Hur Pol Pot kom till makten - Marxistarkiv

48
samarbeta med CPK-centrum, eller att ”fösa ut dem” till Vietnam. Istället signalerade det
vietnamesiska tillbakadragandet till dels Hanois hopp om att rimliga relationer till CPKcentrum
skulle kunna uppnås och bestå; det var ju, efter allt, ett resultat av Paris-överenskommelsen
mot vilket inga invändningar kunde förväntas från det hållet. Denna vietnamesiska
strategi medförde att man bröt med långvariga khmerallierade för att blidka Pol Potledarskapet.
Dessa allierade skulle nu bli tvungna att antingen söka en uppgörelse med
partiets centrum, och mäta sin styrka med det, eller dra sig tillbaka från det politiska livet.
Detta är ett faktum oavsett om Vietnams brytning med dem ses som en moralisk abdikation
eller en akt av respekt för kampucheanskt oberoende.
Effekterna kändes även i Hanoi, där cirka trettio khmerveteraner fanns kvar på olika poster.
Huvudsakligen arbetade dessa med FUNK:s radiostation i Hanoi och vid Ho Chi Minh-leden
nära gränsen till Kampuchea. Andra äldre kadrer i Hanoi var Son Ngoc Minh och Sien An,
som var GRUNK:s (den Kungliga Nationella Enhetsregeringens) ambassadör i Vietnam. Så
tidigt som 1971-72 hade Ieng Sary och hans hustru Ieng Thirith etablerat sin politiska auktoritet
över khmererna där; Thirith var till exempel chef för radion. En annan veteran, Keo
Meas, verkar ha förlorat sin ställning som GRUNK-ambassadör i Beijing så tidigt som i mars
1972. Från och med detta datum nämndes han inte längre i radioutsändningarna, vilket förmodligen
hade samband med Ieng Sarys ankomst till Beijing som ”speciell representant från
Inrikesministeriet” i slutet av 1971. Meas skickades till Hanoi för att arbeta under Thirith, och
en ny ambassadör tog officiellt över posten i februari 1973.
Mot slutet av 1972 upptäckte för första gången några kadrer som arbetade i Hanoi att deras
status i partiet var allvarligt ifrågasatt. En av dem, Pen Sovan, hade uppenbarligen av Ieng
Thirith beordrats att sammanställa en lista med namnen på alla khmerer som hade vistats i
Hanoi under Sihanouk-perioden. Han utförde uppdraget med hjälp av en av Thiriths assistenter,
en kvinna med namnet Sou, vars make, precis som Sovan, fanns med på listan. Inte långt
därefter, medan Ieng Thirith var sjuk, visade Sou den efterföljande hemliga CPK-rapporten
för Sovan. 287 Hon visade den också för en annan veteran, Chea Soth, som påstår att den löd
som följer: ”Vårt parti måste vara mycket uppmärksamt på [yok chet tuk dale] de revolutionärer
som reste utomlands, eller personer som inte var revolutionärer tidigare men reste
utomlands och tog till sig idéer på dessa platser. Först och främst gäller det de personer som
tog till sig idéer från Vietnam, i andra hand Kina; i tredje hand Frankrike. Av dessa tre
grupper måste vi vara mest uppmärksamma på alla som har bott i Vietnam.” 288
Vid samma tid sändes Son Ngoc Minh till sjukhus i Beijing på Ieng Sarys begäran, på grund
av, som man påstår, den ”inadekvata” behandling för högt blodtryck han fick i Vietnam. Han
dog strax därefter, den 22 december 1972. 289 I förening med de olycksbådande följderna av
CPK:s ”uppmärksamhet” mot deras framtid, kom Minhs död som ett svårt slag för de flesta
khmerer i Hanoi vid den tiden. Keo Chenda, till exempel, kände det som att ”det inte längre
fanns någon ledare”. (Chenda hävdar också att han under denna period motsatte sig centrums
fortgående nedmontering av Enhetsfronten; i hans mening var det en fråga om politisk nödvändighet
att segern måste vinnas ”med prins Sihanouk”.) Chenda, Sovan, och ett mindre
antal andra kadrer, lämnade radioverksamheten den 1 januari 1973, och påstås omedelbart ha
287 Hem Samin, op. cit.
288 Författarens intervju med Chea Soth, Phnom Penh, 22 oktober 1980.
289 Se redogörelsen i FBIS, 25 september 1978, sid. K8. Minhs Khmer- och vietnamesiska supporters hävdar nu
att han dödades av kineserna, men detta är osäkert även om en intern CPK-rapport beskrev hans död som en
”framgång i likvideringen av partiledare” som anklagades för att arbeta för utomstående. Se ”Salut à la victoire
de notre parti dans la liquidation des dirigeants du parti du Travail Cambodgien à la solde de la CIA”, ett
säkerhetsdokument från Demokratiska Kampuchea 1978 som lades fram i översättning vid rättegången mot Pol
Pot och Ieng Sary, Phnom Penh, augusti 1979. Dokument nr. 2.5.16.