Hur Pol Pot kom till makten - Marxistarkiv

8
samma område angrep en Lon Nol-postering, vars befälhavare begärde hjälp från Sydvietnam
via radio. Detta hörsammades omedelbart: sydvietnamesiska haubitser bombarderade FNLstyrkan,
som drog sig tillbaka. En andra begäran via radio gällde hjälp från ett amerikanskt
spaningsplan, vilket på nytt fick sikte på kommunisterna, och en tredje radiobegäran fick till
stånd sydvietnamesisk granatbeskjutning. Den 23 mars angrep bombflyg på nytt kommunistiska
ställningar inne i Kampuchea; USA-bombplan följde upp nästa dag. En talesman för
USA:s kommando beskrev detta, den femte attacken av detta slag inne i Kampuchea sedan
årets början, som att man utövade en ”naturlig rätt till självförsvar”. 33
I en ”större markoperation”, som planerats tillsammans med Lon Nol-styrkor den 23 mars och
understöddes av USA-helikoptrar, körde en sydvietnamesisk motoriserad bataljon den 27
mars två mil in i Kampuchea och raderade ut ett FNL-läger; femtiotre kommunister rapporterades
dödade. Nästa dag träffade general Ernest Terrell Jnr, USA:s seniorrådgivare i Kien
Tuong-provinsen, en Lon Nol-befälhavare ”några kilometer” innanför gränsen. 34
Det var mot denna bakgrund som, enligt Bernard K Gordon och Kathryn Young: ”De vietnamesiska
kommunistiska väpnade styrkorna både intensifierade och utvidgade sina militära
operationer [i Kampuchea], med början precis före den 31 mars. Under de följande två
veckorna visade det sig att de mycket små och dåligt utrustade kambodjanska regeringsstyrkorna
inte var kapabla att hindra de vietnamesiska styrkornas rörelse.” 35 Svaret blev en
massaker på åtskilliga tusen av den vietnamesiska befolkningen. 36 Enligt en del skribenter
hade Lon Nol redan den 30 mars privat antytt att stöd ”från alla källor” skulle välkomnas. Son
Ngoc Thanh, som samarbetat med Nol sedan åtminstone februari, hade nu gett sig ut på en
rekryteringsresa i khmerområden i södra Vietnam. 37 Sedan ”flera veckor” före den 26 april 38
hade USA-kommandot börjat förbereda en fullskalig intervention, med 32 000 USA-soldater
och 40 000 sydvietnamesiska, som skulle inledas i slutet av månaden. 39
Det verkar faktiskt som att Vietnamkriget eskalerade över gränsen nästan av egen kraft, som
ett direkt resultat av kuppen och, kanske mer avgörande, de olika sidornas uppfattning om
dess betydelse. Naturligtvis hade krigets effekter känts av sedan länge i Kampuchea –
speciellt de vietnamesiska kommunisternas beslut att upprätta baser där, och USA:s ”Meny-”
bombningar av dem. Lika betydelsefull var den ekonomiska dräneringen av Kampuchea,
speciellt de minskande regeringsinkomsterna, vilken hade börjat 1966 och lagt grunden till
Lon Nols upphöjelse till premiärminister sent detta år, till den ökande repressionen, och även
till CPK:s påföljande framgångsrika mobilisering av Kampucheas vänster. Det var nästan
oundvikligt att det långvariga deltagandet av en halv miljon utländska soldater i Vietnams
inbördeskrig (och dess medföljande ”naturliga rätt till självförsvar”) skulle få djupgående
effekter i ett grannland; detta gällde speciellt för Kampuchea, vars geografiska öde hade varit
nära förbundet med Vietnams. I denna mening var konflikten i Kampuchea på 1970-talet
otvivelaktigt ”en nödvändig utvidgning” av den amerikanska interventionen i Vietnam.
Vietnamesiska kommunistiska trupper och deras khmerallierade (troligen medverkade
Chhouk) korsade enligt bybor från Krachap gränsen i södra Prey Veng den 20 och 21 mars,
33
Ibid., sid. 72-74.
34
Ibid., sid. 74.
35
Gordon and Young, op. cit., sid. 34.
36
New York Times rapporterade att 3500 dödats och 20 000 tillfångatagits. 9 maj 1970.
37
Shawcross, op. cit., sid. 131.
38
Se texten i ett PM till Nixon daterat 26 april 1970, citerat av Bruce Page, ”The Pornography of Power”, i
Aftermath: The Struggle of Cambodia and Vietnam, av John Pilger och Anthony Barnett, New Statesman,
London, 1982, sidorna 43-53, sid.49. Detta PM hade Kissinger strukit i sina memoarer efter publiceringen av
Sideshow, förmodligen för att ge intryck av att förberedelserna började mycket senare.
39
Gordon and Young, op. cit., sid. 35; se också Kosut, op. cit., sid. 89, som anger antalet som högst till 23000.