KOMPETENSSYSTEM - Örebro universitet

Kompetenssystem
Visuell modellering
Vid visuell modellering beskrivs systemets uppbyggnad med hjälp av standardiserade grafiska
element. Modellen blir helt implementationsoberoende och verktyg finns för att utifrån
modellen generera färdig källkod. I RUP kopplas den visuella modelleringen till UML
(Unified Modelling Language).
Upprepad kvalitetsverifiering
Kvalitet är inget som kommer gratis bara för att man bygger ett datorprogram. Alla som är
delaktiga i projektet är också ansvariga för produktens kvalitet. Det går inte att i efterhand
omvandla ett system med låg kvalitet genom test-och-felrättning. Kvalitetskontroll måste
föras aktivt genom hela livscykeln. Detta sker genom kontinuerliga granskningar och
uppföljningar. Vid kravanalys kontrolleras kravens konsekvens och dess detaljrikedom, både
inom projektet och för kommunikation med kunden. Vid analys och design kontrolleras om
designmodellen överensstämmer med ursprungliga krav. I samband med implementation
utförs tester för att garantera att implementerad kod överensstämmer med designmodellerna.
Kvalitetsverifiering är alltså en aktivitet som hela tiden pågår parallellt med projektet.
Konfigurations- och ändringshantering
I ett projekt som bedrivs iterativt kommer flera versioner av dokument och programprototyper
att tas fram. Ett konfigurations- och ändringssystem har till uppgift att hålla ordning på allt
som projektet genererar. Detta inkluderar bl a versionshantering av källkod,
konfigurationskontroll (vilka delar systemet utgörs av och hur de hänger ihop) samt
ändringskontroll (hur hanteras ändringsbegäran och hur följs de upp).
Ovanstående aktiviteter kan sägas vara giltiga för alla projekt, oavsett man tillämpar RUP
eller inte. Nedan beskrivs ett antal aktiviteter som är mer specifika för RUP.
Användningsfallsdriven utveckling
Användningsfall utgör kärnan i RUP och kan ses som det nav omkring vilket övriga
aktiviteter cirklar. Ett användningsfall beskriver ett händelseförlopp i systemet utifrån en
aktörs synvinkel. En aktör kan vara en individ eller apparat som integrerar med systemet.
Då man beskriver förloppet utgår man från handling och konsekvensregeln. Exempel på ett
användningsfallsscenario för ett uttag från en bankomat skulle då se ut som följer:
1. Aktören (bankkunden) stoppar in kortet i automaten (handling)
2. Systemet svarar med att fråga efter kod (konsekvens)
3. Aktören anger pin-kod (handling)
4. Systemet verifierar kod mot databas och frågar efter belopp för uttag (konsekvens)
5. Aktören anger belopp(handling)
6. osv..
Användningsfallet ovan beskriver vad som kallas för ett huvudflöde. Utöver detta kan
användningsfallet ha ett antal alternativflöden. Exempel på detta kan vara vad som sker om
pin-koden i exemplet ovan inte godkänns. Alla användningsfall beskrivs också med ett
diagram som tillsammans med närliggande fall bygger upp en användningsfallsmodell
liknande den i figur 3.6.
Peter Lorenz 13(47)