och 

i det närmaste 

felfria kunskaper 

både 

skriftligen 

och muntligen 

- arbetat 

synnerligen 

aktivt 

- visat stort 

intresse 

- har visat 

utmärkta 

och i det 

närmaste 


både 

skriftligen 

och muntligen 

- arbetat 

synnerligen 

aktivt 

- visat stort 

intresse 

- har visat 

utmärkta 

och i det 

närmaste 


både 

skriftligen 

och muntligen 

- arbetat 

synnerligen 

aktivt 

- visat stort 

intresse 

- varit aktiv 

och intresse- 

rad 

- presterat 

berömliga 

vitsord i 

proven 

- kraven på 

felfrihet lägre 

än för vitsordet 

10 

- varit aktiv 


- presterat 

berömliga 

vitsord i 

proven 

- kraven på 



10 

- varit aktiv 

och intresse- 

rad 

- presterat 

berömliga 

vitsord i 

proven 

- kraven på 



10 

- uppnått 

goda resultat 

i proven 

- varit aktiv 

- kraven på 

korrekthet 



9-10 

- uppnått 

goda resultat 

i proven 

- varit aktiv 

- kraven på 

korrekthet 



9-10 

- uppfyller ut- 

bildningsstyrelsens 

krite- 

rier för vits- 

ordet 8 enligt 

nivåskalan 

för språk, 

bilaga 2 


B 1.1. 

Tal A 2.2 

Läsförståelse 

B 1.1 

Skrift A 2.2 

- uppnått nöj- 

aktiga esultat 

i proven 

- varit 

någorlunda 

aktiv 

- kraven på 

korrekthet 



10 

- uppnått 

nöjaktiga 

resultat i 

proven 

- varit 

någorlunda 

aktiv 

- kraven på 

korrekthet 



10 


helt utbildningsstyrelsens 

kriterier 


8 

- arbetat 

aktivt enligt 



uppnått 


en 8 

- arbetat 

aktivt enligt 



uppnått 


en 8 

- arbetat 

aktivt enligt 



uppnått 


en 8 

- arbetat 

aktivt enligt 


och i någon 

mån uppnått 

åtminstone 


av kursen och 


en 8 

- arbetat 

aktivt enligt 


och i någon 

mån uppnått 

åtminstone 


av kursen och 


en 8 

- arbetat 

aktivt enligt 


och i någon 

mån uppnått 

åtminstone 


av kursen och 


en 8 

38 


är 

resultat av 

lättja och 

nonchalans 


är 

resultat av 

lättja och 

nonchalans 


är 

resultat av 

lättja och 

nonchalans

7.4 Tyska (B2-språk) som tillval i åk 8-9, fyra årsveckotimmar 

MÅL 


Eleven skall 

* lära sig att med samtalspartnerns hjälp kommunicera i talsituationer som 

handlar om grundläggande personliga fakta och om omedelbara behov 

* lära sig att förstå lätt förutsägbara frågor, anvisningar, önskningar och 

förbud med anknytning till det dagliga livet 

* lära sig att läsa enkla förutsägbara meddelanden som anknyter till vardagslivet 

* lära sig att skriva kort, e-postmeddelanden, minneslappar och andra 

mycket korta meddelanden samt vissa grundläggande uppgifter om sig 

själv och sin närmaste krets. 


Eleven skall 

* känna till skillnader och likheter mellan sin egen kultur och den 

främmande. 


Eleven skall 

* lära sig att frimodigt använda sina språkkunskaper 

* lära sig att medvetet utnyttja kunskaper, färdigheter och strategier och 

arbetssätt som är effektiva från andra språk 

* inse att språkinlärning förutsätter ihärdig kommunikativ träning. 



* språk som anknyter till seder och bruk i elementära interaktionssituationer 

* att tala om sig själv och närmiljön 

* familj och fritid 

* att klara sig i vardagliga kommunikationssituationer såsom att göra 

uppköp, att äta och att resa. 

Strukturer 

* Satsbildning och central grammatik som är väsentlig för kommunikation 

på tyska. 

Kommunikationsstrategier 

* att känna igen det väsentliga i talad och skriven text 

* att kunna hitta bestämd, avgränsad information i text och tal 

* att planera den egna kommunikationen 

* att iaktta det egna språkbruket 

* att i muntlig samverkan stödja sig på samtalspartnerns hjälp 

* att stödja sig på skriftliga hjälpmedel i den egna framställningen. 

39

BEDÖMNING enligt nivåskalan för språkkunskaper, se bilaga 2: 

Tal och skrift A 1.1 – A 1.2 

Hörförståelse och läsförståelse A 1.2 – A 1.3 

Bedömningskriterier i tyska (B2-språk som tillval i åk 8-9) 

Vitsordet 10 9 8 7 6 5 4 

åk 7 

åk 8 

åk 9 

- har visat 

utmärkta 

och i det 

närmaste felfriakunskaper 

både 

skriftligen 

och muntligen 

- arbetat 

synnerligen 

aktivt 

- visat stort 

intresse 

- har visat 

utmärkta 

och i det 

närmaste felfriakunskaper 

både 

skriftligen 

och muntligen 

- arbetat 

synnerligen 

aktivt 

- visat stort 

intresse 

- har visat 

utmärkta 

och i det 

närmaste 


både 

skriftligen 

och muntligen 

- arbetat 

synnerligen 

aktivt 

- visat stort 

intresse 

- varit aktiv 

och 

intresserad 

- presterat 

berömliga 

vitsord i 

proven 

- kraven på 



10 

- varit aktiv 


- presterat 

berömliga 

vitsord i 

proven 

- kraven på 



10 

- varit aktiv 


- presterat 

berömliga 

vitsord i 

proven 

- kraven på 



10 

- uppnått 

goda resultat 

i proven 

- varit aktiv 

- kraven på 

korrekthet 



9-10 

- uppnått 

goda resultat 

i proven 

- varit aktiv 

- kraven på 

korrekthet 



9-10 

- uppfyller 

utbildnings- 

styrelsens 

kriterier för 

vitsordet 8 

enligt nivåskalan 

för 

språk, bilaga 

2 

Tal och skrift 

A 1.1 – A 1.2 


och 

läsförståelse 

A 1.2 – A 1.3 

- uppnått 

nöjaktiga 

resultat i 

proven 

- varit 

någorlunda 

aktiv 

- kraven på 

korrekthet 



8-10 

- uppnått 

nöjaktiga 

resultat i 

proven 

- varit 

någorlunda 

aktiv 

- kraven på 

korrekthet 



8-10 


helt utbild- 

ningsstyrel- 

sens kriterier 


8 

- arbetat 

aktivt enligt 



uppnått 

delmålen 

för en 8 

- arbetat 

aktivt enligt 



uppnått 


en 8 

- arbetat 

aktivt enligt 



uppnått 


en 8 

- arbetat 

aktivt enligt 


och i någon 

mån uppnått 

åtminstone 


av kursen och 


en 8 

- arbetat 

aktivt enligt 


och i någon 

mån uppnått 

åtminstone 


av kursen och 


en 8 

- arbetat 

aktivt enligt 


och i någon 

mån uppnått 

åtminstone 


av kursen och 


en 8 

40 


är 

resultat av 

lättja och 

nonchalans 


är 

resultat av 

lättja och 

nonchalans 


är 

resultat av 

lättja och 

nonchalans

7.5 Matematik 

Undervisningen i matematik har som uppgift att ge eleven möjligheter att utveckla ett 

matematiskt tänkande och lära sig matematiska begrepp och de mest använda lösningsmetoderna. 

Undervisningen skall utveckla ett kreativt och exakt tänkande hos 

eleven och skall lära eleven hitta och matematisera problem och söka lösningar på 

dem. Matematikens betydelse bör ses ur ett brett perspektiv – den påverkar elevens 

andliga tillväxt och främjar hans eller hennes förmåga till målmedvetet handlande och 

social växelverkan. 

Undervisningen i matematik skall framskrida systematiskt och den skall lägga en 

bestående grund för eleven att tillägna sig matematiska begrepp och strukturer. 

Konkretisering kan fungera som ett viktigt hjälpmedel då elevens erfarenheter och 

tankesystem förenas med matematikens abstrakta system. Läraren bör effektivt utnyttja 

problem ur vardagen som kan lösas med hjälp av matematiskt tänkande eller 

matematiska metoder. Informations- och kommunikationsteknik bör användas för att 

stödja elevens lärande. 

Förskolan 

MÅL 


* att utveckla en positiv inställning till matematik 

* att tänka logiskt och lösa problem 

* att bli bekanta med enkla matematiska symboler och begrepp 

* att upptäcka matematiken i vardagen. 


I lekar, spel, sånger, berättelser, diskussioner och arbetsuppgifter tränas 

* klassificering 

* talbegrepp 

* geometri 

* rumsuppfattning 

* mätningar 

* tidsuppfattningar. 


MÅL 

Eleverna 

* skall lära sig att koncentrera sig, lyssna och kommunicera samt utveckla 

sitt tänkande. De upplever glädje och tillfredsställelse av att förstå och 

lösa problem 

* skall få mångsidiga erfarenheter av begreppens olika uttrycksformer. Det 

centrala i begreppsbildningen är det muntliga och skrivna språket, hjälpmedlen, 

symbolerna samt noga övervägda och konsekventa undervis- 

41

ningsmetoder. Eleverna bör inse att begreppen bildar strukturer med 

tydliga samband mellan begreppen 

* skall förstå talbegreppet och lära sig för sin ålder lämpliga grundläggande 

räknefärdigheter som hör till det 

* skall lära sig motivera sina handlingar, beslut och slutsatser med konkreta 

modeller och hjälpmedel, med bilder samt muntligt och skriftligt. 

De skall lära sig att i fenomenen hitta likheter, olikheter, lagbundenheter 

och beroenden 

* skall öva sig i att observera matematiska problem som dyker upp och 

som känns betydelsefulla och utmanande för dem själva. 


Tal och räkneoperationer 

* antal, räkneord och siffersymboler 

* talens egenskaper: att jämföra, klassificera, ordna, dela upp och 

kombinera tal 

* principen för hur positionssystemet byggs upp=ental, 10-tal, 100-tal 

* addition och subtraktion samt sambanden mellan räknesätten 

* multiplikation och multiplikationstabeller 1-5 

* divisionsuppgifter med konkreta hjälpmedel 

* användning av olika räknesätt och hjälpmedel: klossar och tiobas- 

material, tallinjen, huvudräkning, användning av papper 

* övning av siffer och talskrivning 

* enkla bråk med konkreta hjälpmedel: ½, 1 ½. 

Algebraiskt tänkande 

* att i bilder se regelbundenheter och förhållanden: mönstersystem 

* att tolka och skriva enkla talföljder. 

Geometriska begrepp 

* att iaktta, beskriva och benämna geometriska former i omgivningen 

* att känna igen, redogöra för och benämna tvådimensionella och tre- 

dimensionella former 

* att lära sig de geometriska grundbegreppen såsom punkt, sträcka, bruten 

linje, stråle, rät linje och vinkel 

* att konstruera, rita och avbilda tvådimensionella figurer och att känna 

igen och bygga tredimensionella kroppar 

* att använda gestaltningsförmåga och geometri i problemlösning: 

övningar med geobräde 

* att avbilda figurer och rita egna figurer: t.ex. klossar 

* att lära sig enkla speglingar och förstoringar. 

Mätning 

* att lära sig principen för mätning: Hur många gånger ingår måttenheten i 

det som skall mätas? 

* att lära sig längd, massa, area och volym 

* att använda mätredskap 

* att använda och jämföra måttenheter, enhetsbyten 

* att uppskatta mätresultat 

* tid: hel och halvtimme, kvart och över/före 

42

* pengar: euro och cent. 

Informationsbehandling och statistik 

* att söka, samla och registrera information 

* att avläsa enkla tabeller och diagram 

* att presentera samlad information i form av stapeldiagram. 

FÖR ATT BLI UPPFLYTTAD TILL FÖLJANDE ÅRSKURS 

Från klass 1 till klass 2: 

- Känna igen talen 0-20 

- Kunna addera och subtrahera talen 0-10 

Från klass 2 till klass 3: 

- Känna igen talen 0-100 

- Kunna addera och subtrahera enklare tal mellan 0-100 

- Kunna räkna med uppställning 

- Kunna grunderna i multiplikation (delvis behärska tabellerna 1-5) 

- Känna igen triangel, cirkel, kvadrat och rektangel 

- Kunna hel och halvtimme 

- Kunna myntenheterna euro och cent. 


Eleven visar att hon eller han förstår matematiska begrepp genom att använda dem i 

problemlösning, genom att mångsidigt presentera dem (med hjälpmedel, bilder, symboler, 

ord, tal eller diagram) och genom att förklara dem för andra elever och för 

läraren. 

Eleven kan dra motiverade slutsatser och förklara sitt handlande och kan presentera 

sina lösningar med konkreta modeller och hjälpmedel, med bilder, muntligt och 

skriftligt. 

Eleven kan göra jämförelser, bl.a. längdjämförelser, och sätta saker, begrepp och 

egenskaper i rätt ordning, hitta på motsatser, klassificera dem samt redogöra för ett 

föremåls läge i rummet, t.ex. ovanför, under, till höger, till vänster, bakom eller 

mellan. Hon eller han kan jämföra mängders storlek, t.ex. mera, mindre, lika många, 

mycket eller litet samt skriva och använda jämförelsesymbolerna >, = och

punkt, sträcka, bruten linje, stråle, rät linje och vinkel, och vet hur dessa hänför sig till 

de enklaste plana figurerna. Hon eller han kan använda enkla speglingar och 

förstoringar. 

Eleven kan utföra mätningar med enkla mätredskap och känner till de viktigaste 

storheterna, såsom längd, massa, volym och tid. 

Eleven kan plocka ut det väsentliga ur problem i vardagliga situationer och kan 

använda sina matematiska kunskaper och färdigheter för att lösa dem. 


De huvudsakliga målen för undervisningen i matematik i årskurserna 3-5 är att 

utveckla ett matematiskt tänkande, förbereda inlärningen av matematiska 

tankemodeller, befästa talbegreppet och de grundläggande räkneoperationerna och att 

ge eleverna en grund för att tillägna sig matematiska begrepp och strukturer. 

MÅL 

Eleven skall 

* få känslan av att lyckas i matematiken 

* lära sig att bilda matematiska begrepp och begreppssystem genom att 

undersöka och göra observationer 

* lära sig att använda matematiska begrepp 

* lära sig grundläggande räknefärdigheter samt lösning av matematiska 

problem 

* lära sig att i olika fenomen finna likheter och skillnader, lagbundenheter 

samt beroendeförhållanden 

* lära sig att motivera sitt handlande och sina slutledningar samt presentera 

sina lösningar för andra 

* lära sig att ställa frågor och dra slutsatser på basis av observationer 

* lära sig att använda regler och följa anvisningar 

* lära sig att arbeta koncentrerat och långsiktigt samt att arbeta i grupp. 



* att fördjupa förståelsen för tiosystemet, att bekanta sig med 60-systemet, 

klockan 

* att klassificera och ordna tal 

* multiplikation 

* innehållsdivision, delningsdivision och delbarhet 

* algoritmer och huvudräkning 

* begreppet bråk, omvandlingar av bråk 

* begreppet decimaltal 

* sambandet mellan bråk, decimaltal och procent 

* addition och subtraktion av bråk samt multiplikation och division med 

naturliga tal 

* bedömning, granskning och avrundning av räkneoperationernas resultat 

* att använda parenteser 

44

* begreppet negativa heltal 

* att undersöka antalet alternativ. 

Algebra 

* begreppet uttryck 

* att tolka och skriva talföljder 

* regelbundenheter, förhållanden och beroenden 

* att söka lösningar till ekvationer och olikheter genom slutledning. 

Geometri 

* förstoringar och förminskningar, likformighet och skala 

* speglingar i en rät linje och i en punkt, symmetri, kongruens med 

konkreta hjälpmedel 

* cirkeln och dess delar 

* parallella och vinkelräta räta linjer 

* vinkelmått och klassificering av vinklar 

* att undersöka och klassificera olika polygoner 

* omkrets och area 

* att undersöka kroppars geometriska egenskaper 

* att förstärka kunnandet om principen för mätning 

* att använda och jämföra måttenheter, enhetsbyten 

* att uppskatta mätresultat och granska mätningar. 

Informationsbehandling, statistik och sannolikhet 

* att söka, samla, registrera och presentera information 

* koordinatsystemet 

* att avläsa enkla tabeller och diagram 

* begreppet medelvärde, och beräkning av medelvärden 

* att klassificera och ordna information, grunderna för begreppen typvärde 

och median 

* erfarenheter av klassisk och empirisk sannolikhet. 

FÖR ATT BLI UPPFLYTTAD TILL FÖLJANDE ÅRSKURS 

Från åk 3 till åk 4: 

- Känna igen talen upp till 10 000 

- Delvis kunna ställa upp och räkna med minnessiffra och lån 

- Räkna enklare tal med huvudräkning 

- Kunna grunderna i multiplikation (delvis behärska tabellerna 1-10) 

- Kunna grunderna i division. 


- Känna igen talen upp till 1 000 000 

- Kunna ställa upp och räkna enklare tal med de fyra räknesätten 

- Känna till tidsbegrepp 

- Känna till de vanligaste enheterna 

- Känna till geometriska figurer och kroppar. 


- Kunna ställa upp och räkna med de fyra räknesätten 

45

- Kunna grunderna i decimaltal och bråk 

- Kunna enklare problemlösning 

- Känna till koordinatsystemet. 


Förmåga att tänka och arbeta 

Eleven 

* visar att han eller hon förstår matematiska begrepp genom att använda 

dem i problemlösning och mångsidigt presentera dem: med hjälpmedel, 

bilder, symboler, ord, tal eller diagram 

* försöker medvetet rikta sin uppmärksamhet då han eller hon gör observationer; 

han eller hon kan på ett mångsidigt sätt kommunicera om sina 

observationer och tankar genom att handla, tala och skriva, samt använda 

symboler 

* kan beskriva verkliga situationer och fenomen matematiskt: genom att 

jämföra, klassificera, ordna, konstruera och ställa upp modeller 

* kan gruppera eller klassificera på basis av ett givet och av eleven valt 

kriterium samt kan söka gemensamma egenskaper; kan skilja åt kvalitativa 

och kvantitativa egenskaper samt kan beskriva konkreta och 

abstrakta grupper genom att göra sanna och falska påståenden om dem 

* kan i ny form presentera matematiska problem; han eller hon kan tolka 

en enkel text, bild eller händelse och kan göra upp en plan för att lösa 

problem 

* kan följa regler. 

Tal, räkneoperationer och algebra 

Eleven 

* förstår tiosystemet också för decimaltalens del och är säker i sin användning 

av dem; han eller hon förstår begreppen negativt tal och bråk och 

kan åskådliggöra dem på olika sätt 

* kan uttrycka räkneoperationer skriftligt och muntligt och känner till 

sambanden mellan olika räkneoperationer; han eller hon kan med 

överslagsräkning göra en uppskattning av ett resultat i förväg och 

undersöka de olika skedena i beräkningarna efter att de är utförda samt 

bedöma hur förnuftig lösningarna är 

* kan bilda och fortsätta talföljder samt presentera beroendeförhållanden. 

Geometri 

Eleven 

* kan göra figurer enligt givna instruktioner; han eller hon kan upptäcka 

egenskaper hos enkla geometriska figurer samt känner till den struktur 

som bildas av begreppen för plana figurer 

* känner igen likformighet; eleven kan göra speglingar i en rät linje samt 

förstora och förminska figurer i ett givet förhållande; han eller hon 

känner igen figurer som är symmetriska med avseende på en rät linje 

* förstår principerna som gäller vid mätning; han eller hon kan uppskatta 

mätobjektets storlek, granska hur rimligt mätningsresultatet är och ange 

det med lämplig måttenhet 

* kan beräkna arean och omkretsen för parallellogrammer och trianglar. 

46

Informationsbehandling och statistik samt sannolikhet 

Eleven 

* kan samla uppgifter, ordna, klassificera och presentera dem i statistisk 

form; han eller hon kan läsa enkla tabeller och diagram 

* kan klarlägga antalet möjliga utfall och alternativ samt avgöra om en 

händelse är omöjlig eller säker. 


Matematikundervisningens huvudsakliga uppgift i årskurserna 6-9 är att fördjupa 

förståelsen för matematiska begrepp och erbjuda tillräckliga grundläggande matema- 

tiska färdigheter. Det innebär att eleven ställer upp, modeller för vardagliga matema- 

tiska problem, lär sig matematiska tankemodeller samt övar sig att minnas, koncentrera 

sig och uttrycka sig exakt. 

MÅL 

Eleven skall lära sig 

* lita på sig själv och ta ansvar för den egna inlärningsprocessen 

* förstå betydelsen av matematiska begrepp och regler samt lära sig se 

sambanden mellan matematiken och den reella världen 

* räknefärdigheter och att lösa matematiska problem 

* ett logiskt och kreativt tänkande 

* tillämpa olika metoder för att skaffa sig och bearbeta information 

* uttrycka sina tankar entydigt och motivera sitt handlande och sina 

slutsatser 

* ställa frågor och dra slutsatser utgående från observationer 

* upptäcka lagbundenheter 

* arbeta koncentrerat och långsiktigt samt fundera i grupp. 


Tankeförmåga och metoder 

* aktiviteter som kräver logiskt tänkande såsom att klassificera, jämföra, 

ordna, mäta, konstruera, ställa upp modeller, söka regler och beroenden 

samt att presentera dem 

* att tolka och använda begrepp som behövs vid jämförelser och i 

beroenden 

* att tolka och producera matematiska texter 

* enkel bevisföring, motiverande uppskattningar och försök, den systematiska 

försök och misstag metoden, att påvisa fel, direkt bevisföring 

* att lösa kombinatoriska problem med olika metoder 

* användning av skisser och redskap som stöder tänkandet 

* matematikens historia 


* fördjupad förståelse för de grundläggande räkneoperationerna 

* naturliga tal, hela tal, rationella tal och reella tal 

* motsatta tal, absolutbelopp och inverterat tal 

* tidsberäkning och tidsintervall 

* primtal, faktorisering och talens delbarhetsregler 

47

* förkortning och förlängning av bråk samt omvandling av decimaltal till 

bråk 

* hyfsning av uttryck 

* förhållande och proportionalitet 

* fördjupad förståelse för begreppet procent och procenträkning 

* avrundning och överslagsräkning samt användning av miniräknare 

* potenser och heltalsexponenter 

* begreppet rot och räkneoperationer med kvadratrot 

Algebra 

* uttryck och hyfsning av uttryck 

* potensuttryck och hyfsning av potensuttryck 

* begreppet polynom, addition, subtraktion och multiplikation av polynom 

* begreppet variabel, beräkning av värdet av ett uttryck 

* ekvationer, olikheter, definitionsmängd och lösningsmängd 

* lösning av förstagradsekvationer 

* lösning av ofullständiga andragradsekvationer 

* proportionalitet 

* ekvationssystem samt algebraiska och grafiska lösningar av dem 

* undersökning och uppställning av talföljder 

Funktioner 

* upptäcka ett beroende och att uttrycka det med hjälp av variabler 

* begreppet funktion 

* talpar i koordinatsystemet 

* tolka enkla funktioner och rita graferna till dem 

* undersöka funktionsgrafer, nollställe, största och minsta värde, växande 

eller avtagande funktion 

* linjära funktioner 

* direkt och indirekt proportionalitet 

Geometri 

* samband mellan vinklar 

* trianglar och fyrhörningar 

* regelbundna polygoner 

* cirkeln 

* omkrets och area av figur i planet 

* benämna och klassificera kroppar 

* volym och area 

* kongruens och likformighet 

* geometriska konstruktioner 

* kongruensavbildning i planet, spegling, rotation och förskjutning 

* Pythagoras sats 

* samband mellan trianglar och cirklar 

* trigonometri 

Sannolikhet och statistik 

* begreppet sannolikhet 

* frekvens och relativ frekvens 

* medelvärde, median och typvärde 

* spridning 

* tolkning av diagram 

48

* presentation av insamlat och bearbetat material 

FÖR ATT BLI UPPFLYTTAD FRÅN ÅK 6 TILL ÅK 7 BÖR ELEVEN 

- känna till räknesättens ordningsföljd 

- känna till de vanligaste enhetsbytena 

- kunna förvandla mellan, och räkna med olika tidsenheter 

- kunna avläsa diagram 

- kunna utföra enkla omkrets- och areaberäkningar 

- känna till begreppet volym 

- känna till begreppet skala 

- kunna utföra enkla räkningar med bråk 

- kunna utföra enkla räkningar med procent. 

KRITERIER FÖR SLUTBEDÖMNINGEN FÖR VITSORDET 8 

Tankeförmåga och –metoder 

Eleven kan 

* uppfatta likheter och lagbundenheter i olika händelser 

* använda logiska element i sitt tal 

* sluta sig till sanningsvärdet hos enkla påståenden 

* matematisera ett enkelt textproblem för att lösa problemet, lösa det och 

granska lösningens riktighet 

* använda klassificering vid lösning av matematiska problem 

* systematiskt presentera möjliga lösningsalternativ genom att använda 

tabell, träddiagram, stigschema eller annat diagram. 


Eleven kan 

* bedöma ett eventuellt resultat och göra upp en plan över hur man löser 

en räkneuppgift och har en tillförlitlig grundläggande räknefärdighet 

* utföra potensräkningar där exponenten är ett naturligt tal och faktorisera, 

tal i primfaktorer 

* lösa uppgifter med kvadratrötter 

* kan använda proportionalitet, procenträkning och andra räkneoperationer 

vid lösning av problem som man stöter på i vardagen. 

Algebra 

Eleven kan 

* lösa ekvationer av första graden 

* hyfsa enkla algebraiska uttryck 

* potensräkning 

* bilda ekvationer ur enkla vardagsproblem och lösa dem algebraiskt eller 

via slutledningar 

* använda ekvationssystem för att lösa enkla problem 

* bedöma lösningens rimlighet och granska de olika skedena i lösningen. 

Funktioner 

Eleven kan 

* definiera koordinaterna för punkter i koordinatsystemet 

* ställa upp en tabell av talpar enligt en given regel 

* bestämma nollstället för linjära funktioner 

49

* bilda och bestämma följande tal i en talföljd enligt en given regel och 

muntligt berätta hur talföljden enligt den givna regeln bildas 

* använda riktningskoefficient och konstant i ekvationer för räta linjer 

* grafiskt bestämma skärningspunkten för två linjer. 

Geometri 

Eleven kan 

* uppfatta olika geometriska former och deras egenskaper 

* tillämpa de inlärda formlerna för omkrets, area och volym 

* använda passare och linjal för att göra enklare geometriska konstruk- 

tioner 

* upptäcka likformiga, kongruenta och symmetriska figurer 

* i enkla situationer tillämpa samband mellan två vinklar 

* kan använda Pythagoras sats och trigonometri 

* kan utföra mätningar och beräkningar innehållande de vanligaste enhets- 

bytena. 

Sannolikhet och statistik 

Eleven kan 

* bestämma antalet möjliga utfall 

* utföra enkla empiriska undersökningar 

* förstå betydelsen av sannolikhet och slumpmässighet i vardagssitua- 

tioner 

* läsa tabeller och diagram 

* bestämma frekvenser, medelvärde, median och typvärde. 

50

7.6 Miljö- och naturkunskap 

Förskola 

MÅL 


* att utveckla sunda vanor och goda seder och bruk. 


* barnen vägleds att ta hand om sin hälsa och sin dagliga personliga 

hygien 

* lära sig visa empati och medkänsla med sin omgivning – undvika våld. 


Miljö- och naturkunskap är en integrerad ämnesgrupp som består av sammansatt 

kunskap i biologi, geografi, fysik, kemi och hälsokunskap. 

Undervisningen i miljö- och naturkunskap baserar sig på ett forskande och problemcentrerat 

betraktelsesätt, med utgångspunkt i frågor, fenomen och händelser som anknyter 

till elevens egen miljö. Arbetssättet gör det möjligt att studera naturen utomhus. 

MÅL 

Eleven skall 

* lära känna naturen och den byggda miljön genom att iaktta och undersöka 

den genom försök och upplevelser i den samt genom att skaffa information 

också på annat sätt 

* lära sig att använda enkla verktyg för forskning och inlärning samt olika 

källor i form av bilder, litteratur och elektroniska dokument 

* lära sig jämföra och klassificera de objekt, fenomen och händelser de 

undersöker 

* lära sig att utvärdera den kunskap de inhämtar 

* lära sig att reflektera över innebörden av begreppet en god miljö och 

samtidigt att ta vara på naturen och att röra sig i den på ett ansvarsfullt 

sätt 

* i och med att de får lära sig att arbeta i grupper samtidigt lära sig att 

fungera tillsammans i en positiv anda 

* lära sig att tänka och handla på ett sätt som är bra för deras psykiska, 

sociala och fysiska trygghet och välmåga 

* lära sig att röra sig tryggt i trafiken och närmiljön 

* lära sig att tolka enkla kartor 

* göra iakttagelser med hjälp av olika sinnen 

* lära sig att rita egna kartor 

* göra enkla naturvetenskapliga försök 

* lära sig att presentera information om miljön 

* lära sig att akta naturen och spara energiresurser 

* känna natur och arter i sin egen hemkommun och i Finland. 

51


Organismerna och livsmiljön 

* grundläggande drag hos den levande och icke-levande naturen 

* organismernas olika livsmiljöer 

* byggnad och egenskaper hos de vanligaste växterna, svamparna och 

djuren 

* naturen under olika årstider 

* matens ursprung och matproduktion 

* bekanta sig med livsskedena hos växter och djur. 

Den egna närmiljön, hembygden och jordklotet som människans livsmiljö 

* naturfenomen i den egna närmiljön 

* komponenter i naturen som formats på naturligt sätt – formats av 

människan 

* jordens rotation, tiden, dygnet och årstiderna 

* jordklotet är mänskans livsmiljö 

* bekanta sig med hembygden och det egna landskapet 

* bekanta sig med lokala traditioner förr och nu 

* att bekanta sig med kartan uttrycksformer 

* att studera hembygden, Finland och Norden 

* att betrakta landsbygds- och stadsmiljöer. 

Fenomen i omgivningen 

* undersöka vardagliga fysikaliska företeelser 

* ljus, ljud och värme 

* olika värmekällor, uppvärmning, temperaturmätning 

* tekniska tillämpningar i den egna livsmiljön, t.ex. elektricitet, el- 

säkerhet, ekonomisk användning av elektricitet. 

Olika ämnen i miljön 

* vattnets användning och kretslopp 

* egenskaper och aggregationstillstånd hos de ämnen som förekommer i 

naturen, undersöka förändringar i dem genom att använda vatten, luft, 

jordmånen och berggrunden som exempel 

* undersöka glas, plast, trä, papper, metaller och textilier 

* sparsamhet och återvinning, avfallssortering och kompostering 

* ekologiskt inriktad konsumentfostran 

* brandsäkerhet. 

Hälsa och trygghet 

* människokroppen 

* hälsovanor, preventiv hälsovård 

* människorelationer och kamratskap 

* motionens betydelse 

* första hjälp och de vanligaste sjukdomarna 

* trafikkunskap och sjövett. 

Säkerhet 

Eleven 

* kan beskriva olika kännetecken på mobbning och våld; han eller hon har 

52

kännedom om individens rätt till fysisk integritet och känner till skillnaderna 

mellan acceptabel och oönskad beröring; eleven vet hur han 

eller hon vid behov kan söka hjälp och vet vem som erbjuder hjälp i 

skolan och närmiljön 

* vet vad som är lagligt och olagligt för sin åldersgrupp 

* vet och känner igen de riskfaktorer som hotar tryggheten i närmiljön och 

i trafiken, till sjöss och på isen; han eller hon känner till de centrala trafikreglerna 

för fotgängare och cyklister och förstår varför överenskomna 

regler och anvisningar måste följas. 

För att bli godkänd i lärokursen krävs att eleven inhämtat åtminstone hjälpliga kunskaper 

om ovanstående innehåll. 


Kunskaper i naturundersökning 

Eleven 

* gör iakttagelser med olika sinnen 

* undersöker natur och kulturmiljö 

* använder olika slag av information och presenterar den 

* klassificerar organismer och fenomen. 

Organismerna och livsmiljön 

Eleven 

* skiljer på levande och icke-levande natur, kan beskriva olika livsmiljöer 

och känner igen de vanligaste arterna med betoning på hemmiljön 

* känner till årstidernas variation och vet att organismerna har anpassat sig 

till Finlands årstidsväxlingar 

* vet hur mat produceras, med betoning på hemkommunen 

* kan skilja på naturmiljö och kulturmiljö 

* förstår karttecken, skalor, använder väderstreck och ritar enkla kartor 

* förstår att hemkommunen är en del av Finland och att Finland är en del 

av Norden och känner till de nordiska länderna 

* visar intresse för naturen och vill bevara miljöns skönhet. 

Ämnen och fenomen i miljön 

Eleven 

* använder lupp, klocka, måttband och termometer 

* vet hur enkla apparater fungerar 

* använder elapparater tryggt och bygger en enkel strömkrets 

* känner till ljus-, ljud och värmekällor samt använder dessa 

* beskriver vattnets kretslopp och undersöker luftens och vattnets egenskaper 

* kan använda släckningsutrustning 

* kan sortera avfall, spara vatten och el, skräpar inte ner, dvs tar ansvar för 

naturen 

* känner till farliga ämnen, t.ex. tobak och alkohol. 

Människan, hälsa och säkerhet 

Eleven 

* känner till mänskans utveckling och namnger våra viktigaste kroppsdelar 

53

och livsfunktioner 

* vet att mänskan behöver sömn, regelbundna matvanor, motion, hygien 

och riktiga arbetsställningar 

* uppför sig artigt och fungerar i grupp 

* känner till de vanligaste sjukdomarna och grunderna i första hjälp 

* urskiljer mobbning och våld samt vet vem som kan hjälpa 

* känner igen faror i närmiljön (i trafiken, till sjöss och på isen) och förstår 

att man måste följa lagen. 

54

7.7 Biologi och geografi 

I undervisningen i biologi undersöker man livet och dess yttringar. Undervisningen 

anordnas på ett sådant sätt, att eleven lär sig känna igen olika arter, förstår växelverkan 

mellan organismer och deras livsmiljöer samt lära sig att uppskatta och vårda 

naturens mångfald. Målet för undervisningen i biologi är att eleven också skall lära 

känna sig själv som människa och som en del av naturen. I undervisningen utomhus 

skall eleven ha möjlighet till positiva upplevelser och erfarenheter av naturen samt 

lära sig att iaktta miljön. Undervisningen i biologi skall basera sig på undersökande 

inlärning som sker både i terrängen och i klassrummet. 

I undervisningen i geografi betraktar eleven jordklotet och dess olika områden. 

Undervisningen skall hjälpa eleven att förstå fenomen som ansluter sig till naturen och 

människans verksamhet och växelverkan mellan dem på olika områden. Målet för 

undervisningen i geografi är att elevens världsbild skall utvidgas från hemlandet till 

Europa och den övriga världen, undervisningen anordnas så att eleven får en uppfattning 

om mångfalden av natur- och kulturmiljöer på olika håll i världen och lär sig att 

uppskatta dem. Undervisningen i geografi skall skapa en grund för internationalism 

och tolerans mellan olika nationer och kulturer. 


I årskurserna 5-6 integreras även undervisning i hälsokunskap i undervisningen i 

biologi och geografi. Med hjälp av undervisningen i hälsokunskap skall eleven lära sig 

att förstå sin egen uppväxt och utveckling som en fysisk, psykisk och social process 

samt som växelverkan mellan människan och hennes miljö. 

MÅL 

Eleven skall 

* lära sig att känna till olika arter, deras uppbyggnad och liv samt deras 

anpassning till sina livsmiljöer 

* lära sig att uppfatta den levande naturen och klassificera organismer 

* lära sig att röra sig i naturen samt att iaktta och undersöka naturen i 

terrängen 

* lära sig att förstå att människan är beroende av naturen i sin näringsproduktion 

* lära sig att utveckla sin förmåga att tolka naturen, handla miljövänligt, 

vårda sig om sin närmiljö och skydda naturen 

* lära sig att känna till grundläggande fakta om människans byggnad och 

livsfunktioner 

* lära sig att uppskatta uppväxt och utveckling som vars och ens personliga 

process, lära sig känna igen pubertetens särdrag samt att förstå 

människans sexualitet 

* lära sig att reflektera över frågor som gäller uppväxt, utveckling, 

människors olikhet och social växelverkan 

* lära sig att ta ansvar för sina egna handlingar och ta hänsyn till andra 

människor 

* lära sig att rita och tolka kartor samt lära sig att använda statistik, 

diagram, bilder och elektroniska medier som geografiska informationskällor 

55

* veta var olika platser finns på världskartan samt känna till det centrala 

namnskicket 

* lära sig att förstå att den mänskliga verksamheten är beroende av de 

möjligheter som miljön på jordklotet erbjuder 

* sätta sig in i Europas geografi, Asiens geografi och andra områden på 

jordklotet samt lära sig att värdera och förhålla sig positivt till främmande 

länder, folk och kulturer. 


Organismerna och livsmiljöerna 

* att känna igen de viktigaste arterna i närområdena samt att under handledning 

samla in växter 

* organismernas livsmiljöer såsom skog och myr samt näringskedjor och 

skogsbruk 

* växternas tillväxt och att experimentellt undersöka den samt djurens och 

växternas fortplantning 

* livsmedlens ursprung och produktion och trädgårdens produkter. 

Människans byggnad och livsfunktioner, uppväxt, utveckling och hälsa 

* människokroppens byggnad och centrala livsfunktioner, fortplantning 

samt pubertetens fysiska, psykiska och sociala förändringar 

* att uppskatta och skydda sin egen kropp, faktorer som stöder eller 

hindrar en sund uppväxt och individuella variationer av sexuell 

utveckling 

* sociala faktorer som anknyter till människorelationer, omsorg och 

känsloreglering, fördragsamhet, samt rättigheter och ansvar som hör till 

elevens ålder. 

Naturens mångfald 

* betydelsen av naturens mångfald samt de rättigheter och skyldigheter 

allemansrätten innebär. 

Europa och Asien som en del av världen 

* Europa på världskartan och Europas kartbild 

* Asien på världskartan och Asiens kartbild 

* klimat- och vegetationszoner 

* människans verksamhet i Europa. 

Människolivets och livsmiljöernas mångfald på jordklotet 

* världskartans centrala namnbestånd samt kartfärdigheter 

* regnskogar, savanner, stäpper, öknar och områden för vinterregn, den 

tempererade zonen och den kalla zonen som livsmiljöer för människan 

samt människolivets mångfald i olika slags miljöer 

* att bekanta sig med växelverkan mellan naturen och människan samt 

förändringar i miljön som en följd av människans verksamhet. 

56


Färdigheter att undersöka naturen 

Eleven 

* kan röra sig i naturen och iaktta och undersöka den 

* kan genomföra och beskriva enkla egna undersökningar om naturen och 

den övriga miljön samt kan redogöra för resultaten 

* känner igen de vanligaste växtarterna och kan samla växter enligt anvisningar. 

Organismerna och livsmiljöerna 

Eleven 

* känner till olika grupper av ryggradsdjur och känner igen de vanligaste 

däggdjuren, fåglarna och fiskarna i närmiljön samt kan ge exempel på 

hur olika djur har anpassat sig till sin miljö 

* vet att de gröna växterna själva tillverkar sin näring genom assimilation 

* kan med hjälp av exempel redogöra för näringskedjans huvudprinciper 

* förstår och kan ge exempel på varför och hur människan är beroende av 

naturen och kan ta reda på baslivsmedlens ursprung 

* kan ge exempel på hur man kan vårda och skydda den omgivande 

naturen och boendemiljön. 

Människans byggnad och livsfunktioner, uppväxt, utveckling och hälsa 

Eleven 

* kan i huvuddrag beskriva människans byggnad och livsfunktioner 

* kan iaktta förändringarna i sin egen uppväxt och utveckling, kan redogöra 

för vilka förändringar pojkar och flickor genomgår i puberteten och 

den sexuella utvecklingen och kan ge exempel på hur de varierar från 

person till person 

* kan ge exempel på hur man kan reglera känslouttryck och se på saker 

också ur andra människors synvinkel och kan med exempel beskriva 

människors olikhet då det gäller att uttrycka känslor 

* känner de rättigheter och det ansvar som hör till åldern. 

Kartfärdigheter 

Eleven 

* kan ur kartverk leta fram platser som han eller hon har undersökt, 

använda teckenförklaringar och skalor vid kartläsningen och kan tolka 

olika slags kartor 

* kan tolka statistik, diagram, bilder och elektronisk information samt 

bedöma olika slags informationskällor 

* kan själv göra upp enkla kartor och diagram. 

Europa som en del av världen 

Eleven 

* känner i huvuddrag till de europeiska och asiatiska staterna och deras 

huvudstäder samt kan beskriva de varierande naturförhållandena och 

människans verksamhet i Europa. 

Människolivets och livsmiljöernas mångfald på jordklotet 

Eleven 

57

* känner till världskartans centrala namnbestånd, såsom världsdelar, 

oceaner, de största bergsmassiven samt regnskogs- och ökenområden 

* vet att det finns olika klimat- och vegetationszoner på jordklotet och kan 

ge några exempel på hur olika klimatförhållanden, såsom temperatur och 

regnmängd, påverkar den mänskliga verksamheten, speciellt jordbruket 

och boendet i olika zoner samt kan beskriva människolivet i olika 

miljöer 

* kan ge exempel på hurdana förändringar den mänskliga verksamheten 

har orsakat i miljön, t.ex. när städer och industri har byggts, för mycket 

betesmark har röjts och för mycket skog har huggits 

* känner igen särdrag i den egna kulturen och i främmande kulturer. 

Biologi årskurserna 7-9 

MÅL 

Eleven skall 

* lära sig att använda sådana begrepp samt informationssöknings- och 

undersökningsmetoder som är typiska för biologin 

* lära sig att beskriva livets grundfenomen 

* lära sig att känna igen olika arter och uppskatta naturens mångfald och 

där med att förhålla sig positivt till att vårda den 

* lära känna ekosystemens struktur och funktion 

* lära sig principerna för växtproduktion och odling och bli intresserad av 

att odla växter 

* lära sig om människans byggnad och centrala livsfunktioner och lära sig 

förstå sexualitetens biologiska grund 

* lära känna centrala genetiska begrepp 

* lära sig att känna igen miljöförändringar i hembygden, fundera på deras 

orsaker och komma med möjliga lösningar på problemen 

* lära sig att förstå miljövårdens centrala mål och principerna för en hållbar 

användning av naturresurserna. 


Åk 7 

I årskurs 7 behandlas biologin i och omkring vatten. Främst studeras Östersjöns och 

sjöars ekosystem. Vidare behandlas även processer för rening av vatten. 

Östersjön 

* Östersjöbäckenets fysiska egenskaper 

* Östersjöns avrinningsområde 

* Nyckelarter och deras biologi 

* Vattenkvaliteten 

* Eutrofieringen 

* HELCOM och naturskydd 

* Skärgården och dess karakteristiska biotoper 

Sjöar 

* Sjöarnas ekosystem 

58

* Sjötyper och deras arter 

* Vattenrening. 

Åk 8 

I årskurs 8 behandlas terrestra ekosystem med betoning på skogen. I denna årskurs 

behandlas även den del av människans biologi som berör sexualiteten och människans 

fortplantning. 

* Finland skogarnas land 

* Skogsrikedomen och skogszonerna 

* Skogstyperna 

* Skogarna som ekosystem och ekosystemens nyckelarter. 

* Grunderna i växtanatomi och växtfysiologi, cellära samt etologi 

* Skogsvård och växtodling. Tillväxtfaktorer, skogstekniska åtgärder och 

förädlingsarbete 

* Allemansrätten 

* Biodiversitet. 

Sexualundervisningen 

* Människans fortplantning 

* Könssjukdomar 

* Preventivmedel 

* Ofrivillig barnlöshet. 

Åk 9 

I årskurs 9 behandlas människans biologi med tyngdpunkt på anatomi och fysiologi. 

* Cellens uppbyggnad och olika celltyper 

* Nervsystemet 

* Musklerna 

* Sinnesorganen 

* Hormonerna 

* Matsmältningssystemet 

* Andningen och andningsorganen 

* Blodet och cirkulationsorganen 

* Grunderna i genetik och bioteknik samt etiska frågor i anknytning till 

dem. 

* Människan och miljön 

* Människans biologiska och kulturella evolution. 

BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR BIOLOGI VID SLUTBEDÖMNINGEN 

10 Nästan helt felfria kunskaper på alla delområden – både i teorin och i 

praktiken (laborationer). Eleven har uppvisat ett äkta intresse, personligt 

engagemang och flit. Eleven kan överblicka större helheter och orsakssammanhang. 

Vidare skall han/hon i stora drag behärska tidigare kurser 

och centrala begrepp. 

9 Som för vitsordet 10, men kravnivån inte så hög på alla delområden. 

Aktivitet och intresse bör dock vara på motsvarande nivå. 

8 Motsvarar kriterierna enligt läroplansgrunderna för den grundläggande 

utbildningen 2004. 

59

7 Klarar av de flesta av ämneskriterierna för en 8:a. Svaga teoretiska kunskaper 

kan dock kompenseras av ett starkt intresse för ämnet, t.ex. i artkännedom. 

6 Uppfyller bara en del av kriterierna för vitsordet 8. Verkar inte personligt 

engagerad men bjuder till ändå. 

5 Kunskaper, färdigheter och intresse verkar svaga men eleven arbetar 

enligt sina förutsättningar. Uppnår bara få av kriterierna för vitsordet 8. 

4 Uppfyller inte kriterierna för en 8:a trots att förutsättningarna finns. 

Nonchalans samt avsaknad av intresse och arbetslust motiverar vitsordet. 

Provresultaten underkända. 

KRITERIER FÖR VITSORDET 8 VID SLUTBEDÖMINGEN 

Undersökningar i biologi 

Eleven 

* kan använda mikroskop då han eller hon undersöker prover 

* kan enligt givna anvisningar arbeta i terräng och i laboratorium och 

samla in växter enligt anvisningar 

* kan självständigt genomföra mindre undersökningar. 

Naturen och ekosystemen 

Eleven 

* kan indela organismer i huvudgrupper enligt centrala kännetecken och 

känner igen växt-, djur-, och svamparter i närmiljön 

* kan beskriva ekosystemets grundläggande struktur och funktion 

* kan namnge och beskriva olika skogs- och sjötyper 

* kan göra mindre undersökningar av skogens, vattnens eller myrens 

ekosystem 

* kan redogöra för grunderna för skogsvård och växtodling 

* kan beskriva naturens mångfald med exempel, kan förklara dess betydelse 

för den ekologiska hållbarheten och känner till principerna för hur 

skogarna kan utnyttjas på ett hållbart sätt. 

Livet och evolutionen 

Eleven 

* kan beskriva växt- och djurcellens struktur i huvuddrag 

* kan redogöra för fotosyntesen och beskriva dess betydelse för den 

levande naturen 

* kan beskriva växternas, djurens, svamparnas och mikrobernas fortplantning 

* kan redogöra för evolutionens grundläggande drag och olika stadier i 

människans evolution 

* kan strukturera den levande naturen i huvudgrupper och motivera 

grupperingen. 

Människan 

Eleven 

* kan beskriva hur människans viktigaste vävnader, organ och organsystem 

är uppbyggda och deras funktion i huvuddrag 

* kan förklara sexualitetens olika uttrycksformer 

60

* kan i huvuddrag redogöra för könscellernas uppkomst, samlaget, 

befruktningen, förloppet i en graviditet och förlossning 

* kan använda centrala begrepp med anknytning till ärftlighet. 

Den gemensamma miljön 

Eleven 

* kan redogöra för en ekologiskt hållbar utveckling, vikten av att bevara 

naturens mångfald och miljövårdens betydelse 

* kan göra mindre undersökningar om den egna livsmiljöns tillstånd 

* kan ge exempel på hur naturmiljön i hans eller hennes hembygd har 

förändrats och hur han eller hon själv kan handla enligt målen för en 

hållbar utveckling. 

Geografi årskurserna 7-9 

MÅL 

* lära sig att använda och tolka fysiska kartor och temakartor samt lära sig 

att använda andra geografiska informationskällor, såsom diagram, 

statistik, flygbilder, satellitbilder, foton, litteratur, nyhetskällor och 

elektroniska medier 

* lära sig ortsbenämning och mäta avstånd mellan olika platser 

* lära sig förstå vilken inverkan de planetariska egenskaperna har på 

jorden 

* lära sig att förstå hur de faktorer som formar jordytan påverkar landskapet 

* lära sig förstå växelverkan mellan naturen och den mänskliga verksamheten 

i Finland, i Europa och på andra håll i världen och lära sig att se de 

orsaker som styr lokaliseringen av verksamhet 

* lära sig att känna igen drag i olika kulturer, lära sig att förhålla sig 

positivt till främmande länder och folk och till representanter för olika 

kulturer 

* lära sig att känna till och uppskatta Finlands natur- och kulturmiljö och 

lära sig att gestalta sin egen regionala identitet 

* lära sig att veta hur varje medborgare i Finland kan påverka planering 

och utveckling av den egna livsmiljön 

* lära sig at förstå och kritiskt bedöma nyhetsinformation, t.ex. om globala 

miljö- och utvecklingsfrågor samt lära sig att själv handla enligt målen 

för en hållbar utveckling. 


Åk 7 

* Jordklotets indelning i natur- och kulturgeografiska zoner 

* Jordklotets inre och yttre företeelser 

* Nordamerikas och Sydamerikas natur- och kulturgeografi behandlas 

regionvis 

* Polarområdena behandlas ytligt. 

61

Åk 8 

* Repetition av kartläsning: vädersträck, skalor och geografisk ortbestämning. 

* Repetition av Europas stater och viktigaste huvudstäder 

* Europas naturgeografi och ekonomiska geografi tas upp regionalt 

* Europeiska unionen 

* Europas befolkning: mängd och fördelning, levnadsstandard, språk och 

religioner 

* Afrikas stater och viktigaste huvudstäder 

* Klimatet på den afrikanska kontinenten samt vegetationen och djurlivet 

Åk 9 

* Norden, snabbrepetition 

* Finlands läge och naturgeografi: berggrunden, istiden, sjöarna och 

klimatet 

* Finlands kulturgeografi: befolkningsstrukturen, migrationer, språk, 

religion och etniska minoriteter 

* Finlands näringsliv 

* Skärgården, befolkningen och ekonomin, lokala sjökort och grundkartor 

* Människan som förbrukare av naturresurser samt miljö- och utvecklingsfrågor, 

både lokalt och globalt. 

BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR GEOGRAFI VID SLUTBEDÖMNINGEN 

10 Nästan felfria kunskaper på alla delområden – både i teorin och i 

praktiken. Eleven har uppvisat ett äkta intresse, personligt engagemang 

och flit. Eleven kan överblicka större helheter och orsakssammanhang. 

Vidare skall han/hon i stora drag behärska tidigare kurser och centrala 

begrepp. Dessutom skall eleven behärska kartläsning. 

9 Som för vitsordet 10, men kravnivån inte så hög på alla delområden. 

Aktivitet och intresse bör dock vara på motsvarande nivå. 

8 Kunskaper och färdigheter motsvarar kraven för vitsordet 8 i läroplansgrunderna 

för den grundläggande utbildningen 2004. 

7 Klarar av de flesta av ämneskriterierna för en 8:a. Svaga teoretiska 

kunskaper kan dock kompenseras av ett starkt intresse för ämnet, t.ex. i 

artkännedom. 

6 Uppfyller bara en del av kriterierna för vitsordet 8. Verkar inte 

personligt engagerad men bjuder till ändå. 

5 Kunskaper, färdigheter och intresse verkar svaga men eleven arbetar 

enligt sina förutsättningar. Uppnår bara få av kriterierna för vitsordet 8. 

4 Uppfyller inte kriterierna för en 8:a trots att förutsättningarna finns. 

Nonchalans samt avsaknad av intresse och arbetslust motiverar vitsordet. 

Provresultaten underkända. 

62


Geografiska färdigheter 

Eleven 

* kan hitta de platser som han eller hon har undersökt på kartor och i 

kartverk och kan använda teckenförklaringarna och skalan 

* kan tolka fysiska kartor, temakartor, fotografier och statistik och kan 

utnyttja nyhetskällor och nätbaserad information 

* kan åskådliggöra geografisk kunskap med hjälp av kartor och diagram 

* kan jämföra olika regioners klimatdiagram och befolkningspyramider 

och själv rita ett klimatdiagram utgående från statistikuppgifter. 

Världens strukturer 

Eleven 

* kan gestalta och strukturera världen och känner igen olika världsdelars 

natur- och kulturgeografiska grunddrag 

* kan tillämpa sin geografiska kunskap i analyser av aktuell nyhetsinformation 

från olika källor och kan placera nyhetssändelser på världskartan. 

Europas strukturer 

Eleven 

* kan beskriva naturförhållandena och en mänskliga verksamheten i olika 

områdena i Europa och förstår Europas natur- och kulturrikedom 

* kan jämföra Europa med andra världsdelar och förstår att Europa samverkar 

med övriga områden i världen. 

Finlands strukturer 

Eleven 

* kan redogöra för hur Finlands landskap har formats och hur naturförhållandena 

har påverkat den mänskliga verksamheten inom olika områdena 

i Finland 

* kan beskriva och analysera regionala drag i bebyggelse och näringsliv i 

Finland 

* kan analysera särdrag i kulturmiljön i Finland och vet vad ett värdefullt 

kultur- och traditionslandskap är 

* kan redogöra för hur varje medborgare i Finland kan påverka planeringen 

och utvecklingen av den egna livsmiljön 

* kan planera och genomföra mindre undersökningar av hembygdens 

natur- och kulturmiljö 

* kan känna igen den egna kulturens särdrag och känner till minoritetskulturerna 

i Finland och i våra närområden 

* kan beskriva Finlands växelverkan med sina närområden, med Europa 

och med hela världen. 

Den gemensamma miljön 

Eleven 

* kan kort redogöra för de centrala globala miljö- och utvecklingsproblemen, 

såsom en tilltagande växthuseffekt, ozonminskning, 

ökenspridning, förorening av olika livsmiljöer, befolkningstillväxt och 

problemet med fattigdom och svält 

* kan beskriva orsakerna till miljöproblemen i Östersjöområdet och kan 

redogöra för sätt att förbättra miljötillståndet i regionen 

63

* kan beskriva sina egna möjligheter att förbättra miljöns tillstånd och 

känner till lösningarna på centrala globala miljö- och utvecklingsproblem. 

64

7.8 Fysik och kemi 

Med elevens tidigare inhämtade kunskaper och erfarenheter som utgångspunkt och 

med hjälp av de observationer och forskningar som gjorts om kroppar, ämnen och 

fenomen i omgivningen riktas undervisningen mot fysikens och kemins grundbegrepp 

och principer. Undervisningen skall inspirera eleven till fortsatta studier i fysik och 

kemi, hjälpa eleven att begrunda betydelsen av en bra och trygg omgivning samt lära 

eleven att akta och vårda sin omgivning. I undervisningen integreras hälsofostran 

utgående från säkerhets- och hälsoaspekter. 


MÅL 

Eleven skall 

* lära sig att arbeta tryggt och följa anvisningar 

* utveckla sin förmåga att iaktta och undersöka sin omgivning 

* träna sig i att undersöka och experimentera för att testa idéer 

* söka information om det som ska undersökas och bedöma informationens 

tillförlitlighet 

* utveckla sina begrepp för att bättre kunna förstå sin omgivning 

* lära sig dra slutsatser av sina observationer och mätningar 

* lära sig att göra enkla naturvetenskapliga försök, som utreder egenskaper 

hos fenomen, organismer, ämnen eller kroppar samt sambandet mellan 

deras egenskaper 

* lära sig jämföra och klassificera t.ex. material och ämnen 

* lära sig att inse det farliga i rusmedel och droger. 

Lärarens roll är att 

- motivera eleverna genom att väcka intresse 

- ta reda på hur eleverna tänker 

- lyssna till elevernas diskussioner och frågor 

- lära eleverna göra goda iakttagelser 

- utmana eleverna till att tänka med hjälp av frågor, uppgifter och försök 

- ge tid. 

Elevens roll är att 

- vara aktiv och använda alla sinnen 

- göra hypoteser och formulera sina egna tankar 

- ställa frågor 

- lyssna på varandra 

- argumentera 

- undersöka 

- rita och skriva 

- dra slutsatser 

- utveckla sitt tänkande från egna tidigare föreställningar mot mera 

naturvetenskapliga (konstruktivistisk inlärningssyn). 

65


Material 

- använd vardagsutrustning (det som finns i ett kök) 

- använd helst plastkärl 

- undvik öppen eld vid laborationer 

- tänk noggrant igenom användningen av heta vätskor o. kokplattor 

- använd batterier som strömkälla vid elexperiment. 

Energi och elektricitet 

* produktion och värme och ljus med hjälp av elektricitet (elsäkerhet) 

* produktion av elektricitet och värme 

* användning av energiresurser. 

Strukturer i naturen 

* jordens dragningskraft, friktion och jämvikts- och rörelsefenomen 

* jordens och månens rörelser samt fenomen, som rörelserna ger upphov 

till, samt solsystemets och stjärnhimlens strukturer 

* att röra sig tryggt och förebygga olyckor. 

Ämnen i omgivningen 

* atmosfären och luftens sammansättning 

* vattnets egenskaper och dess betydelse som lösningsmedel, vattenundersökningar 

samt vattenrening 

* klassificering av olika ämnen i jordskorpan samt separationsmetoder 

* ursprung, användning och kretslopp av metaller, papper och glas 

* verksamma ämnen i rusmedel och narkotika och deras skadeverkningar. 


Utforskning av naturen 

Eleven 

* kan arbeta och fungera tryggt, skydda sig själv och sin omgivning och 

följa givna anvisningar 

* kan göra observationer och mätningar med olika sinnen och instrument, 

kan koncentrera sig på de väsentliga egenskaperna hos objekten, exempelvis 

rörelse eller temperatur och förändringar i dem 

* kan dra slutsatser av sina observationer och mätningar, presentera resultaten 

till exempel med hjälp av tabeller och förklara orsakssammanhang 

om naturens grundfenomen och kroppars egenskaper, till exempel antagandet 

att ju större massa en kropp har desto svårare är det att sätta den i 

rörelse eller att stoppa dess rörelse 

* kan genom enkla undersökningar, till exempel att klarlägga de faktorer 

som påverkar fasta ämnens löslighet 

* kan använda begrepp, storheter och enheter i beskrivningar, jämförelser 

och klassificeringar av egenskaper hos ämnen, kroppar och fenomen 

* kan samla in information från olika källor och begrunda dess riktighet 

utgående från tidigare kunskaper, undersökningar och diskussioner. 

66

Energi och elektricitet 

Eleven 

* känner till olika spänningskällor såsom batterier och ackumulatorer och 

kan göra försök där elektricitet används för att producera värme, ljus och 

rörelse 

* vet att elektricitet och värme kan produceras med hjälp av olika naturresurser 

och kan klassificera dem i förnybara och icke-förnybara naturresurser. 


Eleven 

* kan undersöka olika krafter som växelverkningar åstadkommer, till 

exempel tyngdkraft, friktion samt luft- och vattenmotstånd och känner 

till olika typer av rörelse 

* kan undersöka hur en kraft förändrar en rörelse och kan tillämpa sina 

naturvetenskapliga kunskaper i trafiken och då han eller hon rör sig 

* känner till fenomen som beror på jordens och månens rörelser, till 

exempel tid på dygnet, årstider, månfaser och förmörkelser och känner 

till solsystemets strukturer och kan göra iakttagelser om stjärnhimlen 

* kan beskriva farliga situationer i trafiken och i andra vardagsmiljöer. 

Ämnen i vår omgivning 

Eleven 

* känner luftens sammansättning och kemiska symboler för gaser i 

atmosfären och förstår luftens livsuppehållande funktion 

* kan undersöka vattnets olika egenskaper och vet hur vatten renas 

* kan klassificera ämnen som finns i jordskorpan, känner till kemiska 

symboler för grundämnen som finns i jordskorpan och kan genomföra 

olika separationer, till exempel filtrering, kristallisering och sållning 

* känner till elementära fakta om kretsloppen hos ämnen och produkter i 

sin omgivning, vet hur man kan använda dessa ämnen på ett tryggt sätt 

och kan undersöka deras egenskaper, till exempel surhet 

* känner till viktiga fakta om tobak, alkohol och droger, vet varför de är 

skadliga och kan ge exempel på varför det är farligt att använda dem. 

Kemi årskurserna 7-9 

MÅL 

Eleven skall 

* lära sig ett tryggt arbetssätt 

* lära sig att planera och genomföra naturvetenskapliga undersökningar, 

där man både eliminerar och varierar faktorer som påverkar fenomenen 

* lära sig olika naturvetenskapliga färdigheter såsom att göra observationer 

och mätningar, att ställa hypoteser och testa dem samt att presentera 

och tolka resultaten också genom att utnyttja informations- och kommunikationsteknik 

* lära sig känna och använda kemiska och fysikaliska begrepp samt 

modeller som beskriver ämnens egenskaper, strukturer och kemiska 

bindningar 

67

* lära sig att beskriva och visa kemiska reaktioner med hjälp av reaktionslikheter 

* lära sig att tillämpa sina kunskaper vid val och i praktiska situationer 

* lära sig att förstå processer som hör till ämnens kretslopp och produkters 

livscykel samt processernas betydelse för naturen och omgivningen 

* lära sig att känna betydelsen av kemiska fenomen och tillämpningar 

både för människan och samhället. 


Åk 7 

Materiens byggnad 

* grunderna i kemins symbolspråk, atomer, molekyler, grundämnen och 

föreningar 

* rena ämnen, blandningar, lösningar, separationsmetoder, aggregationstillstånd. 

Observationer av kemiska reaktioner 

* förbränning (man behandlar t.ex. väte, kol och svavel samt deras oxider) 

* pH-begreppet och enkla syra- basreaktioner 

* faktorer som inverkar på reaktionshastigheten. 

Luftens och vattnets beståndsdelar 

Åk 8 

Materiens byggnad 

* atomens byggnad och kemins symbolspråk 

* periodiska systemet 

* kemiska bindningar: oktettregeln, jon- och molekylföreningar 

* grundämnenas kvantitativa förekomst i en kemisk förening. 

Kemiska reaktioner 

* förbränningsreaktioner 

* syrors och basers reaktioner: lösningars surhetsgrad, pH-skalan, neutralisation 

* salter 

* att balansera reaktionsformler. 

Organisk kemi 

* organiska föreningar grundläggande egenskaper: kolatomens bindningar, 

mättade och omättade föreningar 

* enkla organiska föreningar: kolväten, petrokemiska produkter som 

bränsle och råvara, alkoholer och karboxylsyror 

* kolhydrater, fetter och proteiner 

* praktisk organisk kemi: tvättmedel, cellulosa och dess derivat, plaster. 

Åk 9 

Metaller 

* mineraler, malmer, utvidgat om tackjärn och stål både tekniskt och 

historiskt 

* metallernas allmänna egenskaper 

68

* metaller och miljön. 

Elektrokemi 

* metallernas spänningsserie 

* elektriska element 

* korrosion 

* elektrolys. 

BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR KEMI VID SLUTBEDÖMNINGEN 


praktiken. Uppvisat äkta intresse och flit. Bör behärska centrala begrepp 

och arbeta effektivt i laboratoriet. 

Utmärkta provresultat. 

9 Som vitsordet 10 men kravnivån är inte så hög på alla delområden. 

8 Kunskaper och färdigheter motsvarar kraven för vitsordet 8 i 

läroplansgrunderna för den grundläggande utbildningen 2004. 

7 Klarar av de flesta ämneskriterierna för vitsordet 8. Arbetar bra i 

laboratoriet. 

6 Uppfyller bara en del av kriterierna för vitsordet 8. Är dock motiverad 

och arbetar enligt sin förmåga. 

5 Kunskaper, färdigheter och intresse verkar svaga men eleven arbetar i 

någon mån efter sin förmåga. Uppfyller bristfälligt kriterierna för 

vitsordet 8. 

4 Uppfyller inte kriterierna för vitsordet 8 trots att förutsättningarna finns. 

Saknar arbetslust och intresse, även i laboratoriet. Lättja och nonchalans 

har gett underkända provresultat. 


Eleven 

* kan tryggt arbeta enligt givna instruktioner ensam och i grupp 

* kan genomföra enkla naturvetenskapliga undersökningar, till exempel ett 

experiment där man undersöker förbränningen av ett ämne, reaktionsproduktens 

löslighet i vatten och vattenslösningens surhetsgrad 

* kan presentera och tolka sina undersökningsresultat 

* känner till olika ämnens kretslopp och fenomen som de förorsakar i 

naturen och omgivningen, till exempel kolets kretslopp, växthusfenomenet 

och försurningen 

* är medveten om betydelsen av kemiska fenomen och tillämpningar av 

dem för människan och samhället, till exempel fotosyntesens betydelse 

för lagring av energi i den levande naturen samt korrosion och korrosionsskyddets 

betydelse för byggandet och metallindustrin 

69

* känner till ämnen som påverkar naturen, vet deras ursprung och spridningsmekanismer 

och hur de inverkar på människans välbefinnande och 

naturens tillstånd, till exempel tungmetaller och reaktionsprodukter vid 

förbränning av fossila bränslen 

* känner till olika branscher inom industrin, som metall- och träförädlingsindustrin 

samt deras produkter och produkternas betydelse i vardagslivet 

* kan tolka varudeklarationer, förklara begreppet livscykel och kan som 

konsument göra olika val 

* kan använda riktiga begrepp i beskrivningar av ämnens egenskaper och 

olika kemiska fenomen, till exempel surhet, elledningsförmåga och förändring 

av aggregationstillstånd 

* kan undersöka ämnens egenskaper och använda resultaten för att klassificera, 

identifiera och jämföra grundämnen och kemiska föreningar, till 

exempel ädla och oädla metaller 

* kan med hjälp av ändamålsenliga modeller beskriva atomer, kemiska 

bindningar och föreningar 

* kan tolka enkla reaktionslikheter och ställa upp till exempel en ekvation 

för kolets förbränningsreaktion 

* kan dra slutsatser om ämnens reaktionsbenägenhet utgående från atomernas 

yttersta elektronskal eller från grundämnenas placering i det 

periodiska systemet. 

Fysik årskurserna 7-9 

MÅL 

Eleven skall 

* lära sig ett tryggt arbetssätt 

* lära sig att planera och genomföra naturvetenskapliga undersökningar, 

där man både eliminerar och varierar faktorer som påverkar fenomen 

* lära sig olika naturvetenskapliga färdigheter såsom att göra observationer 

och mätningar, att ställa hypoteser och testa dem samt att presentera 

och tolka resultaten också genom att utnyttja informations- och kommunikationsteknik 

* lära sig att använda storheter och enheter, samt grafiska och algebraiska 

modeller på ett ändamålsenligt sätt 

* lära sig att bedöma tillförlitligheten i information som hämtats ur olika 

källor 

* lära sig att känna naturfenomen och processer samt energiförändringar 

som sker i dem, olika strukturer i naturen och växelverkningar inom 

strukturerna samt att förstå orsakssammanhang i olika fenomen. 


Åk 7 

Mekanik 

* grundläggande mätningar 

* storheter och deras enheter: densitet, kraft, friktion, sträcka, tid, hastighet 

* hävstång, lutande plan 

* tyngdpunkt, jämviktslägen. 

70

Vågrörelselära och akustik 

* vågrörelsers grundegenskaper: transversella och longitudinella vågor, 

frekvens, våglängd 

* ljudets grundegenskaper: ljudets uppkomst och utbredning, tonhöjd och 

klangfärg 

* musikens akustik. 

Elektricitetslära 

* elsäkerhet 

* mätning av spänning och ström 

* ledare och isolatorer 

* strömmens värmeverkan 

* enkla kopplingar 

* permanent magnet och elektromagnet. 

Åk 8 

Optik 

* de fysikaliska principerna vid seendet av omgivningen: vad ljus är, 

ljusets utbredning, färger, reflexion och brytning 

* konvex och konkav lins, glasögon, konvex och konkav spegel, spegel. 

Åk 9 

Mekanik 

* sträcka, tid, hastighet, acceleration 

* fallrörelse 

* arbete, effekt, energi 

* tryck, lufttrycket. 

Värmelära 

* värmeutvidgning 

* latent värme vid aggregations- tillståndsförändringar 

* värmets spridning: konvektion, ledning, strålning. 

Elektricitetslära 

* laddning 

* ledare och isolatorer 

* spänning, ström, resistans, Ohms lag 

* elektrisk energi och effekt, elektromagnetisk induktion, växelström, 

transformatorer, elektrisk energitransport 

* grundkomponenter i elektroniken 

* elsäkerhet. 

Kärnfysik 

* uppkomsten av strålning, dess verkningar och användning, strålskydd 

* kärnenergi 

* radioaktivt sönderfall 

* fission och fusion, joniserande strålning. 

71

BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR FYSIK VID SLUTBEDÖMNINGEN 


praktiken. Uppvisat äkta intresse och flit. Bör behärska centrala begrepp 

och arbeta effektivt i laboratoriet. 

Utmärkta provresultat. 

9 Som vitsordet 10 men kravnivån är inte så hög på alla delområden. 

8 Kunskaper och färdigheter motsvarar kraven för vitsordet 8 i läroplansgrunderna 

för den grundläggande utbildningen 2004. 

7 Klarar av de flesta ämneskriterierna för vitsordet 8. Arbetar bra i 

laboratoriet. 

6 Uppfyller bara en del av kriterierna för vitsordet 8. Är dock motiverad 

och arbetar enligt sin förmåga. 

5 Kunskaper, färdigheter och intresse verkar svaga men eleven arbetar i 

någon mån efter sin förmåga. Uppfyller bristfälligt kriterierna för 

vitsordet 8. 

4 Uppfyller inte kriterierna för vitsordet 8 trots att förutsättningarna finns. 

Saknar arbetslust och intresse, även i laboratoriet. Lättja och nonchalans 

har gett underkända provresultat. 


Experimentellt arbete 

Eleven 

* kan arbeta tryggt, enligt anvisningar och tillsammans med andra 

* kan genomföra naturvetenskapliga undersökningar enligt givna anvisningar, 

planera enkla experiment och tillsammans med andra, ställa upp 

mål och komma överens om arbetsfördelning och uppgifter 

* kan producera småskaliga forskningsrapporter, presentera resultaten till 

exempel med hjälp av grafer och tabeller och tolka dem 

* kan genomföra kontrollerade experiment och bedöma genomförandet 

och resultatens noggrannhet, tillförlitlighet och ändamålsenlighet 

* vet att fysiken är en av de centrala naturvetenskaperna och att fysikkunskaper 

och experimentella forskningsmetoder används i andra naturvetenskaper 

och inom tekniken. 

Rörelse och kraft 

Eleven 

* kan undersöka olika fenomen som berör växelverkan och rörelse och 

använda storheter som beskriver dem, exempelvis tid, sträcka, hastighet, 

acceleration och kraft 

* kan göra och tolka grafiska presentationer av till exempel mätresultat 

som gäller likformiga och accelererande rörelser, kan använda modellen 

för likformig rörelse för att ställa upp hypoteser och kan använda 

72

formeln för beräkning av medelhastighet också för att beräkna avstånd 

och tid 

* förstår funktionsprinciperna för enkla mekaniska maskiner, till exempel 

hävstången, och känner till tillämpningar av olika mekaniska maskiner 

och konstruktioner 

* kan använda storheter som beskriver kroppars och ämnens egenskaper 

och kan med hjälp av dem förklara olika fenomen, till exempel jämföra 

olika ämnens densitet och på så sätt förklara fenomen såsom flytförmåga 

och funktionsprinciperna för varmluftballongen 

* känner till sambandet mellan arbete och energi 

* förstår den fysikaliska bakgrunden till bestämmelserna om trafiksäkerhet. 

Vibrations- och vågrörelse 

Eleven 

* känner igen vågrörelser och typiska vågrörelsefenomen, till exempel hur 

en vågrörelse uppstår, fortplantas, tas emot, reflekteras och bryts 

* kan i sin omgivning identifiera olika svängande kroppar, periodiska 

händelser och för dem specifika fenomen, kan beskriva fenomenen med 

hjälp av lämpliga storheter 

* kan undersöka hur ljuset reflekteras och bryts och med hjälp av ljusstrålen 

som modell förklara olika fenomen i anknytning till seendet och 

hur speglar och linser fungerar 

* förstår ljudets och ljusets betydelse ur människans och samhällets synvinkel, 

till exempel buller och bullerskydd och ljusets roll vid dataöverföring. 

Värme 

Eleven 

* identifierar och kan tolka värmefenomen i sin omgivning, till exempel 

lagring och transport av värme 

* kan beskriva grundläggande fenomen i värmeläran, såsom värmeutvidgning 

och uppvärmning av kroppar, med hjälp av lämpliga storheter 

och experimentella lagar 

* kan tillämpa lagarna för uppvärmning, värmeutvidgning och förändring 

av aggregationstillstånden då han eller hon skall förklara värmefenomenen 

i sin omgivning. 

Elektricitet 

Eleven 

* kan principerna för hur elapparater och apparater som producerar värme 

skall användas säkert och ekonomiskt och kan bedöma och beräkna 

driftskostnaderna för elapparater med olika effekt 

* förstår sambandet mellan spänning och strömstyrka i en sluten krets och 

hur motstånden påverkar strömstyrkan, kan ställa upp hypoteser om 

funktionen hos olika strömkretsar och utnyttja kopplingsscheman som 

modeller för strömkretsar 

* känner till tillämpningar såsom elapparater och elektronisk information 

73

* känner till processer för elproduktion och eltransport, till exempel hur en 

transformator fungerar, kan förklara energiomvandlingen i ett kraftverk 

och bedöma för- och nackdelar med olika typer av kraftverk. 


Eleven 

* känner till strålningslagarna och hur strålning påverkar, kan skilja mellan 

farliga och ofarliga slag av strålning och kan skydda sig mot strålning 

* känner till de olika elementen och deras storleksförhållanden, från elementärpartiklar 

till galaxer, och kan med hjälp av modeller åskådliggöra 

dessa element och strukturer 

* kan i diskussioner använda centrala fysikaliska begrepp, bl.a. energi, 

växelverkan och strålning 

* förstår principen för energins bevarande och kan ge exempel på energiomvandlingar 

i olika processer, till exempel när en sten faller eller när 

trä förbränns. 

74

7.9 Hälsokunskap 


Hälsokunskap är ett läroämne som vilar på tvärvetenskaplig kunskapsgrund. Målet för 

undervisningen i hälsokunskap är att främja kunskap som stöder elevens hälsa, välbefinnande 

och trygghet. Syftet med undervisningen är att utveckla elevens kognitiva, 

sociala, emotionella, funktionella och etiska färdigheter. 

Utgångspunkt för undervisningen är att hälsan uppfattas som fysisk, psykisk och 

social funktionsförmåga. I undervisningen utvecklas kunskaperna om och 

färdigheterna i hälsa, livsstil, sunda vanor och sjukdomar samt förmågan att ta ansvar 

för sin hälsa och handla på ett hälsofrämjande sätt i förhållande till sig själv och andra. 

Hälsokunskap är ett läroämne som utgår från eleven och som stöder aktivitet och 

engagemang. Utgångspunkten för undervisningen skall vara barnets och den ungas 

vardag, uppväxt och utveckling och människans levnadslopp. I undervisningen beaktas 

också allmänna och för skolan och orten aktuella frågor om hälsa och trygghet. Vid 

inlärningen utvecklas färdigheter som är viktiga för att söka efter kunskap, tillämpa 

den och kritiskt begrunda värderingar som gäller hälsa och välfärd. 

Hälsokunskap undervisas i årskurserna 1–4 som en del av läroämnesgruppen miljö- 

och naturkunskap, i årskurserna 5–6 som en del av biologi/geografi och fysik/kemi och 

som ett fristående läroämne i årskurserna 7–9. Undervisningen i hälsokunskap skall 

planeras så att eleven får en heltäckande bild av hälsokunskapen under hela den grundläggande 

utbildningen. Undervisningen i hälsokunskap skall planeras i samarbete med 

biologi, geografi, fysik, kemi, huslig ekonomi, gymnastik och samhällslära. Personalen 

inom elevvården deltar också i planeringen av undervisningen. 

MÅL 

Eleven skall 

* lära sig att veta vad som är kännetecknande för människans uppväxt, 

utveckling och livscykel och att förstå ungdomstidens fysiska, psykiska 

och sociala utveckling 

* lära sig att förstå vilken betydelse gemenskap, relationer och omsorg 

har för människans välbefinnande 

* lära sig att förstå sig själv och människors olikheter samt värderingar 

och synsätt som rör hälsa, handikapp och sjukdomar 

* lära sig att beskriva och bedöma vilka centrala faktorer som främjar 

hälsan och vilka som orsakar sjukdomar samt att identifiera och reflektera 

över val som gäller hälsa och trygghet 

* lära sig att ta hand om sig själv och sin omgivning, känna till behovet 

av förebyggande vård och hjälp och handla ändamålsenligt i situationer 

där hälsa, sjukdom och trygghet är aktuella 

* lära sig att känna igen, förstå och utveckla färdigheter som är viktiga för 

hälsan och det allmänna välbefinnandet 

* lära sig att bedöma miljöns, livsstilens och kulturens och mediernas betydelse 

för trygghet och hälsa 

* lära sig att använda begrepp och informationssökningsmetoder för hälsa 

och sjukdom och att utnyttja dem i hälsofrämjande syfte 

* lära sig att förstå att regler, avtal och tillit är förutsättningar för välbefinnandet 

i sociala sammanhang som familjer, skolor, referensgrupper 

och samhälle. 

75


Uppväxt och utveckling 

* människans levnadslopp, olika åldersstadier, födsel, död 

* fysisk tillväxt och utveckling: dygnsrytm, sömn, vila och belastning, 

hälsofrämjande motion, näring och hälsa 

* psykisk mognad och utveckling: självkännedom och självrespekt, familj 

och sociala relationer, psykisk hälsa och dess variationer, jämvikt i kropp 

och själ 

* socialt växande och social utveckling; individualitet och olikhet, individens 

förpliktelser och ansvar i samhället, tolerans, omtanke och omsorg 

* särdrag och behov i utvecklingen under ungdomstiden, den framväxande 

sexualiteten 

* att sköta om sin hälsa. 

Hälsa och val i det dagliga livet 

* näringsmässiga behov och problem i olika situationer, de vanligaste 

allergierna och specialdieterna 

* tobak, alkohol och droger, välbehag och beroende och val som anknyter 

till dem, genom t.ex. Våga-projektet 

* konfliktlösning och att tala om det som tynger sinnet 

* sexuell hälsa: relationer, sexualitet, uppförande och värderingar och 

normer som anknyter till dem 

* de viktigaste smittosamma sjukdomarna och andra sjukdomar, att känna 

igen symtom, att vara sjuk, egenvård 

* trafiksäkerhet och beteende i trafiken, risksituationer och olyckor, olycksfall 

och första hjälpen, sjövett. 

Resurser och överlevnadsförmåga 

* hälsa, arbetsförmåga och välbefinnande som resurs, personliga resurser 

* känslor och hur man uttrycker dem, socialt stöd och skyddsnätverk, 

interaktionsfärdigheter 

* förändringar och kriser som är förknippade med utvecklingen och livet 

och hur man klarar av svårigheterna. 

Hälsa, samhälle och kultur 

* folksjukdomar 

* miljö och hälsa, arbetshälsa, kultur och hälsa 

* de viktigaste hälso- och sjukvårds- och välfärdstjänsterna, medborgarorganisationernas 

verksamhet 

* barns och ungas rättigheter, lagstiftning om gränser för och följder av 

gärningar. 

BEDÖMNING 

Kunskapen kan mätas genom praktiska övningar, rapport, skriftliga eller muntliga 

prov. Olika delområden kan kompensera varandra. 

Åk 7 

Eleven kan 

- de grundläggande principerna och faktorerna som påverkar uppväxt och 

utveckling, t.ex. näring, motion, sömn 

76

- redogöra för fysiska förändringar som sker vid puberteten; sexualitet 

- redogöra för psykisk mognad och utveckling, och betydelsen av vänner 

och andra sociala nätverk 

- vikten av god hygien, enkla sätt att sköta sin hälsa, självvård vid olika 

sjukdomar. 

Åk 8 

Eleven kan 

- redogöra för levnadssättets, den regelbundna motionens och näringens 

påverkan på hälsan 

- definition och innebörd av allergier, specialdieter och ätstörningar 

- fakta, värderingar och normer i anslutning till relationer och sexualitet 

samt fakta om könssjukdomar 

- följderna av att använda tobak, alkohol och narkotika. 

Åk 9 

Eleven kan 

- förstå betydelsen av personliga resurser i sociala sammanhang och hur 

man stöder varandra 

- betydelsen av socialt stöd och nätverk samt vikten av gemenskap och 

relationer 

- miljöns betydelse för hälsan 

- centrala hälsovårds- och välfärdstjänster i närmiljön 

- kritiskt granska information 

- förstå kulturens inverkan på människan. 


Uppväxt och utveckling 

Eleven 

* känner till särdragen hos olika åldrar och händelser under livets gång 

och kan granska dem ur hälsosynvinkel 

* kan förklara hur sömn och vila inverkar på vitaliteten och välbefinnandet, 

kan ge exempel på föda som ur ett hälsoperspektiv är 

balanserad och mångsidig och vet vilken inverkan motion har på hälsan 

* kan redogöra för vad som kännetecknar ett gott vänskapsförhållande och 

en fungerande gemenskap, och ge exempel på de viktigaste färdigheterna 

för interaktion 

* vet hur han eller hon kan sköta sig själv och sin hälsa 

* kan begrunda och analysera orsaker till och följder av problemsituationer 

som ungdomar hamnat i, komma med exempel på möjliga lösningar. 

Hälsa och val i det dagliga livet 

Eleven 

* känner till grunderna för sexuell hälsa, olika preventivmedel och preventivmetoder 

och deras betydelse, kan motivera och resonera om ett ansvarsfullt 

sexuellt beteende 

* kan beskriva och reflektera över de beroenden och hälsorisker som är 

förknippade med njutningsmedel, såsom tobak, snus, alkohol, droger och 

lösningsmedel samt ange orsaker till och följder av deras användning, ge 

förklarande exempel på sätt att undvika dem 

77

* känner igen tecken på mobbning och annat våld och kan komma med 

praktiska exempel för hur man förebygger våld och kommunicerar på ett 

uppbyggande sätt 

* kan namnen på de vanligaste smittosamma sjukdomarna och andra 

sjukdomar, kan i huvuddrag med exempel beskriva hur man förebygger 

dem 

* känner till huvudprinciperna för trafiksäkerhet och kan beskriva eller 

förevisa hur man handlar och ger första hjälpen i olika slags risksituationer 

och vid olyckstillfällen. 

Resurser och överlevnadsförmåga 

Eleven 

* kan namnge, känna igen och uttrycka olika slags känslor och beskriva 

deras orsaker, ge exempel på hur emotionella beteenden och känslobaserad 

kommunikation kan regleras på lämpligt sätt 

* kan iaktta egna förnimmelser och symtom och känner till grunderna för 

hur man använder mediciner på ett ändamålsenligt sätt 

* kan reflektera över vilken betydelse valet av livsstil har för hälsan och 

motivera eller ge exempel på val som främjar hälsan i vardagen 

* kan använda centrala begrepp för hälsa och sjukdom, kan använda och 

kritiskt bedöma olika uppgiftskällor inom hälsokunskap. 

Hälsa, samhälle och kultur 

Eleven 

* känner till de vanligaste folksjukdomarna och deras riskfaktorer 

* kan beskriva en hälsosam och trygg miljö och ge exempel på sätt att 

främja hälsa och trygghet i närmiljön 

* har kännedom om centrala hälsovårds- och välfärdstjänster i den egna 

skolan och kommunen, kan söka sig till dem och med exempel beskriva 

hur man handlar på ett ändamålsenligt sätt då tjänsterna används 

* kan beskriva barns och ungas centrala rättigheter, lagstiftning om gränser 

för och följder av gärningar. 

78

7.10 Religion 

ALLA KONFESSIONELLA GRUPPER 

I religionsundervisningen granskas livets religiösa och etiska dimensioner utifrån 

elevens egen tillväxt och som ett samhälleligt fenomen i vidare utsträckning. 

Religionen behandlas som en av de strömningar som inverkar på den mänskliga 

kulturen. I religionsundervisningen betonas insikterna i den egna religionen och 

beredskapen att möta andra religioner och livsåskådningar, i synnerhet åskådningstraditioner 

i det finländska samhället. 

Religionsundervisningens uppgift är att ge eleven kunskaper, färdigheter och 

erfarenheter som ger stoff till att bygga upp sin identitet och världsåskådning. 

Undervisningen skall ge eleven förmåga att möta den religiösa och etiska dimensionen 

i sitt eget och samfundets liv. Undervisningens mål är en religiös och livsåskådnings- 

mässig allmänbildning. 

Syftet med undervisningen är att 

* göra eleven förtrogen med sin egen religion 

* informera eleven om finländsk åskådningstradition 

* informera eleven om andra religioner 

* hjälpa eleven att förstå religionernas kulturella och mänskliga 

betydelse 

* fostra eleven till ett etiskt synsätt och till att förstå religionens etiska 

dimension. 

DEN EVANGELISK-LUTHERSKA RELIGIONEN 

Syftet med undervisningen i evangelisk-luthersk religion är att göra eleven allsidigt 

förtrogen med religiös kultur och ta fram faktorer som är viktiga för elevens utveckling 

och tillväxt. Eleven skall få hjälp med att förstå religionens betydelse för honom eller 

henne själv och med att se religionernas inflytande i samhället och kulturen. 

Undervisningens mål är en religiös och livsåskådningsmässig allmänbildning. 

Förskolan 

MÅL 


* att utveckla sociala färdigheter som behövs i det sociala umgänget 

* att lära sig tolerans, måttfullhet, rättvisa, hederlighet, samt god vilja och 

omsorg 

* att bekanta sig med det viktigaste innehållet i den egna religionen. 

Barnet deltar i religionsfostran i enlighet med vårdnadshavaren. 


* uppmärksamma barnet på de olika högtiderna. Varför vi firar dem och 

hur. 

* besöka kyrkan och kyrkogården, samt lära sig psalmer 

* genom fri och ledd lek reflekterar barnet över rätt och fel. 

79


Konflikter löses med stöd och hjälp av läraren. 

Den främsta uppgiften för undervisningen i den evangelisk-lutherska religionen i 

årskurserna 1−5 är att ge eleverna stoff till att bygga upp sin världsåskådning. I 

undervisningen informeras eleverna genom fakta och egna erfarenheter om religiositeten 

i omvärlden, görs förtrogna med Bibeln och uppmuntras till att växa till etiskt 

omdömesgilla och ansvarsfulla människor. 

MÅL 

Eleven skall 

* bli förtrogen med kristendomens grunder och den evangelisk-lutherska 

kyrkans verksamhet i sin närmiljö samt stifta bekantskap med kyrkoårets 

högtider, familjehögtider och församlingens arbetsformer 

* med hjälp av de konkreta exempel som egna erfarenheter och närmiljön 

ger, få inblick i andra kyrkor och religioner 

* fundera på frågor som anknyter till rätt och fel och tillämpa det inlärda i 

vardagliga situationer 

* ta del av Bibelns berättelser 

* lära sig att tro på livet och sig självt, att frimodigt möta framtiden samt 

att se religionens inflytande i sitt eget och i andras liv. 

CENTRALT INNEHÅLL ÅK 1-2 

* Etiska samtal 

* Tolerans och respekt för livet och naturen 

* Bibeln 

* Bibliska berättelser både ur Gamla Testamentet och Nya Testamentet 

* Jesus och några av hans liknelser 

* Jesu hemland, livet i Palestina under Jesu tid 

* Kyrkoårets högtider 

* Kyrkan 

* Psalmboken (ett hjälpmedel året om) 

* Andra kyrkor och religioner 

* Den gyllene regeln 

* Den egna församlingen och dess verksamhetsformer såsom gudstjänst, 

kyrkliga förrättningar samt kristen omsorg d.v.s. diakoni 

* Mission 

* Bön. 



CENTRALT INNEHÅLL ÅK 3-5 

* Etiska samtal 

* Den gyllene regeln, det dubbla kärleksbudet och de tio buden 

80

* Tolerans och respekt för livet, naturen, andra människor och främmande 

religioner 

* Bibeln 

* De viktigaste berättelserna ur GT, skapelse- och patriarkberättelserna, 

från Egypten till det förlovade landet 

* Berättelser ur NT, Jesu liv och läror, sambandet mellan Jesu liv och 

kyrkoåret 

* Kyrkoårets högtider och därtill hörande seder 

* Kyrkan och den egna församlingen, församlingens verksamhet, gudstjänsten 

och kyrkliga förrättningar 

* Den lutherska kyrkans uppfattning om Gud, barmhärtigheten, frälsningen 

och Bibeln 

* Bönen, Fader Vår, Herrens välsignelse 

* Kristna symboler, kyrkokonst 

* Psalmer och andliga sånger 

* Diakoni 

* Mission 

* Andra kyrkor och religioner, likheter och olikheter mellan judendomen, 

kristendomen och islam. 




Eleven känner till det centrala i kristendomen och den evangelisk-lutherska 

kyrkan i Finland som grund för senare studier 

Eleven 

* känner till Bibelns centrala berättelser 

* förstår i stora drag de händelser som ledde till kristendomens uppkomst 

* känner till grunddragen hos den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland 

och hemförsamlingen där han eller hon bor 

* känner till att den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland hör till kyrkornas 

stora familj och känner också till andra kristna kyrkor och samfund. 

Eleven börjar gestalta religionen som en företeelse 

Eleven 

* förstår det religiösa språkbrukets karaktär 

* identifierar religiösa symboler, begrepp och metaforer 

* ser religionernas inverkan i sitt liv och sin närmiljö. 

Eleven kan utnyttja religiös kunskap 

Eleven 

* uppfattar preliminärt trons och kunskapens grundkaraktär 

* kan skärskåda livsfrågor som står honom eller henne nära 

* kan använda de första byggstenarna i en egen världsåskådning. 

Eleven kan handla etiskt ansvarsfullt 

Eleven 

* har förmåga till etisk reflektion 

81

* identifierar faktorer som inverkar på moralbeslut och beaktar dem i sitt 

liv. 


Religionsundervisningen i åk 6-9 skall fördjupa och vidga kunskapen och förståelsen 

för den egna och andra religioner samt för religionens inverkan på familjen, samhället 

och kulturen. Religionsundervisningen skall ge eleven möjlighet att bilda sig en uppfattning 

om och att diskutera den evangelisk-lutherska kyrkans lära och därmed kunna 

bygga upp en personlig världsåskådning. Religionens etikdel skall ge möjlighet att 

bekanta sig med åsikter, skapa egna åsikter samt lära sig beakta andras åsikter kring 

etiska problem. 

MÅL 

Eleven skall 

* få en religiös och livsåskådningsmässig allmänbildning 

* förstå vilken betydelse religionen har haft och har i människans och 

samhällets liv 

* vara medveten om vilka religiösa faktorer som påverkar hennes eller 

hans närmiljö 

* bekanta sig med huvuddragen i de stora världsreligionerna och kunna 

respektera människor med en annan världsåskådning 

* bekanta sig med Bibeln som en samling av mänskliga och heliga skrifter 

samt inse Bibelns betydelse i den kristna världen 

* bekanta sig med kristendomens uppkomst och utveckling 

* fördjupa sig i den lutherska kyrkan 

* känna till grundbegrepp för etiskt tänkande och grunderna i den kristna 

etiken 

* ges möjlighet att klarlägga sin jagbild och att bilda sig en etisk 

ansvarsfull livsinställning så att hon inser följderna av sina handlingar, 

kan göra personliga val i värdefrågor och påverka beslutsprocesser i 

samhället. 


Elevens reflektioner kring sin världsåskådning 

* livets betydelse och begränsning 

* förhållandet mellan tro och kunskap. 

Världsreligionerna 

* de centrala världsreligionernas utbredning, storleksförhållanden och 

huvuddragen i det religiösa livet 

* religionens utsträckning och inflytande på individen, samfundet och 

kulturen. 

Bibeln 

* Gamla testamentet som uttrycksmedel för Israels folks tro och olika 

livsskeden 

* Gamla testamentet ur judendomens, kristendomens och islams synvinkel 

* Nya testamentet som uttrycksmedel för Jesu undervisning och 

82

kristendomens uppkomst 

* huvuddragen i Bibelns tillkomst samt tolkning och användning av Bibeln 

* Bibelns inflytande på kulturen. 

Kyrkan 

* centrala frågor om kristendomens uppkomst och utveckling 

* kyrkosamfunden och deras utbredning, huvuddragen i livet och tron, 

ekumenik 

* kyrkobyggnaden, dess symbolik och hur den anknyter till församlingslivet 

* den kristna tron, dess mänskliga och samhälleliga betydelse, speciellt den 

lutherska tron, kristna symboler. 

Finländsk livsåskådningstradition 

* en överblick över religionsläget i Finland, speciellt den lutherska kyrkan 

och den ortodoxa kyrkan samt andra kristna kyrkor och samfund, andra 

religioner och irreligiositet 

* religiösa rörelser som verkar eller har verkat på Kimitoön 

* religionsfriheten 

* medlemskap och verksamhet i den lutherska kyrkan samt kristen psalm- 

och annan musiktradition 

* den forntida folktron i Finland, den katolska medeltiden, reformationen 

och tiden efter den. 

Människan som en etisk varelse 

* att identifiera, reflektera över och tillämpa etiska normer, principer och 

värderingar 

* den kristna människouppfattningen och förmågan att sätta sig in i en 

annans situation 

* människan som formare av sitt eget liv, av samhället och av miljön 

* den kristna etikens grundläggande budskap, såsom profeternas budskap, 

Jesu bergspredikan och liknelserna. 

INNEHÅLL I DE OLIKA ÅRSKURSERNA 

(Kan variera beroende på timfördelningen i de olika skolorna) 

Åk 6 

* kristendomens uppkomst 

* viktiga brytningspunkter i den kristna kyrkans historia 

* den lutherska kyrkans uppkomst och kristendomsuppfattning 

* ekumenik och kristet missionsarbete 

* olika teman från årskurs 1-5 fördjupas. 

Åk 7 

* Vad är religion? 

* Religionens påverkan på människan, livsstilen, kulturen och samhället 

* Förhållandet mellan tro och kunskap 

* Fornreligioner 

* Världsreligioner 

-Utbredning, storleksförhållanden, huvuddrag, likheter och 

olikheter 

83

* Aktuella händelser både internationellt, nationellt och lokalt som berör 

ämnet religion. 

Åk 8 

* Bibeln 

- Bibelns tillkomst, tolkning och användning 

- Religiös och historisk källa 

- Inflytande på individen, livsstilen, kulturen och samhället 

* Kristendomens uppkomst, utbredning och utveckling 

* Reformationen 

* De största kristna kyrkorna 

* Huvuddragen i livet och tron 

* Ekumenik 

* Mission 

* De viktigaste religiösa frågorna 

* Aktuella händelser både internationellt, nationellt och lokalt som berör 

ämnet religion. 

Åk 9 

* Den fornfinska tron 

* Kristendomens historia i Finland 

* Det religiösa Finland idag 

* Religionsfriheten 

* Den lutherska kyrkan i Finland 

* Kimitoöns församlingar 

* Religiösa seder och bruk 

* Människan som en etisk varelse 

- Etiska normer, principer och värderingar 

- Den kristna människouppfattningen och förmågan att sätta 

sig in i en annans situation 

- Viktiga etiska frågor från födseln till döden 

- Viktiga etiska frågor i samband med naturvetenskapernas 

och teknologins utveckling 

- Viktiga etiska frågor i samband med hållbar utveckling och 

resursernas orättvisa fördelning 

- Mediernas roll 

- Barnens situation i dagens värld 

- Aktuella händelser där etiska problem och frågeställningar 

ingår 

* Aktuellt både internationellt, nationellt och lokalt som berör ämnet 

religion. 


Eleven kan skaffa sig fördjupad kunskap om kristendomen och den evangelisklutherska 

kyrkan 

Eleven 

* känner till Bibelns centrala innehåll 

* känner till de händelser som ledde till kristendomens uppkomst och 

behärskar de viktigaste skedena i de kristna kyrkornas historia 

84

* känner till den evangelisk-lutherska kyrkans historia i Finland och förstår 

den finländska lutherdomens grundläggande karaktär 

* förstår finländsk religiositet och livsåskådningstradition. 

Eleven förstår religionen som fenomen 

Eleven 

* förstår religiöst tänkande och de religiösa upplevelsernas och det 

religiösa beteendets natur 

* ser religionernas inflytande på den finländska och europeiska kulturen 

* känner till de centrala dragen i världsreligionerna 

* respekterar människor som tror och tänker annorlunda. 

Eleven kan använda religiös kunskap 

Eleven 

* vet något om trons och kunskapens grundläggande karaktär och förhållandet 

mellan dem 

* uppfattar faktorer som inverkar på hans eller hennes världsåskådning 

* kan diskutera de yttersta livsfrågorna. 

Eleven kan handla etiskt ansvarsfullt 

Eleven 

* har förmåga till ansvarsfull etisk reflektion 

* ser följderna av sina val och handlingar. 

Alla vitsord påverkas av elevens arbetsinsats. Arbetsinsatsen skall motsvara den 

individuella förmågan. Eleven kan höja sitt vitsord genom intresse, arbetsiver och 

vilja att göra sitt bästa. Eleven kan sänka sitt vitsord genom visat ointresse, 

koncentrationssvårigheter och svag arbetsmoral. 

85

Bedömning i religion 

Vitsordet 10 9 8 7 6 5 4 

Årskurs 

7/8 

Årskurs 9 

Mycket goda 

kunskaper i de 

delområden 

som tas upp i 

åk 7/8 

En god förståelse 


koppling 

mellan religion, 

kultur 

och samhälle 

Stor förståelse 

för människans 

rätt till personlig 

tro och 

religionernas 

särdrag 

Mycket god 

förmåga att 

uttrycka sig 

muntligt och 

skriftligt 

Intresserad av 

ämnet 

Mycket god 

arbetsmoral 

Klarar med 

mycket goda 

kunskaper av 

de krav som 

ställs för 

vitsordet 8 

Goda kunskaper 

i alla delområden 

i 

ämnet 


ämnet 

God förmåga 

att diskutera, 

kritiskt ifrågasätta 

och 

acceptera 

andras åsikter 

och tro 


att inhämta 

kunskap ur 

olika källor 

och tillämpa 

kunskapen i 

muntlig och 

skriftlig form 


i de delområden 

som 

tas upp i åk 7/8 

En god förståelse 


koppling 


kultur 

och samhälle 

Förståelse för 

människans 


tro och 

religionernas 

särdrag 



muntligt och 

skriftligt 


ämnet 

God arbetsmoral 

Klarar med 

goda kunskaper 

de krav 

som ställs för 

vitsordet 8 



i 

ämnet 


ämnet 


att diskutera, 


och 

acceptera 


och tro 


att inhämta 

kunskap ur 

olika källor 

och tillämpa 

kunskapen i 

muntlig och 


Medelgoda 



som tas upp i 

åk 7/8 


koppling 


kultur 

och samhälle 


människans 


tro och religionernas 

särdrag 

Medelgod 


uttrycka sig 

muntligt och 

skriftligt 

Ett visst intresse 

för ämnet 

Klarar de 

nationella krav 

som ställs på 

vitsordet 8 

Medelgoda 

kunskaper i 

alla delområden 

i ämnet 



Förmåga att 

diskutera, 

kritiskt 

ifrågasätta och 

acceptera 


och tro 

Medelgod 


inhämta 

kunskap ur 

olika källor 

och tillämpa 

kunskapen i 

muntlig och 


Medelgoda 



som tas upp i 

åk 7/8 

Insikt om att 

religionen 

påverkar 

människan, 

kulturen och 

samhället 


människans 


tro och 

religionernas 

särdrag 

Förmåga att 

uttrycka sig 

muntligt och 

skriftligt 

Har en viss 


klara de krav 


vitsordet 8 

Medelgoda 

kunskaper i 


i ämnet 

Förmåga att 

diskutera, 


och 

acceptera 


och tro 

Förmåga att 

inhämta 

kunskap ur 

olika källor 

och tillämpa 

kunskapen i 

muntlig och 


Svaga kunskaper 


som 

tas upp i åk 7/8 

Insikt om att 

religionen 

påverkar 

människan, 

kulturen och 

samhället 

Kunna hantera 

det faktum att 

det finns flera 

olika former av 

religion och tro 

Svag förmåga 


muntligt och 

skriftligt 


att klara av de 

krav som ställs 

på vitsordet 8 


i alla 

delområden i 

ämnet 

Har förmåga 

att till viss del 

formulera egna 

åsikter i religiösa 

och 

etiska frågor 


att inhämta 

kunskap ur 

olika källor 

och tillämpa 

kunskapen i 

muntlig och 


Elev godkänns 

(erhåller 

vitsordet 5) 

som enligt 

förmåga försökt 

uppnå de 

krav som 

nämns för 

vitsordet 6 


(erhåller 

vitsordet 5) 

som enligt 


uppnå de 

krav som 


vitsordet 6 

86 

Elev underkänns 

(erhåller 

vitsordet 4) 

som på grund 

av dålig 

arbetsmoral 

och ointresse 

inte uppnår de 



Elev underkänns 

(erhåller 

vitsordet 4) 

som på grund 

av dålig 

arbetsmoral 

och ointresse 



på vitsordet 6

DEN ORTODOXA RELIGIONEN 

Det centrala i den ortodoxa religionsundervisningen är att förstärka och upprätthålla 

elevens ortodoxa identitet. Eleven får hjälp med att förstå religionens betydelse för 

honom eller henne själv och att se religionens inflytande i samhället och kulturen. I 

undervisningen eftersträvas allmänbildning i religion och livsåskådning. 


Den primära uppgiften för undervisningen i den ortodoxa religionen i årskurserna 1−5 

är att genom kunskap, färdigheter och upplevelser ge eleven stoff för att han eller hon 

skall kunna bygga upp sin världsåskådning och växa till en etiskt ansvarskännande 

människa. 

MÅL 

Eleven skall 

* förstärka sin ortodoxa identitet och förstå den heliga dimensionen i livet 

* sätta sig in i det liturgiska livet och i kyrkokonsten, i det ortodoxa 

kyrkoåret, i heliga människors liv, i den ortodoxa kristendomens 

grundbegrepp och i den egna församlingens verksamhet 

* bekanta sig med dogmatikens grundfrågor 

* fördjupa sig i Bibelns berättelser och deras budskap och lära sig att 

reflektera över etiska frågor i Bibeln och i sitt eget liv 

* bekanta sig med andra kristna kyrkor och omgivande religiösa och ickereligiösa 

livsåskådningar. 


Kyrkoåret och heliga människor 

* de heliga tiderna och kyrkoårets stora och medelstora högtider 

* den egna kyrkans och elevens eget skyddshelgon 

* fastor och etiska frågor i anslutning till dem 

* kyrkans stora lärofäder och martyrer. 

Som medlem av kyrkan 

* den ortodoxa traditionen i familjen, i skolan, på hemorten, i Finland, i 

världen 

* den egna församlingens verksamhetsformer, speciellt gudstjänsterna och 

församlingens barnverksamhet 

* klostrens verksamhet 

* kyrkliga organisationer 

* andra kyrkor och religioner i närmiljön 

* den religiositet som eleven möter i Finland och ute i världen 

* drag som är gemensamma för judendomen, kristendomen och islam, och 

drag som skiljer dem åt. 

Bibeln som en helig skrift 

* begynnelseberättelserna och patriarkberättelserna 

* från Egypten till det förlovade landet 

87

* Jesu liv och läror, Herrens bön 

* evangelieförfattarna 

* uppståndelsen och ett nytt liv 

* Nya testamentets tidshistoria. 

Det liturgiska livet 

* gudstjänstförrättarna och liturgigudstjänsten 

* sakramenten, speciellt dopet, myrrasmörjelsen, boten och nattvarden 

* kyrkomusiken: troparier, gudstjänsthymner och hymnerna under andra 

heliga förrättningar 

* kyrkan som byggnad och som en helig plats 

* ikonen som bild och som heligt föremål. 

Dogmatik och etisk fostran 

* människan som Guds avbild och like 

* den heliga treenighetens personer och deras särdrag 

* frälsningen och det eviga livet 

* kyrkan och församlingen 

* etiken i de tio buden. 


Eleven känner till det centrala i ortodoxin 

Eleven 

* är medveten om liturgigudstjänstens betydelse som en del av en ortodox 

kristens liv 

* känner i huvuddrag till det ortodoxa kyrkoårets faste- och högtidstradition 

och kan följa kyrkoåret i sitt eget liv 

* känner till den ortodoxa människosynen samt andra grundbegrepp inom 

den ortodoxa kristendomen och kan tillämpa dem i sitt eget liv. 

Eleven känner till Bibelns centrala berättelser 

Eleven 

* känner i huvuddrag till Gamla och Nya testamentets olika karaktär 

* känner till Kristi undervisning, livsskeden och kyrkans uppkomst 

* kan reflektera över etiska frågor utifrån Bibelns berättelser och sitt eget 

liv och kan beakta dem i sin livsföring. 

Eleven kan använda religiös kunskap 

Eleven 

* känner till den ortodoxa dogmatikens centrala grundbegrepp 

* känner den ortodoxa traditionen som en del av en ortodox kristens liv 

* kan använda det inlärda för att stärka den ortodoxa identiteten 

* kan stärka sin ortodoxa identitet. 

Eleven är insatt i sin egen religion samt känner till religionerna i sin närmiljö 

Eleven 

* känner till den ortodoxa kyrkans särdrag 

* identifierar den religiösa bakgrunden i sin familj 

* känner till verksamheten i sin egen hemförsamling 

* känner till andra kristna kyrkor och samfund i närmiljön. 

88


Den primära uppgiften för undervisningen i ortodox religion i årskurserna 6−9 är att 

fördjupa och utvidga elevens förståelse för sin religiösa tradition och andra religioners 

karaktär och betydelse. På så sätt stöds eleven så att han eller hon kan bygga upp sin 

världsåskådning och sin etiska övertygelse. 

MÅL 

Eleven skall 

* förstärka och fördjupa sin ortodoxa identitet och förstå den heliga dimensionen 

i livet 

* sätta sig in i det liturgiska livet och kyrkokonsten, i den ortodoxa kyrkan, 

dess historia och trosuppfattning 

* vara medveten om de faktorer som påverkar uppkomsten av hans eller 

hennes världsåskådning samt förstå religionens och livsåskådningens 

betydelse i människans och samfundets liv 

* bli förtrogen med Bibeln som en samling heliga och mänskliga böcker 

* känna till grundbegreppen för etiskt tänkande och grunderna för den 

ortodoxa etiken samt kunna tillämpa dem i etisk eftertanke och i sin 

verksamhet 

* bekanta sig med de viktigaste världsreligionerna i huvuddrag 

* kunna respektera människor som har en annan tro och ett annat tänkesätt. 


Bibeln 

* Bibelns tillkomst och innehåll 

* Bibeln som en helig skrift 

* profeterna, konungarnas tid, psalmerna 

* Apostlagärningarna. 

Kyrkohistoria 

* de viktigaste händelserna i kristendomens uppkomst och utveckling 

* kyrkosamfunden samt ekumenik 

* den ortodoxa kyrkans historia i Finland 

* den ortodoxa kyrkans förvaltning och nuläge 

* utvecklingen av den religiösa situationen i Finland. 

Världsreligionerna 

* de viktigaste världsreligionernas utbredning, storleksförhållanden, grundläggande 

föreställningar och grunddragen i det religiösa livet 

* religionens utsträckning och dess inflytande på individen, samhället och 

kulturen. 

Liturgi och dogmatik 

* sakramenten 

* gudstjänsterna: liturgi, vigilia, fasteliturgi och andra kyrkliga 

förrättningar 

* kyrkobyggnaden, kyrkokonst och kyrkomusik 

* dogmatikens centrala punkter. 

89

Etik 

* den ortodoxa människouppfattningen 

* att identifiera etiska normer, principer och värderingar, reflektion och 

tillämpning 

* etiken i Bergspredikan. 


Eleven kan skaffa sig kunskap om den ortodoxa tron 

Eleven 

* känner till det ortodoxa kyrkoårets faste- och högtidstraditioner och kan 

följa det ortodoxa kyrkoåret 

* är insatt i den ortodoxa gudstjänsttraditionen 

* har bildat sig en helhetsuppfattning av kyrkans lära 

* känner till sakramenten samt andra heliga förrättningar och förstår deras 

betydelse 

* känner till kyrkans etiska undervisning och kan tillämpa den i livet. 

Eleven känner till Bibelns tillkomst och dess centrala innehåll 

Eleven 

* känner till Bibelns inre struktur 

* förstår Bibelns frälsningsbudskap 

* förstår Bibeln som en del av kyrkans tradition 

* känner till Bibelns användning i den kristnas dagliga liv och förstår hur 

de olika böckerna används i liturgin. 

Eleven kan utnyttja religiös kunskap 

Eleven 

* känner till den kristna kyrkans uppkomst, utbredning och orsakerna till 

dess delning 

* kan placera in den finländska ortodoxa kyrkan som en del av en världsomspännande 

kyrka 

* känner till den finländska ortodoxa kyrkans skeden och deras inverkan på 

nutiden 

* är insatt i den egna församlingens verksamhet 

* känner till kyrkliga organisationer och deras verksamhet 

* känner till den finländska ortodoxa kyrkans förvaltning. 

Eleven känner till världsreligionerna 

Eleven 

* förstår religionens betydelse för människan 

* känner igen de stora världsreligionerna 

* kan respektera människor som har en annan tro och som tänker 

annorlunda. 

ANDRA RELIGIONER 

Vid undervisningen i andra religioner följs principerna för grunderna för läroplanerna 

för ovan beskrivna religioner, i synnerhet de mål som uppställts för alla konfessionella 

grupper. 

För undervisningen i andra religioner ges läroplansgrunder med separata beslut. 

90

7.11 Livsåskådningskunskap 

Livsåskådningskunskap som läroämne är i grunden en tvärvetenskaplig helhet med 

utgångspunkter i filosofi samt i samhälls- och kulturvetenskaper. I undervisningen i 

livsåskådningskunskap uppfattas människorna som skapare och förnyare av sin kultur 

och som i sitt inbördes umgänge upplever och skapar betydelser. I undervisningen ses 

livsåskådningar, mänskliga kutymer och deras innebörd som resultatet av en växelverkan 

mellan individerna, samhället och kulturarvet. I livsåskådningskunskapen betonas 

människans förmåga att utforska sin värld och aktivt styra sitt liv. 

Undervisningen har som uppgift att ge eleven stoff för att växa upp till en 

självständig, tolerant, ansvarsfull och omdömesgill medlem i samhället. Undervis- 

ningen i livsåskådningskunskap skall stödja uppväxten till ett fullvärdigt demokratiskt 

medborgarskap som i ett samhälle som förändras i snabb takt och blir alltmer globalt 

förutsätter utveckling av förmågan att tänka och handla enligt etiska principer, därtill 

hörande omfattande kunskaper och färdigheter samt en utveckling av allmänbildning i 

livsåskådningsfrågor och kultur. Undervisningen i livsåskådningskunskap utgår från 

att eleven skall ha möjlighet att växa upp till en fri, jämlik och kritisk byggare av ett 

gott liv. 

Årskurserna 1–5 

Undervisningens huvuduppgift är att stödja elevens tillväxt och ge honom eller henne 

redskap för att granska och bygga sin livsåskådning och världsbild. 

MÅL 

Målet är att främja elevens strävan 

* att söka och bygga upp sin identitet och sin livsåskådning och att 

därigenom lära sig att gestalta helheter, växa till att konfronteras med 

osäkerhet och förbättra förmågan att uttrycka sig 

* att utveckla sin omdömesförmåga och förmåga att handla etiskt överlagt 

och lära sig att lägga märke till de etiska dimensionerna i vardagslivet och 

använda sin förmåga till etiskt tänkande och livsåskådningsmässiga överväganden 

* att bekanta sig med principerna för de mänskliga rättigheterna, för tolerans, 

för rättvisa och en hållbar utveckling och att lära sig att ta ansvar för 

sig själv, för andra människor, för samhället och för naturen 

* att bekanta sig med olika betraktelsesätt och kulturer i sin näromgivning. 


Av det centrala innehållet skapas studiehelheter, som skall innehålla stoff från följande 

temaområden. Innehållet som behandlas årligen kan alternera enligt undervisningsgruppernas 

sammansättning. 

Människorelationer och moralisk tillväxt 

* att möta en annan människa och att sätta sig in i en hennes situation 

* gott, rätt och fel, att skilja mellan rätt och fel, människans godhet 

* vad vänskap innebär och vänskapens betydelse i livet 

* rättvisa, rättvisa i det dagliga livet, rikedom och fattigdom i världen 

91

* tankefrihet, religions- och livsåskådningsfrihet, tolerans och 

diskriminering 

* ett gott liv, värde och norm, ansvar och frihet i livet. 

Självkännedom och kulturidentitet 

* vem är jag och vad kan jag, livsskeden och önskningar 

* olika levnadssätt, tolerans och kulturell mångfald 

* den finländska kulturen och kulturminoriteter i Finland, världens 

kulturarv 

* livsåskådning, tro, förmodan, kunskap och förståelse, olika livs- och 

världsåskådningar. 

Samhälle och mänskliga rättigheter 

* grunderna för samlevnad: regler, avtal, löften, förtroende, ärlighet och 

redlighet, den gyllene regeln 

* ett barns rättigheter, rätt och skyldighet, mänskliga rättigheter 

* jämlikhet och fred, demokrati, framtidens värld 

* etikens grunder, en handlings moraliska berättigande, avsikten med en 

handling och dess konsekvenser, etiska problem i det egna livet och 

lösningar på dem. 

Människan och världen 

* miljö och natur, levande och livlös natur, skönhet i naturen 

* livets uppkomst och utveckling, berättelser om världens uppkomst, jorden 

och världsalltet, olika former av liv, födsel, liv och död i naturen 

* naturens framtid och hållbar utveckling, olika tidsbegrepp och deras betydelse 

i människans liv, världsarvet och miljön. 



Eleven 

* kan bedöma olika situationers moraliska krav och en handlings moraliska 

berättigande 

* vet att ett handlande som står emot ens principer är fel 

* kan granska moraliska problem tillsammans med andra och accepterar att 

man kan handla enligt olika principer 

* förstår att det finns fredliga lösningar på konflikter. 


Eleven 

* identifierar livsåskådningsfrågor 

* kan använda centrala begrepp i läroämnet (livsåskådning, kultur, minoritet) 

* vågar föra fram egna synpunkter och förstår att de bör kunna motiveras 

* har förmåga att gestalta livsåskådningsfrihetens betydelse i sitt liv 

* kan gestalta den finländska kulturen som en del av världens kulturella 

mångformighet. 

92


Eleven 

* känner till principerna för mänskliga rättigheter, tolerans och rättvisa 

* förstår betydelsen av gemensamma regler 

* förstår det individuella ansvaret och att individerna hör till olika 

gemenskaper. 


Eleven 

* känner till olika förklaringar om världen och människans plats i den 

* förstår vilken betydelse naturen och miljön har för människan 

* kan handla med respekt för naturen och har tagit till sig principerna för en 

hållbar utveckling. 


Undervisningens huvuduppgift är att fördjupa elevens förståelse för den egna livsåskådningen 

och världsbilden. Eleven lär sig grundläggande kunskaper om olika slags 

livsåskådningar och religioner samt får stöd i att utvecklas till en ansvarskännande och 

aktiv samhällsmedlem. 

MÅL 

Målet är att främja elevens strävan 

* att söka och bygga upp sin identitet och sin livsåskådning och samtidigt 

lära sig att gestalta helheter, konfronteras med osäkerhet och förbättra 

förmågan att uttrycka sig och sin livsåskådning 

* att utveckla sin omdömesförmåga och sin förmåga att handla etiskt överlagt 

och lära sig att lägga märke till de etiska dimensionerna i vardagslivet 

och att använda sin förmåga till etiskt tänkande och livsåskådningsmässiga 

överväganden 

* att tillägna sig och omfatta principerna för de mänskliga rättigheterna, för 

tolerans, för en världsomspännande rättvisa och en hållbar utveckling och 

lära sig att ta ansvar för sig själv, för andra människor, för samhället och 

för naturen 

* att utvidga sin religiösa och kulturella allmänbildning och lära sig känna 

olika värden, trossystem och livsåskådningsmässiga lösningar som anses 

viktiga i olika kulturer, hur de tillkommit och hur de överförs samt att 

lära sig att bedöma vetenskapens inflytande på vårt levnadssätt. 


Studiehelheter som kan undervisas i kursform innehåller fördjupat material om ämnesområden 

som behandlats i årskurserna 1–5: människorelationer och moralisk tillväxt, 

självkännedom och kulturidentitet, samhälle och mänskliga rättigheter samt människan 

och världen. 

Medborgarskap och ett gott samhälle 

* grunderna i samhällsteori, demokrati 

* politik, att verka som medborgare, hållbar utveckling. 

93

Livsåskådningarnas värld 

* livsåskådningarnas historia, livsåskådningsfrihet 

* världsbild, världsåskådning och livsåskådning 

* kunskap och forskning, naturligt och övernaturligt 

* religion och irreligiositet, den egna livsåskådningen. 

Kultur 

* kulturforskning, kultur och natur 

* kultur och gemenskap, den finländska kulturen, tolerans 

* uppfattningar om förhållandet mellan människan och naturen: 

humanistiska, utilistiska, mystiska och naturcentrerade uppfattningar. 

Etik och ett gott liv 

* etikens huvudriktningar och grundläggande frågor, den ungas moraliska 

tillväxt 

* människorättsetik, miljöetik 

* mångkulturalism ur ett etiskt perspektiv. 

Framtiden 

* framtidsforskning 

* naturens och samhällets framtid, världsarvet 

* min framtid, att handla för framtidens bästa. 



Eleven 

* kan se sambandet mellan val av värderingar och ett gott liv 

* kan se de aspekter som de etiska grundbegreppen ger, t.ex. avsikten med 

en handling och aktörens syfte med den, handlingens konsekvenser samt 

människans ansvar och rättigheter 

* kan se de etiska aspekterna på ett moraliskt dilemma och föreslå en etiskt 

godtagbar lösning 

* kan iaktta de etiska dimensionerna i vardagen, konsten, medierna eller på 

andra livsområden och kan motivera skillnaden mellan mera och mindre 

etiskt utvecklade bedömningar. 


Eleven 

* kan identifiera och benämna väsentliga drag i de viktigaste världsåskådningarna 

och kulturerna och ange hur de utvecklats 

* kan ställa olika kulturella begrepp och symboler i relation till olikartade 

livsåskådningstraditioner 

* förstår skillnaden mellan en sekulär och en religiös livsåskådning 

* kan utnyttja inlärda kulturella begrepp och skaffa kunskap om olika livsåskådningar. 


Eleven 

* känner till de mänskliga och medborgerliga rättigheterna i huvuddrag och 

kan förklara skillnaderna mellan dem 

94

* kan betrakta individens förhållande till samhället ur etisk synvinkel 

* kan reda ut beroendet mellan rättigheter och skyldigheter 

* känner till alternativa och motstridiga samhällsuppfattningar 

* känner igen kränkningar av de mänskliga och medborgerliga rättigheterna 

och kan bedöma motiveringarna för olika krav på jämlikhet och rättigheter 

* känner till problem i det moderna samhället och kan framföra både 

optimistiska och pessimistiska uppfattningar om framtiden. 


Eleven 

* förstår principerna för en hållbar utveckling 

* känner till utgångspunkterna för miljöetik 

* kan bedöma individens etiska perspektiv i relation till miljön 

* förstår vilken inverkan samhälleliga avgöranden har på lång sikt. 

95

7.12 Historia 

Syftet med undervisningen i historia är att handleda eleven i att växa upp till en 

ansvarsfull vuxen som har kunskap om och kritiskt kan behandla händelser i nuet och 

i det förgångna. Undervisningen skall ge eleven kunskap som ger möjlighet att förstå 

och värdesätta verksamhet både intellektuellt och kroppsligt i nuet och i det förgångna. 

Eleven skall förstå att den egna kulturen uppstått genom en lång historisk 

utvecklingsprocess. I undervisningen behandlas allmän historia, Finlands historia, 

lokal historia och den enskilda individens historia. 


MÅL 

Eleven skall 

* få en uppfattning om begreppet tid och förstå att historien indelas i olika 

tidsperioder och kunna använda dessa begrepp 

* förstå från vilka källor vi fått kunskap om olika historiska perioder och 

att källor kan tolkas olika samt att denna kunskap förändras genom 

upptäckten av nya källor och forskning 

* känna igen kontinuiteten i historien 

* lära sig att se orsaker och följder av en förändring för olika människor 

samt att förändring inte är detsamma som framsteg 

* känna till förändringar som väsentligt påverkat människors liv såsom 

jordbrukets uppkomst, upptäckten av nya världsdelar och teknologins 

utveckling 

* kunna gestalta nuet 

* få en uppfattning om sin egen identitet vilket ger möjlighet till att få en 

förståelse för kulturens inflytande och kulturella olikheter 

* få en uppfattning om hur man har kunnat påverka och hur man kan 

påverka samhället 

* få en möjlighet att bygga upp en jagbild som på ett sunt sätt stärker 

elevens självförtroende, känsla av trygghet och som ger eleven möjlighet 

att utvecklas mot att kunna ta ansvar för sig själv, sin näromgivning, 

miljö, välfärd och hållbar utveckling 

* vara bekant med hembygdens historia 

Undervisningen skall betona det dynamiska i historien och ge möjlighet 

åt eleven att leva sig in i det förflutna. 


De egna rötterna och den historiska kunskapen 

* vad är historia 

* den egna familjens och hembygdens historia 

* att tolka betydelserna i minnen, skrifter, föremål, bilder och byggd miljö 

* historisk tidsindelning. 

Förhistorisk tid och de första högkulturerna 

* stenålder, bronsålder, järnålder 

96

* Egypten 

* vikingarna 

* hur jordbrukets uppkomst, staternas tillkomst och uppfinnandet av 

skrivkonsten inverkade på människornas liv. 

Den europeiska civilisationens uppkomst 

* det antika Aten 

* det romerska samhället och den romerska kulturen 

* antikens återspegling på nutiden. 

Medeltiden 

* religionernas inverkan på människornas liv och människornas ojämlika 

ställning i samhället 

* införlivandet av Finland som en del av Sverige. 

Den nya tidens genombrott 

* förändringarna i den europeiska människans världsbild och värderingar 

* renässansen inom konsten 

* reformationen inom religionen 

* världsbildens utvidgning inom vetenskapen 

* upptäcktsfärderna. 

Finland som en del av det svenska riket 

* finländarnas liv som kungens undersåtar och invånare i en stormakt 

* utformningen av den finländska kulturen. 

Europa och Nordamerika under 16-1700-talet 

* England som sjömakt 

* USA:s uppkomst 

* enväldets tid. 

Dessutom ett av följande teman vars utveckling granskas från förhistorisk tid fram till 

1800-talet: 

a) någon utomeuropeisk högkultur (Egypten, Mesopotamien, Kina, 

araberna, inkas, Amerikas ursprungsbefolkning) 

b) handelns utveckling 

c) kulturens utveckling 

d) utvecklingen av trafik- och transportmedlen 

e) förändringar hos befolkningen. 

PROFIL FÖR ELEVENS GODA KUNSKAPER I SLUTET AV ÅK 6 

Eleven kan skaffa sig kunskaper om det förgångna 

* kan skilja fakta från åsikter 

* kan skilja källan och tolkningen från varandra. 

Eleven förstår historiska fenomen 

* kronologi: eleven vet att det förflutna kan indelas i olika tidsperioder 

och kan nämna karakteristiska drag för samhällen och tidsperioder 

97

* förändring och kontinuitet: eleven känner igen händelsernas kontinuitet 

från en tidsperiod till en annan och förstår att förändring inte är 

detsamma som framsteg och att förändringar inte heller betyder 

detsamma ur olika människors och gruppers synvinkel 

* orsak och verkan: eleven kan leva sig in i en människas situation förr i 

tiden: kan förklara varför människor under olika tidsperioder tänkte och 

handlade på olika sätt. 

Eleven kan utnyttja historiska kunskaper 

* kan skildra det tema som behandlas genom att förklara händelsen eller 

fenomenet ur vissa aktörers synvinkel 

* känner till att en del saker kan tolkas på olika sätt och kan förklara 

varför. 


MÅL 

Eleven skall 

* förstå begreppet tid och att historien indelas i olika tidsperioder samt 

kunna använda dessa begrepp 

* förstå från vilka källor vi fått kunskap om olika historiska perioder och 

att källor kan tolkas olika samt att denna kunskap förändras genom 

upptäckten av nya källor och forskning 

* förstå den historiska kunskapens natur och bekanta sig med olika källor 

och från dem kunna inhämta och använda historisk kunskap 

* bekanta sig med olika källor, jämföra dem och på basis av dem kunna 

bilda sig en egen motiverad åsikt gällande historiska och aktuella 

problem 

* lära sig att känna igen kontinuiteten i historien 

* kunna se orsaker och följder av en förändring för olika människor samt 

att en förändring inte är det samma som framsteg 

* kunna beskriva förändringar som väsentligt påverkat människors liv 

under 1800- och 1900-talet såsom Franska revolutionen, ideologier, 

industrialism, världskrigen, kalla kriget och teknologins utveckling 

* inse att varje människa har en betydelse för den historiska utvecklingen 

* lära sig att jämföra liknande händelser och att bedöma framtida 

alternativ med hjälp av kunskap om historisk förändring 

* kunna förstå och gestalta nuet 

* få en uppfattning om sin egen identitet vilket ger möjlighet till att få en 

förståelse för kulturens inflytande och kulturella olikheter 

* få en uppfattning om hur man har kunnat påverka och hur man kan 

påverka samhället 

* få möjlighet att bygga upp en jagbild som på ett sunt sätt stärker elevens 

självförtroende, känsla av trygghet och ger möjlighet till att kunna ta 

ansvar för sig själv, sin näromgivning, miljö, välfärd och hållbar 

utveckling 

* bli bekant med sina egna rötter genom att lära sig om den egna familjens 

och hembygdens historia och de förändringar som skett. 

98


Ämnet historia 

* Allting är historia / Människans roll i historien / Tidsbegreppet och 

tidsperioder 

* Historiska källor och informationsförmedlingens utveckling. 

Revolutioner och frihetsrörelser i Europa på 1800-talet och dess inverkan på 

historien 

* Franska revolutionen / Februarirevolutionen / Det galna året 

* Konservatism / liberalism / nationalism / socialism. 

Den industriella revolutionen 

* Uppfinningar / Urbanisering / Industrialiseringens inverkan på historien 

och nuet. 

Imperialismen 

* Erövringar, orsaker och följder för historien och nuet. 

Nordamerika på 1800-talet 

* USA:s uppkomst och utveckling till stormakt både politiskt och 

ekonomiskt 

* Indianernas och de färgades historia fram till idag. 

Ryssland på 1800-talet 

* Livet i tsarens Ryssland. 

Finland på 1800-talet fram till sekelskiftet 

* Finland som en del av det ryska riket / Livet i 1800-talets Finland / 

Förryskning. 

Från stormakternas maktkamp till första världskriget och dess följder 

* Första världskriget, dess orsak och följder 

* Ryska kejsardömets fall och revolutionerna år 1917 

* Finlands självständighet och inbördeskriget. 

Tiden mellan världskrigen 

* Fredstanken / Världsekonomins ras och följderna av detta / Fascismen 

och Hitlers maktövertag. 

Andra världskriget 

* Andra världskrigets orsaker, händelser och följder / Människan i krigets 

fotspår med tyngdpunkt på förintelsen. 

Finland i andra världskriget 

* Vinterkriget / Mellankrigstiden / Fortsättningskriget / Lapplandskriget 

* Människan i krigets fotspår / Freden, återuppbyggnad och förhållandet 

till Sovjetunionen. 

Finland från 1950-talet till idag 

* Neutralitet / Näringsstrukturen / Välfärdssamhället. 

99

Från Kalla kriget till fredlig samexistens 

* Konflikter mellan öst och väst / Händelser under Kalla krigets tid / 

Fredsrörelsen och försök till fredlig samexistens 

* Från ett splittrat till ett enat Europa. 

Plock från 1950-2000-talets historia 

* Från varje årtionde behandlas de största händelserna i varje världsdel. 

Hållbar utveckling 

* Världens delning i fattiga och rika stater och problem som detta medför / 

Naturtillgångar och miljöproblem 

* Konsumtionssamhällets uppkomst och dess följder för omgivningen och 

människors liv 

* Utvecklingen av jämlikhet mellan folkgrupper och kön. 

Aktuella händelser 

Lokal historia 

* Förhållandena på Kimitoön under krigsåren på 1800- och 1900-talen / 

Kimitoöns historia. 

Valbart fördjupningsområde 

* T.ex. - lokalhistoria 

- min egen historia. 

KRITERIER FÖR VITSORD 8 VID SLUTBEDÖMNINGEN 

Att inhämta kunskap om det förgångna 

Eleven 

* kan skilja mellan förklarande och irrelevanta faktorer 

* kan läsa och tolka källmaterial av olika slag. 

100 

Att förstå historiska händelser 

Eleven 

* kan placera in händelser som han eller hon har studerat i deras historiska 

sammanhang och kan på så vis tidsbestämma dem 

* kan förklara varför människor på vissa livsområden handlade annorlunda 

förr än idag 

* kan anföra orsaker till och följder av historiska händelser. 

Att använda historiska kunskaper 

Eleven 

* kan besvara frågor om det förflutna med hjälp av information ur olika 

källor, även information som skaffats med hjälp av modern teknologi 

* kan bilda sig en uppfattning om händelser och fenomen samt motivera 

och bedöma sin uppfattning. 

Alla vitsord påverkas av elevens arbetsinsats. Arbetsinsatsen skall motsvara den 


vilja att göra sitt bästa. Eleven kan sänka sitt vitsord genom visat ointresse, 

koncentrationssvårigheter och svag arbetsmoral.

Bedömning i historia 

Vitsordet 10 9 8 7 6 5 4 

Årskurs 7 

Årskurs 8 

Mycket goda 



som tas upp i 

åk 7 

Mycket god 


tillämpa källmaterial 


att förstå orsak 

och följd till 

mänskligt 

handlande samt 

kunna kritisera 

men även 

acceptera 

mänskligt 

handlande 


att placera 

händelser i sitt 

historiska 

sammanhang 



muntligt och 

skriftligt 


ämnet 

Stort intresse 

för hembygdens 

historia 

Mycket god 

arbetsmoral 

Klarar med 

mycket goda 

kunskaper av 

de krav som 

ställs för 

vitsordet 8 


ämnet 

Stort intresse 

för hembygdens 

historia 

Goda resultat i 


i ämnet 

Mycket god 


uttrycka sig 

muntligt och 

skriftligt 

Mycket god 

arbetsmoral 



som 

tas upp i åk 7 


att tillämpa 

källmaterial 




mänskligt 



men även 

acceptera 

mänskligt 

handlande 


att placera 


historiska 

sammanhang 



muntligt och 

skriftligt 


ämnet 

Intresse för 

hembygdens 

historia 


Klarar med 


av de 


för vitsordet 8 


ämnet 

Intresse för 

hembygdens 

historia 

Goda resultat i 


i ämnet 



muntligt och 

skriftligt 


Medelgoda 



som tas upp i 

åk 7 

Medelgod 


tillämpa källmaterial 




mänskligt 



men även 

acceptera 

mänskligt 

handlande 

En viss förmåga 

att placera 

händelser i 

sitt historiska 

sammanhang 

Medelgod 


uttrycka sig 

muntligt och 

skriftligt 




Klarar de 



vitsordet 8 



Medelgoda 

resultat i alla 


ämnet 

Medelgod 


uttrycka sig 

muntligt och 

skriftligt 

Medelgoda 



som tas upp i 

åk 7 


att tillämpa 

källmaterial 

Medelgod förmåga 

att förstå 

orsak och följd 

till mänskligt 



men även 

acceptera 

mänskligt 

handlande 


att placera 

händelser 

i sitt historiska 

sammanhang 

Förmåga att 

uttrycka sig 

muntligt och 

skriftligt 

Har en viss 


klara av de 



Medelgoda 



ämnet 



muntligt och 

skriftligt 



som tas 

upp i åk 7 


att tillämpa 

källmaterial 


att förstå 

orsak och följd 

till mänskligt 



men även 

acceptera 

mänskligt 

handlande 


att med hjälp 

av exempel 

kunna placera 


historiska 

sammanhang 



muntligt och 

skriftligt 

Har en svag 


klara av de 



Svaga resultat i 


i ämnet 



muntligt och 

skriftligt 


(erhåller 

vitsordet 5) 

som enligt 

förmåga 

försökt uppnå 

de krav som 


vitsordet 6 


(erhåller 

vitsordet 5) 

som enligt 


försökt uppnå 

de krav som 

ställs på 

vitsordet 6 

101 

Elev 

underkänns 

(erhåller 

vitsordet 4) 

som på grund 

av dålig 

arbetsmoral 

och ointresse 




Elev 

underkänns 

(erhåller 

vitsordet 4) 

som på grund 

av dålig 

arbetsmoral 

och ointresse 



på vitsordet 6

7.13 Samhällslära 


Syftet med undervisningen i samhällslära är att handleda eleven i att växa upp till en 

aktiv och ansvarskännande aktör i samhället. Undervisningen skall ge kunskap och 

erfarenhet om samhällets struktur och verksamhet samt om möjlighet till påverkan. 

Undervisningen skall stödja elevens uppväxt till en tolerant och demokratisk medborgare. 

MÅL 

Eleven skall 

* ges möjlighet att bygga upp en egen kulturell identitet 

* få en uppfattning om den samhälleliga kunskapens natur 

* inhämta och tillämpa information, kunskap och erfarenhet om samhället 

och näringslivet vilket skall ge eleven möjlighet att kunna verka i och 

sköta sina angelägenheter i samhället 

* ges kunskap som ger möjlighet till att växa upp till aktiv, kritisk och ansvarskännande 

samhällsmedlem som känner till sina möjligheter samt 

har intresse för att påverka 

* lära sig förstå de samhälleliga beslutens inverkan på medborgarnas liv 

* få beredskap för att respektera arbete och för att kunna bygga upp en 

egen arbetsetik 

* lära sig grunderna i entreprenörskap och lära sig förstå entreprenörskapets 

betydelse för samhället 

* lära sig att granska och utveckla sitt kunnande som ansvarsfull konsument 

* känna till de rättsliga följderna av sitt handlande. 


Människan och samhället 

* Individen som medlem i olika gemenskaper och möjligheter att fungera i 

dessa 

* Människans rättigheter och skyldigheter 

* Koppling till och exempel från andra länder. 

Människan och lagen 

* Finlands straffsystem 

* Processen från brottslig handling till straff 

* Brottsligheten och brottslingen i Finland samt Finlands fängelser 


Människan och medborgarskyddet 

* Rättssäkerhet 

* Trafiksäkerhet 

* Försvaret och utrikespolitik. 

Människan och ekonomi 

* Mikro- och makroekonomi 

102

* Privat hushållning 

* Individen och hushållen som konsumenter och ekonomiska aktörer 

* Arbete och entreprenörskap 

* Konjunkturväxlingarnas, arbetslöshetens och inflationens påverkan på 

privat- och offentlig ekonomi 

* Offentlig ekonomi och beskattning 

* Handel och utrikeshandel 

* Välfärd, välfärdssamhälle och jämlikhet 

* Hållbar utveckling 

* Den globala ekonomins betydelse 

* Kommunal ekonomi. 

Människan och förvaltningen 

* Medborgarens möjlighet att påverka 

* Demokrati och diktatur 

* Finland, en suverän republik 

* Partier, val och valsystem 

* Förvaltningen från EU till kommunen 


Människan och arbete 

* Arbetsmarknadsparter och arbetsmarknadsorganisationer 

* Arbetstagarens rättigheter och skyldigheter 

* Arbetsgivarens rättigheter och skyldigheter 

* Arbetarskyddet 

* Arbetslöshet 


Människan och socialskyddet 

* Avsikten med socialskyddet 

* Olika sociala bidrag 

* FPA. 

Aktuella händelser 

* Mediernas roll 

* Dagsaktuella händelser - Nyheternas värld 

* Diskussion. 

Fördjupningsområden 

* Kimitoöns kommun 

* Aktuella val och politiska händelser 

* Företagsamhet 

* Aktiekunskap samt olika former av sparande 

* Lagkunskap 

* Annat valbart fördjupningsområde. 

103


Att inhämta och använda information om samhället 

Eleven 

* kan kritiskt tolka information, statistik och grafiska framställningar som 

förmedlas av medierna 

* kan motivera sina uppfattningar om samhälleliga angelägenheter 

* kan jämföra olika alternativ gällande samhälleligt beslutfattande och 

ekonomiska lösningar och följderna av dem. 

Att förstå samhällelig information 

Eleven 

* förstår att det finns flera alternativ när det gäller att fatta samhälleliga 

beslut och lösa ekonomiska frågor 

* förstår etiska frågor i anslutning till samhällelig och ekonomisk verksamhet. 

Alla vitsord påverkas av elevernas arbetsinsats. Arbetsinsatsen skall motsvara den 


viljan att göra sitt bästa. Eleven kan sänka sitt vitsort genom ointresse, 

koncentrationssvårigheter och svag arbetsmoral. 

Bedömning i samhällslära 

Vitsordet 10 9 8 7 6 5 4 

Årskurs 9 

- Klarar med 

mycket goda 

kunskaper av 

de krav som 

ställs på vitsordet 

8 

- Intresserad av 

ämnet 

- Goda resultat 


i ämnet 

- Mycket god 


uttrycka sig i 

muntlig och 


- Klarar med 


av de krav 


vitsordet 8 

- Intresserad av 

ämnet 

- Goda resultat 


i ämnet 

- God förmåga 


i muntlig och 


- Klarar av de 



vitsordet 8. 

Se nedan 

- Ett visst 

intresse för 

ämnet 

- Medelgoda 



ämnet 

- Medelgod 



muntlig och 


- Har en viss 


klara de krav 


vitsordet 8 

- Medelgoda 



ämnet 

- Medelgod 



muntlig och 


- Har en svag 


klara av de 



- Svaga resultat 


i ämnet 

- Svag förmåga 


i muntlig och 


- Elev 

godkänns 

(erhåller 

vitsordet 5) 

som enligt 


uppnå de 



104 

- Elev 

underkänns 

(erhåller 

vitsordet 4) 

som på grund 

av dålig 

arbetsmoral 

och ointresse 



på vitsordet 6

7.14 Musik 

Till musikundervisningens uppgifter hör att uppmuntra eleverna till ett mångsidigt 

musikaliskt uttryck, där det centrala är att göra musik tillsammans. 

I musikundervisningen ingår sång, spel, musiklyssnande, musik och rörelse samt 

andra sätt att producera och framföra musik. 

För att uppmuntra och stödja en helhetsbetonad uttrycksform hos barnet knyts 

element från andra läroämnen in. 

Förskolan 

MÅL 


* att väcka intresse och glädje för musik 

* till uppmuntran att uttrycka sig via musiken enskilt och i gruppen 

* att föra vidare ett kulturarv. 


* sjunga, spela och röra sig till musik, dramatisera 

* lyssna till ljud i omgivningen – tystnad 

* rytmer; - grund, tal, melodi m.fl. 

* melodi: hög / låg 

* form: långsam / snabb, 3/4 takt/ 2/4 takt, moll/dur 

* dynamik: stark / svag 

* sånglekar, fingerlekar, ringdanser. 


I undervisningen i årskurserna 1-4 är det centrala att utveckla elevernas musikaliska 

uttryck genom lekfull och helhetsinriktad verksamhet. Undervisningen skall erbjuda 

eleven erfarenhet av många slag av ljudvärldar och musik samt uppmuntra honom 

eller henne till att uttrycka och förverkliga sina egna tankar och föreställningar. 

MÅL 

Eleven skall 

* tillägna sig grundläggande kunskaper och färdigheter i att uttrycka sig 

musikaliskt 

* lära sig använda rösten på ett naturligt sätt och få mod att uttrycka sig 

själv musikaliskt genom att sjunga, spela och röra sig till musik både 

ensam och i grupp 

* lära sig skapa musik med ljud och rytmiska och melodiska motiv som 

stoff 

* lära sig att koncentrerat och aktivt lyssna på musik och iaktta ljudmiljön 

* lära sig musikaliska grundbegrepp 

* bekanta sig med såväl inhemsk som utländsk musik 

105

* lära sig reflektera över sin egen musikaliska verksamhet 

* lära sig att fungera på ett ansvarsfullt sätt som medlem i en musicerande 

grupp och som musiklyssnare. 


* möjlighet att finna glädje i musik 

* att använda den lokala och finlandssvenska musikskatten samt psalmer 

* röstbehandling genom tal, ramsor, sånglekar och sånger samt sångövningar 

som förbereder för flerstämmighet 

* övningar med kropps-, rytm- och melodiinstrument 

* lyssnande samt beskrivning av upplevelser 

* musikaliska grundbegrepp för musikens element – rytm, melodi, 

harmoni, dynamik, klangfärg och form 

* sång, spel och inspelningar som gör eleven förtrogen med både finsk 

musik och musik från andra länder och kulturer och som innehåller 

musikstilar från olika tidsperioder. 


Eleven 

* kan använda rösten så att han eller hon kan delta i enstämmig sång 

* uppfattar musikens grundpuls så att han eller hon kan öva sig att spela 

och delta i samspel 

* kan fungera i en musicerande grupp och ta hänsyn till de andra medlemmarna 

i gruppen 

* behärskar en sångrepertoar, delvis utantill 

* kan ensam och i grupp med hjälp av ljud, rörelse, rytm och melodi hitta 

på musikaliska lösningar i olika övningar t.ex. eko, fråga/svar, solo/tutti 

* kan använda grundläggande musikaliska begrepp i samband med 

musicering och musiklyssnande 

* kan känna igen musik och uttrycka sina lyssnarupplevelser verbalt, med 

bilder eller med rörelser. 


I musikundervisningen i årskurserna 5-9 analyserar man musikens värld och musikaliska 

upplevelser och lär sig att i samband med musiklyssnande och musicering använda 

sig av musikaliska begrepp och notation. 

MÅL 

Eleven skall 

* upprätthålla och utveckla sin musikaliska uttrycksförmåga på olika sätt 

* lära sig att kritiskt iaktta och bedöma olika ljudmiljöer 

* fördjupa sin kännedom om musikens olika arter och stilar 

* lära sig att förstå vilken uppgift musikens element, rytm, melodi, 

harmoni, dynamik, klangfärg och form har i musiken samt lära sig att 

använda begrepp och notationer för dem. 

106


* övningar i röstbehandling samt en- och flerstämmig repertoar som ger 

inblick i olika sångsätt, delvis utantill 

* övningar som utvecklar förmågan till samspel och en spelrepertoar som 

allsidigt representerar olika musikstilar och –kulturer 

* inspelningar av olika slags musik och härledning av tidsperiod, plats och 

kulturmiljö 

* utvecklande av egna musikaliska idéer t.ex. med hjälp av ljud, sång, 

olika instrument, rörelse och musikteknologi. 


107 

Eleven 

* deltar i allsång och kan sjunga melodiskt och rytmiskt rätt samt i riktning 

med melodilinjen 

* behärskar grundtekniken på något rytm-, melodi- eller ackordinstrument 

så att han eller hon kan delta i samspel 

* kan lyssna till musik och göra iakttagelser av det samt komma med 

motiverade synpunkter på det hörda 

* känner igen och kan skilja mellan olika musikstilar och musik från olika 

tidsperioder och kulturer 

* känner till central finländsk musik 

* kan använda musikaliska begrepp i samband med musicering och musiklyssnande 

* kan använda musikaliska element som byggnadsmaterial för att utveckla 

och förverkliga egna musikaliska idéer och tankar.

7.15 Bildkonst 

Undervisningen i bildkonst har som uppgift att stöda elevens visuella tänkande och 

utveckling av estetiskt och etiskt medvetande samt ge färdigheter för ett eget visuellt 

uttryck. Det centrala i undervisningen i bildkonst är att eleven skall förstå kulturens 

visuella uttrycksformer i samhället, dvs. konst, media och miljö. 

Syftet med undervisningen är att eleven skall utveckla en personlig relation till 

konst. Undervisningen i bildkonst skapar en grund för värdering av och förståelse för 

den visuella världen i den finländska kulturen, i elevens egen kultur och i kulturer som 

är främmande för honom eller henne. Undervisningen i ämnet bildkonst utvecklar de 

färdigheter som behövs i byggandet av en hållbar framtid. 

Utgångspunkten för undervisningen är varje barns egen värld av upplevelser och 

erfarenheter. Det centrala i undervisningen är att eleverna utvecklar baskunskaper, lär 

sig skapa bilder och stiftar bekantskap med bildkonst. Eleverna uppmuntras att göra 

mångsidiga estetiska iakttagelser och att skapa sig föreställningar. De får stöd och 

uppbackning för att lära sig berätta om sina iakttagelser, tankar och känslor och att 

uttrycka sig själva mångsidigt med hjälp av bildkonstens medel. Målet för undervisningen 

är att eleverna skall ges möjlighet att få inblick i olika områden som anknyter 

till konst genom att betrakta konstverk och besöka museer och utställningar. 

Utgångspunkterna för konstnärliga uttrycksformer och konstnärlig verksamhet är 

omgivningens bildvärld, sinnesintryck, föreställningar och upplevelser. Målet för 

undervisningen är att utveckla elevens fantasi och främja hans eller hennes förmåga 

till kreativ problemlösning och undersökande studier. Att uppmuntra elevernas egna 

idéer, val och beslut främjar utvecklingen av elevernas initiativrikedom. Eleverna 

vägleds i att arbeta långsiktigt och de uppmuntras att förhålla sig reflekterande och 

undersökande till sitt arbete. 

För att stödja en helhetsbetonad uttrycksform hos barnen knyts element från musik, 

litteratur, slöjd, dans och drama till undervisningen i bildkonst. Eleverna lär sig att 

värdesätta alster som de själva och andra gjort. 

Temaområdena kopplas till elevens mest betydelsefulla erfarenheter och livsinnehåll. 

I undervisningen i bildkonst skall den inre integrationen i läroämnet beaktas, 

varvid uttrycks-, färdighets- och kunskapsmål samtidigt uppnås i bildskapandet. Läroämnet 

är tematiskt till sin karaktär, vilket möjliggör en stressfri anda och långsiktigt 

arbete. 

Förskolan 

Inom bildkonsten är det viktigt att uppmuntra barnet till att våga experimentera, 

upptäcka och undersöka. I undervisningen litar den vuxne på barnets egen förmåga 

och fördomsfrihet. Barnets egna målsättningar och tillvägagångssätt respekteras. 

Barnet skall kunna känna skaparglädje och få en känsla av välbehag. Barnet bör 

uppmuntras till att värdesätta sitt eget arbete. 


* själv få pröva på och producera olika material och tekniker 

* hobbyarbete: klippa, limma, måla… 

* textilarbete: sy, tygtryck… 

* träslöjd: spika, såga, borra… 

* delta i vardagssysslor och hushållsarbeten tillsammans med vuxna 

108

* bekanta sig med konst och hantverk av alla slag t.ex. gå på utställningar 

* bekanta sig med färglära, grundfärger, färgblandning. 


I undervisningen i bildkonst i årskurserna 1-4 skall eleverna på ett mångsidigt sätt öva 

sig i sinnesförnimmelser och fantasiutveckling. Man närmar sig konsten på ett lekfullt 

sätt. Grundinnehållet i undervisningen utgörs av grunderna i visuellt uttryck samt 

arbetssätt och material som är utmärkande för bildkonsten. Den bildkonstnärliga 

processen, som består av planering, skissering, bedömning och färdigställande, skall 

betonas i undervisningen. Eleven skall uppmuntras till att fullborda sina arbeten och 

till att spara dem. 

MÅL 

Eleven skall 

* lära sig färdigheter och kunskaper som behövs för att kunna uttrycka sig: 

att göra iakttagelser, att bearbeta sina fantasier, att hitta på och kreativt 

lösa problem, att göra val och motivera dem samt att ställa upp egna mål 

* lära sig färdigheter som behövs för bildframställning och rumsåtergivning, 

materialkännedom 

* lära sig att uttrycka sig med hjälp av bildkonstens olika tekniker, material 

och redskap 

* lära sig att granska sin egen bildkonstnärliga verksamhet och att diskutera 

dem samt att respektera olika uppfattningar om konst och visuell 

kommunikation 

* lära sig att i sin egen kultur och i främmande kulturer i sin egen erfarenhetskrets 

känna den visuella traditionen och nutidskonsten, finländska 

byggnadstraditioner, arkitektur och formgivning samt viktiga byggnader 

och naturmiljöer på den egna hemorten 

* lära sig att bedöma estetiska värden, trivsel och funktionsduglighet i sin 

omgivning 

* lära sig att granska olika mediers betydelse i sitt eget liv 

* lära sig att använda redskapen för visuell kommunikation och att förstå 

skillnaderna mellan den verkliga och den fiktiva världen 

* lära sig förstå att det finns olika sätt att betrakta konst och visuell kommunikation 

samt att använda konstbegrepp i diskussioner om egna och 

andras arbeten 

* lära sig att använda de olika redskapen för visuell kommunikation och 

att förstå skillnaderna mellan den verkliga och den fiktiva världen. 


Att uttrycka sig i bild och tänka visuellt 

* visuella uttryckssätt: att teckna, måla, modellera och bygga 

* att i sin bildframställning bekanta sig med olika redskap, måla, 

modellerna, göra grafik, teckna och bygga 

* att välja lämpligt redskap och material för sin bildframställning och att 

undersöka materialens egenskaper 

109

* grunderna i bildkomposition: att lära sig bildens beståndsdelar: färg, 

linje, form, rytm, ljus och skugga, jämvikt, spänning, rum och rörelse i 

bilduttrycket 

* att förstå bokstaven i bildframställningen 

* att granska och bedöma bilder samt att i diskussioner kring dem använda 

konstbegrepp. 

Konstkännedom och kulturell kompetens 

* besök på museer och konstutställningar på hemorten eller att bekanta sig 

med konstnärens arbete 

* analys av fotografier och konstbilder genom att göra egna och diskutera 

dem 

* finsknationella mästare, exempel på konst från olika epoker samt nutidskonst. 

Miljöestetik, arkitektur och formgivning 

* bekanta sig med och beskriva natur och byggnader i närmiljön, att känna 

igen förändringar i miljön 

* granska föremål, deras planering och framställning 

* tredimensionellt byggande, miljöplanering och miniatyrmodeller. 

Medier och visuell kommunikation 

* bildberättelsens grunder: berättelse till bild, närbild, avståndsbild, 

kombination av bild och text 

* illustrationer, tecknade serier, reklambilder, fotografier och video, 

digitala bilder 

* kritisk iakttagelse och analys av visuella budskap i tv, dataspel, filmer, 

tecknade serier och reklamer. 

Speciellt fästes vikt vid: 

Åk 1-2 

- Eleverna skall lära sig att behandla arbetsmaterialet väl 

- Eleverna skall känna igen och sträva efter välgjorda uppgifter 

- Färglära: orange, grön, lila 

- Proportioner 

- Forma lera 

Åk 3-4 

- Mera färglära: mellanfärger, motsatta färger, brun, eventuellt grå 

- Proportioner 

- Utveckla olika formningstekniker 

Uppgifter från varje tema skall ingå varje läsår. Uppgifterna väljs med tanke på 

elevernas förkunskaper och ålder. 

Undervisningen skall ske på ett lekfullt, experimentellt och undersökande sätt. 

Arbetsuppgifterna kan också integreras med andra ämnen. Eleverna skall beredas 

möjlighet att diskutera kring sina och andras bilder så att de lär sig förstå och uppskatta 

olika slag av bilder. 

110



Eleven 

* kan ge sina tankar, känslor och föreställningar visuell form samt omvandla 

sina iakttagelser och föreställningar till bilder 

* kan använda de viktigaste redskapen och teknikerna i sin bildframställning 

samt använda skisser som hjälpmedel i sitt arbete 

* kan vårda arbetsredskap och material 

* behärskar kompositionens grunder 

* kan redovisa sin arbetsprocess och använda den vid självvärdering. 


Eleven 

* kan diskutera egna och andras bilder, motivera sin konstsmak och använda 

konstbegrepp i diskussioner 

* vet vad konstnärer, arkitekter och planerare gör, känner till några finländska 

konstnärers och arkitekters arbeten samt visuella uttryck för 

främmande kulturer i sin egen erfarenhetskrets 

* vet hur man för sig i ett museum och på en konstutställning 

* under handledning använda olika källor, t.ex. konstverk, bilder i omgivningen, 

naturen och den byggda miljön, böcker, tidningar, museer, gallerier 

och datanätet. 


Eleven 

* kan identifiera och bedöma estetiska och etiska värden i den egna närmiljön 

och i skolan 

* känner till grunderna för planering och formgivning 

* arbeta på egen hand och i samverkan med andra då han eller hon 

planerar. 


Eleven 

* kan bedöma hur han eller hon utnyttjar media, kan göra val och motivera 

sin ståndpunkt 

* kan observera och bedöma skillnaderna mellan den verkliga och den 

fiktiva världen 

* kan använda vissa redskap för visuell kommunikation. 

För att bli godkänd i ovanstående olika lärokurser krävs att eleven inhämtat åtminstone 

hjälpliga kunskaper om innehållet. 


(I DCS undervisas bildkonst obligatoriskt till åk 7 samt valbart åk 8) 

(I KNS undervisas bildkonst obligatoriskt till åk 7 samt valbart åk 8-9) 

I undervisningen i bildkonst i årskurserna 5-9 betonas bildens betydelse som ett medel 

för uttryck och kommunikation, att behärska grunderna och tillvägagångssätten för 

111

112 

visuellt uttryck och att hantera medieteknik. Elevens kännedom om konst och konsthistoria 

och förmåga att tolka bilder skall utvecklas genom visuella uppgifter. 

Konstkännedom består av egna upplevelser, kunskaper och färdigheter. Strävan är 

att eleverna skall utveckla ett levande förhållande till konsten både som åskådare och 

utövare. Målet är att elevernas insikt i olika kulturer och hur de samverkar med 

varandra skall utvecklas. 

Inlärningssituationerna skall stödja elevernas möjligheter att arbeta tillsammans och 

i växelverkan med varandra och ge dem gemensamma konstupplevelser. Målet är att 

arbetet, dokumentationen av arbetsprocessen och utvärderingen av den tillsammans 

med andra elever skall utveckla elevens förståelse för bildkonstens olika processer och 

stödja utvecklingen av visuellt tänkande och lärande. 

MÅL 

Eleven skall 

* lära sig att inom bildkonst och visuell kommunikation känna till centrala 

uttryckssätt, material, tekniker och arbetsredskap och att i sitt skapande 

använda dem på ett ändamålsenligt sätt 

* lära sig att njuta av att uttrycka sina tankar, iakttagelser, fantasier och 

känslor visuellt och att förstå hur olika fenomen i livet behandlas i 

konsten 

* lära sig att förstå den konstnärliga processens särdrag då han eller hon 

dokumenterar sin arbetsprocess 

* lära sig att bedöma sitt eget och andras konstnärliga uttryck och arbetssätt, 

såsom innehållsmässiga, visuella och tekniska lösningar och att 

använda centrala begrepp i bildkonsten 

* lära sig utnyttja kulturella tjänster och elektroniska medier som källor för 

sitt arbete, för informationssökning och för egna upplevelser 

* lära sig olika metoder för visuell kommunikation och påverkan och lära 

sig att använda de viktigaste medlen för visuell kommunikation för att 

uttrycka sina tankar i medierna 

* lära sig att betrakta och bedöma konst, visuell kommunikation och miljö 

ur estetisk och etisk synvinkel 

* lära sig att arbeta självständigt och som medlem i en grupp i olika konstprojekt. 



* teckning, grafik, målning, keramik, skulptur, installationskonst och 

miljökonst, fördjupat bildtänkande 

* grunderna i bildkomposition: jämvikt, spänning, rytm, form, färg, rum, 

rörelse, linje och tid 

* bildsymbolik och olika stilar i bildkonsten i den egna visuella framställningen 

* att ge sina iakttagelser, tankar och föreställningar visuell form. 


* centrala drag i konstens historia och nutidskonsten och i bildvärlden i 

olika kulturer

* ledda besök på utställningar eller museer, att bekanta sig med en 

konstnärs arbete och att utnyttja kulturtjänster på Internet 

* bildanalys: att undersöka hur ett bildkonstverk är uppbyggt, att tolka 

bildens innehåll och ge konstkritik. 


** att granska växelverkan mellan natur och byggd miljö, att studera 

byggnadsarvet och att granska och bedöma olika miljöer ur estetisk, 

etisk, ekologisk och planeringsmässig synvinkel 

** att bekanta sig med uttryckssätt, stildrag och traditioner i arkitektur och 

formgivning 

** att bekanta sig med de viktigaste representanterna för finländsk arkitektur 

och formgivning 

* att studera, planera och bygga rum, att bekanta sig med formgivningsprocessen 

och granska sambandet mellan material och användnings- 

ändamål. 

** speciellt för åk 7-9 


* granskning av bildens funktioner i medierna, analys av olika medieprodukters 

uppbyggnad och innehåll 

* fotografering av videofilmning och digital fotografering 

* former för bildberättande: särdrag hos illustrationer, tecknade serier och 

rörliga bilder 

* grafisk design: att kombinera ord och bild, grunderna i typografi och 

layout 

* kanaler och uttrycksmedel för reklam 

* analys av filmer och tv-program. 

Speciellt fästes vikt vid: 

Åk 5-6 

- mera färglära: mellanfärger, motsatta färger, brun, grå 

- proportioner: människokroppen, ansikte 

- formningstekniker: ringmetoden, kavla, tumma 

- bildanalys: tolka bildens innehåll 

- grafik: linosnitt 

- konsthistoria 

- perspektiv 

Åk 7-9 

- färglära 

- perspektiv 

- konsthistoria: inhemska, konststilar 

- bildanalys: fortsätta tolka bildens innehåll 

- formning: skulptur 

- grafik: mera linosnitt/torrnål. 

Valfri bildkonst 

MÅL 

Att fördjupa sig i olika delområden och bredda sina kunskaper och färdigheter i 

enlighet med målen för bildkonst i årskurserna 5-9. 

113


Uppgifter och projekt som utförs självständigt och som grupparbete. 

Delområden att bekanta sig med och fördjupa sig i: 

* teckning, grafik, målning, keramik och skulptur 

* bildkomposition 

* konsthistoria och nutidskonst 

* besök på utställningar 

* arkitektur och formgivning 

* fotografering 

* grafisk design och reklam 

* tecknade serier och illustrationer 

* bildanalys. 


Eleven 

* kan uttrycka sig visuellt 

* kan använda metoder för bildkomposition samt viktiga material och 

tekniker i bildkonsten och de visuella medierna 

* kan i sitt arbete välja de material och tekniker som lämpar sig bäst för 

ändamålet 

* kan redogöra för bildskapandet som en process som sträcker sig från 

skisser till färdiga arbeten 

* kan identifiera vissa centrala fenomen i bildkonsten och placera dem i 

sin tid och i sitt kulturella sammanhang 

* kan undersöka och tolka bilder i konst och medier 

* kan utnyttja konstnärsbesök, besök på utställningar och museer och 

kulturella tjänster på Internet 

* kan särskilja, bedöma och värdesätta estetiska och ekologiska egenskaper 

hos olika miljöer 

* känner till planerings- och formgivningsprocessens olika skeden och kan 

tillämpa dem i sitt arbete 

* kan uppfatta kultur- och stildrag i arkitektur och hos föremål 

* grunderna i visuell kommunikation och medieteknologi; fotografering 

eller videofilmning, digital bildbehandling och grafisk planering 

* kan analysera medieframställningar vad gäller innehåll, uppbyggnad och 

visuellt utförande 

* kan iaktta och bedöma sitt lärande och utnyttja andras respons i sitt 

arbete 

* kan dokumentera sin arbetsprocess och utnyttja dokumentationen vid 

självvärdering 

* kan arbeta såväl självständigt som interaktivt tillsammans med andra i 

enlighet med vad uppgiften kräver 

* kan under handledning använda konstverk, bilder i omgivningen, natur 

och bebyggelse, böcker, tidningar, museer, gallerier och Internet som 

källor för information och upplevelser. 

114

7.16 Slöjd 

Förskolan 

Småslöjd gör barnen bekanta med hantverkskulturen. Barnet får öva basfärdigheter i 

småslöjd. I småslöjden får barnet också öva finmotoriska färdigheter. 

MÅL 


* att bekanta sig med material från sin egen omgivning samt med nya 

material 

* att utveckla koordinationen öga-hand och handen motorik 

* att utveckla tänkandet med hjälp av motoriska funktioner 

* att utveckla basfärdigheter i planering och komposition 

* att utveckla utvärderingen av sitt eget arbete och sina egna alster. 


Den centrala uppgiften inom slöjdundervisningen i årskurserna 1-4 är att eleven skall 

lära sig de slöjdkunskaper och –färdigheter som behövs i vardagslivet samt att väcka 

hans eller hennes kritiska förmåga, ansvarskänsla och kvalitetsmedvetenhet i arbete 

och materialval. Eleven skall lära sig att planera sitt arbete och ges grundförutsättningar 

att under lärandets gång förverkliga sina planer för att på detta sätt småningom 

behärska slöjdprocessen i sin helhet. Eleven får handledning i att använda enkla slöjdredskap 

samt olika maskiner och apparater på ett tryggt och ändamålsenligt sätt. 

Elevens förmåga att arbeta självständigt och långsiktigt samt hans eller hennes 

problemlösningsförmåga utvecklas både i grupp och genom individuellt arbete. Den 

erhållna problemlösningsförmågan och känslan av att behärska den ger arbetsglädje 

och eleven tillägnar sig en positiv inställning till arbete och studier. Undervisningen 

innehåller såväl teknisk- som textilslöjd och förverkligas med samma innehåll för alla 

elever. 

MÅL 

115 

Eleven skall 

* lära sig olika begrepp som hänför sig till slöjd och lära sig att använda 

olika material, arbetsredskap och arbetssätt 

* lära sig slöjdens grundtekniker, begrepp och produktplanering samt öva 

sig i de färdigheter som dessa förutsätter, vilket utvecklar elevens tankeförmåga 

och kreativitet 

* lära sig rumsgestaltning och tredimensionellt tänkande genom att planera 

och tillverka slöjdprodukter 

* lära sig att fästa vikt vid produkters estetiska egenskaper, färger och 

former 

* lära sig att tillverka, underhålla och reparera vardagliga bruksföremål 

* lära sig ta ansvar för föremål i sin omgivning och förstå att produkter har 

en livscykel 

* bekanta sig med användningen av informationsteknik under slöjdprocessens 

olika skeden och i olika inlärningsmiljöer 

* lära sig att småningom behärska hela slöjdprocessen

116 

* bekanta sig med det omgivande samhällets teknologi 

* tillägna sig en positiv inställning till arbetsskydd och lära sig använda 

arbetsredskap, maskiner och apparater samt lära sig att sörja för trivseln i 

sin arbetsmiljö 

* lära sig att utvärdera och uppskatta både sitt eget och andras arbete. 


* centrala material samt arbetsredskap och arbetssätt som används i den 

tekniska slöjden och textilslöjden 

* säkerhetsfaktorer som gäller arbete och arbetsutrymmen 

* planering av egna arbeten, experiment och övningar i tekniker som 

behövs för att förverkliga planerna, visualiseringstekniker samt 

tillverkning av produkter 

* för hemorten typiska, både gamla och moderna, slöjdprodukter, -redskap 

och –material samt arbetssätt som anknyter till möjliga framtida fritidsintressen 

och yrken, samt särdrag i närmiljön som möjligtvis påverkats 

av andra hantverkskulturer 

* fenomen som förekommer nära eleven, i naturen och den byggda miljön 

samt deras teknologiska tillämpningar 

* vård, renovering, reparation samt återvinning och återanvändning av 

material och produkter. 

Årskurs 1-2 

Pappersarbeten 

* Rivning 

* Klippning 

- fritt 

- längs rät linje eller våglinje 

- enligt mönster 

* Vikningar 

Hobbyarbeten 

* Tryckmetoder 

* Modellering 

* Arbeten i hobbymaterial 

- flirtkulor, piprensare, trästickor, halm 

* Återanvändning 

- från gammalt till något nytt 

Träarbete och naturslöjd 

* Användning av olika naturmaterial 

* Limma, spika, såga 

Garnarbeten 

* Tvinna 

* Tofs och garnbollar 

* Virka 

* Fläta

Handsömnad 

* Trä på nål och göra knut 

* Börja och avsluta en söm 

* Sy i våffeltyg/filttyg 

* Förse med fyllning 

* Olika stygn 

- kaststygn 

- knapphålsstygn 

- korsstygn. 

117 

Teknisk slöjd åk 3-4 

På årskurserna 3 och 4 arbetar eleverna med enkla träslöjdsarbeten i vilka ingår 

arbetarskydd och redskapslära. Arbetarskyddet är en viktig del av slöjdprocessen vilket 

bör beaktas och gås igenom med eleverna. Att använda verktygen på rätt sätt och 

känna till deras namn gör slöjdandet säkrare. 

Planering 

Eleven: 

* gör egna skisser av slöjdprodukten 

* gör en arbetsbeskrivning enligt lärarens modell 

* arbetar efter en färdig arbetsordning 

Material 

Materiallära 

Allt material som används i den tekniska slöjden i årskurserna 3 och 4 s 

kall om möjligt vara mjukt och lätt att bearbeta. I slöjden används olika 

slag av virke av våra vanligaste träslag och skivmaterial gjorda av dessa. 

Som en naturlig del av det praktiska arbetet inom varje arbetsområde 

tillägnar sig eleverna kunskap om de material som används. 

Tekniker 

* 

Inom träslöjden övar eleven redan inlärda eller nya grundtekniker inom 

träslöjd. Eleven: 

mäter med linjal och vinkelhake 

* sågar till material med ryggsåg, fogsvans, figursåg och lövsåg 

* märker ut platser där han tänker bearbeta med penna, vinkelhake och pryl 

* använder skölp och stämjärn för urgröpning 

* hyvlar med skavhyvel och putshyvel 

* borrar med ackuborrmaskin och borrsväng 

* gör hopfogningar med lim och spik 

* putsar med rasp, fil och slippapper 

* täljer med täljkniv 

* ytbehandlar slöjdprodukter med vattenlösliga färger, vax 

olika träoljor 

eller 

Återbruk och sortering 

Eleven sorterar restbitar och avfall för återbruk eller återvinning. 

Utvärdering av slöjdprocessen 

Tillsammans med läraren utvärderar eleven sin egen slöjdprocess. 

Utvärderingen kan genomföras på olika sätt, t.ex:

* muntligt; genom utvärderingssamtal i grupp eller enskilt 

* skriftligt; med hjälp av utvärderingsblanketter 

* med portfolio-metoden. 

Textilslöjd åk 3-4 

Redskapslära 

Materiallära 


tillägnar sig eleverna kunskap och hjälpmedel som används, t.ex. 

symaskinens delar och funktioner. 

118 


tillägnar sig eleverna kunskap om de material och tillbehör som används. 

Produktplanering 

Ingår i varje arbetsområde 

* planerna åskådliggörs på olika sätt(t.ex. skisser, miniatyrer) 

Sömnad 

* grunderna i maskinsömnad 

* enkla sömnadsarbeten 

Garnarbete 

* stickning (på två stickor) 

* uppläggning, rätstickning, avmaskning 

* ev. virkning 

Återbruk 

* t.ex. använda trasiga produkter repareras eller används på nytt sätt, 

användning av restmaterial m.m. 

Olika handarbetstekniker 

Innehållet varierar beroende på elevernas önskemål, trender, årstid, 

tillgång till material och arbetsredskap m.m. 

t.ex. makramé, tygtryck, tovning, broderi m.m. 


Tillsammans med läraren utvärderar eleven sin egen 

slöjdprocess.Utvärderingen kan genomföras på olika sätt, t.ex: 





Eleven 

* kan under handledning planera en produkt som går att tillverka 

* kan under handledning arbeta ändamålsenligt och genomföra sin plan 

med beaktande av arbetssäkerheten

* behärskar slöjdens grundtekniker, känner till centrala begrepp och basmaterial 

* strävar efter att arbeta långsiktigt både i grupp och på egen hand, vill 

utvecklas som slöjdare och känner sitt ansvar för gemensamma arbetsredskap 

och trivsamheten i arbetsutrymmena 

* kan utvärdera och uppskatta sitt eget och andras arbete, lärande samt 

arbetsresultat 

* förhåller sig positivt till sitt eget och andras folkgruppers kulturarv. 


Den centrala uppgiften inom slöjdundervisningen i årskurserna 5-9 är att fördjupa och 

berika elevens färdigheter och kunskaper i slöjd så att han eller hon självständigare 

kan välja material, arbetssätt och arbetsredskap i slöjdprocessens olika faser. Eleven 

uppmuntras att planera innovativt och arbeta självständigt samt handleds till kvalitetsmedvetenhet 

vad gäller arbete och material. Elevens samarbetsförmåga uppövas 

genom gemensamma projekt inom slöjden och med andra läroämnen samt med 

representanter för arbets-, produktions- och kulturlivet på orten. Undervisningen 

omfattar det innehåll i både teknisk slöjd och textilslöjd som är gemensamt för alla 

elever, utöver vilket eleven också kan ges möjlighet att enligt intresse och fallenhet 

fördjupa sig antingen i teknisk slöjd eller textilslöjd. 

MÅL 

119 

Målen för årskurserna 1-4 fördjupas, och dessutom tillkommer följande mål: 

Eleven skall 

* lära sig att planera och tillverka ändamålsenliga och estetiska produkter 

av god kvalitet samt att ta hänsyn till de estetiska, ekologiska och 

ekonomiska värdena i arbetet 

* sätta sig in i finländarnas och andra folkgruppers formgivnings-, 

hantverks- och teknologikultur och på så sätt få stoff för att bygga upp 

sin egen identitet för sitt planeringsarbete 

* fördjupa sina kunskaper och färdigheter angående den traditionella och 

moderna teknologin som kan tillämpas i vardagslivet, i fortsatta studier, i 

kommande arbetsuppgifter och under fritiden 

* lära sig att utvärdera och reflektera över sitt eget och andras arbete samt 

att självständigt och i samarbete med andra söka kreativa lösningar på 

problem genom att mångsidigt och selektivt använda olika informationskällor 

* lära sig att ta ställning till den teknologiska utvecklingen och dess betydelse 

för människans, samhällets och naturens välmåga 

* lära sig att förstå företagsamhet och industriella produktionsprocesser. 


I årskurs 5-7 fördjupar sig eleven, enligt intresse, i antingen textil- eller teknisk slöjd. 

Under en period på 4-6 veckor, i varje årskurs, får grupperna undervisning i den andra 

slöjdarten. I årskurs 8-9 är slöjd ett valfritt ämne.

Gemensamt innehåll för teknisk slöjd och textilslöjd (genomförs separat i vardera 

läroämnet på det sätt som är mest utmärkande för ifrågavarande ämne) 

* information om och upplevelser av finländsk kultur, tradition, formgivning 

samt intryck från andra kulturer och länder 

* idéer till produkter och processer 

* form, komposition, färg 

* arbetsordningar och arbetsbeskrivningar 

* material- och konsumentkunskap 

* ändamålsenlig användning av material 

* samband mellan problem och tillämpningar inom slöjden och andra läroämnen 

såsom bildkonst, naturvetenskap och matematik 

* olika tekniker för visualisering, rapportering och dokumentation av planer 

och produkter 

* att bekanta sig med produktionslivet och företagsamheten på orten 

* utvärdering och redovisning av den egna slöjdprocessen samt deltagande 

i gemensam utvärdering av andras arbeten. 

Innehåll i den tekniska slöjden 

Visuell och teknisk planering 

* teknisk ritning, förmåga att skapa modeller och datatekniska tillämpningar 

i planeringen 

* ändamålsenlig och kreativ användning av olika material och tekniker för 

olika ändamål 

* den byggda miljön och olika produkter samt deras symboliska betydelse 

och budskap 

* olika apparaters funktionsprinciper, konstruktion, teknologiska begrepp 

och system och tillämpningar av dem. 

120 

Tillverkning 

* att lära sig ändamålsenlig och trygg användning av verktyg och maskiner 

inom tekniska slöjdens område 

* olika material och tillverkningstekniker i teknisk slöjd och att välja, 

kombinera och bearbeta dem på ett kreativt sätt 

* att stifta bekantskap med mångsidigt laborationsmaterial 

* skötsel, underhåll och återanvändning av utrustning som hör till hemmet 

och fritiden. 

Innehåll i teknisk slöjd gemensamt för åk 5-9 

Planering 

I varje arbetsområde ingår produktplanering och planering av tillverkningen. 

Planeringen åskådliggörs och dokumenteras på olika sätt (t.ex. 

skisser med hjälp av dator, pappersmodeller). Eleven: 

* gör egna skisser av slöjdprodukten 

* gör en arbetsbeskrivning enligt lärarens modell 

* arbetar efter en arbetsordning

Redskapslära 


tillägnar sig eleverna kunskap om de redskap och hjälpmedel som 

används inom respektive teknik. Att eleverna lär sig använda verktygen 

på rätt sätt och känna till deras namn gör slöjdandet säkrare. 

Arbetarskydd 

Arbetsskyddet är en viktig del av slöjdprocessen som beaktas och noggrant 

gås igenom med eleverna. Eleverna bekantar sig med säkerhetsas- 

pekter i slöjdsalen, nödutgångar, utrymmesplan, släckningsförfarande vid 

brand i slöjdsal eller kläder, hur förfara vid olyckstillbud, nödstopp, arbetarskyddsaspekter 

och -bestämmelser och personlig skyddsutrustning. 

Materiallära & tekniker 

Eleven lär sig känna igen de vanligaste träslagen och olika skivmaterial 

samt litet om deras egenskaper. Därtill lär sig eleverna om olika grovlek 

av slippapper, märkning av slippapper, rätt slipteknik, för hand och med 

olika maskiner. Eleven lär sig mäta skruvar och att känna igen olika typer 

av skruvspår. Eleven lär sig om olika hopfogningsalternativ: t.ex. 

centrumtappning, öppen sinkning, raka sinkor, skruvförband, samt dolt 

skruvförband. Därtill lär sig eleven om alternativa ytbehandlingsmetoder 

i allmänhet: målning, lackering och oljning. 



Utvärderingen kan genomföras på olika sätt, t.ex: 




121 

Återbruk och sortering 

Eleven sorterar restbitar och avfall som uppstår under slöjdprocessen, 

antingen för återbruk eller för återvinning. Den hållbara utvecklingen som 

en del av omvärldsaspekten lyfts fram i slöjdandet. 

Innehåll i teknisk slöjd åk 5-6 

På årskurserna 5 och 6 arbetar eleverna med olika delområden och tekniker inom 

teknisk slöjd. 

Träslöjd 

Metallslöjd 

Fördjupning i grundtekniker inlärda inom teknisk slöjd på årskurs 3-4 och 

tillverkning av produkter som fordrar ett större mått av noggrannhet vid 

utförandet. Ytbehandling av slöjdprodukter med vattenlösliga färger, vax 

eller olika träoljor. 

Inom metallslöjden tillverkas enkla plåtarbeten av bleckplåt, samt tillverkning 

av pappersmodell i planeringsskedet. Grundtekniker inom 

metallslöjden tränas: mätning, märkning, klippning, bockning m.m.

Elektronik 

122 

Inom elektronik bygger eleverna enkla elektroniska byggsatser och lär sig 

benämningen på de vanligaste komponenterna i elektroniska kretsar. 

Teknologi i kompletterande material 

Inom teknologi i kompletterande material bearbetas andra material, 

såsom plast och läder. Plastarbete kan innehålla: akrylatplast som 

material, sågning, slipning och varmbockning. Läderarbete innehåller 

enkla grundtekniker inom läderbearbetning: 

Mekanik & maskinteknologi 

Inom mekanik och maskinteknologi sker en introduktion till mekanik och 

maskinteknologi t.ex. utgående från reparation av en cykel och genomgång 

av cykelns konstruktion. Även enkla konstruktioner kan konstrueras 

inom olika projekt 

Material 

Fler olika material tas med vid tillverkning av slöjdprodukter jämfört med 

årskurserna 3-4. Förutom virke av våra vanligaste träslag och skivmaterial 

av dessa, tas även metall, plast och läder in i slöjden. Som en del av 

det praktiska arbetet inom varje arbetsområde tillägnar sig eleverna 

kunskap om de olika material som används och deras olika krav på 

bearbetningstekniker. 

Innehåll i teknisk slöjd åk 7 

Träslöjd 

Metallslöjd 

Eleverna planerar enklare produkter och lär sig grunderna i teknisk ritning, 

samt gör en skiss och en enkel teknisk ritning över en produkt som 

de sedan tillverkar. Eleverna arbetar med produkter som kräver samma 

grundtekniker för alla och med användning av maskiner för att lära sig 

grunderna i bearbetning av trä. Eleven lär sig rätt bearbetning från sågat 

virke till färdighyvlat material med rätt dimension och lär sig rätt limteknik 

och att limma ihop träskivor och enklare möbler med limknektar. 

Även grunderna i träsvarvning övas genom tillverkning av en enkel 

produkt. 

Eleverna tillverkar produkter omfattande grundtekniker för att lära sig 

grunderna i och olika tekniker för metallbearbetning samt användning av 

handverktyg och mätinstrument och till metallslöjden hörande maskiner 

och deras ändamålsenliga användning samt ur arbetarskyddssynvinkel 

korrekta användning. Eleven lär sig om olika hopfogningsalternativ såsom 

nitning, gängning, gassvetsning och MIG-svetsning. Eleven lär sig 

om olika putsnings- och rengöringsalternativ av metaller före ytbehandling 

och alternativa ytbehandlingsmetoder. Därtill lär sig eleven om olika 

smärgelduksgrovlekar, märkning av smärgelduk och vattenslipduk.

Elektronik 

Eleven bygger en elektronisk byggsats samtidigt som teori om elektroniska 

komponenter, deras namn och funktion ingår som en del av arbetsområdet. 

Innehåll i teknisk slöjd som valfritt ämne i åk 8-9 

I tillvalsslöjden arbetar eleverna med varierande, av eleverna själva valda arbetsområden. 

Produktvalet och arbetsteknikerna kan därför variera både inom och mellan 

elevgrupperna. Gemensamt för alla elever är dock planering av den egna produkten 

och dess konstruktion, samt där till arbetsområden som innefattar övningar i olika 

grundtekniker. 

Träslöjd 

Metallslöjd 

Eleven kan, förutom det i årskurs 7 upptagna stoffet, ytterligare fördjupa 

sig i tidigare genomgångna tekniker inom träslöjden eller helt nya. 

Eleven kan ytterligare fördjupa sig i olika tidigare genomgångna tekniker 

eller helt nya. Gemensamt för alla elever är planering och tillverkning av 

produkter av metall m.h.a. tidigare genomgångna tekniker, samt arbetsområden 

och övningar i olika grundtekniker. 

Maskinteknologi & mekanik 

I teknikområdet ingår planering, systematiskt arbete, förståelse av mekanik 

och maskinteknologi samt olika ytbehandlingstekniker. Arbetsområdet 

genomförs genom att eleverna renoverar en moped samt teoretisk och 

praktisk genomgång av konstruktion och funktion. 

Elektronik 

Innehåll i textilslöjden 

Förutom att eleven bygger mer krävande byggsatser ingår även teori om 

elektroniska komponenter deras funktion och symboler. 


* textil- och modehistoria i samband med arbetsområden som berör 

hemmets textilier och kläder 

* den symboliska betydelsen dvs. det budskap man vill förmedla med 

inredningstextilier, kläder och textilkonst 

* datatekniska tillämpningar och ny teknologi som ett hjälpmedel i 

planeringen 

* konstruktion av textilprodukter i tredimensionell form, t.ex. mönsterritningens 

grunder 

* ändamålsenlig och kreativ användning av textilmaterial för olika ändamål 

och tekniker. 

Tillverkning 

123

* kunskap om textilslöjdens traditionella och moderna arbetsredskap samt 

maskiner med tanke på rätt val och användning samt redskapens funktionsprinciper, 

trygga användning och skötsel 

* textilslöjdens olika material och tillverkningstekniker, val, bearbetning 

och kreativa kombinationer 

* skötsel, underhåll och återanvändning av textilprodukter. 

Innehåll i textilslöjd gemensamt för åk 5-9 

Produktplanering 

Ingår i varje arbetsområde. 

* planerna åskådliggörs och dokumenteras på olika sätt (t.ex. 

skisser med hjälp av dator, miniatyrer i papper). 

Redskapslära 


tillägnar sig eleverna kunskap om de redskap och hjälpmedel som 

används 

* t.ex. fördjupning i symaskinens funktioner, användning av 

overlockmaskin, vävstolens delar m.m. 



Utvärderingen kan genomföras på olika sätt, t.ex: 




Innehåll i textilslöjd åk 5-6 

Materiallära 

Garnarbete 

Sömnad 

Broderi 

* våra vanligaste textilfibrer (naturfibrer och konstfibrer) 

* konsumentkunskap 

som en naturlig del av det praktiska arbetet inom varje arbetsområde 

behandlas dessutom olika tillbehör, t.ex. knappar, blixtlås, styvningstyg, 

garner m.m. 

* stickning 

- avig maska, rundstickning, hoptagning 

(vantar) 

* virkning 

- fast maska, stolpe, mönstervirkning efter 

beskrivning 

* klädsömnad efter enkla mönster 

* fritt broderi 

124

Olika handarbetstekniker 

Innehållet varierar beroende på elevens önskemål, trender, årstid, 

tillgång till material och arbetsredskap m.m. 

- t.ex. tygtryck, batikfärgning, växtfärgning, vävning, 

pärlarbete, tovning, makramé, lappteknik 

Arbetsområden och innehåll i textilslöjd åk 7 

Materiallära 

Sömnad 

Garnarbete 

Återbruk 

* tyger och garner 

* konsumentkunskap; storleksmärkning av kläder 

som en naturlig del av det praktiska arbetet inom varje arbetsområde 

behandlas dessutom olika tillbehör, t.ex. knappar, blixtlås, dekorationsband, 

styvningstyg m.m. 

* klädsömnad 

* mönsterlära och tillklippning 

* förståelse av arbetsbeskrivning 

* stickning enligt beskrivning 

* enkel mönsterstickning 

* t.ex. sockor 

* återanvändning av olika material genom tillämpning av 

textila tekniker 

Specialteknik 

kursinnehållet varierar beroende på elevernas önskemål, trender, 

materialtillgång, årstid m.m. 

* t.ex. olika hantverkstekniker, nya sätt att använda 

traditionella tekniker och material, pyssel och pynt, 

vävning i vävstol 

Teknisk slöjd 

undervisning i teknisk slöjd under sammanhängande period 4-6 veckor 

beroende på uppgiftens art. 

Arbetsområden och innehåll i textilslöjd som valfritt ämne åk 8-9 

Läsåret inleds med studieplanering då varje elev under lärarens handledning gör upp 

sin egen studieplan för läsåret. Eleven väljer enligt eget intresse arbeten inom de olika 

arbetsområdena, dock på ett sådant sätt att elevens kunskaper fördjupas och målen för 

undervisningen uppnås. Produktvalet och arbetsteknikerna kan således variera både 

inom och emellan elevgrupperna. 

Allmänna kunskaper (undervisas gemensamt för alla elever i gruppen) 

- textil- och modehistoria 

125

Materiallära 

Sömnad 

Vävning 

Garnarbete 

Broderi 

Inredning 

- lämplig klädsel vid olika tillfällen 

ingår i det praktiska arbetet inom varje arbetsområde 

- klädsömnad samt sömnad av andra produkter 

- sömnad i olika material 

- tillämpning av olika sömnadstekniker 

- grunderna i vävning 

- vävning av väv i tuskaftbindning 

- stickning 

- handstickning eller grunderna i maskinstickning 

- virkning 

- olika broderitekniker för hand eller maskinbroderi 

- inrednings- och/eller brukstextilier i valfri teknik 

Specialteknik 

Kursinnehållet varierar beroende på elevernas önskemål, trender, 

materialtillgång, årstid m.m. 

- olika hantverkstekniker, t.ex. tovning, textiltryck, färgning, 

pärlarbete, lappteknik m.m. 


126 


Eleven 

* kan självständigt upptäcka problem samt under handledning planera 

produkter som går att förverkliga och som planerats med strävan att 

beakta den tid, de redskap och material som står till förfogande samt att 

produkterna skall vara estetiska, ekologiska, hållbara, ekonomiska och 

ändamålsenliga 

* uppfattar att de individuellt planerade också förmedlar ett budskap till 

omgivningen 

* dokumenterar planen t.ex. med bilder, ord, teknikprover eller prototyper 

eller på annat sätt så att ursprungsidén framgår av dokumentationen samt 

på vilket sätt produkten skall tillverkas 

* kan under handledd planering använda inslag från den finländska och 

andra folkgruppers formgivnings-, hantverks-, och teknologikultur.

Tillverkning 

Eleven 

* arbetar ändamålsenligt och omsorgsfullt enligt arbetsskyddsanvisningar 

samt sköter om ordningen och trivseln i sin arbetsmiljö 

* behärskar grundteknikerna så att produkten blir ändamålsenlig, ekologisk 

och estetisk 

* kan arbeta målmedvetet både på egen hand och i grupp 

* kan under handledning använda avancerad teknologi i sitt arbete 

* kan tillämpa kunskaper och färdigheter från andra läroämnen i sin slöjdverksamhet. 

127 

Självvärdering samt reflektioner över slöjdprocessen och dess resultat 

Eleven 

* kan under handledning granska sitt arbete och sitt lärande samt peka på 

styrkor och svagheter både i arbetsprocessen och hos produkten 

* värdesätter kritik i samband med utvärdering av slöjdprocessen och är 

villig att utveckla sin verksamhet på basis av responsen 

* kan utvärdera de produkter han eller hon behöver i vardagslivet utgående 

från estetiska, ekonomiska, ekologiska och ändamålsenliga kriterier 

* skapar sig en realistisk bild av sina färdigheter och utvecklingsmöjligheter.

Bedömningen i textilslöjd 

Vitsord 5 (hjälpliga) 6 (försvarliga) 7 (nöjaktiga) 8 (goda) 9 (berömliga) 10 (utmärkta) 

Arbetsvanor 

Kunskaper i 

olika skeden av 

slöjdprocessen 

(en del 

ouppnådda 

kriterier kan 

kompenseras 

genom överträffad 

nivå för 

andra) 

Slutresultat 

(produkt) 

Självvärdering 

och reflektioner 

över slöjdprocessen 

Eleven 

- visar spora- 

diskt intresse 

för ämnet och 

uppgifterna 

- är ofta passiv, 

motsträvig 

och/eller 

störande, tidvis 

negativ 

- tar inga egna 

initiativ och 

behöver kontinuerligt 

stöd i 

sitt arbete 

- har svag 

samarbets- 


Eleven 

- strävar efter 

att uppnå 

kriterienivån i 

ämnet, fastän 

han bara i 

någon mån kan 

uppvisa det 

kunnande som 

kriterierna 

förutsätter 

Elevens arbeten 

är slarvigt 

gjorda och blir 

mycket sällan 

färdiga 

Eleven 

- uppvisar 

mycket svag 

förmåga till 

självvärdering 

och reflektion 

över sitt eget 

arbete 

Eleven 

- visar i någon 

mån intresse för 

ämnet och upp- 

gifterna 

- är ibland 

passiv, mot- 

strävig eller 

störande, tid- 

vis negativ 

- tar sällan egna 

initiativ och har 

svårt att följa 

givna instruktioner 

- har nedsatt 

samarbetsför- 

måga 

Eleven 

- uppvisar det 

kunnande som 

en del kriterier i 

ämnet förutsätter 


är ofta slarvigt 

gjorda och blir 

sällan färdiga 

inom utsatt tid 

Eleven 

- uppvisar sådan 

förmåga som en 

del kriterier i 

ämnet förut- 

sätter 

Eleven 

- visar intresse 


uppgifterna 

- är positiv, 

vanligen 

aktiv och 

försöker göra 

sitt bästa 

- försöker ta 

egna 

initiativ och 

arbetar van- 

ligen koncentrerat 

men är 

mycket osäker 

- är 

samarbetsvillig 

Eleven 

- uppvisar 

sådant kunnan- 

de som de flesta 

ämneskriterierna 



är ibland slarvigt 

gjorda men 

blir vanligen 

färdiga inom 

utsatt tid 

Eleven 


förmåga som de 

flesta kriterierna 


Eleven 

- visar intresse 


och uppgifterna 


aktiv och för- 

söker alltid göra 

sitt bästa 

- tar egna 

initiativ, 

arbetar 

koncentrerat 

utan att förhasta 

sig 

- är 

samarbetsvillig 

och försöker 

även hjälpa 

andra 

Eleven 

- uppvisar det 

kunnande som 

kriterierna i 

ämnet anger 


är vanligen 

välgjorda och 

användbara 

samt färdiga 


Eleven 


förmåga som 

kriterierna 

anger 

Eleven 

- visar stort, 

äkta intresse 


uppgifterna 


mycket aktiv, 

uthållig och 

kreativ 

- kan arbeta 

självständigt 

och målmedvetet 

- har god 

samarbets- 

förmåga och 

hjälper gärna 

andra 

Eleven 

- uppvisar 

sådant kunnande 

att han 

enligt de flesta 

kriterierna i 

ämnet överskrider 

den 

fastslagna nivån 


är mycket välgjorda 

och av 

bra kvalitet 

samt färdiga 


Eleven 


förmåga att han 

enligt de flesta 

kriterierna överskrider 

den fast- 

slagna nivån 

128 

0,0 

Eleven 

- visar mycket 

stort, äkta 

intresse för 

ämnet och 

uppgifterna 


mycket aktiv, 

uthållig och 

kreativ 

- arbetar 

självständigt 

och målmedvetet 

- har mycket 

god sam- 

arbetsförmåga 

och hjälper 

gärna andra 

Eleven 

- når högre än 

den nivå som så 

gott som alla 

kriterier i läroämnet 

anger 


är personliga, 

alltid mycket 

välgjorda och 

av hög kvalitet 

samt ofta färdiga 

före utsatt 

tid 

Eleven 

- når högre än 

den nivå som så 

gott som alla 

kriterier anger

KRITERIER FÖR BEDÖMNING I TEKNISK SLÖJD 

Åk 9 

Vitsord: 

10 Uppfyller mycket väl alla utbildningskriterier samt visar stort intresse för slöjd. 

Arbetar självständigt och omsorgsfullt. 

9 Uppfyller mycket väl de flesta kriterierna samt visar intresse för slöjd. 

8 Uppfyller kriterierna för vitsordet 8. 

7 Uppfyller inte kriterierna. 

6 Uppfyller endast till en del kriterierna men arbetar efter sin förmåga. 

5 Uppfyller bristfälligt kriterierna men arbetar i någon mån efter sin förmåga. 

4 De underkända prestationerna är resultat av lättja och nonchalans. 

Åk 7-8 

Vitsord: 

10 Uppfyller mycket väl alla utbildningskriterier anpassade för årskursens lärostoff 

samt visar stort intresse för slöjd. Arbetar självständigt och omsorgsfullt. 

9 Uppfyller mycket väl de flesta kriterierna anpassade för årskursens lärostoff samt 

visar intresse för slöjd. 

8 Uppfyller kriterierna för vitsordet 8 anpassade för årskursens lärostoff. 

7 Uppfyller inte kriterierna anpassade för årskursens lärostoff. 

6 Uppfyller endast till en del kriterierna anpassade för årskursens lärostoff men 

arbetar efter sin förmåga. 

5 Uppfyller bristfälligt kriterierna anpassade för årskursens lärostoff men arbetar i 

någon mån efter sin förmåga. 

4 De underkända prestationerna är resultat av lättja och nonchalans. 

129

7.17 Gymnastik 

Gymnastikundervisningen har till uppgift att utveckla elevernas fysiska kondition, 

motoriska färdigheter och allmänna förutsättningar för inlärningen. Samtidigt skall 

undervisningen stöda elevens psykiska välbefinnande. Med hjälp av gymnastiken utvecklas 

även elevernas sociala och kognitiva färdigheter och de får lära sig att förstå 

gymnastikens hälsofrämjande betydelse. 

Gymnastikundervisningen måste vara mångsidig och skapa förutsättningar för eleverna 

att motionera och ge dem färdigheter, kunskaper och upplevelser som inspirerar 

till att även senare motionera inom olika grenar både utomhus och inomhus. I undervisningen 

betonas lekfullheten och årstiderna beaktas samt de förutsättningar som 

finns på orten. 

Gymnastikundervisningen skall beakta elevens färdigheter och individuella utvecklingsmöjligheter. 

Förskolan 

MÅL 

* att befrämja barnens harmoniska växande, utveckling och hälsa 

* att utveckla barnens grov- och finmotoriska färdigheter. 


* barnen ges tillfälle både till ledd gymnastik och till självständiga fysiska 

aktiviteter och lek 

* daglig varierande motion. 


MÅL 

Eleven skall 

* lära sig att uppleva motion och inlärning som någonting roligt 

* lära sig gymnastikens motoriska grundfärdigheter på ett mångsidigt sätt 

och stimuleras till att motionera 

* lära sig trygga former av motion 

* träna sina färdigheter såväl i att arbeta självständigt som att samarbeta i 

en uppmuntrande atmosfär utan betoning på inbördes tävlan 

* lära sig gott uppförande samt att iaktta överenskomna regler och att 

bygga upp en anda av rent spel 

* lära sig att arbeta långsiktigt och förhålla sig realistiskt till sina egna 

prestationer 

* lära sig att klä sig ändamålsenligt för gymnastiken samt lära sig personlig 

hygien. 

130


Lekar 

Bollhantering 

Kasta, ta lyra, rulla, studsa 

Enkla bollspel 

Redskapsgymnastik 

Åla, krypa, klättra, hänga, rulla, hoppa, balansera, slå kullerbyttor 

Handredskap: ärtpåsar, hopprep, rockringar 

Musik och rörelse 

Sånglekar, enkla danser 

Friidrott 

Vinteridrott 

Hopp, kast, löpning 

Skridskoåkning, skidning 

Terrängövningar 

Enkla orienteringsövningar, friluftsliv. 

Simning 

Eleven 

* lär sig grunderna i gymnastik samt gymnastik med och utan redskap 

* lär sig musikgymnastik, lek och korta danser 

* lär sig olika slags bollspel samt deras referensspel och mikrospel 

* lär sig vattenträning såsom att vänja sig vid vatten, vattenlekar och simövningar 

* lär sig friluftsliv 

* lär sig vintersportgrenar såsom skridskoåkning och skidåkning. 


Eleven 

* behärskar de motoriska grundfärdigheterna och kan använda dem mångsidigt 

i olika motionsformer 

* kan vissa rörelser i basgymnastik, redskapsgymnastik och rytmisk sportgymnastik 

* kan vissa bollspel samt kan handskas med spelredskap också i lekar och 

övningar 

* kan glida, åka framåt och bromsa i skridskoåkningen 

* kan röra sig mångsidigt på skidor 

* kan röra sig i naturen med hjälp av en elementär karta och med respekt 

för naturen 

* kan simma i simdjupt vatten 

131

132 

* kan uttrycka sig kreativt genom idrott och röra sig i takt med rytm eller 

musik 

* fungerar självständigt i grupp enligt överenskomna instruktioner och deltar 

ansvarsfullt och aktivt i gymnastikundervisningen. 


MÅL 

Målet för skolundervisningen är att lära eleverna motionera på ett stimulerande och 

mångsidigt sätt. Eleven skall kunna delta och utvecklas i undervisningen på sina egna 

villkor oavsett kön och fysiska eller psykiska förutsättningar. Dessutom skall eleven 

lära sig godkänna sig själv och tolerera olikheter. Skolan strävar efter att låta eleverna 

bekanta sig med så många olika motionsformer och idrottsgrenar som möjligt. 

Eleven skall 

* inse motionens betydelse för upprätthållande av välbefinnandet och 

hälsan 

* utveckla sin simkunnighet samt livräddning 

* fungera tryggt och ändamålsenligt i idrottssituationer såväl självständigt 

som i grupp 

* ges färdigheter att söka information om möjligheter att idka motion. 


Undervisningen kan ske i både större och mindre grupper och med individuell handledning. 

Lärarledd undervisning och grupparbete med uppgifter och improvisation 

används. Elevernas specialintressen och kunskaper uppmuntras och används i undervisningen. 

Färdigheter i och kunskap om olika grenar som utövas enskilt eller i grupp: 

* konditionsgymnastik 

* redskapsgymnastik 

* besök till konditionssal 

* bollspel, både inne- och utebollspel med beaktande av årstiderna 

* friidrott 

* simning, möjlighet till att utnyttja närområdets simstränder 

* livräddning i teori och praktik 

* orientering 

* vintersporter, skridskoåkning, skidning 

* friluftsliv 

* dans 

- de vanligaste sällskapsdanserna 

- gärna minst en bal under den tid eleven är i högstadiet 

* motionskunskap och muskelvård 

* möjlighet för elever att delta i tävlingsverksamhet som representanter för 

den egna skolan 

- kan ske inom skolan, Kimitoön, Åboland, Skolidrottsförbundet 

- till tävlingsverksamheten hör skolans gymnastikgrenar

UTVÄRDERING 

Vid bedömning av eleverna beaktas 

- aktivitet 

- ämneskunskap och skicklighet 

- mångsidighet 

- vilja till utveckling 

- social samverkan 

- positiv inställning 

- vilja till rent spel 

- eventuella tävlingsframgångar. 

Bedömningen bygger på utbildningsstyrelsens kriterier för vitsordet vid slutbedömningen 

och beaktar faktorer inom gymnastikens olika delområden så att olika faktorer 

kan kompensera varandra. Eleverna bedöms i dessa faktorer genom observation. 


133 

Eleven 

* behärskar de centrala färdigheterna i löpning, hopp och kast 

* behärskar rörelser inom fri gymnastik, gymnastik med handredskap och 

redskap 

* visar i sitt handlande att han eller hon förstår vilken betydelse rytmen har 

i gymnastik och dans 

* kan grunderna i de vanligaste bollspelen och spelar dem enligt överenskomna 

regler 

* kan orientera med hjälp av karta och kompass och känner till de rättigheter 

och skyldigheter som allemansrätten innebär 

* kan åka skridskor obehindrat 

* behärskar de grundläggande tekniker som fordras i skidåkning 

* är simkunnig och har färdigheter för livräddning i vatten 

* känner till sambanden mellan motion och hälsa 

* kan upprätthålla, bedöma och utveckla sin funktionsförmåga 

* uppvisar aktivitet och lust att lära sig, förbereder sig sakligt för gymnastiklektionerna 

och sköter sin hygien 

* handlar ansvarsfullt och tar hänsyn till andra, följer överenskommelser, 

regler och principen för rent spel.

7.18 Huslig ekonomi 

MÅL 

Eleven skall 

* inse hur behov och värderingar påverkar olika valsituationer och 

vardagssysslor, bli en medveten konsument, planera sina dagliga sysslor 

miljövänligt och ekonomiskt 

* konsumera näringsmässigt riktiga livsmedel samt tillreda dem rätt 

* lära sig grundläggande färdigheter för att sköta hushåll, bostad och 

textilier 

* förstå betydelsen av positiva människorelationer, samarbete och jämställdhet 

* värdesätta goda seder, våra nationella traditioner och förstå internationaliseringens 

inflytande 

* lära sig utvärdera sina färdigheter. 

Årskurs 7 


Konsumentkunskap 

* kännedom om priser, varor och tjänster 

* behandling och förvaring av livsmedel 

* miljövänligt handlande och tänkande 

* avfallshantering 

* energiförbrukning 

* konsumentens rättigheter och skyldigheter. 

Familj, hem och miljö 

* värdesättande av arbetet i hemmet och jämställdhet 

* socialt ansvar 

* hemvård och hygien 

* hushållsmaskiner. 

Näring och matkultur 

* näringslära och hälsosam föda 

* matlagningslära 

* finländarnas kostvanor och matkultur 

* näringsproblem i världen 

* traditioner 

* matkulturernas förändring. 

Huslig ekonomi som tillvalsämne åk 8 och 9 

MÅL 

Syftet med huslig ekonomi är att underlätta skolarbetet för eleverna och att gå framåt i 

de färdigheter som eleven inhämtat i åk 7. 

134

Elevernas egna önskemål tas i beaktande och praktiskt arbete ges företräde. Eleven 

utvecklas till en positiv, kreativ, samarbetsvillig, ekonomisk, kritisk och miljömedveten 

konsument, med sunda levnadsvanor. 


Konsumentkunskap 

* pris- och smakjämförelser 

* trygghet i användningen av livsmedel 

* konsumentens ansvar och påverkningsmöjligheter 

* tillsatsämnen 

* naturenligt odlade produkter 

* reklamens inverkan 

* aktuellt. 

Familj, hem och miljö 

* liver förr och nu 

* levnadsstandard – livskvalitet 

* mänskorelationer – familjehögtider 

* vett och etikett. 

Näring och matkultur 

* industriframställda livsmedel 

* lokala och nationella mattraditioner förr och nu 

* insamling och användning av naturprodukter 

* internationell matlagning 

* bjudningar 

* jordens resurser 

* dieter. 

Bedömningsgrunden är densamma som för åk 7 men med stigande krav på kreativitet 

samt organisatoriska, praktiska och sociala färdigheter. 

BEDÖMNING 

För vitsord 10 

Samarbets- och interaktionsfärdigheter 

- kan uppföra sig mycket väl 

- tar hänsyn till andra 

- fungerar självständigt och i grupp 

- mycket motiverad i arbetet 

- känner till grunderna för planering, rättvis arbetsfördelning och 

tidsanvändning och kan i mycket hög grad tillämpa dem. 

Provresultat 

- 9-10 

Praktiskt arbete 

- kan alltid välja rätta livsmedel och arbetsmetoder 

135

- kan självständigt och skapande tillreda och komponera näringsrika 

basrätter och bakverk 

- kan grundläggande textilvård och städning 

- kan handla miljövänligt och grundsortera avfall. 

Hygien 

- utmärkt personlig och arbetshygien. 

Informationssökning och hantering 

- kan mycket självständigt söka, tolka och använda kritiskt information 

- kan tolka produkt och förpackningsbeteckningar och symboler 

- mycket mångsidigt ekonomiskt planerande 

- kan göra en egen ekonomisk plan 

- mycket god konsumentkunskap. 

För vitsord 9 


- kan uppföra sig mycket väl 



- mycket motiverad i arbetet 

- känner till grunderna för planering, rättvis arbetsfördelning och 

tidsanvändning och kan i hög grad tillämpa dem. 

Provresultat 

- 8-10. 


- kan välja rätta livsmedel och arbetsmetoder 

- kan självständigt tillreda och komponera näringsrika basrätter och 

bakverk 



Hygien 

- god personlig och arbetshygien. 


- kan självständigt söka, använda och tolka information 


- mångsidigt ekonomiskt planerande 


- god konsumentkunskap. 

För vitsordet 8 


- kan uppföra sig väl 



- motiverad i arbetet 

- känner till grunderna för planering, rättvis arbetsfördelning och tidsanvändning 

och kan tillämpa dem. 

136

Provresultat 

- 7-10. 


- kan välja rätta livsmedel och arbetsmetoder 

- kan med handledning tillreda och komponera näringsrika basrätter och 

bakverk 



Hygien 



- kan kritiskt söka, använda och tolka information 


- kan i huvuddrag beskriva hushållskostnaderna 


- känner till konsumentens möjligheter och ansvar. 



- kan uppföra sig väl 


- fungerar oftast självständigt och i grupp 

- motiverad i arbetet 

- känner till grunderna för planering, rättvis arbetsfördelning och tidsanvändning 

och kan med sporadisk handledning tillämpa dem. 

Provresultat 

- 6-8. 


- kan med handledning välja rätta livsmedel och arbetsmetoder 


bakverk 

- kan delvis grundläggande textilvård och städning 


Hygien 



- kan kritiskt söka, använda och tolka information 

- kan i stort tolka produkt och förpackningsbeteckningar och symboler 

- kan i stort beskriva hushållskostnaderna 

- kan i stort göra en egen ekonomisk plan 

- känner i stort till konsumentens möjligheter och ansvar. 



137

- ibland passiv och störande 

- nedsatt umgängesförmåga 

- ibland omotiverad i arbetet 

- klarar sig ibland utan handledning. 

Provresultat 

- 5-7. 


- kan välja rätta livsmedel och arbetsmetoder oftast med handledning 


bakverk 

- kan i någon mån grundläggande textilvård och städning 


Hygien 

- slarvar ibland med personlig och arbetshygien. 


- kan i någon mån söka, använda och tolka information 

- kan i någon mån tolka produkt och förpackningsbeteckningar och 

symboler 

- kan i någon mån beskriva hushållskostnaderna 

- kan med handledning göra en egen ekonomisk plan 

- känner i någon mån till konsumentens möjligheter och ansvar. 



- passiv, störande 

- likgiltig 

- svag umgängesförmåga 

- omotiverad i arbetet 

- klarar sig inte utan handledning. 

Provresultat 

- 4-6. 


- kan oftast med handledning välja rätta livsmedel och arbetsmetoder 

- kan endast med handledning och övervakning tillreda och komponera 

näringsrika basrätter och bakverk 

- har mycket svaga kunskaper i textilvård och städning 

- har svaga kunskaper att handla miljövänligt och grundsortera avfall. 

Hygien 

- slarvar med personlig och arbetshygien. 


- kan i någon mån söka, använda och tolka information 

- har mycket svaga kunskaper att tolka produkt och förpackningsbeteckningar 

och symboler 

- kan mycket svagt beskriva hushållskostnaderna 

- kan med stöd göra en egen ekonomisk plan 

138

- känner i någon mån till konsumentens möjligheter och ansvar. 

Bedömning bygger på observationer vid enskilt- och grupparbete samt prov/skriftliga 

eller praktiska, vid behov. Vid bedömningen beaktas färdigheter i huslig ekonomi på 

olika kompetensnivåer så att olika färdigheter kan kompensera varandra. För att 

eleven skall bli godkänd i lärokursen bör han/hon ha inhämtat åtminstone hjälpliga 

kunskaper i praktiska färdigheter i de centrala innehållet. 



Eleven 

* kan uppföra sig väl och i sitt uppförande ta hänsyn till andra samt 

fungera självständigt och i grupp 

* känner till grunderna för planering, rättvis arbetsfördelning och tidsanvändning 

i hushållsarbetet och kan tillämpa dem i sitt lärande. 

Skicklighet i praktiskt arbete 

Eleven 

* känner till egenskaperna hos de vanligaste matlagningsmetoderna och 

kan tillämpa denna kunskap i matlagningen 

* kan under handledning tillreda finländska maträtter och bakverk och 

komponera sin måltid med beaktande av näringsrekommendationerna 

* kan använda sig av ändamålsenliga arbetssätt och använda de vanligaste 

hushållsmaskinerna och hushållsredskapen på ett tryggt sätt 

* kan tolka skötselanvisningar för textilier och vårda de vanligaste 

textilierna 

* kan utföra vanliga städsysslor i hemmet 

* kan handla på ett för miljön skonsamt sätt, välja ändamålsenliga tvätt- 

och rengöringsmedel och utföra en första sortering av hemmets avfall. 

Färdigheter i informationssökning och informationshantering 

Eleven 

* kan söka och utnyttja information om huslig ekonomi ur olika källor, 

tolka de vanligaste produkt- och förpackningsbeteckningarna och andra 

symboler, reflektera över tillförlitligheten i olika slag av information 

* kan i huvuddrag beskriva vad hushållskostnaderna består av och göra 

upp en plan för sin penninganvändning 

* känner till konsumentens viktigaste ansvar och påverkningsmöjligheter. 

139

7.19 Datateknik årskurs 8 och årskurs 9, 4 årsveckotimmar 

MÅL 

Målet för undervisning i datateknik är att ge eleverna: 

* en realistisk uppfattning om datateknikens användnings- 

möjligheter och dess för- och nackdelar 

* grundläggande kunskaper i att hantera datorn och 

praktiskt kunna använda den som arbetsverktyg 


Baserat på elevernas förkunskaper och intresseområden planeras 

detaljinnehållet i undervisningen tillsammans med eleverna vid läsårets 

början. Ämnet innefattar dock alltid grunder för åk 8, respektive påbyggnad 

för åk 9 i nedanstående avsnitt. Om avsnittet enbart gäller en viss årskurs 

anges det inom parentes. 

Årskurs 8 och 9: 

* förståelse för hur datorn är uppbyggd och fungerar 

* hantera lagringsenheter, mappar och filer 

* ord- och textbehandling 

* kalkylering 

* registerhantering och databaser (åk 9) 

* presentationsprogram 

* samanvändning av programmen (åk 9) 

* informationssökning och nätetikett 

* informationssäkerhet och lagstiftning angående 

informationshantering 

I mån av tid och önskemål får eleverna också kunskaper i program för: 

layout, grafik- och bildbehandling, webbproduktion (åk 9) samt rörlig bild 

och ljud (åk 9). 

BEDÖMNING I DATATEKNIK 

10 utmärkta 

9 berömliga 

140 

Eleven har kunskaper utöver målen för ämnet, arbetar självständigt, är 

initiativrik och motiverad för arbetet, kan det lilla extra, visar intresse för 

ämnet fastän eleven redan kan det mesta. 

De flesta målen för ämnet överskrids, eleven arbetar självständigt, är 

initiativrik och motiverad för arbetet, visar intresse för ämnet fastän 

eleven kan mycket.

8 goda 

7 nöjaktiga 

6 försvarliga 

5 hjälpliga 

Eleven kan bra tillämpa det som gåtts igenom, arbetar självständigt, är 

initiativrik och motiverad för arbetet. 

141 

Eleven kan tillämpa det som gåtts igenom, arbetar oftast självständigt, är 

initiativrik och motiverad för arbetet. 

Eleven klarar sig ibland utan handledning, tar ibland egna initiativ, 

ibland omotiverad och/eller motsträvig. 

Eleven klarar sig inte utan handledning, tar inga egna initiativ, 

motsträvig, omotiverad.

8. Valfria ämnen 

Syftet med de valfria ämnena i den grundläggande utbildningen är att enligt elevens 

val fördjupa och komplettera kunskaperna i gemensamma ämnen, speciellt i konst- 

och färdighetsämnen, inklusive huslig ekonomi, samt inom ämneshelheter om eleven 

så önskar. De valfria ämnenas uppgift är också att ge eleven en möjlighet att fördjupa 

sina intressen och hitta nya intressemål. De valfria ämnena skall stöda målen för den 

grundläggande utbildningen. 

Valfria ämnen i årskurserna 1-6 

De valfria ämnena samt deras omfattning, mål och innehåll och på vilka årskurser de 

erbjuds definieras skilt för varje läsår i skolornas arbetsplaner. 

Valfria ämnen och valbara ämnen i årskurserna 7-9 vid 

Dragsfjärds centralskola 

Musik och bildkonst är valbara ämnen i åk 8 

Valfria ämnen 4 h i åk 8 4 h i åk 9 Se sida 

Tyska B2 språk 2 h 2 h 39 

Teknisk slöjd 2 h 2 h 115 

Textilslöjd 2 h 2 h 115 

Huslig ekonomi 2 h 2 h 134 

Datateknik 2 h 2 h 140 

För mål och centralt innehåll i valfria ämnena samt de valbara ämnena i års- 

kurserna 7-9 se undervisningens mål och innehåll i skilda läroämnen. 

Valfria ämnen och valbara ämnen i årskurserna 7-9 vid 

Kimitonejdens skola 

Skolan erbjuder sex veckotimmar i åk 8 och åk 9. Eleverna väljer sina valfria ämnen i 

årskurs 8 för två läsår. 

Följande ämnen är valbara 

Valfria ämnen 6 h i åk 8 6 h i åk 9 Se sida 

Tyska B2 språk 2 h 2 h 39 

Bildkonst 2 h 2 h 108 

Gymnastik 2 h 2 h 130 

Huslig ekonomi 2 h 2 h 134 

Musik 2 h 2 h 105 

Teknisk slöjd 2 h 2 h 115 

Textilslöjd 2 h 2 h 115 

Datateknik 2 h 2 h 140 

Lant- och skogsbruk 2 h 2 h 143 

För mål och centralt innehåll i valfria ämnena samt de valbara ämnena i års- 

142

kurserna 7-9 se undervisningens mål och innehåll i skilda läroämnen. För lant -och 

skogsbruk, se nedan. 

Lant- och skogsbruk 

Lantbruksundervisningen i åk 8 och 9 sker i samarbete med Brusaby. Kursen 

behandlar de olika områdena som undervisar i Brusaby; skogsbruk, lantbruk, 

smådjurs- och hästskötsel. Kursen består av både teori och praktik. Undervisningen 

sker i sin helhet i Brusaby. 

Bedömningen sker på basis av teoretiska och praktiska uppgifter inom de olika 

delområdena. 

143

9. Elevhandledning 

Elevhandledningens uppgift är att stödja elevens tillväxt och utveckling så att eleven 

kan främja sina studiefärdigheter och sitt sociala mognande samt utveckla kunskaper 

och färdigheter som behövs för att planera sitt liv. Med stöd av elevhandledningen 

träffar eleven avgöranden om studier, utbildning, vardagsliv och levnadsbana, vilka 

grundar sig på elevens egen förmåga och egna intressen. Syftet med elevhandledningen 

är att främja ett resultatrikt skolarbete, att öka välbefinnandet i skolan och att 

förebygga utslagning. Med elevhandledningens hjälp främjas också pedagogisk och 

etnisk jämställdhet och jämställdhet mellan könen. 

Elevens trygga övergång vid studievägens etappmål skall stödjas genom samarbete 

mellan elevhandledarna och de studiehandledare som svarar för handledningen på 

andra stadiet och lärarna. Samarbetet skall sträcka sig över gränserna mellan läroanstalter 

och skolnivåer. 

MÅL 

Eleven skall 

* lära sig att bli självständig och ansvarskännande och att utveckla sin 

självkännedom 

* lära sig samarbets- och interaktionsförmåga 

* lära sig att utveckla sina inlärningsfärdigheter och känna igen sina 

inlärningssvårigheter och att söka hjälp i problemsituationer 

* lära sig att känna igen olika inlärningsstilar 

* lära sig att utveckla sina studiefärdigheter och förmågan att bedöma sin 

egen verksamhet 

* få stöd och handledning vid övergången av utbildningens olika etappmål 

inom den grundläggande utbildningen och i den grundläggande utbild- 

ningens slutskede 

* lära sig att söka information och skaffa sig färdigheter för att göra planer 

och val som gäller studierna, framtiden och livet, genom att utnyttja de 

möjligheter som informations- och kommunikationstekniken erbjuder 

* lära sig att utveckla sin beslutsförmåga samt att förverkliga och bedöma 

sina planer för framtiden också i varierande förhållanden 

* få stöd och handledning i sin yrkesinriktning, också vid val av läroämne, 

utbildning eller yrke som går över könsgränserna 

* lära sig att hämta information om samhället, arbetslivet och om företagsamhet 

samt växa till mångkulturalism och internationalism. 


Elevhandledningens syfte är att främja utvecklingen av elevens studiefärdigheter och 

att stödja hans eller hennes sociala tillväxt och att för sin del förhindra uppkomsten av 

inlärningssvårigheter. För att trygga att studierna förlöper utan störningar skall handledningen 

stödja eleven i att utveckla inlärningsfärdigheterna. Eleven skall lära sig att 

förhålla sig ansvarskännande till skolarbete och uppgifter, att använda mångsidiga 

arbetssätt och att skaffa sig information ur olika informationskällor. 

Under årskurserna 1−2 genomförs elevhandledningen i samband med läroämnesundervisningen 

och skolans övriga verksamhet. Eleven skall få individuell handledning 

som stöd för sina studier och sina val och i olika frågor i vardagslivet. 

144


I årskurserna 3−6 är elevhandledningens uppgift att lära eleven att bli självständig och 

ansvarskännande i sitt skolarbete och sina uppgifter. Eleven skall också vägledas vid 

ämnesval under den grundläggande utbildningen och vid etappmålen. I årskurserna 

3−6 inleds orientering om yrken och arbetsliv. 

Handledningens uppgift är vidare att leda eleven så att han eller hon utvecklar 

färdigheter att hämta information och lär sig att använda mångsidiga arbetssätt. Eleven 

skall lära sig samarbete med och hänsyn till andra människor. 

I årskurserna 3−6 genomförs elevhandledningen huvudsakligen i samband med läroämnesundervisningen 

och skolans övriga verksamhet. För handledningen kan också 

reserveras lektioner. Också eleverna i årskurserna 3–6 skall få individuell handledning 

som stöd för sina studier och sina val och i olika frågor i vardagslivet. 


Elevhandledningen i årskurserna 7–9 skall ordnas så att den erbjuder eleven en helhet 

som består av 

* handledning i klass 

* individuell handledning som fokuserar personliga frågor 

* handledning i smågrupper som grundar sig på social interaktion 

* praktisk arbetslivsorientering. 

För eleven skall ordnas individuell handledning som ger honom eller henne 

möjlighet att diskutera frågor i anslutning till sina studier, sitt val av utbildning och 

yrke, och frågor i anslutning till sin livssituation. För eleven skall ordnas handledning i 

grupp där han eller hon lär sig att behandla frågor som anknyter till handledningen. 

Frågorna kan vara gemensamma för alla eller de kan vara av personlig karaktär för 

eleverna i de enskilda grupperna men sådana att de ändå kan delas av de övriga 

eleverna. 

I den grundläggande utbildningens slutskede skall eleven handledas i och stödjas vid 

val av fortsatta studier och vägledas att använda både undervisnings- och arbetsförvaltningens 

tjänster och andra handlednings-, rådgivnings- och informationstjänster 

som samhället erbjuder. 

Målet för samarbetet mellan arbets- och näringslivet och skolan är att eleven skall 

skaffa sig information om yrkesområden, yrken och arbetsliv och få idéer till företagande. 

För eleven skall ordnas introduktionsperioder för praktisk arbetslivsorientering som 

grund för val av utbildning och yrke och för att öka arbetets status. Eleven skall kunna 

skaffa sig personliga erfarenheter av arbetsliv och yrken i verkliga arbetsmiljöer. I 

samband med arbetslivsorienteringen skall det ordnas möjlighet för eleven att bedöma 

de kunskaper och den erfarenhet som han eller hon har fått. Eleverna skall bekanta sig 

med arbetslivet på alla årskurser. Det kan förverkligas mångsidigt utnyttjande av olika 

arbetsmetoder. Därtill bör den innehålla kunskap om företagsamhet och jämlikhet. Åk 

9 har två veckors praktisk arbetslivsorientering. 

145

Elevhandledning i klass 

MÅL 

Eleven skall 

* lära känna sig själv och lära sig att fungera i interaktion med andra 

* bilda sig en helhetsuppfattning om skolans verksamhetsformer och 

studiemöjligheter 

* lära sig att använda olika studiemetoder och kanaler för informationssökning 

och att bedöma sina egna studiefärdigheter 

* lära sig att utveckla studiestrategier lämpliga för honom eller henne 

* känna till huvuddragen i utbildningssystemet i Finland och lära sig att 

söka information om möjligheterna till fortsatta studier 

* skaffa sig basinformation om arbetslivet och om olika yrkesområden 

* lära sig att söka information om studier och arbete utomlands. 


* självkännedom och yrkesinriktad utveckling 

* att fungera i skolgemenskapen, struktur, studiegång och elevbedömning 

inom den grundläggande utbildningen 

* studiefärdigheter 

* färdigheter att planera och fatta beslut för framtiden 

* kunskap om arbetslivet, näringslivsstrukturen och olika yrkesområden 

* utbildningssystemet i Finland 

* möjligheterna till fortsatta studier efter den grundläggande utbildningen 

och att söka till fortsatta studier 

* studier och arbete utomlands 

* handlednings-, informations- och rådgivningstjänster 

* jämställdhet i samhället och arbetslivet. 

146

10. Samarbete mellan hem och skola 

Vårdnadshavarna har det primära ansvaret för barnets fostran. Ett fungerande 

samarbete mellan hem och skola är en grundförutsättning för elevens lärande och för 

elevens skoltrivsel. Kontakten mellan hemmet och skolan ska fungera på ömsesidig 

basis. Tilliten till varandra främjar elevens framgång i skolan och den är också a och 

o för att förhindra alla typer av ofog och bus. Ett fungerande samarbete ska finnas 

genomsyrande i alla ämnen, i elevvården och i andra situationer. 

Kontakten ska bygga vidare på det samarbete som lagts grund för i förskolan. 

Samarbetet sker kontinuerligt. I skolorna ordnas t.ex. föräldramöten, kvartssamtal, 

diskussionsträffar, julfester och olika jippon. Speciell vikt läggs vid föräldramöten 

inför övergångar eller andra större förändringar i skolarbetet. Kontakten mellan hem 

och skola sköts även via telefon, veckobrev, kontakthäften, infoblad eller t.ex. 

skoltidning. Skolan har också en egen internetsida där man kan hitta uppgifter om 

skolans verksamhet. 

147

11. Elevvård 

Elevvårdens mål är att skapa en sund och trygg skolmiljö, att värna om hälsan och 

förebygga utslagning samt främja välbefinnandet i skolan. Elevvården åligger alla 

som jobbar i skolan och genomförs i gott samarbete med hemmen och andra som 

svarar för elevvårdstjänster. Elevvårdsarbetet styrs av förtrolighet, respekt för barnet 

eller den unga och vårdnadshavaren samt bestämmelser kring personlig integritet och 

tystnadsplikt. I Kimitoöns kommun har alla skolor tillgång till regelbundna elevvårdstjänster 

av skolpersonal, kurator, hälsovårdare, psykolog och tandläkare. 

Elevvårdsarbetet samordnas och utvecklas i en yrkesövergripande elevvårdsarbetsgrupp. 

Elevvårdsgruppen är en viktig del av elevvårdsarbetet. I elevvårdsgruppen 

ingår rektorn, skolpsykologen, skolkuratorn, elevhandledaren, skolhälsovårdaren, 

skolläkaren och specialläraren. Vid behov deltar läraren/klassföreståndaren. Elevvårdsgruppen 

skall samarbeta med socialmyndigheterna och den kan vid behov samarbeta 

med andra sakkunniga. Alla skolor har regelbundna elevvårdsmöten. 

11.1. Skolkuratorns verksamhet 

Skolkuratorn är skolans socialarbetare som betjänar elever, elevgrupper, vårdnadshavare 

samt skolsamfundet. Skolkuratorn strävar till att förebygga elevernas problem 

genom att stöda deras sociala och psykiska tillväxt och utveckling. Skolkuratorn 

arbetar för att befrämja och utveckla skolans psykosociala välbefinnande och inlärningsmiljö. 

Till skolkuratorns uppgifter hör bl.a. sociala utredningar och bedömningar 

av barnets helhetssituation, nätverksarbete, samarbete med barnskyddet samt planering 

av stöd till barn som lever i socialt svåra förhållanden. 

Skolkuratorns konkreta uppgifter i Kimitoöns kommun: 

* Psykosociala kartläggningsdiskussioner 

* Individuella elevsamtal 

* Lärarkontakter 

* Föräldrarådgivning 

* Samarbete med förskolan 

* Deltagande i elevvårdsmöten 

* Samarbete med olika i detta sammanhang väsentliga 

myndigheter 

* Lions quest-lektioner / Lär känna dig själv och andra. Se 

bilaga 3. 

* Vänelevs-/stödelevsverksamhet i åk 7-9 

* Olika projekt 

Uppgifter om skolkuratorns verksamhet finns i infohäftet som delas ut till alla hem 

inför varje läsår. 

11.2. Skolhälsovården 

Skolhälsovården är en del av övrig kommunal hälsovårdsservice och omfattar hälsovården 

för personer från 6-7 års ålder till 16-17 år, för en del ända till 19-20 års ålder 

(gymnasieelever och andra studerande). Skolhälsovården förverkligas enligt uppgjord 

plan. Se bilaga 4. 

148

Målet för skolhälsovården är att trygga barnets och den ungas sunda tillväxt och utveckling 

för att kunna klara av skolgången i enlighet med sina förutsättningar. För att 

nå målet inriktas arbetet dels på 

SKOLANS MILJÖ: 

- hälsoförhållanden 

- relationsförhållanden 

- skolarbetets inverkan på eleven 

dels på INDIVIDUELL HÄLSOVÅRD för eleven: 

- en balanserad tillväxt 

- möjligast god hälsa 

- tillägnande av sunda levnadsvanor. 

Hälsovårdaren strävar till att träffa varje elev minst en gång under ett läsår. I skolhälsovården 

deltar förutom hälsovårdare även : Läkare, psykolog, fysioterapeut och 

andra sakkunniga. Hälsovårdaren planerar och samordnar skolhälsovården samt har 

ansvaret som sakkunnig för vårdarbetet. Läkaren är den medicinska experten. 

Skoltandläkaren ansvarar för skoltandvården. 

Hälsovården handhar den individuella vården såsom: 

Hälsovårdaren medverkar i olika grupper såsom: 

149 

- personliga kontakter 

- sållningsundersökningar 

- vaccinationer 

- hälsoinformation 

- första hjälp 

- kontakt till specialister 

- stöd till handikappade/kroniskt sjuka elever och familjer. 

- elevvårdsgrupper 

- klassundervisning 

- föräldramöten 

- samarbetsgrupper med andra ”specialister”. 

Hälsovårdaren är kontaktperson i olika situationer: 

Skoltandvården 

- elev 

- hem 

- lärare 

- övrig personal 

- sociala myndigheter m.fl. 

Munvården är en del av skolhälsovården. Regelbunden vård innebär att barn och 

ungdomar kallas till undersökningar med jämna mellanrum, som har anpassats

individuellt. Reparerande vård och tandregleringar utförs av tandläkaren. Tandregleringar 

förverkligas enligt vårdplaner som specialtandläkare har gjort. 

Om eleven har större risk att få hål eller tandköttsinflammation, ger tandskötaren på 

tandläkarmottagningen effektiverad förebyggande vård och individuell rådgivning. 

Munhälsan baserar sig på vars och ens egna hälsofrämjande åtgärder. Grunden är 

tandborstning två gånger om dagen med fluortandkräm, hälsosamma matvanor och 

användning av xylitol-produkter efter måltiderna. 

11.3. Individuell plan 

Elevvården bör se till att det görs en individuell plan för ändamålsenlig undervisning 

för en elev som inte kan deltaga i den normala undervisningen. En individuell plan 

kan göras vid olika typer av specialbehov som t.ex.: 

Se specialundervisningen. 

11.4. Plan för elevens lärande 

- Elever med avvikande prestationsförmåga 

- Handikapp 

En plan för elevens lärande kan göras upp vid olika typer av specialbehov som t.ex.: 

- Tillfällig sjukdom 

- Disciplinära straff 

- Frånvaro. 

11.5. Skolskjutsar, frånvaro och ordningsregler 

Ansvaret för att skolskjutsar ordnas så att allmän trygghet uppnås ligger på bildningschefen 

och rektorerna. Under skolskjutsarna följs skolans ordningsregler och chaufförens 

anvisningar. 

Enligt lag bör varje skola se till att all frånvaro uppföljs. Vårdnadshavaren bör kontakta 

skolan om barnet är frånvarande. Om hemmet inte meddelat frånvaro kontaktar 

skolan om möjligt vårdnadshavaren under dagen. 

Ordningsregler bidrar till att skapa trivsel och trygghet och skapar förutsättningar för 

ett framgångsrikt arbete. 

Modell för ordningsreglerna: se bilaga 5. Därtill utarbetar varje skola vid behov egna 

ordningsregler. 

11.6. Förebyggande åtgärder och hanteringsplaner 

Varje skola i kommunen bör ha en skriftlig handlingsplan mot mobbning. 

Vid uppgörande av skolans handlingsplan samarbetar lärare, hälsovårdare, kurator och 

föräldrarepresentanter. Se bilaga 6. 

150

Varje skola i kommunen bör ha en skriftlig handlingsplan för krissituationer. Se 

bilaga 7. 

Varje skola bör veta vad som görs vid en brandsituation i skolan. Planen bör ses över 

varje år. 

Information om tobak och rusmedel bör redan från grundskolans första klass integreras 

i undervisningen i förebyggande syfte. Ifall misstanke uppstår om att 

droganvändning förekommer bland eleverna förs ärendet till elevvårdsgruppen. 

11.7. Skolmåltiden 

Eleven förses med avgiftsfria, tillräckliga och fullvärdiga måltider varje dag. Enligt 

rekommendationer från Statens näringsdelegation skall maten vara smaklig, mångsidig 

och färggrann. Måltiden i skolan borde täcka en tredjedel av elevens dagliga 

näringsbehov. Eleverna bör ges möjlighet till att bekanta sig med mångsidig husmanskost. 

Måltiderna i skolan serveras under normal skoltid. De dagar skolarbetet sträcker sig 

över flera timmar än normalt serveras eleverna ett mellanmål. 

Syftet med måltiden i skolan är att främja elevens hälsa, arbetseffektivitet och gott 

bordsskick. Kommunerna och skolorna besluter om hur måltiderna i skolan ordnas 

och om anslagen för skolmåltiderna. De är viktigt att hela personalen är överens om 

målet med skolmåltiderna: personalen föregår med gott exempel så att syftet med 

skolmåltiderna uppnås. I sista hand är det skolans ledning/rektor som ansvarar för 

skolmåltiderna och för att de uppfostringsmässiga mål som man har ställt upp för dem 

förverkligas. Mellan hemmet och skolan behövs ett gott samarbete för att skolmåltiderna 

skall fylla sin funktion. Hemmen informeras om de allmänna arrangemangen 

kring skolmåltiderna, deras syften, principer och om specialdieter. 

De intryck som eleverna får av skolmåltiderna påverkas av: 

- matsedelns mångsidighet 

- matsalsmiljön 

- tillräcklig matro 

- personalens inställning. 

151

12. Stödundervisning 

Stödundervisning innebär handledning, vilken ges åt elev som av olika orsaker 

tillfälligt blivit efter i skolarbetet eller är i behov av individuellt stöd. 

Stödundervisning ges inte åt elev som på vårdnadshavarens begäran varit frånvarande 

för t.ex. semesterresa. 

Innan en elevs prestationer i ett läroämne bedöms som svaga skall eleven beredas 

möjlighet att delta i stödundervisning och elevens vårdnadshavare skall få information 

om att stödundervisning erbjuds. 

I första hand är det läraren i allmän undervisning som tar initiativ till att ge eleven 

stödundervisning och den ordnas i sådan omfattning som det utgående från elevens 

skolframgång är meningsfullt. 

Stödundervisningen kan ges antingen under lektionstid eller utanför skolans 

lektionstid. 

152

13. Specialundervisning 

Specialundervisning ges åt elever med tal-, läs- och skrivsvårigheter, inlärnings- eller 

anpassningssvårigheter samt till elever med annan funktionsnedsättning. 

Det är viktigt att upptäcka svårigheterna på ett så tidigt stadium som möjligt och 

inleda stödåtgärder i god tid, så att man kan minimera svårigheternas negativa följder 

för elevens utveckling. Specialundervisningen utgår från den enskilda elevens behov. 

Målet är att genom att betona elevens starka sidor stöda den personliga utvecklingen 

och initiativförmågan samt förstärka självkänslan, så att eleven trots sina svårigheter 

kan fullfölja sin läroplikt och har möjlighet till fortsatta studier. 

Kommunen bör se till att det finns tillräckliga resurser så att erforderlig 

specialundervisning kan anordnas. Undervisningen handhas av speciallärare. 

13.1. Specialundervisning på deltid 

För elever med lindriga svårigheter ordnas undervisningen så att endast en del av den 

ges som specialundervisning. Då sker undervisningen som parallellundervisning i 

samband med den övriga undervisningen; som arbete i smågrupper, som individuellt 

arbete eller genom att specialläraren arbetar som kompanjonlärare i klassen. 

Undervisningen planeras och förverkligas genom ett kontinuerligt samarbete mellan 

specialläraren och läraren för den allmänna undervisningen. Målet är i första hand att 

stödja elevens studier så att det blir möjligt för honom att nå målen för den allmänna 

lärokursen. 

13.2. Undervisning för elever intagna eller överförda till 

specialundervisning 

Om eleven trots ovannämnda stödåtgärder inte når målen för den allmänna 

undervisningen ska för eleven, efter genomgången utredning av hans förutsättningar, 

uppgöras individuell plan för hur undervisningen ordnas. En individuell läroplan kan 

göras i ett eller flera ämnen. 

Studieprogrammet för elev som förts över till specialundervisning kan avvika från 

skolans timfördelning om detta kan anses motiverat med beaktande av elevens 

inlärningsförutsättningar. Undervisningen av elev som överförts till 

specialundervisning omfattas antingen av den allmänna läroplikten eller av förlängd 

läroplikt i enlighet med vad som fastslagits vid beslutet om överföring. I 

undervisningen av elev som omfattas av förlängd läroplikt kan läroämnen sammanslås 

till läroämneshelheter. 

13.2.1. Undervisning enligt individuell läroplan 

En individualisering av lärokursen förutsätter ett beslut om att eleven överförs till 

specialundervisning. Detta kan ske även utan vårdnadshavarens medgivande. 

153

Den individuella läroplanen innehåller en beskrivning av elevens starka sidor och 

inlärningsförutsättningar, undervisningsarrangemang och eventuella hjälpmedel, mål 

och centralt innehåll i ifrågavarande läroämne samt ansvarspersoner. 

Eleven kan arbeta enligt sin tillrättalagda läroplan i den allmänna undervisningen eller 

tillsammans med andra som också har individuell läroplan, i liten grupp. 

Den individuella läroplanen uppdateras och utvärderas minst läsårsvis gemensamt av 

skola och hem. 

Bedömning av elev som överförts till specialundervisning är elevrelaterad och tar fasta 

på elevens utvecklingsskede och kapacitet. Bedömningen beaktar hur väl eleven 

försökt nå sina personliga mål. Om eleven undervisas av flere lärare bedömer dessa 

honom gemensamt. Eleven skall genom bedömningen få en så realistisk bild som 

möjligt av sig själv och sin förmåga. 

Innan en elev befrias från ett läroämne krävs det tungt vägande skäl, den första 

åtgärden är att individualisera lärokursen i ifrågavarande ämne. En elev som befriats 

från att studera ett läroämne skall få undervisning i andra, för honom centrala, 

läroämnen. 

Om en elev inte längre är i behov av en individuell läroplan skall beslut om att eleven 

förs över till allmän undervisning fattas på samma sätt som vid överföringen till 

specialundervisning. 

13.2.2. Specialundervisning på heltid för elever med måttliga funktionshinder 

Om eleven har större svårigheter eller handikapp och det inte är möjligt, eller med 

tanke på elevens utveckling inte är ändamålsenligt att integrera undervisningen, ordnas 

den som specialundervisning på heltid. 

För eleven görs det, på samma sätt som ovan beskrivits, upp en individuell läroplan 

där såväl lång- som kortsiktiga mål definieras. 

Planen uppdateras och utvärderas minst läsårsvis och revideras efter behov. 

13.2.3. Specialundervisning på heltid för elever med grava funktionshinder 

Läroplanen för elev med grava funktionshinder indelas i verksamhetsområden, såsom 

motoriska färdigheter, språk och kommunikation, sociala färdigheter, kognitiva 

färdigheter samt färdigheter för dagliga rutiner. 

Elevens undervisning ordnas så att han har optimala förutsättningar att utvecklas inom 

ovannämnda verksamhetsområden. 

Uppdatering och utvärdering av läroplanen görs på samma sätt som ovan beskrivits. 

154

13.3. Speciallärarens samarbetsparter 

Specialläraren samarbetar med förskolan för att skaffa relevant information om de 

kommande ettorna. 

Specialläraren tillhör skolans elevvårdsteam och deltar i arbetet kring elever med 

särskilda behov; samarbetar med föräldrar, experter utanför skolan, elevvårdspersonal, 

skolgångsbiträden och övriga lärare. 

Specialläraren stödjer tillsammans med elevhandledaren elev som fått 

specialundervisning i hans yrkesval och samarbetar vid behov med mottagande skola 

eller arbetsplats, samt följer upp hur eleven klarar sina fortsatta studier. 

Specialundervisningen tillhandahåller en lugn, trygg studiemiljö där eleven får känna 

att han lyckas. 

155

14. Undervisning av elever från olika språkliga och kulturella miljöer 

14.1. Samisktalande elever 

156 

Det centrala målet för undervisningen på samiska är att stödja barnen så att de blir 

tvåspråkiga. I undervisningen på samiska följs de riksomfattande målen och lärostoffen 

så att särdragen i den samiska kulturen och den samiska språksituationen 

beaktas. Särskild vikt fästs vid elevernas olika språkliga färdigheter när de kommer till 

den grundläggande utbildningen. 

Undervisningen på det egna språket för de samisktalande eleverna bygger på 

samernas etniska identitet, den särpräglade samiska kulturen och samhörigheten med 

samer bosatta i andra länder. 

Eleverna bör få positiva erfarenheter av sin egen kultur med hjälp av lekar, 

berättelser och verksamheter. Viktiga delområden är den samiska musik-, berättelse- 

och hant-verkstraditionen, den traditionella livsstilen, näringarna, historien och den 

lokala natu-ren. Skolan skall som inlärningsmiljö stödja undervisningen på samiska. 

Skolan skall också samarbeta med hemmen och vårdnadshavarna, så att de samiska 

traditionerna vad gäller fostran och undervisning beaktas. 

14.2. Elever med romskt ursprung 

När den grundläggande utbildningen anordnas för eleverna bör de ansvariga beakta att 

romernas kulturbakgrund skiljer sig från majoritetsbefolkningens. Undervisningen i 

romani skall främja skapandet av en dubbelidentitet och höja kvaliteten på 

skolgången. Undervisningen skall främja de romska elevernas kännedom om sin 

historia och sitt språk och insikten om romerna som en av de betydande minoriteterna 

i hela världen och Europa. (Barn tillägnar sig kulturen inom den egna 

befolkningsgruppen genom att följa med de vuxna och lära av modeller. På grund av 

hemmens eventuellt annorlunda fostran är det viktigt att undervisningen motiverar och 

stödjer barnen med romskt ursprung, så att de tror på sig själva som elever, är 

medvetna om vad de lärt sig och om sina möjligheter.) 

Det är framför allt viktigt att barnen med romskt ursprung stärker sina 

språkfärdigheter, eftersom romanispråket i Finland traditionellt endast har varit ett 

talat språk. I undervisningen i romani och romsk kultur skall elevernas olika 

språkliga färdigheter och regionala skillnader beaktas. Som hjälpmedel i 

undervisningen används närmiljön, släktgemenskapen och medier på romani. 

(Utgångspunkten för utbildningen är att romerna i Finland är finländska romer som 

värdesätter sitt land och dess kultur. Syftet med utbildningen är att stödja de romska 

elevernas kulturidentitet och motivation i skolan.) 

14.3. Elever med teckenspråk som modersmål 

Elever med teckenspråk som modersmål är elever som är döva, har nedsatt hörselförmåga 

eller är hörande och vars modersmål är finskt eller finlandssvenskt 

teckenspråk. De har lärt sig teckenspråket som sitt förstaspråk och det är det språk 

som de behärskar bäst eller det språk som de använder mest i sitt dagliga liv. 

I undervisningen av elever med teckenspråk som modersmål följs de allmänna 

målen för fostran och lärande i grundskolan genom att de tillämpas på den

157 

teckenspråkiga kulturen. Undervisningsspråket är det finska eller finlandssvenska 

teckenspråket. Parallellt med teckenspråket används svenska eller finska som språk i 

läsning och skrivning. 

Målet är att elevernas teckenspråkiga identitet skall stärkas samt att de skall lära sig 

att uppskatta sitt eget språk och sin egen kultur. Eleverna är medvetna om sina 

språkliga och kulturella rättigheter i olika situationer så att ett jämlikt umgänge blir 

möjligt. Här tillämpas principerna för mångkulturell inlärning eller undervisning. 

Målet är också att eleverna skall bli medvetna om och få kunskaper om ljudvärlden 

och de karakteristiska dragen i hörande människors kultur, så att det blir möjligt för 

eleverna att fungera flexibelt i två kulturer. 

Då teckenspråket är ett minoritetsspråk och elevernas möjligheter att lära sig det 

före skolåldern varierar i hög grad, måste läraren i undervisningen fästa speciell vikt 

vid att skapa en så stimulerande teckenspråkig inlärningsmiljö som möjligt. 

Teckenspråket har inte ett allmänt använt skrivsystem, så betydelsen av elevernas 

personliga språkliga interaktion accentueras. Dessutom utnyttjas så mångsidigt som 

möjligt teckenspråkigt videomaterial samt de möjligheter som den nyaste datatekniken 

och tekniken för informationsförmedling bereder för att kommunicera och inhämta 

kunskap på teckenspråk. 

14.4. Elever med invandrarbakgrund 

Elever med invandrarbakgrund skiljer sig från varandra i fråga om språk och kultur, 

orsaken till invandringen och tiden som de stannar i Finland och dessa skillnader bör 

beaktas i undervisningen. 

I undervisningen av elever med invandrarbakgrund följs de allmänna målen och 

målen för fostran och undervisning med beaktande av elevernas bakgrund och utgångsläge. 

Dessutom har särskilda mål för undervisningen ställts upp. Undervisningen 

skall skapa en grund för tvåspråkighet och ge eleverna möjlighet att utvecklas till 

aktiva medlemmar i både den egna kulturgemenskapen och det finländska samhället. 

Invandrarna får undervisning i svenska eller finska som andra språk i stället för 

undervisning i modersmålet och litteratur om deras kunskaper i svenska eller finska 

inte anses vara lika goda som i modersmålet. För eleverna med invandrarbakgrund bör 

i mån av möjlighet ordnas undervisning i deras eget modersmål. 

Vid sidan av undervisningen i svenska eller finska och i elevens modersmål bör eleverna 

med invandrarbakgrund få speciellt stöd också på andra områden av inlärning 

och tillväxt för att de skall kunna uppnå jämlika inlärningsfärdigheter. Grunden för 

elevernas arbete är de individuella målen som uppställts i planen för elevens lärande 

och som beaktar elevernas individuella utvecklingsbehov. 

I undervisningen bör läraren beakta elevernas inlärningsbakgrund. Eleverna skall 

vid behov få särskild handledning, t.ex. i frågor om aktiv kunskapssökning, 

självständigt arbete eller färdigheter för arbete i grupp. Användning av lek, musik, 

rörelse, bildkonst och drama i all inlärning kan vara nytt för dem. 

Elevernas och deras vårdnadshavares kunskaper om sitt ursprungslands natur, 

levnadssätt, språk och kultur utnyttjas i undervisningen. Om det finländska 

skolsystemet, undervisningsmetoderna och uppfattningen om inlärning är mycket 

annorlunda än i elevens ursprungsland skall samarbetet mellan hemmet och skolan 

vara speciellt intensivt för att minska missförstånd och misstänksamhet. 

Elevernas bakgrund och kunskaper i svenska eller finska, som så småningom förbättras, 

beaktas i bedömningen av läroämnena och ämnesgrupperna. Läraren strävar 

efter att minska betydelsen av eventuella brister i kunskaper i svenska vid bedöm-

ningen genom att använda mångsidiga, flexibla bedömningsmetoder som anpassas 

enligt elevens situation. 

14.5. Elever med finska som modersmål som flyttat från helfinska 

förhållanden 

I undervisningen av elever med finska som modersmål följs de allmänna utbildnings- 

och inlärningsmålen (för åk 1-2). 

Eleverna skall vid behov få särkskild handledning och specialundervisning. Målet är 

att eleven skall bli medveten om och få kunskaper om den finlandssvenska kulturen så 

att det blir möjligt för eleven att fungera flexibelt i två kulturer. 

158

15. Elevbedömning 

Betyg och övrig skriftlig bedömning 

Elevens betyg är offentliga dokument. Om betyget innehåller uppgifter som hänför sig 

till den verbala bedömningen av elevens personliga egenskaper skall dessa behandlas 

konfidentiellt och kan endast överlåtas till eleven och hans eller hennes vårdnadshavare. 

Inom den grundläggande utbildningen används följande betyg: 

Slutbedömning – som bör vara nationellt jämförbar och grundar sig på elevens 

kunnande i slutskedet av den grundläggande utbildningen i årskurserna 8-9 samt 

baserar sig på av utbildningsstyrelsen fastställda bedömningskriterier i vilka nivån för 

de kunskaper och färdigheter som förutsätts för vitsordet åtta (8) definieras. 

Avgångsbetyg – som ges åt eleven på årskurs 9 vid vårterminens slut. På avgångsbetyget 

används sifferbedömning. Som bilagor till avgångsbetyget kan ges intyg på 

övrig verksamhet. 

Läsårsbetyg – som ges åt eleven vid vårterminens slut. På läsårsbetyget används i åk 

1-2 verbal bedömning och i åk 3-8 sifferbedömning. 

Mellanbetyg – som ges, om inget annat nämnts, vid höstterminens slut. På mellanbetyget 

används verbal bedömning i åk 1-3 och sifferbedömning i åk 4-9. Periodiserade 

ämnen bedöms på mellanbetyget såframt de studerats en hel period, i annat fall 

bedöms de vid vårterminens slut. 

Skiljebetyg – som ges åt eleven som avgår från skolan mitt under den grundläggande 

utbildningen eller som inte under sin läropliktstid har fullgjort läroplikten. 

Verbal bedömning som komplement till sifferbedömningen kan vid behov ges i årskurserna 

3-6 i betygen och i årskurserna 7-9 som bilaga till betygen. Också av den 

verbala bedömningen skall det framgå om eleven har uppnått de mål som ställts upp 

för årskursen med godkänt resultat. 

Tillvalsämnen med minst två årsveckotimmar bedöms med siffror. Dylik kurs 

vilken avbrutits antecknas på avgångsbetyget med deltagit. 

Tillvalsämnen med en årsveckotimme bedöms med godkänd / underkänd. 

Om vårdnadshavaren ber om att elevens siffervitsord i det frivilliga B2-språket inte 

antecknas i avgångsbetyget, utelämnas siffervitsordet och i stället bedöms ämnet med 

anteckningen godkänd. 

Enskilda ämnen bedöms utgående från skriftliga eller muntliga prestationer. I färdighetsämnen 

bedöms eleven på basen av arbetssätt och resultat. Se bedömningskriterierna 

i samband med läroplan för enskilt ämne. 

Elevens uppförande bedöms på mellan- och läsårsbetyget enligt följande: 

- verbal bedömning från och med årskurs 1 mellanbetyg till årskurs 3 

mellanbetyg. 

- med siffror från och med årskurs 3 läsårsbetyg till årskurs 8 läsårsbetyg. 

159

Verbal bedömning av uppförande kan vid behov ges som komplement till sifferbedömningen 

i årskurserna 3-6 i betygen och i årskurserna 7-9 som bilaga till betygen. 

- Uppförandevitsord skrivs inte ut på avgångsbetyget 

Bedömningen av elevens arbete sker i årskurserna 1-6 med ett särskilt vitsord. I 

årskurserna 7-9 ingår bedömningen av arbetet i bedömningen av läroämnet. 

Se bedömningskriterierna för uppförande och bedömningskriterierna för arbete. 

Övriga bedömningsformer 

Utvärderingssamtal mellan elev, vårdnadshavare och klassföreståndare om elevens 

studieresultat, arbete och uppförande kan anordnas i alla årskurser. Vid samtalen har 

eleven möjlighet till självutvärdering av eget arbete och uppförande. 

Enskilda utvärderingssamtal mellan elev och studiehandledare anordnas i 

årskurserna 7-9. 

Dylika samtal anordnas också vid behov mellan enskild elev eller elevgrupper och 

klassföreståndaren eller lärare i samtliga årskurser. 

Elevernas självutvärdering anordnas i samband med allmän utvärdering av skolan 

och inom enskilda ämnen samt vid utvärderingssamtal. 

Skolvis bedömning 

Amosparkens skola 

Läsåret indelas i 3 perioder och bedömningen sker tre gånger per år. 

Årskurs Läsårets start – Alla helgons dag – Sportlovet – 

Alla helgons dag sportlovet 

Läsårets slut 

1-2 Utvärderingssamtal Verbal bedömning Läsårsbetyg, verbalt 

3-6 Utvärderingssamtal Verbal bedömning Läsårsbetyg 

(+verbalt) 

Björkboda skola 

Läsåret indelas i 3 perioder och bedömningen sker tre gånger per år. 




1 Utvärderingssamtal Verbal bedömning Läsårsbetyg, verbalt 

2 Verbal bedömning Utvärderingssamtal Läsårsbetyg, verbalt 

3 Verbal bedömning Utvärderingssamtal Läsårsbetyg 

4 Siffer (+verbal) / 

Utvärderingssamtal 

5-6 Siffer (+verbal) / 


Siffer (+verbal) / 


Siffer (+verbal) / 


Läsårsbetyg (+verbal) 

Läsårsbetyg (+verbal) 

160

Dalsbruks skola 

Bedömningen sker två gånger per läsår, efter höst- respektive vårtermin. Utöver den 

dokumenterade bedömningen är det önskvärt att hålla utvärderingssamtal. I utvärderingssamtalen 

deltar klassläraren, vårdnadshavaren samt eleven om så önskas. 

Årskurs Vecka 42-45 Höstterminens Vecka 10-13 Vårterminens 

slut 

slut 

1-6 Utvärderingssamtal Mellanbetyg Utvärderingssamtal Läsårsbetyg 

Dragsfjärds centralskola 

Årskurs Höstterminens slut Vårterminens slut 

7 Mellanbetyg Läsårsbetyg 

8 

Mellanbetyg Lärsårsbetyg 

9 Mellanbetyg Avgångsbetyg 

Mellanrapport med uppgifter om studieresultat (prov, förhör) och vid behov 

bedömning av elevens arbete och uppförande ges i årskurserna 7-9 i medlet av höst- 

och vårterminerna. 

Utvecklingssamtal kan anordnas vid ingången av årskurs 7 mellan elev, vårdnadshavare, 

klassföreståndare, kurator eller studiehandledare. 

Hitis-Rosala skola 

I Hitis-Rosala skola sker bedömningen av eleven i fyra perioder enligt följande: 

Årskurs Vecka 44-45 Höstterminens Vecka 9-10 Vårterminens 

slut 

slut 

1-6 Utvärderingssamtal Mellanbetyg Utvärderingssamtal Läsårsbetyg 

Kimitonejdens skola 

Årskurs I slutet av oktober Före sportlovet Läsårets slut 

7 Mellanbetyg Mellanbetyg Läsårsbetyg 

8 

Mellanbetyg Mellanbetyg Lärsårsbetyg 

9 Mellanbetyg Mellanbetyg Avgångsbetyg 

Utvärderingssamtal hålls i alla årskurser i november. 

161

Tjuda skola 

Bedömningen sker tre gånger per läsår. Utöver den dokumenterade bedömningen kan 

utvärderingssamtal hållas vid behov. I utvärderingssamtalen deltar klassläraren och 

vårdnadshavaren. I samband med utvärderingssamtalen med vårdnadshavaren håller 

klassläraren ett skilt samtal med eleven. 

Årskurs Läsårets start – 

Alla helgons dag 

Alla helgons dag – 

sportlovet 

1-2 Utvärderingssamtal Mellanbetyg (kryss) 

3-4 Mellanbetyg 

(kryss) 

5-6 Mellanbetyg 

(kryss) 

Västanfjärds skola 

Sportlovet – 


Läsårsbetyg, verbalt 

Utvärderingssamtal Läsårsbetyg 

(+verbal) 


Läsårsbetyg 

(+verbal) 




1-2 Utvärderingssamtal Utvärderingssamtal Läsårsbetyg, verbalt 

3-6 Utvärderingssamtal Utvärderingssamtal Läsårsbetyg (+ verbalt) 

Ytterkulla skola 

Utvärderingssamtal genomförs så att eleverna på förhand fyller i en blankett som är 

underlag för bedömningstillfället. Förutom klassläraren och vårdnadshavaren deltar 

även eleven. 

Elevens självbedömning och arbeten är på utställning. Minst ett teoretiskt och ett 

praktiskt arbete skall ställas ut med skriftlig motivering av arbetet och arbetsgången. 

Öppet hus för hemmen att se utställningen ordnas v. 7 eller 8 under en kväll när läraren 

bör närvara samt en vecka under skoltid. Arbeten från augusti – februari ställs ut. 

Årskurs Läsårets start – 

Alla helgons dag 

Alla helgons dag – 

sportlovet 

1-2 Utvärderingssamtal Självbedömning 

+ utställning 





Sportlovet – 


162 

Läsårsbetyg, verbalt 

Läsårsbetyg 

(+verbal) 

Läsårsbetyg 

(+verbal)

Uppflyttning och kvarstanning 

Beslut om uppflyttning av elev till följande årskurs eller kvarstannande fattas gemensamt 

av rektorn och de lärare som undervisat eleven. 

Elev som fått godkänt i alla ämnen uppflyttas till följande årskurs såframt skolan 

inte anser att eleven med tanke på elevens allmänna skolframgång bör stanna på 

klassen. I dylika fall hörs vårdnadshavaren innan beslutet om kvarstanning görs. 

En elev stannar kvar i årskursen om eleven underkänts i ett eller flera ämnen och 

skolan bedömer att eleven inte klarar av följande årskurs. En elev kan dock flyttas till 

följande årskurs trots underkända prestationer såframt skolan bedömer att eleven 

klarar av följande årskurs med godkänt resultat. 

Elev som underkänts i ett eller flere ämnen kan enligt ett villkorligt beslut beredas 

möjlighet att tentera underkända kurser i ett särskilt prov som anordnas efter läsårets 

slut. I beslutet nämns vilka delområden i lärokursen eleven skall få godkänt i för att en 

uppflyttning är möjlig. Om eleven presterar godkänt i detta prov, flyttas eleven till 

följande årskurs. I annat fall stannar eleven i årskursen. 

Prestationerna upphör att gälla för en elev som stannar kvar i klassen. 

Ny bedömning 

Elevens vårdnadshavare kan inom två månader efter att han eller hon delgivits bedömningen 

be att beslut om studieframsteg eller kvarstannande eller slutbedömning omprövas. 

Begäran riktas till rektorn. Skolans rektor och elevens lärare besluter gemensamt 

om ny bedömning. 

Om elevens vårdnadshavare är missnöjd med den nya bedömningen eller det nya 

beslutet, genom vilket begäran avslagits, kan vårdnadshavaren begära rättelse i bedömningen 

hos länsstyrelsen. 

Specialundervisning 

För elev som överförts till specialundervisning uppgörs en individuell studieplan. Elev 

som överförts till specialundervisning och beslutits studera enligt den allmänna läroplanen 

för den grundläggande utbildningen, bedöms på samma grunder som andra 

elever. 

Ifall eleven studerar enligt individuell lärokurs i några eller alla läroämnen, bedöms 

eleven utgående från målen i den individuella studieplanen. 

Läroämnen som studeras enligt individuell lärokurs förses på betyget med asterisk 

som tecken på att vitsorden getts på basen av individuella lärokurser. 

Angående bedömning av elev med annat modersmål än finska och svenska, se 

utbildningsstyrelsens ”Grunder för elevbedömningen i den grundläggande 

utbildningen 1999”. 

Bedömningen av icke läropliktiga studerande sker enligt samma principer som inom 

den grundläggande utbildningen. 

163

Betygsformulär 

Betygsformulären uppgörs i enlighet med de läroplansgrunder Utbildningsstyrelsen 

fastställt 19.12.2002. Se bilaga 8. 

Elevbedömningen i denna reviderade läroplan delges vårdnadshavarna för eleverna 

vid ibruktagandet av läroplanen i de olika årskurserna. Därefter delges den vårdnadshavare 

för eleven i årskurs 1 samt i årskurs 7 i början av höstterminen. 

Kriterier för bedömning av elevens uppförande 

10 Eleven följer alltid skolans trivselregler, bidrar aktivt till att skapa ett 

gott socialt klimat 

Är artig och trevlig och erbjuder hjälp åt andra 

Är ansvarsfull och vill göra snyggt och omsorgsfullt arbete i alla 

situationer 

Arbetar mycket aktivt och intresserat på lektionerna och sköter sina 

hemuppgifter 

Är ärlig och pålitlig och kan ta egna initiativ 

Böcker och material hålls snygga och glöms inte hemma 

En elev med en tia är ett gott exempel för andra elever, uppträder vänligt 

mot alla i skolsamfundet, respekterar andra och mobbar inte 

9 Som ovan men fyller inte helt kriterierna för vitsordet 10 

8 Vitsordet 8 kan anses vara utgångspunkten för bedömning av uppförande 

Eleven bryter sällan mot skolans trivselregler och är för det mesta aktiv 

under lektionerna och sköter sina läxor på ett tillfredsställande sätt 

Gör oftast sitt skolarbete omsorgsfullt och arbetar bra på lektionerna 

vanligen utan att störa, både i grupp och ensam 

Visar respekt för andras åsikter, arbeten och egendom 

Eleven uppträder mestadels artigt och vänligt mot övriga elever och 

skolans personal 

Använder sällan svordomar eller fult språk 

7 Eleven bryter ibland medvetet mot skolans trivselregler och bemöter 

stundvis andra på ett otrevligt sätt 

Det händer sig då och då att eleven missköter sina uppgifter och 

emellanåt är lektionsaktiviteten inte den bästa. Eleven stör arbetsron i 

klassen 

Använder ibland svordomar eller fult språk 

Det brister i ansvarstagandet 

6 Eleven bryter ofta mot trivselreglerna, är opålitlig och struntar ofta i 

tillsägelser 

Eleven arbetar ofta otillfredsställande på lektionerna eller stör ideligen 

klassens arbetsro 

Rätt stora brister i ansvarstagandet för sitt uppträdande och arbete, 

missköter ofta sina hemuppgifter 

164

Uppträder osakligt och otrevligt mot övriga elever och personal och har 

ett språkbruk som inte är acceptabelt 

Utgör ett dåligt exempel för övriga elever 

5 Eleven bryter ideligen mot trivselreglerna och är ett orosmoment både i 

klassen och på skolgården 

Uppträder mycket ofta otrevligt mot andra, tillrättavisningar ger inga 

resultat i bättre riktning 

Arbetar dåligt på lektionerna. Stör ofta andras arbetsro 

Tar sällan ansvar för sitt skolarbete, missköter oftast sina hemuppgifter 

och kan förstöra material och böcker 

Språkbruket är oacceptabelt 

Extra åtgärder behövs för att stävja beteendet och för att eleven skall 

kunna vara kvar i skolsamfundet 

4 Eleven förstör avsiktligt egendom, t.ex. material och böcker och kan på 

grund av sitt beteende framkalla risksituationer i skolmiljön 

Total avsaknad av arbetsvanor och ett helt oacceptabelt uppförande gör 

att eleven inte klarar av skolmiljön utan behöver extra åtgärder. 

Fusk, luntning eller skolkning sänker dessutom vitsordet i uppförande. 

Kriterier för bedömning av elevens arbete i årskurserna 1-6 

10 Behärskar fullständigt de kunskaper och färdigheter som studeras 

Prestationer och provresultat utmärkta 

Eleven uppvisar skapande förmåga att lösa problem och kan tillämpa det 

han/hon lärt sig 

Eleven kan arbeta självständigt och är aktiv 

Eleven uppvisar intresse för läroämnets alla delområden och är 

engagerad 

9 Behärskar nästa allt som studerats 

Prestationerna och provresultaten berömliga 

Eleven kan tillämpa det han/hon lärt sig 

Eleven kan arbeta självständigt och är aktiv 

Eleven uppvisar intresse för läroämnets alla delområden och är 

engagerad 

8 Behärskar i stora drag de kunskaper och färdigheter som redan studerats 

Prestationer och provresultat goda 

Eleven kan tämligen väl tillämpa det som han/hon lärt sig 

Eleven är företagsam och uppvisar intresse för läroämnet 

7 Behärskar studiehelheten någorlunda eller enskilda delområden av 

studiehelheten, med uppvisar osäkerhet i sina prestationer och produkter 

Prestationerna och provresultaten är tillfredsställande. 

Eleven tillämpar ibland det han/hon lärt sig 

Eleven intresserar sig för enskilda saker 

165

Eleven uppvisar ibland aktivitet. Arbetar inte alltid enligt givna 

anvisningar eller behöver ibland stöd 

6 Eleven behärskar endast några delområden med bristfälliga kunskaper 

och förmågan att tillämpa är svaga. Prestationerna och provresultaten 

försvarliga 

Elevens intresse är tämligen svagt, koncentrerar sig inte och/eller är 

passiv 

Eleven är osäker och behöver stöd 

5 Mycket osammanhängande och bristfälliga kunskaper 

Prestationer och provresultat svaga 

Eleven har stora svårigheter i att tillämpa det han/hon lärt sig 

Eleven är passiv och ofta likgiltig, koncentrerar sig inte 

Eleven försummar ofta att utföra sina uppgifter 

Eleven är mycket osäker och behöver hela tiden stöd 

4 Underkänd. 

166

16. IT-strategi 

Informationsteknologi (IT) innefattar all utrustning, alla hjälpmedel och metoder, 

med vilka information söks, innehas och behandlas och vilka används i 

kommunikationen. Enligt de läroplansgrunder som Utbildningsstyrelsen 16.1.2004 

godkände, skall alla skolor ha en IT-strategi. 

Undervisning 

Allmänna mål: 

* att ge eleverna förutsättningar för en naturlig användning av 

datorn 

* att stöda den övriga undervisningen genom datorbaserade 

undervisningsprogram och Internet. 

* att göra eleverna bekanta med de vanligaste nyttoprogrammen 

samt med Internet och e-post 

* att uppmuntra eleverna till självständig datoranvändning 

* att uppmuntra lärarna att använda sig av informationsteknologin i den 

övriga undervisningen 

Målsättningen är att samtliga elever, då de slutar den grundläggande utbildningen, 1 

oberoende av tidigare erfarenheter kan använda skolans datorer och de viktigaste 

programmen samt få en realistisk bild av de möjligheter som datatekniken ger. 

Målsättningen vid utgången av åk 6 

• Introduktion 

Eleven skall kunna 

- logga in 

- öppna program och kunna grunderna för menyfunktionerna 

- avsluta, logga ut 

• Undervisningsprogram 


- arbeta med olika undervisningsprogram 

- hantera mus 

- spara, namnge samt öppna en fil 

- skriva ut från standardskrivare 

• Textbehandling 


- tangenternas position på tangentbordet 

- de vanligaste skrivreglerna 

- byta typsnitt, fontstorlek och radavstånd 

- textredigering 

- infoga bilder 

1 För de elever som väljer datateknik som tillvalsämne finns målen och stoffet inskrivet i skolans läroplan. 

167

• Bildhanteringsprogram 


- använda ett enkelt bildhanteringsprogram (t.ex. Paint) 

• Kalkyleringsprogram 

Eleven skall 

- känna till ett kalkyleringsprogram och kunna använda de enklaste funktionerna 

(använda programmet som ”räknemaskin” och göra upp tabeller och diagram) 

• Publiceringsprogram 


- publiceringsprogrammets grunder 

- arbeta med guider 

- göra egna publikationer och presentationer 

• Internet 

Eleven skall 

- klara av enkel informationssökning 

- kunna kopiera text och bild från Internet 

- känna till sitt ansvar på nätet 

- förstå nyttan av och riskerna med www 

• E-post 

- ifall intresse finns kan kontakter skapas utåt 

• Faktabaser 

- i samarbete med kommunens bibliotek lär sig eleverna biblioteksdatabasens 

grunder 

Målsättningen vid utgången av åk 9 

• Praktiska färdigheter 

- att använda datateknisk utrustning och program samt datanät mångsidigt och 

ändamålsenligt 

- att använda datorer och program enligt skolans regler 

- att hantera datafiler och information 

- att producera mångsidiga texter enligt principerna för god textbehandling 

- att presentera information i tabellform med hjälp av kalkylbehandlingsprogram 

- att framställa en presentation med grafikprogram 

- att behärska mångsidig användning av e-post och annan elektronisk service 

- att uppmärksamma fördelarna med ett ergonomiskt arbetssätt 

• Informationshantering 

- att använda datanätverk självständigt och mångsidigt 

- att jämföra, välja och utnyttja information från olika källor 

- att beakta upphovsrättigheter och källkritik 

- att beakta tillförlitligheten gällande information producerad av medier och därtill 

hörande etik och moral 

- att grafiskt kunna åskådliggöra egna projektresultat, t.ex. genom text- och 

bildbehandling 

168

• Kommunikationsfärdigheter, samarbete, informationssäkerhet och etik 

- att kunna uttrycka sig mångsidigt och ansvarsfullt vid kommunikation över 

Internet, enligt gällande regler 

- att förstå och respektera yttrandefrihet även vid nätkommunikation 

- att kunna förhålla sig kritiskt till information på nätet 

- att följa principerna för informationssäkerhet och beakta eventuella upphovsrätter 

För att uppnå dessa mål har varje skola sin egen strategi, där det framkommer hur 

målen förverkligas. Strategin uppdateras kontinuerligt i takt med utvecklingen. 

Anskaffning av utrustning 

Hårdvara 

Bildningssektorn anskaffar nya adb-maskiner enligt ett roterande system på fyra år. 

Ny hårdvara anskaffas således till varje enhet inom bildningssektorn med fyra års 

mellanrum. 

Visioner och mål 

Mål för alla enheter inom den grundläggande undervisningen: 

- Hård- och mjukvara uppdateras tillräckligt ofta och med jämna mellanrum 

- ADB-stöd ordnas så att man beaktar behovet av stödfunktioner samt behovet av 

pedagogiskt stöd 

- Nyttoanvändningen av adb-utrustningen maximeras 

- Skolorna bildar ett nätverk 

- Undervisningspersonalen skolas i adb-användning 

- Den moderna informationsteknologin beaktas vid uppgörande av nytt 

undervisningsmaterial. 

169

17. Utvärdering av utbildningen 

17.1. Utvärdering en del av verksamheten 

Utvärderingssystemet omfattar hela skolsektorns verksamhet och är uppbyggt så att 

det engagerar arbetstagare på olika verksamhetsnivåer. Utvärderingssystemet är en 

struktur för utvärderingen och syftet är att ta fram starka sidor samt objekt för 

förbättringar av verksamheten. De centrala styrinstrumenten för verksamheten är 

lagar, förordningar, nationella riktlinjer, grunder för läroplanen, kommunala 

läroplaner och årsplaner. 

Utgångspunkten för utvärderingen är speciallagstiftningen, kommunallagen och 

kommunala beslut. Enligt utbildningslagstiftningen är utvärderingens syfte att stödja 

en utveckling av utbildningen och att förbättra förutsättningarna för inlärning. 

Framgångsrik inlärning beror på många bakgrundsfaktorer vilket gör det svårt att 

bedöma i hur hög grad undervisningen påverkar inlärningen. Undervisningens 

karaktär gör att exakta mätbara utvärderingskriterier är extremt svåra att skapa. En 

lyckad målsättning och en välfungerande utvärderingsprocess har ett värde i sig. 

17.2. Etiska principer för utvärderingen 

Utvärderingen är en del av utbildningens verksamhet som helhet och förverkligas som 

en naturlig del av det dagliga arbetet. Detta helhetsperspektiv beaktas då tidtabellen 

för utvärderingen fastställs och då planeringen av hur utvärderingsprocessen genomförs 

är aktuell. 

Utvärderingens centrala mål är att stödja utbildningens utvecklingsarbete. 

Utvärderingsmetoderna väljs och bearbetas utgående från detta mål. Personer, som är 

mål för utvärdering och området, som utvärderas skall skyddas i enlighet med etiska 

principer som generellt gäller för vetenskaplig forskning. Utvärderingsinformation 

skall behandlas professionellt. I utvärderingen involverade har rätt att före denna få 

veta avsikten med utvärderingen. Utvärdering får inte skada någon involverad eller 

utvärderingsområdet. 

Information om utvärderingen som helhet är offentlig. Vid offentliggörande av 

utvärderingsresultat kan en enskild uppgift inte presenteras lösryckt ur sitt sammanhang. 

Bildningsdirektören beslutar om i vilken omfattning och på vilket sätt 

utvärderingsinformation offentliggörs. Information om enskilda enheter offentliggörs 

inte med stöd av Kulturutskottets betänkande (1999) där man konstaterar att 

offentliggörande av resultat inte får leda till att skolorna placeras i rangordning eller 

att skolor, lärare eller elever genom ensidig bedömning stämplas såsom goda eller 

dåliga. 

17.3. Centrala områden och metoder för utvärderingen 

Utvärderingen behandlar olika områden per år enligt ett löpande system: bl.a. 

undervisningen, fysiska miljön samt samarbete och trivsel. Inom dessa områden finns 

ett antal undergrupper av vilka ett eller flera fungerar som objekt för utvärderingen. 

Rektorsmötet slår i början av varje läsår fast utformningen av utvärderingen. 

Resultaten från utvärderingarna delges årligen skolnämndens sektioner. 

170

18. Klubbverksamhet 

För att stödja skolans fostran och undervisning kan klubbverksamhet ordnas. Klubbverksamheten 

skall i enlighet med målen för den grundläggande utbildningen stödja 

elevens sociala tillväxt och allsidiga utveckling. Syftet med klubbverksamheten är att 

främja eleven att komma igång med positiva fritidssysselsättningar samt att ge eleven 

möjligheter till annat än vanligt skolarbete i en trygg och lugn miljö. 

Klubbverksamheten skall erbjuda mångsidig verksamhet som värdesätter barn och 

unga samt möjligheter till positiv växelverkan med vuxna och andra barn. 

Klubbarna är frivilliga för eleverna. 

Syftet med klubbverksamheten är: 

- att stödja hemmets och skolans fostringsarbete 

- att öka barnens och de ungas delaktighet 

- att ge eleverna möjlighet att utveckla sociala färdigheter och att växa till 

människor med samhällsansvar 

- att ge möjlighet till erfarenheter av att lyckas och att kunna 

- att utveckla kreativt handlande och tänkande 

- att sporra barnen och de unga till att skapa sin egen kultur 

- att ge en möjlighet att bättre lära känna eleven 

- att stödja intressen och främja positiva fritidssysselsättningar. 

I kommunens skolor ordnas klubbverksamheten i den utsträckning det finns behov 

och enligt vad skolornas resurser tillåter. Rektorn värderar läget inför varje läsår tillsammans 

med bildningschefen. Klubbverksamhetens innehåll och former fastställs i 

skolornas årsplaner. 

171

läroplanen för den svenskspråkiga förskolan ... - Kimitoön kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?