Hur Pol Pot kom till makten - Marxistarkiv
Hur Pol Pot kom till makten - Marxistarkiv
Hur Pol Pot kom till makten - Marxistarkiv
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
38<br />
eller mer av landets befolkning bodde nu i zoner som kontrollerades av revoltörerna. 226 Där<strong>till</strong><br />
hade den <strong>kom</strong>munistiska sidan fått <strong>till</strong> en mer effektiv landsbygdsadministration genom massorganisationerna.<br />
Dessa inrymde ett Bondeförbund (Samakhum Kasekor), med skilda avdelningar<br />
för ungdomar, män och kvinnor, ett Patriotiskt Munkförbund (Preach Song Snaha<br />
Cheat) och den hemliga Kampucheas Kommunistiska Ungdomsallians (Sampoan Yuvachun<br />
Kommynis Kampuchea), känd som Yuvakok.<br />
Mam Lon, en bondekader i Rolea Peir-distriktet i Kompong Chhnangs (region 31) som då var<br />
medlem i den lokala underdistrikts<strong>kom</strong>mittén, har gett en bild av den <strong>kom</strong>munistiska penetrationen<br />
på bynivå. Lon säger att Bondeförbundet, som bildats där 1971, hade två medlemmar i<br />
hans by och ytterligare tretton i underdistriktet, alla ”fattiga eller lägre mellanbönder”.<br />
Yuvakok, som bildades där 1972, accepterade bara ”fattigbönder” och hade två medlemmar i<br />
byn och ytterligare sex i underdistriktet. Munkförbundet var representerat i underdistriktet<br />
men inte i Lons by. 227 På andra sidan landet, i Komchat Meas-distriktet i Prey Veng (region<br />
20) hade det sjuhundra medlemmar i trettiofyra församlingar. 228<br />
Bondeförbundet och Yuvakok fungerade som rekryteringskanaler för CPK. Medlemmarna<br />
måste vara ”fattigbönder eller lägre mellanbönder”. Lon blev kandidatmedlem <strong>till</strong> partiet<br />
tidigt under 1972 och fullvärdig medlem sju månader senare. Hans beskrivning av partiets<br />
lokala aktiviteter är intressant. På distriktsnivå <strong>till</strong>hörde åtminstone två ledande kadrer de<br />
omgrupperade från norr och var födda i Lons by; resten var lokala bönder. Sihanouk sades<br />
vara ”en ledare som var emot USA, en patriot”, och man betonade ”samarbete mellan de tre<br />
indokinesiska länderna för att <strong>till</strong>sammans bekämpa imperialismen”.<br />
Det senare temat framhölls också när Phouk Chhay och Chou Chet besökte byn (även om<br />
dessa två också var mycket kritiska <strong>till</strong> Sihanouks gamla regim 229 ). Samma år, som kontrast,<br />
<strong>kom</strong> Mok <strong>till</strong> Kompong Chhnang och sammankallade ett möte med över tretusen munkar för<br />
att övertala dem att ta av sig mantlarna och gå med i armén (det första kända exemplet på<br />
denna CPK-politik). Han förklarade för munkarna att vietnamesiska soldater inte hade<br />
<strong>till</strong>åtelse att vistas i församlingarna eller i byarna, och att det var förbjudet att sälja mat <strong>till</strong><br />
dem utan skriftligt <strong>till</strong>stånd. 230<br />
1972 var därför också ett år med relativ balans mellan de revolutionära fraktionerna, även i<br />
Sydvästra och Norra zonerna, där centrums inflytande var starkast. I exempelvis Koh Kong,<br />
vid kusten, var revolutionen tydligt splittrad. Där förde regionerna 37 och 11 ganska olika<br />
politik. En etnisk kineskvinna, som flydde från den tidigare <strong>till</strong> den senare regionen 1972,<br />
beskrev senare Prasith, Prachha och de andra kadrerna i region 11 som ”fria Röda khmerer”<br />
(kmer kra<strong>kom</strong> serei), eftersom de hade en liberal inställning <strong>till</strong> resor och handel (region 11<br />
var en så kallad ”Autonom maritim sektor”) och hade goda relationer <strong>till</strong> befolkningen. I<br />
region 37, sade hon, var <strong>kom</strong>munisterna mycket striktare. Betecknande är att kadrer i region<br />
11 arbetade <strong>till</strong>sammans med de vietnamesiska <strong>kom</strong>munisterna, vilka själva ”gillade khmerfolket<br />
som sitt eget folk”, och behandlade invånarna väl. ”De gillade de etniska kineserna<br />
också”, lade kvinnan <strong>till</strong>. Olika rasgrupper, sade hon, var organiserade i särskilda ”styrkor”<br />
och höll politiska möten på deras eget språk. 231<br />
226<br />
New York Times, 5 november 1972, säger att 60 procent av befolkningen levde i upprorskontrollerade<br />
områden.<br />
227<br />
Mam Lon, op.cit.<br />
228<br />
Författarens intervju med Prey Veng, 8 augusti 1980.<br />
229<br />
Mam Lon, op. cit.<br />
230<br />
Nou Mouk, op. cit.<br />
231<br />
Författarens intervju med Tan Hao, Alençon, 4 oktober 1979. För en mer fullständig beskrivning av Haos<br />
upplevelser, se Peasants and <strong>Pol</strong>itics in Kampuchea, 1942-81, op. cit., sid. 274-76.