Hur Pol Pot kom till makten - Marxistarkiv

20
brukade jorden tillsammans och delade på avkastningen. De rika tvingades inte att gå med i
sådana grupper.” 119
En region-administration inrättades med deltagande av Hanoi-tränade kadrer som Sien San,
regionens militärbefälhavare, och lokala kommunister som Sok Buth Chamroeun, regionens
ekonomichef. Chamroeun sades vara en avlägsen släkting till den kungliga familjen, men
hade omfattande revolutionär erfarenhet; han hade också varit byggnadsarbetare 120 och på
1950-talet tryckerisättare för Pracheachon. Non Suon hade introducerat honom i politiken och
han stod också nära Keo Meas och Chou Chet. Andra lokala medlemmar i region 25kommittén
var en tidigare lärare med namnet Sok, som hade rekryterats av Ney Sarann 1959,
och Huot Sei, som hade utbildats av So Phim före 1967. Under 1971 blev Chamroeun, Sok
och Sei inblandade i en våldsam dispyt med en kader vid namn Kiet som uppenbart stod nära
CPK-centrum. Vilken fråga det handlade om är okänt, men Kiet dödades och incidenten
skulle – några år senare – få allvarliga följder för de tre männen. 121
Det förekom sammandrabbningar på andra platser också, speciellt i Kompong Thom i Santukdistriktet,
dit Pol Pots huvudkvarter nu lokaliserat. Enligt en CIA-rapport sköt CPK-trupper de
vietnamesiska kommunistiska styrkorna i ryggen under ett anfall mot provinshuvudstaden i
september 1970. 122 Och följande månad varnade ett vietnamesiskt cirkulär: ”Under inga förhållanden
kommer vi tillåta att våra trupper omringar och beskjuter [khmerkommunistiska]
trupper, som en enhet i Xang Tuc [Santuk]-området gjorde.” 123
På det hela taget gick dock kriget mot Lon Nol bra; i slutet av 1970 kämpade femtontusen
khmerer i reguljära kommunistiska enheter – redan i september fanns tjugo khmerbataljoner
och fem blandade enheter. 124 (Vietnamesiska kommunistiska styrkor i landet uppgick till
ungefär fyrtiotusen soldater, lika många hade sydvietnameserna där. 125 ) Ytterligare sextiotusen
khmerer fanns i gerilla- och lokala enheter. 126 I september misslyckades Lon Nols
operation ”Chenla I”, som engagerade sextusen elitsoldater, med att bryta belägringen av
Kompong Thom. De stoppades vid Taing Kauk av tvåtusen vietnamesiska reguljära soldater
tillsammans med, troligen, khmerer som hade anslutit sig tillsammans med Pon. 127
I januari 1971 kunde khmerkommunisterna ståta med tolv vältränade regementen 128 , och i
juni, enligt CIA:s dåvarande Kambodja-expert Sam Adams, bestod deras reguljära och
gerilla-styrkor av 125 000 soldater 129 , och uppvisade en tillväxt som liknade FNL:s under
tidigt 1960-tal. Följande månad summerade en rapport från USA:s militära underrättelsetjänst:
Kommunisterna har fått en del stöd bland khmerbönderna och de kinesiska och vietnamesiska
minoriteterna… Man uppskattar att kommunisterna kontrollerar ungefär två till tre miljoner av
119
Författarens intervju med Ney, 66, Koh Thom, 1 augusti 1980.
120
Författarens intervju med Nhim Sitho, Prek Ambel, 21 juli 1980.
121
Non Suon, Phnaek ti pram: XII bainhcheak ompi batopeap konlong mok (Sektion 5: Nr. 12, beskriver tidigare
händelser), Tuol Sleng-arkiven, daterat den 20 november 1976, 40 sidor, sid. 23-24.
122
Shawcross, op. cit., sid. 250.
123
Brown, op. cit., sid. 131.
124
”Cambodia: Can the Vietnamese Communists Export Insurgency?”, op. cit., sid. iii; och personligt samtal
med CIA:s Kambodja-specialist under denna period, Sam Adams, den 26 september 1976.
125
Kosut, op. cit., sid. 89. Enligt Shawcross, op. cit., sid. 179: ”I början av september 1970 genomkorsade
tjugoen sydvietnamesiska bataljoner landet och en fjärdedel av alla flyganfall och soldattransporter av
vietnamesernas flygvapen understödde dem.”
126
Sam Adams, op. cit.
127
Donald Kirk, Wider War, New York, Praeger 1971, sid. 132.
128
Des Mouvements Anti-Gouvernementaux ..., op. cit., sid. 25.
129 Sam Adams, op. cit.