26.07.2013 Views

Näs kyrka, fasader och tak. Antikvarisk kontroll, 2008.

Näs kyrka, fasader och tak. Antikvarisk kontroll, 2008.

Näs kyrka, fasader och tak. Antikvarisk kontroll, 2008.

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

2009:21<br />

<strong>Näs</strong> Kyrka<br />

<strong>fasader</strong> <strong>och</strong> <strong>tak</strong><br />

<strong>Antikvarisk</strong> <strong>kontroll</strong>, 2008<br />

Petter Jansson


Rapport 2009:21<br />

<strong>Näs</strong> <strong>kyrka</strong><br />

<strong>fasader</strong> <strong>och</strong> <strong>tak</strong><br />

<strong>Antikvarisk</strong> <strong>kontroll</strong>, 2008<br />

Trollenäs socken, 1381<br />

Eslövs kommun<br />

Skåne län<br />

Petter Jansson


Regionmuseet Kristianstad<br />

Landsantikvarien i Skåne<br />

Kristianstad<br />

Box 134, Stora Torg<br />

291 22 Kristianstad<br />

Tel 044 – 13 58 00 vx, Fax 044 – 21 49 02<br />

Lund<br />

Box 153, St Larsomr. Byggnad 10<br />

221 00 Lund<br />

Tel 046 – 15 97 80 vx, Fax 046 – 15 80 39<br />

www.regionmuseet.se<br />

© 2008 Regionmuseet Kristianstad / Landsantikvarien i Skåne<br />

Rapport 2009:21<br />

ISSN 1651-0933<br />

Omslagsfoto: Kyrkan från norr under renoveringen<br />

Fyndteckningar mm:<br />

Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriverket, Gävle. Dnr 507-99-502.


<strong>Näs</strong> <strong>kyrka</strong><br />

Fasader <strong>och</strong> <strong>tak</strong><br />

Innehåll<br />

Sammanfattning av utförda åtgärder 5<br />

Administrativa uppgifter 5<br />

Byggnadshistorik med relevans för ärendet 6<br />

Utförda åtgärder på <strong>fasader</strong> 7<br />

Utförda åtgärder på <strong>tak</strong> 8<br />

Utförda åtgärder på dörrar <strong>och</strong> fönster 9<br />

Övriga utförda åtgärder 9<br />

Avvikelser från handlingarna 10<br />

Iakttagelser vid renoveringsarbetena 11<br />

Kulturhistorisk bedömning av utförda åtgärder 14<br />

Övriga handlingar med relevans för ärendet 15


Utdrag ur Skånska rekognosceringskartan från 1812-20<br />

Skånekarta med Eslövs kommun färgmarkerad


<strong>Näs</strong> <strong>kyrka</strong>- <strong>fasader</strong> <strong>och</strong> <strong>tak</strong><br />

Sammanfattning av utförda åtgärder<br />

Under våren- sommaren 2008 genomfördes framförallt utvändiga renoveringsarbeten<br />

på <strong>Näs</strong> gamla <strong>kyrka</strong>. Arbetena bestod i huvudsak av byte/ersättning av befintliga<br />

plåtanslutningar, ommurning av gavlar, översyn av tegel<strong>tak</strong> inklusive byte<br />

av vinkelrännor, rengöring <strong>och</strong> fogkomplettering på <strong>fasader</strong>, rengöring <strong>och</strong> målning<br />

av fönster <strong>och</strong> dörrblad. Invändigt utfördes rengöring <strong>och</strong> sedan fogkomplettering<br />

av tegelgolv.<br />

Administrativa uppgifter<br />

Objekt <strong>Näs</strong> <strong>kyrka</strong><br />

Socken Trollenäs socken<br />

Kommun Eslövs kommun<br />

Arbetshandlingar 2007-10-05, Niclas Hansson, Ramböll<br />

Sverige AB, Region Syd, Lund<br />

Länsstyrelsens beslut 2008-03-07, dnr: 433-59173-07-1381<br />

Byggherre Eslövs kyrkliga samfällighet, kyrkogårdsförvaltningen,<br />

Peter Magnusson<br />

Byggledare, <strong>kontroll</strong>ant Niclas Hansson, Ramböll<br />

Entreprenör Sydskiffer, Halmstad<br />

<strong>Antikvarisk</strong> <strong>kontroll</strong>ant Regionmuseet Kristianstad/ Landsantikvarien<br />

i Skåne genom Petter Jansson<br />

Byggnadstid mars 2008- september 2008<br />

<strong>Antikvarisk</strong> slutbesiktning 2008-09-25<br />

Foto 1. Kyrkan från norr under renoveringen, Trollenäs nya <strong>kyrka</strong> skymtar i bakgrunden.<br />

5


<strong>Näs</strong> <strong>kyrka</strong>- <strong>fasader</strong> <strong>och</strong> <strong>tak</strong><br />

Byggnadshistorik med relevans för ärendet<br />

<strong>Näs</strong> medeltida <strong>kyrka</strong> antas ha uppförts under 11- 1200-talet som en tidsenlig<br />

romansk sten<strong>kyrka</strong> med absid, kor <strong>och</strong> långhus av i huvudsak grå sandsten från<br />

Vitseröd utanför Höör. Kyrkan ligger i omedelbar anslutning till Trollenäs slott,<br />

med anor i ett säteri som finns omnämnt från 1395. Utanför långhusets sydportal<br />

byggdes under medeltiden ett vapenhus, vapenhuset revs sedan på 1820- talet.<br />

Under 1600- talet byggdes ett torn i väster <strong>och</strong> tillbyggts med gravkor norr om<br />

långhuset. I samband med byggandet av Trollenäs <strong>kyrka</strong> ett par hundra meter<br />

söder om den gamla <strong>Näs</strong> <strong>kyrka</strong> revs övre delen av tornet. Trollenäs <strong>kyrka</strong> kom<br />

att bli församlings<strong>kyrka</strong> för både den gamla <strong>Näs</strong> <strong>och</strong> Gullarps församling. Gullarps<br />

<strong>kyrka</strong> revs men <strong>Näs</strong> fick stå kvar fast övergavs som gudstjänslokal <strong>och</strong> användes<br />

istället som förråd <strong>och</strong> vagnslider. 1925-26 genomfördes en grundlig restaurering<br />

av <strong>kyrka</strong>n efter förslag av arkitekt Einar Lundberg, exempelvis murades<br />

den sentida prästadörren i absiden igen i samband med detta. Bärande principer<br />

vid restaureringen var att i Sigurd Curmans anda låta all tidslager framträda<br />

men inte på bekostnad av helhetsverkan.<br />

<strong>Näs</strong> <strong>och</strong> Gullarp bildade från åtminstone 1670-talet ett pastorat med <strong>Näs</strong> som<br />

annex. 1857 sammanslogs församlingarna till <strong>Näs</strong>. 1889 uteslöts Gullarps socken<br />

ur jordeboken <strong>och</strong> den sammanslagna socknen kallades sedan <strong>Näs</strong> socken, för att<br />

från 1899 kallas Trollenäs scoken. Det gamla säteriet hade under 1700- talet <strong>och</strong><br />

Arwid Trolle ändrat namnet till Trollenäs.<br />

Utdrag ur Burman- Fischer: Prospecter af åtskillige märkvärdige Byggnader, Säterier <strong>och</strong> Herre-Gårdar uti Skåne. Avritningar<br />

1680, tryckta 1756, nytryck Malmö 1957. <strong>Näs</strong> <strong>kyrka</strong> här sedd från öster.<br />

6


<strong>Näs</strong> <strong>kyrka</strong>- <strong>fasader</strong> <strong>och</strong> <strong>tak</strong><br />

Foto2-3. Detaljer av långhusets östgavel under ommurningen.<br />

Utförda åtgärder på <strong>fasader</strong><br />

Fasadarbeten utfördes från ställning, förutom på absiden där omfogning utfördes<br />

från hjullastare. Arbetena inriktades på att genom underhållsbetonade åtgärder ge<br />

bättre tekniska förutsättningar för byggnadens bevarande.<br />

Fasaderna rengjordes/tvättades med försiktighet <strong>och</strong> lösa/förbrukade fogar kratsades<br />

återhållsamt ur med maskinverktyg/ för hand. För att undvika mekaniska<br />

skador på fasadstenar avlägsnades inte till utseendet avvikande/avvikande hårda<br />

fogar/putsytor avlägsnades där inte ommurning blev aktuell.<br />

Ny fogning gjordes med hydrauliskt kalkbruk med inslag av viss mängd grövre<br />

naturballast <strong>och</strong> färg som ansågs balanserat anpassad till tidigare <strong>och</strong> bevarade<br />

fogar. De nya fogarna ströks inte ut över byggnadssten förutom vid lokal anpassning<br />

till bevarade äldre fogar, de gjordes inte heller profilerade utan ströks i princip<br />

i liv med murverket.<br />

Särskild försiktighet iakttogs vid arbetena i anslutning till stenpartier med bevarade<br />

medeltida kalkmålningsrester. Trappgavlarna på gravkoret <strong>och</strong> långhusets samt<br />

korets östgavel demonterades till <strong>tak</strong>fall <strong>och</strong> murades åter upp med viss mängd<br />

tillförd begagnad tegel motsvarande befintlig. Det återanvända teglet kom från i<br />

Halmstad riven byggnad, fulltegel med storlek <strong>och</strong> färg som motsvarade det huvudsakliga<br />

i de på <strong>Näs</strong> <strong>kyrka</strong> sentida om/påmurade trappgavlarna.<br />

Ankarjärn rengjordes mekaniskt genom borstning <strong>och</strong> skrapning <strong>och</strong> målades<br />

därefter med slutkulör svart såsom tidigare. Inga kompletteringar utfördes på<br />

järnen.<br />

7


<strong>Näs</strong> <strong>kyrka</strong>- <strong>fasader</strong> <strong>och</strong> <strong>tak</strong><br />

Foto 4 <strong>och</strong> 5. Huggning av tegel till gavlar <strong>och</strong> foglagning på absid.<br />

Befintliga sentida kopparavtäckningar återmonterades med mindre kompletteringar<br />

lika befintligt. Nya infästningar med koppartråd <strong>och</strong> kopparspik.<br />

Tidigare putsning av gavlarnas insidor upprepades av tekniska skäl inte.<br />

Den inspårade ståndskivan av koppar mellan absidens sentida koppartäckning<br />

<strong>och</strong> korgaveln hade tätats med fogmassa, tätningen bedömdes fortsatt funktionell<br />

<strong>och</strong> lämnades utan åtgärd.<br />

Utförda åtgärder på <strong>tak</strong><br />

Arbetena utfördes från godkända ställningar. Marken kring <strong>kyrka</strong>n ägs inte av<br />

samfälligheten utan av godset vilket bidrog till att arbetena från ställning utfördes<br />

under begränsad tid i samråd med markägaren.<br />

Ens<strong>tak</strong>a trasigt/sönderfruset <strong>tak</strong>tegel i fallen byttes mot reservpannor från kyrkvinden,<br />

fabrikat Minnesberg. Teglet i stort bedömdes vara i gott skick. Nya vinkelrännor<br />

av liksom tidigare koppar monterades mellan långhus <strong>och</strong> gravkor i<br />

norr. Vinkelrännorna försågs med slitplåtar i koppar.<br />

Anslutningarna mellan tegel<strong>tak</strong>- murverk på långhus <strong>och</strong> hersskaps<strong>kyrka</strong>n som<br />

synligt utfördes enligt lika befintligt med överkragande tegellist <strong>och</strong> brukstätning<br />

försågs även med dolda underbeslag av koppar.<br />

Den tidigare kopparplåtanslutningen mellan kor<strong>tak</strong>- långhusgavel ersattes med<br />

dolt underbeslag av koppar <strong>och</strong> murad hårarmerad bruksanslutning.<br />

Mindre partier av spånunder<strong>tak</strong>et fick bytas på grund av att det rötat. Förbrukat<br />

spån demonterades varsamt <strong>och</strong> ersattes av nytt lika befintligt.<br />

8


<strong>Näs</strong> <strong>kyrka</strong>- <strong>fasader</strong> <strong>och</strong> <strong>tak</strong><br />

Foto 6 <strong>och</strong> 7. Bålgetingbo på korvind sett genom onätat galler samt lokal lagning av ny<strong>kyrka</strong>ns<br />

spånunder<strong>tak</strong>.<br />

Utförda åtgärder på dörrar <strong>och</strong> fönster<br />

Lucka av ek i västgavel laserades i mörk kulör.<br />

Fönsterbågar demonterades <strong>och</strong> renoverades på verkstad. Under arbetena med<br />

fönster täcktes öppningarna med skydd av plywood.<br />

Fönstersnickerier rengjordes <strong>och</strong> skrapades, slipades samt kittkompletterades<br />

med linoljekitt. Därefter grundades <strong>och</strong> slutmålades fönstersnickerierna med linoljefärg<br />

lika befintligt i brun kulör utvändigt <strong>och</strong> ljusgrått invändigt.<br />

Infästning av västportalens kopparinklädnad kompletterades med nya kopparinfästningar.<br />

Övriga utförda åtgärder<br />

Ventiler/öppningar i <strong>fasader</strong> kompletterades med varmförzinkat insektsnät.<br />

Mindre städning av lösa fågelbopinnar <strong>och</strong> sentida flaskor genomfördes på vindar.<br />

Tegelgolv i <strong>kyrka</strong>n rensades för hand från bristfälliga lösa fogar som kompletterades<br />

med nytt hydrauliskt kalkbruk med anpassad färg ballast <strong>och</strong> ytstruktur.<br />

Fogarna drogs med trästicka efter att ha satt sig väl, bruket hölls förhållandevis<br />

torrt.<br />

9


<strong>Näs</strong> <strong>kyrka</strong>- <strong>fasader</strong> <strong>och</strong> <strong>tak</strong><br />

Avvikelser från handlingarna<br />

Ingen hel omfogning av långhusets södra fasad, omfogning något mer omfattande<br />

än beräknat på övriga <strong>fasader</strong>.<br />

Vid anslutningsmurning av <strong>tak</strong>pannor mot långhusets västgavel användes av<br />

misstag inblandning av glasfiber i bruket. Bedömningen var dock att det skulle<br />

innebära alltför betydande skador på <strong>tak</strong>tegel för att ta bort <strong>och</strong> ersätta det felaktiga<br />

bruket med anpassat jämfört med att låta det sitta kvar. Mot den bakgrunden<br />

valdes att låta bruket sitta kvar. I övrigt användes nöthårsarmerat hydrauliskt<br />

kalkbruk vid motsvarande anslutningsfogning som utfördes lika befintligt tidigare<br />

utförande.<br />

Mindre <strong>tak</strong>spån än förväntat behövde bytas, framförallt vid <strong>tak</strong>- muranslutningar<br />

var spånet i bättre skick än förväntat. Samtliga anslutningar <strong>tak</strong>- murverk gjordes i<br />

form av bruksklackar med dolda underbeslag i kopparplåt( även där det tidigare<br />

använts synlig plåtbeslagning).<br />

Golvtegel las inte om, endast fogkomplettering som blev mer omfattande än beräknat.<br />

Översköljningsskydd på absid var inte monterat vid slutbesiktningen. Vidare diskuterades<br />

både de för korta utkastarna till absidens stuprör samt bakfallet i anslutning<br />

till dem <strong>och</strong> eventuell dränering/vattenavledning runt <strong>kyrka</strong>n. Marken<br />

kring <strong>kyrka</strong>n är dock inte i <strong>kyrka</strong>ns ägo utan tillhör godset vilket komplicerar frågan<br />

om eventuella markingrepp/förändringar av ytor. Problemen bedömdes inte<br />

heller så stora att de krävde omedelbar åtgärd, av de skälen bordlades frågan om<br />

dräneringen/vattenavledningen.<br />

10<br />

Foto 8 <strong>och</strong> 9. Nymurad långhusgavel med<br />

underbeslag <strong>och</strong> detalj med korest norra fasad.


<strong>Näs</strong> <strong>kyrka</strong>- <strong>fasader</strong> <strong>och</strong> <strong>tak</strong><br />

Iakttagelser vid renoveringsarbetena<br />

De begränsade tid <strong>och</strong> den tid på året ställningar kunde utnyttjas för arbetena<br />

bidrog till tidspress som komplicerades av <strong>kyrka</strong>ns lite utsatta läge <strong>och</strong> vädrets<br />

makter, delar av byggnadstiden var förhållandevis kall <strong>och</strong> snörik.<br />

Trappgavlarna på gravkor samt både koret <strong>och</strong> långhuset åt öster var i sämre<br />

skick än förväntat med lös tegel <strong>och</strong> omfattande spjälkning/sönderfruset tegel.<br />

Rasrisk bedömdes föreligga spritt. Bristfällig tätning mellan tegel<strong>tak</strong> <strong>och</strong> murverk<br />

bedömdes ha bidragit till problemen. Ståndskiva mellan kor<strong>tak</strong> <strong>och</strong> långhusgavel<br />

var helt lös med flera centimeter bred glipa, den bedömdes inte längre fylla någon<br />

funktion, tveksamt om den överhuvudtaget någonsin hade fungerat. Plåten hade<br />

varit fastspikad med numer sönderrostad spik i murverket utan någon spårning<br />

eller skyddande anslutningsklack eller bakomliggande bruksavjämning.<br />

Trappgavlarna bedömdes dock huvudsakligen ha om/påmurats i senare tid, men<br />

under <strong>tak</strong>fallsnivå återstår framförallt åt öster samt i herrskaps<strong>kyrka</strong>ns norra gavel<br />

en hel del av medeltida/ursprunglig murning. Korets/långhusets östra gavlar<br />

tolkades ommurade i flera medeltida perioder.<br />

Iakttagelser på vinden med möjliga sotspår, rödfärgad sandsten samt här- <strong>och</strong> var<br />

ganska skör sandsten talade för att <strong>kyrka</strong>n kan ha drabbats av brand, kanske efter<br />

valvslagningen. Brandskador kan då tänkas påverka bevarandet framöver.<br />

I södra långhusmurverket finns även rester av en äldre/ ursprunglig tegleomfattad<br />

fönsteröppning som tagits ur bruk vid nuvarande valvslagning.<br />

Foto 10 <strong>och</strong> 11. Romanskt fönstervalv i långhuset <strong>och</strong> eventuell brandskada<br />

på triumfbågsmuren.<br />

11


<strong>Näs</strong> <strong>kyrka</strong>- <strong>fasader</strong> <strong>och</strong> <strong>tak</strong><br />

Bakom sentida mestadels mycket hårda KC- putsskikt, framförallt på insidan av<br />

herrskaps<strong>kyrka</strong>ns norra gavel var teglet i mycket dåligt skick. Det bedömdes som<br />

att inputsningen gjorts för att provisoriskt försöka förlänga trappgavlarnas livslängd.<br />

Den hårda putsen samt sprickor <strong>och</strong> flagningar med inträngt vatten som<br />

följd bedömdes dock haft motsatt verkan både för murverk.- <strong>tak</strong>lag/under<strong>tak</strong>,<br />

liksom det det hårda KC- bruket i bruksanslutningar mellan <strong>tak</strong>- murverk..<br />

Trappgavlarnas kopparavtäckningar är sentida <strong>och</strong> bedöms öka gavelmurvekets<br />

livslängd. Tidigare avtäckningstyp kunde inte klart avgöras.<br />

Bristande tätningar med nät vid luckor <strong>och</strong> ventiler hade bidragit till att både fåglar<br />

<strong>och</strong> insekter getts tillträde till vinden.<br />

Murarebin hade framförallt skadat fogar på absiden mot sydost, kring den igensatta<br />

porten förekom också ovanligt löst <strong>och</strong> kanske för bina extra lämpligt murbruk.<br />

Fasaderna avfotograferades under arbetena <strong>och</strong> iakttagelser noterades, inga uppmätningar<br />

genomfördes dock.<br />

Iakttagna puts/bruksskikt med dateringsförslag<br />

Kor(nordvägg) framförallt söderväggen omfattande tidigare foglagningar<br />

1. Fogbruk, vitt fett hårt kalkbruk med rund- kantig ballast av<br />

svart/röd kvarts- fältspat, mycket 2-5mm(upp till 8mm). Eventuellt<br />

kvastad yta? Struken något ut över stenarna/”i liv” eventuellt<br />

heltäckande?. Spår av vit kalkning på 2.a påslag av samma<br />

slags bruk. Spår av gul kalkutfällning från sandsten- senare syrning.<br />

17-1800- tal?<br />

2. Liknande 1 men med gulbrun ton, ca 3mm tjocka lagningar.<br />

3. befintliga fönsterupptagnning, bruntonat smulbruk- lagningsbruk<br />

18-1900-tal?<br />

4. Lagningsbruk, grått smuligare magrare kalkbruk, ballast övervägande<br />


<strong>Näs</strong> <strong>kyrka</strong>- <strong>fasader</strong> <strong>och</strong> <strong>tak</strong><br />

Långhus- västparti.<br />

Samma iaktagna bruksskiktlager som på absid/ kor. Spår av gul-rosa färgning<br />

även på tegel runt västportal.<br />

Gravkor/herrskaps<strong>kyrka</strong>n<br />

Omfattande foglagningar på väst- öst<strong>fasader</strong>na, endast nordfasaden mindre omfogad.<br />

1. Vitt fett hårt kalkbruk, slätt sannolikt brett utstruket, rund/ kantig abll kv-<br />

fältsp


<strong>Näs</strong> <strong>kyrka</strong>- <strong>fasader</strong> <strong>och</strong> <strong>tak</strong><br />

Foto 12. Putsristning i triumfbågens norra insida.<br />

Ristningar<br />

Något under ögonhöjd på insidan av triumfbågens norra sida iakttogs ristningar<br />

tolkade som utförda sekundärt i vitt kalklager men innan någon fas av kulört<br />

kalkmålning. Ristningarna tolkades vara medeltida. Motivet var svårutläsbart på<br />

grund av att ristningarna framtonade fragmentariskt <strong>och</strong> bedömdes delvis ännu<br />

vara dolda. Det tolkades dock kunna var en scen med en fint ristad häst med ryttare<br />

som eventuellt höll svärd/sköld, <strong>och</strong> något slags arbetsredskap i anslutning<br />

till hästen.<br />

Platsen för ristningarna upplevs som lite speciell, ristningarna får nog karakteriseras<br />

som en form av klotter, kanske påminnande om från i första hand Gotland i<br />

Sverige dokumenterat material.<br />

Kulturhistorisk bedömning av utförda åtgärder<br />

Arbetena bedömdes ha utförts dels i stort sett enligt handlingarna- handlingarnas<br />

intention <strong>och</strong> länsstyrelsebeslut, tidigare restaureringsanda samt i gott samråd<br />

med antikvarisk <strong>kontroll</strong>ant. Arbetena utfördes varsamt <strong>och</strong> så långt som möjligt<br />

bevarades äldre material/utförande. Utbyte /fogkomplettering gjordes återhållsamt.<br />

Skadeorsaker analyserades under hand <strong>och</strong> bidrog till ändringar av vissa<br />

tidigare utföranden/lösningar . Ändringarna gjordes dock med inriktning på traditionella<br />

<strong>och</strong> reversibla lösningar i samråd med antikvarisk <strong>kontroll</strong>ant.<br />

14


<strong>Näs</strong> <strong>kyrka</strong>- <strong>fasader</strong> <strong>och</strong> <strong>tak</strong><br />

De förändringar som trots allt gjordes upplevs ha gjorts hänsynsfullt <strong>och</strong> med<br />

inriktning på traditionellt utförande <strong>och</strong> enhetlighet.<br />

Kyrkans ålderdomliga, småskaliga <strong>och</strong> välbevarade enkla karaktär bedöms ha bevarats<br />

väl under de nu genomförda arbetena.<br />

Iakttagelser <strong>och</strong> diskussioner i samband med arbetena tolkas bidra till förbättrade<br />

kunskaper om byggnaden <strong>och</strong> bättre utgångspunkter för bevarande.<br />

Övriga handlingar med relevans för ärendet<br />

2007-12-17 Lst, remiss<br />

2008-02-12 Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne<br />

yttrande (dnr: L12.30-500-07-1381)<br />

2008-03-11 Ramböll, Lund, protokoll bm 1<br />

2008-03-19 Ramböll, Lund, protokoll bm 2<br />

2008-03-31 Ramböll, Lund, e-postmeddelande<br />

2008-05-06 Ramböll, Lund, e-postmeddelande<br />

2008-05-07 Ramböll, Lund, protokoll bm 3<br />

2008-09-25 Ramböll, Lund, protokoll bm 4<br />

2008-09-25 Ramböll, Lund, utlåtande över slutbesiktning<br />

Lund 2009-02-24<br />

Petter Jansson<br />

15


Foto 13 <strong>och</strong> 14. Kyrkan från norr respektive söder efter renoveringen.<br />

16


Foto15, 16, 17 <strong>och</strong> 18. Kyrkan från nordost, norr, nordväst samt sydväst efter renoveringen.<br />

Foto 19 <strong>och</strong> 20. Herrskaps<strong>kyrka</strong>ns norrgavel före respektive efter renoveringen.<br />

17


Foto 21 <strong>och</strong> 22. Triumfbågsgaveln från öster före renoverinegen.<br />

Foto 23 <strong>och</strong> 24. Triumfbågsgaveln från öster efter renoveringen.<br />

18


Foto 25 <strong>och</strong> 26. Detalj av anslutning kor<strong>tak</strong>- triumfbågsgavel före respektive efter renoveringen.<br />

Foto 27 <strong>och</strong> 28. Ankarjärn före respektive under renovering.<br />

19


Foto 29 <strong>och</strong> 30. Ankarjärn under respektive efter renoveringen.<br />

Foto 31 <strong>och</strong> 32. Vinkelränna mellan långhus- herrskaps<strong>kyrka</strong> under respektive efter renoveringen.<br />

20


Foto 33 <strong>och</strong> 34. Fönster före respektive under renoveringen.<br />

Foto 35 <strong>och</strong> 36. Fönster interiört respektive exteriört efter renoveringen.<br />

21


Foto 37- 40. Golvet före renoveringen.<br />

Foto 41-42. Golvet efter renoveingn.<br />

22


Regionmuseets rapportserie 2009<br />

Kulturmiljö<br />

1. Bröddarps mölla, Västra Ingelstads sn, AK, Helene Stalin Åkesson 2008<br />

2. Fjälastorps småskola, - restaurering av uthus, Brunnby sn, AK, Helene Stalin Åkesson 2007<br />

3. Gamlegård – fasadrestaurering, Helsingborgs stad, AK, Helene Stalin Åkesson 2007<br />

4. Hajen 13, Höganäs sn, AK, Helene Stalin Åkesson 2007<br />

5. Täckarehuset – restaurering av två jordkällare, Brösarps sn, AK, Helene Stalin Åkesson 2007<br />

6. Gravarna i Askgården – i skuggan av Flyinge kungsgård, Södra Sandby sn, FU, Helene Wilhelmson, 2002<br />

7. Åter på Hammar 9:21, Nosaby sn, FU, Anders Edring 2009<br />

8. Ruveröds kvarn – rekonstruktion av dämme <strong>och</strong> kvarnlucka, Riseberga sn, AK, Helene Stalin Åkesson 2008<br />

9. Renovering av balkonger på Tranchellska huset, AK, Mia Jungskär 2008<br />

10. Hovdala slott huvudbyggnaden – dokumentation i samband med fasadrenovering, Brönnestads sn,<br />

BAD, Kristina Nilén, 2007<br />

11. Hovdala slott hus D – invändig restaurering av ”Noras fåfänga”, Brönnestads sn, AK & BD, Kristina Nilén,<br />

2007-2008<br />

12. Krageholms mölla – i ny papp, Sövestads sn, AK, Helene Stalin Åkesson, 2007<br />

13. Skånbergs mölla – renovering av hättan, Gladsax sn, AK, Helene Stalin Åkesson, 2007<br />

14. Kvihusa 1:2 – åtgärder på <strong>tak</strong> till ekonomibyggnad, Eljaröd sn, AK, Helene Stalin Åkesson, 2007<br />

15. Boplatser <strong>och</strong> en grav vid Norreskog, Ivetofta sn, FU, Tony Björk, 2008<br />

16. Dunderbacken. Arkeologisk forskningsundersökning inom ärkebiskopsborgen i Åhus, Johan Dahlén, 2008<br />

17. Stångby <strong>kyrka</strong>, invändig restaurering <strong>och</strong> mögelsanering, Stångby sn, AK, Petter Jansson 2007-2008<br />

18. Lövestads <strong>kyrka</strong>, utvändig renovering, Lövestads sn, AK, Petter Jansson 2008<br />

19. Öja <strong>kyrka</strong>, utvändig renovering, Öja sn, AK, Petter Jansson 2008<br />

20. Östra Vemmenhögs <strong>kyrka</strong>, renoveringav <strong>tak</strong>, Östra Vemmenhögs sn, AK, Petter Jansson 2008<br />

21. <strong>Näs</strong> <strong>kyrka</strong>, <strong>fasader</strong> <strong>och</strong> <strong>tak</strong>, Trollenäs sn, AK, Petter Jansson 2008<br />

Förkortningar:<br />

AF-antikvarisk förundersökning<br />

AK- antikvarisk <strong>kontroll</strong><br />

AU-arkeologisk utredning<br />

DK- dokumentation, övrigt<br />

FU- arkeologisk förundersökning<br />

KA- kulturhistorisk analys<br />

MD-murverksdokumentation<br />

OU- osteologisk undersökning<br />

PJ- projektrapport<br />

VP-vårdplan<br />

UN- arkeologisk undersökning<br />

BD- byggnadsdokumentation<br />

BAD-byggn-ark-dokumentation<br />

BMU-byggnadsminnesutredning<br />

Förkortningar:<br />

AF-antikvarisk förundersökning FU- arkelogisk förundersökning PJ- projektrapport<br />

AK- antikvarisk <strong>kontroll</strong> KA- kulturhistorisk analys UN- arkeologisk undersökning<br />

AU-arkeologisk utredning MD-murverksdokumentation BD- byggnadsdokumentation<br />

DK- dokumentation, övrigt OU- osteologisk undersökning BAD-byggn-ark-dokumentation

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!