26.07.2013 Views

Hur Pol Pot kom till makten - Marxistarkiv

Hur Pol Pot kom till makten - Marxistarkiv

Hur Pol Pot kom till makten - Marxistarkiv

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

38<br />

eller mer av landets befolkning bodde nu i zoner som kontrollerades av revoltörerna. 226 Där<strong>till</strong><br />

hade den <strong>kom</strong>munistiska sidan fått <strong>till</strong> en mer effektiv landsbygdsadministration genom massorganisationerna.<br />

Dessa inrymde ett Bondeförbund (Samakhum Kasekor), med skilda avdelningar<br />

för ungdomar, män och kvinnor, ett Patriotiskt Munkförbund (Preach Song Snaha<br />

Cheat) och den hemliga Kampucheas Kommunistiska Ungdomsallians (Sampoan Yuvachun<br />

Kommynis Kampuchea), känd som Yuvakok.<br />

Mam Lon, en bondekader i Rolea Peir-distriktet i Kompong Chhnangs (region 31) som då var<br />

medlem i den lokala underdistrikts<strong>kom</strong>mittén, har gett en bild av den <strong>kom</strong>munistiska penetrationen<br />

på bynivå. Lon säger att Bondeförbundet, som bildats där 1971, hade två medlemmar i<br />

hans by och ytterligare tretton i underdistriktet, alla ”fattiga eller lägre mellanbönder”.<br />

Yuvakok, som bildades där 1972, accepterade bara ”fattigbönder” och hade två medlemmar i<br />

byn och ytterligare sex i underdistriktet. Munkförbundet var representerat i underdistriktet<br />

men inte i Lons by. 227 På andra sidan landet, i Komchat Meas-distriktet i Prey Veng (region<br />

20) hade det sjuhundra medlemmar i trettiofyra församlingar. 228<br />

Bondeförbundet och Yuvakok fungerade som rekryteringskanaler för CPK. Medlemmarna<br />

måste vara ”fattigbönder eller lägre mellanbönder”. Lon blev kandidatmedlem <strong>till</strong> partiet<br />

tidigt under 1972 och fullvärdig medlem sju månader senare. Hans beskrivning av partiets<br />

lokala aktiviteter är intressant. På distriktsnivå <strong>till</strong>hörde åtminstone två ledande kadrer de<br />

omgrupperade från norr och var födda i Lons by; resten var lokala bönder. Sihanouk sades<br />

vara ”en ledare som var emot USA, en patriot”, och man betonade ”samarbete mellan de tre<br />

indokinesiska länderna för att <strong>till</strong>sammans bekämpa imperialismen”.<br />

Det senare temat framhölls också när Phouk Chhay och Chou Chet besökte byn (även om<br />

dessa två också var mycket kritiska <strong>till</strong> Sihanouks gamla regim 229 ). Samma år, som kontrast,<br />

<strong>kom</strong> Mok <strong>till</strong> Kompong Chhnang och sammankallade ett möte med över tretusen munkar för<br />

att övertala dem att ta av sig mantlarna och gå med i armén (det första kända exemplet på<br />

denna CPK-politik). Han förklarade för munkarna att vietnamesiska soldater inte hade<br />

<strong>till</strong>åtelse att vistas i församlingarna eller i byarna, och att det var förbjudet att sälja mat <strong>till</strong><br />

dem utan skriftligt <strong>till</strong>stånd. 230<br />

1972 var därför också ett år med relativ balans mellan de revolutionära fraktionerna, även i<br />

Sydvästra och Norra zonerna, där centrums inflytande var starkast. I exempelvis Koh Kong,<br />

vid kusten, var revolutionen tydligt splittrad. Där förde regionerna 37 och 11 ganska olika<br />

politik. En etnisk kineskvinna, som flydde från den tidigare <strong>till</strong> den senare regionen 1972,<br />

beskrev senare Prasith, Prachha och de andra kadrerna i region 11 som ”fria Röda khmerer”<br />

(kmer kra<strong>kom</strong> serei), eftersom de hade en liberal inställning <strong>till</strong> resor och handel (region 11<br />

var en så kallad ”Autonom maritim sektor”) och hade goda relationer <strong>till</strong> befolkningen. I<br />

region 37, sade hon, var <strong>kom</strong>munisterna mycket striktare. Betecknande är att kadrer i region<br />

11 arbetade <strong>till</strong>sammans med de vietnamesiska <strong>kom</strong>munisterna, vilka själva ”gillade khmerfolket<br />

som sitt eget folk”, och behandlade invånarna väl. ”De gillade de etniska kineserna<br />

också”, lade kvinnan <strong>till</strong>. Olika rasgrupper, sade hon, var organiserade i särskilda ”styrkor”<br />

och höll politiska möten på deras eget språk. 231<br />

226<br />

New York Times, 5 november 1972, säger att 60 procent av befolkningen levde i upprorskontrollerade<br />

områden.<br />

227<br />

Mam Lon, op.cit.<br />

228<br />

Författarens intervju med Prey Veng, 8 augusti 1980.<br />

229<br />

Mam Lon, op. cit.<br />

230<br />

Nou Mouk, op. cit.<br />

231<br />

Författarens intervju med Tan Hao, Alençon, 4 oktober 1979. För en mer fullständig beskrivning av Haos<br />

upplevelser, se Peasants and <strong>Pol</strong>itics in Kampuchea, 1942-81, op. cit., sid. 274-76.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!