Hur Pol Pot kom till makten - Marxistarkiv
Hur Pol Pot kom till makten - Marxistarkiv
Hur Pol Pot kom till makten - Marxistarkiv
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
40<br />
socialt progressiv, personifierade det trista ödet för de vänstermänniskor som så länge hade<br />
väntat på att Sihanouk skulle störtas. Lon Nol hade total uppbackning från USA:s ambassad<br />
för att ta hand om republikens väpnade styrkor och politiska institutioner. Otålig med Hang<br />
Thun Hak, föste Lon Nol honom åt sidan efter bara sex månader på posten.<br />
Trots vad som ser ut som politisk fyndighet, var Lon Nol på många sätt en traditionell, nästan<br />
artonhundratalsaktig mystiker, inspirerad av sin egen oklara chauvinistiska ideologi, som han<br />
benämnde ”neo-khmerism”. Han hade sedan länge drömt om en ”återerövring” av<br />
Kampuchea Krom (Mekongdeltat) 235 , och hoppades kunna ”återförena” khmererna i<br />
Kampuchea, Thailand och Vietnam med Cham-folket, bergstammar i Kampuchea och<br />
Vietnam och även Mon-folket i Thailand och Burma. Han baserade sig på vad han sade var<br />
historiska traditioner hos Khmer-Mon-folkens ”heliga krigare” (yuthesel) i sitt korståg mot<br />
vietnameserna, och skymtade vid horisonten en stat med ”trettio miljoner” khmerer år<br />
2020. 236 Dessa idéer träffade döva öron. Lon Nols dominans i khmerrepubliken beredde<br />
snarare väg för ett nederlag, inför en kulturellt relaterad 237 , men betydligt mer dynamisk och<br />
hårdnackad chauvinism. Den <strong>kom</strong>munistiska chauvinismen hade dock ännu inte triumferat<br />
över den egna oppositionen inom CPK.<br />
USA:s bombningar 1973<br />
I oktober 1972 hade USA och Hanoi nått en överens<strong>kom</strong>melse om eldupphör och USA:s<br />
<strong>till</strong>bakadragande från Vietnam. Washington släppte sitt krav på att Nordvietnam skulle dra sig<br />
<strong>till</strong>baka från södern, och Hanoi släppte sitt krav på att Nguyen Van Thieu skulle avlägsnas;<br />
båda kraven hade tidigare varit villkor för en överens<strong>kom</strong>melse. Kissinger hade insisterat på<br />
att Hanoi skulle försäkra att även CPK gick med på överens<strong>kom</strong>melsen, men det borde stått<br />
klart för honom att detta skulle vara omöjligt, trots hans löfte om att begränsa USA:s flygattacker<br />
mot Kampuchea. 238 Bortsett från <strong>Pol</strong> <strong>Pot</strong>s fientlighet mot Hanoi, skulle ett eldupphör<br />
hindrat centrums konsolidering av dess ännu långtifrån fullständiga ”ledning för de revolutionära<br />
grupperna i varje avseende”. Men Thieu visade sig också motspänstig, och det var<br />
uppenbart för att blidka honom som Nixon beordrade ”Julbombningarna” av Hanoi och<br />
Haiphong i december 1972. Inom en månad hade Parisöverens<strong>kom</strong>melsen om ett krigsslut<br />
och återupprättande av fred i Vietnam undertecknats av alla parter i konflikten. Den skulle<br />
träda i kraft den 27 januari 1973, och dess villkor skiljde sig mycket lite från överens<strong>kom</strong>melsen<br />
i oktober.<br />
USA började dra <strong>till</strong>baka sina trupper från Vietnam, men då man såg Kampuchea som en<br />
integrerad del i konflikten vände man sina vapen dit istället; man framställde detta som ett<br />
försök att tvinga de upproriska khmererna, som nu stod på tröskeln <strong>till</strong> en total militär seger,<br />
<strong>till</strong> förhandlingar med Lon Nol. Det kan också ha varit en del i en strategi för att provocera<br />
fram en större spricka mellan CPK och VAP, och på så sätt försvaga den senares ställning i<br />
Sydvietnam, med vetskapen om att CPK inte skulle gå med på fredssamtal. Den dåvarande<br />
chefen för CIA:s strategiska analysgrupp i Saigon, Frank Snepp, har beskrivit den följande<br />
massiva bombningen av Kampuchea som ”den viktigaste brickan i administrationens<br />
eldupphör-strategi”. 239 Oavsett dess syfte blev den politiska effekten tvåfaldig: en fullständig<br />
235<br />
Meyer, op. cit., sid. 264, noterar att även om ”speciellt” Lon Nol hade sådana drömmar, delades de också<br />
under Sihanouk-perioden av ”vissa ledare”. Som vi ska se nedan var de inte begränsade <strong>till</strong> den kampucheanska<br />
högern. Se sid. 414-15, nedan.<br />
236<br />
Le Néo-Khmerisme, par le Maréchal Lon Nol, Edition revue et corrigée, Phnom Penh, odat. Se speciellt sid. 2,<br />
28.<br />
237<br />
En CPK-talare 1975 sade på ett möte i Battambang att partiet ville att Kampucheas befolkning skulle växa <strong>till</strong><br />
tjugo miljoner kring 1990. Se också sid. 30.<br />
238<br />
Se Livre Noir, op. cit., sid. 90.<br />
239<br />
Frank Snepp, Decent Interval, Harmondsworth, 1977, sid. 61.