Hur Pol Pot kom till makten - Marxistarkiv

45
52:orna, som antingen träffade folket eller ingenting.” 267 Region 13 var naturligtvis ett av
CPK-centrums starkaste fästen. Moks svärson Khe Muth var regionens vicesekreterare och
chef för Tram Kak-distriktet. Muth upphöjdes nu till sekreterare för zonens nyligen organiserade
3:e brigad, och hans hustru, Moks dotter Khom, blev CPK-sekreterare för Tram Kak. 268
I Kompong Chhang (region 31), säger Mam Lon, en kader i underdistriktet som har beskrivit
massorganisationerna där, att både T-28:or och B-52:or bombade hans by Prey Thom i underdistriktet
Kriang Leav, Rolea Peir-distriktet. Mer än hundra personer dödades eller skadades,
säger han. ”Folk var mycket arga på USA-imperialisterna.” Även om han inte ser något
samband, rapporterar han att den politiska linjen strax efteråt hårdnade betydligt, och ett antal
kadrer, inklusive han själv, avskedades. 269 Dessa två exempel illustrerar en allmän trend i
Sydvästra zonen, vilken vi ska undersöka i detalj senare.
I många fall räckte dock lokalbefolkningens noggranna grävande av skyddsdiken till för att
förhindra dödsfall. Byn Ampil Tuk i Oudong-distriktet (region 15) bombades åtta gånger
under 1973; två gånger av B-52:or, fyra gånger av jetplan och två gånger av Lon Nols T-
28:or. ”Folk skadades men ingen dödades eftersom alla gömde sig i skyddsdikena”,
rapporterar en bybo. 270 En man från samma region säger emellertid att bara tre dagar innan
bombningarna stoppades ”släppte tre F-111:or bomber mitt i min bys centrum och dödade
elva av mina familjemedlemmar. Min far skadades men överlevde. Vid den tiden fanns inte
en enda soldat i byn eller i området runt byn. Tjugosju andra bybor dödades också. Efter att
de hoppat ner i ett skyddsdike föll två bomber rakt ner i det. Bomberna verkade vara styrda dit
som om de hade ögon.” 271
Även där inga dödades, som i Ampil Tuk, förekom ofta arresteringar av bybor efteråt, av
sådana som misstänktes vara ”spioner” som kallat in flyganfall. Ytterligare ett exempel på hur
det blev den närmaste potentiella bov som fick skulden. Paranoian började nu plåga den
kommunistiska rörelsen mer intensivt än tidigare. Kun Chhay, som bodde i byn Sankor i
Kompong Svay-distriktet i Norra zonen (region 32), minns att Ke Pauks soldater nu anklagade
byborna för att ”vara CIA-agenter och kalla in USA-flyget”. Folk i Sankor, som var
rädda för både bombningarna och Pauks rättvisa, erbjöd inget motstånd när Lon Nols styrkor
genomkorsade området, ”pekande med gevären mot oss och sade till oss att ge oss av till
Kompong Thom stad”. 272
En CPK-infanterist från region 31 som senare hoppade av till regeringen har försett oss med
en levande redogörelse för bombningarnas inverkan på rörelsen i Norra zonen. Hans första
strid var belägringen av Kompong Thom stad i början av 1973, vilken han säger framgångsrikt
pågick under flera månader. Mot slutet av perioden började stadens invånare fly genom
stridslinjerna mot de upproriskas områden.
Men en natt… hörde vi ett fruktansvärt oväsen som skakade marken; det var som om jorden
skälvde, reste sig och öppnade sig under våra fötter. Enorma explosioner lyste upp himlen som
stora ljusblixtar: det var de amerikanska B-52:orna.
På morgonen fick vi order om att med språng dra oss tillbaka från Kompong Thom. Marken var
uppsprätt, med kratrar och stora hål; träden hade splittrats och alla våra skyttegravar hade sprängts
sönder eller fyllts igen. Hundratals av våra kamrater hade dödats. Vi var inte mycket bättre däran –
267
Stephen Heders intervju med en kader i region 13, op. cit.
268
Ieng Thon, op. cit.; och Stephen Heders intervju med en kader i region 13, op. cit.
269
Mam Lon, op. cit.
270
Stephen Heders intervju med en bybo i Ampil Tuk, Kamput, 11 mars 1980.
271
Stephen Heders intervju med en tidigare invånare i region 15, Sa Keo, 7 mars 1980.
272
Författarens intervju med Kun Chhay, Kompong Svay, 16 oktober 1980.