26.07.2013 Views

Hur Pol Pot kom till makten - Marxistarkiv

Hur Pol Pot kom till makten - Marxistarkiv

Hur Pol Pot kom till makten - Marxistarkiv

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

40<br />

socialt progressiv, personifierade det trista ödet för de vänstermänniskor som så länge hade<br />

väntat på att Sihanouk skulle störtas. Lon Nol hade total uppbackning från USA:s ambassad<br />

för att ta hand om republikens väpnade styrkor och politiska institutioner. Otålig med Hang<br />

Thun Hak, föste Lon Nol honom åt sidan efter bara sex månader på posten.<br />

Trots vad som ser ut som politisk fyndighet, var Lon Nol på många sätt en traditionell, nästan<br />

artonhundratalsaktig mystiker, inspirerad av sin egen oklara chauvinistiska ideologi, som han<br />

benämnde ”neo-khmerism”. Han hade sedan länge drömt om en ”återerövring” av<br />

Kampuchea Krom (Mekongdeltat) 235 , och hoppades kunna ”återförena” khmererna i<br />

Kampuchea, Thailand och Vietnam med Cham-folket, bergstammar i Kampuchea och<br />

Vietnam och även Mon-folket i Thailand och Burma. Han baserade sig på vad han sade var<br />

historiska traditioner hos Khmer-Mon-folkens ”heliga krigare” (yuthesel) i sitt korståg mot<br />

vietnameserna, och skymtade vid horisonten en stat med ”trettio miljoner” khmerer år<br />

2020. 236 Dessa idéer träffade döva öron. Lon Nols dominans i khmerrepubliken beredde<br />

snarare väg för ett nederlag, inför en kulturellt relaterad 237 , men betydligt mer dynamisk och<br />

hårdnackad chauvinism. Den <strong>kom</strong>munistiska chauvinismen hade dock ännu inte triumferat<br />

över den egna oppositionen inom CPK.<br />

USA:s bombningar 1973<br />

I oktober 1972 hade USA och Hanoi nått en överens<strong>kom</strong>melse om eldupphör och USA:s<br />

<strong>till</strong>bakadragande från Vietnam. Washington släppte sitt krav på att Nordvietnam skulle dra sig<br />

<strong>till</strong>baka från södern, och Hanoi släppte sitt krav på att Nguyen Van Thieu skulle avlägsnas;<br />

båda kraven hade tidigare varit villkor för en överens<strong>kom</strong>melse. Kissinger hade insisterat på<br />

att Hanoi skulle försäkra att även CPK gick med på överens<strong>kom</strong>melsen, men det borde stått<br />

klart för honom att detta skulle vara omöjligt, trots hans löfte om att begränsa USA:s flygattacker<br />

mot Kampuchea. 238 Bortsett från <strong>Pol</strong> <strong>Pot</strong>s fientlighet mot Hanoi, skulle ett eldupphör<br />

hindrat centrums konsolidering av dess ännu långtifrån fullständiga ”ledning för de revolutionära<br />

grupperna i varje avseende”. Men Thieu visade sig också motspänstig, och det var<br />

uppenbart för att blidka honom som Nixon beordrade ”Julbombningarna” av Hanoi och<br />

Haiphong i december 1972. Inom en månad hade Parisöverens<strong>kom</strong>melsen om ett krigsslut<br />

och återupprättande av fred i Vietnam undertecknats av alla parter i konflikten. Den skulle<br />

träda i kraft den 27 januari 1973, och dess villkor skiljde sig mycket lite från överens<strong>kom</strong>melsen<br />

i oktober.<br />

USA började dra <strong>till</strong>baka sina trupper från Vietnam, men då man såg Kampuchea som en<br />

integrerad del i konflikten vände man sina vapen dit istället; man framställde detta som ett<br />

försök att tvinga de upproriska khmererna, som nu stod på tröskeln <strong>till</strong> en total militär seger,<br />

<strong>till</strong> förhandlingar med Lon Nol. Det kan också ha varit en del i en strategi för att provocera<br />

fram en större spricka mellan CPK och VAP, och på så sätt försvaga den senares ställning i<br />

Sydvietnam, med vetskapen om att CPK inte skulle gå med på fredssamtal. Den dåvarande<br />

chefen för CIA:s strategiska analysgrupp i Saigon, Frank Snepp, har beskrivit den följande<br />

massiva bombningen av Kampuchea som ”den viktigaste brickan i administrationens<br />

eldupphör-strategi”. 239 Oavsett dess syfte blev den politiska effekten tvåfaldig: en fullständig<br />

235<br />

Meyer, op. cit., sid. 264, noterar att även om ”speciellt” Lon Nol hade sådana drömmar, delades de också<br />

under Sihanouk-perioden av ”vissa ledare”. Som vi ska se nedan var de inte begränsade <strong>till</strong> den kampucheanska<br />

högern. Se sid. 414-15, nedan.<br />

236<br />

Le Néo-Khmerisme, par le Maréchal Lon Nol, Edition revue et corrigée, Phnom Penh, odat. Se speciellt sid. 2,<br />

28.<br />

237<br />

En CPK-talare 1975 sade på ett möte i Battambang att partiet ville att Kampucheas befolkning skulle växa <strong>till</strong><br />

tjugo miljoner kring 1990. Se också sid. 30.<br />

238<br />

Se Livre Noir, op. cit., sid. 90.<br />

239<br />

Frank Snepp, Decent Interval, Harmondsworth, 1977, sid. 61.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!