KOMPETENSSYSTEM - Örebro universitet

Kompetenssystem
3.2.2 Vattenfallsmodellen
Vattenfallsmodellen är en utvecklingsmodell för programvara. Den togs fram på 70-talet då
man såg behov av ett strukturerat arbetssätt. Den bygger på illusionen att det är möjligt att i
ett tidigt skede av projektet fastställa och frysa systemets samtliga krav. Faserna i tabell 3.1
passeras och en ny fas kan inte påbörjas förrän den gamla är helt färdig. Eventuella problem
som dyker upp skjuts på framtiden eller ”kodas runt” och om kravändringar hotar arbetets
gång håller man sig till det som bestämts från början.
Kravanalys
Design
Implementation och
deltest
Systemtest
Tabell 3.1:
Vattenfallsmodellens faser
I dag finns stor enighet om att vattenfallsmodellen inte
lämpar sig för mjukvaruutveckling. Det har visat sig att ett
parallellt och iterativt arbetssätt, som exempelvis RUP
förespråkar lämpar sig mycket bättre än vattenfallsmodellens
linjära och sekventiella metodik (Tallung, 2003).
3.2.3 RUP
RUP är en generell process för programvaruutveckling. Det är en kommersiell produkt som
marknadsförs och utvecklas av Rational Software Corporation (IBM Rational, 2004) och nya
utgåvor kommer regelbundet.
I RUP har man försökt samla mycket av dagens bästa praxis inom programvaruutveckling och
den är avsedd att fungera i så väl små som stora projekt. Detta betyder att RUP innehåller en
stor mängd dokumentation och mallar, många av mycket abstrakt karaktär. Det finns ofta ett
behov av att anpassa RUP efter projektets storlek, konkretisera beskrivningar och komplettera
anvisningar med mera, därför brukar RUP även kallas för en konfigurerbar process.
Bästa praxis betyder att man i RUP inkluderat ett antal väl beprövade metoder från tidigare
programvaruutvecklingsmodeller. Dessa kan användas vid utveckling utan att för den skull
tillämpa RUP. I dokumentationen återfinns följande sex beprövade metoder.
Iterativ utveckling
Utvecklingen delas upp i fyra större faser enligt figur 3.3 inom vilka ett antal iterationer sker.
På svenska skulle dessa faser kunna kallas Föreberedelse, Etablering, Konstruktion och
Överlämning (Lunell, 2003). Antalet iterationer i varje fas är beroende av projektets storlek
och behov.
Peter Lorenz 10(47)