26.07.2013 Views

Musikhögskolan Live nr 3 - Lunds universitet

Musikhögskolan Live nr 3 - Lunds universitet

Musikhögskolan Live nr 3 - Lunds universitet

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

46<br />

Krönikan<br />

JAG HAR NOG SAMMA inställning till mikrofoner som<br />

många har till skor. De kan få kosta nästan hur mycket<br />

som helst och man kan aldrig ha för många.<br />

Som jag skrev i förra numret så är mikrofonen det som<br />

kommer först i signalkedjan vid en akustisk ljudinspelning.<br />

Syftet med mikrofonen är att fånga upp ljudvågor<br />

i luften för att sedan omvandla dessa till en elektrisk<br />

signal. Signalen kan man sedan förstärka och spela upp<br />

genom en högtalare. Om man vill kan man också lagra<br />

ljudsignalen för att kunna spela upp den vid ett senare<br />

tillfälle. Idag lagrar man oftast ljudet digitalt på en dator<br />

men man använder ibland också analoga medier som t ex<br />

rullband.<br />

Vilken mikrofon ska jag använda? Den frågan får jag<br />

ofta och tyvärr finns det sällan ett enkelt svar. Att välja<br />

mikrofon är lite som att välja skor. Man behöver olika<br />

skor för olika tillfällen. Jag tänkte göra det lite lättare<br />

genom att dela in mikrofonerna i två kategorier. Vardagsskor<br />

och finskor. Dynamiska mikrofoner och kondensatormikrofoner.<br />

DEN DYNAMISKA MIKROFONEN har en väldigt enkel konstruktion.<br />

Den består av ett membran, en spole och en<br />

magnet. Ljudvågen träffar membranet och det börjar röra<br />

sig fram och tillbaka. Spolen som sitter fast i membranet<br />

rör sig också medan magneten står stilla. När spolen rör<br />

sig i magnetfältet bildas en elektrisk spänning, en elektrisk<br />

ljudsignal. Det fungerar alltså som ett litet, litet<br />

vindkraftverk.<br />

Membranet i en dynamisk mikrofon är tillverkat i ett<br />

plastmaterial och är relativt tjockt vilket gör att mikrofonen<br />

blir ganska tålig. Den tål högt ljudtryck och den går<br />

sällan sönder om man råkar tappa den. Relativt billig är<br />

den också. En riktig vardagssko alltså, tålig och billig.<br />

En av nackdelarna med det tjocka membranet är att<br />

den dynamiska mikrofonen får sämre ljudegenskaper i det<br />

högre frekvensregistret, i diskanten. En annan nackdel är<br />

att den får sämre känslighet, alltså, den är sämre på att ta<br />

upp ljud på långt håll. Detta kan dock vara en fördel i vissa<br />

fall, t ex om man bara vill att det instrument som är närmast<br />

mikrofonen skall höras. Det är också därför man ofta<br />

använder den här typen av mikrofoner i livesammanhang.<br />

Från ljud till ljud<br />

Anders Hallbäck<br />

Lärare i mediateknik vid <strong>Musikhögskolan</strong> som<br />

berättar om sina erfarenheter från studiovärlden.<br />

KONDENSATORMIKROFONENS konstruktion är något mer<br />

komplicerad. Man har fortfarande ett plastmembran men<br />

det är betydligt tunnare och pläterat med ett tunt lager<br />

metall, vanligtvis guld. Bakom membranet sitter en metallplatta<br />

som har en elektrisk laddning. När membranet<br />

rör sig ändras spänningen i plattan och man får på så vis<br />

en ljudsignal. Den elektriska laddningen i plattan skickas<br />

genom mikrofonkabeln från t ex ett mixerbord och kallas<br />

för fantommatning (+48v).<br />

Eftersom membranet är så tunt kan mikrofonen registrera<br />

även de mest svaga ljudvågor. Detta medför att man<br />

kan ha större avstånd mellan mikrofon och ljudkälla. Som<br />

exempel kan man ta en kör. När man spelar in en kör vill<br />

man ha en bra blandning mellan de olika stämmorna och<br />

för att få den blandningen måste man placera mikrofonen<br />

på lite avstånd från kören.<br />

En annan fördel med kondensatormikrofonens konstruktion<br />

är att man får en utmärkt frekvensåtergivning,<br />

alla frekvenser tas upp lika bra. Nackdelen är att mikrofonen<br />

kan gå sönder om ljudtrycket blir för högt eller om<br />

man skulle råka tappa den. Precis som en finsko, dyr och<br />

ömtålig.<br />

Ljudsignalen från en kondensatormikrofon är väldigt<br />

svag och behöver förstärkas redan innan den skickas ut i<br />

mikrofonkabeln. Därför har alla kondensatormikrofoner<br />

en inbyggd liten förstärkare. Förstärkaren behöver ström<br />

och det får man från fantommatningen.<br />

När man skall göra stereoinspelningar använder man ju<br />

två mikrofoner. En för vänster kanal och en för höger.<br />

Som tur är säljs många mikrofoner som matchade par.<br />

Precis som…just det…<br />

Dynamisk mikrofon<br />

+Tål högt ljudtryck<br />

+Tål slag och stötar<br />

+Låg känslighet minskar risken<br />

för rundgång<br />

+Den är relativt billig<br />

-Begränsat frekvensomfång,<br />

särskilt i diskanten<br />

-Mikrofonen fungerar dåligt<br />

om inte ljudkällan är nära<br />

Kondensatormikrofon<br />

+Bra frekvensomfång, god återgivning<br />

av alla hörbara frekvenser<br />

+Hög känslighet medför bättre<br />

upptagningsförmåga på långt håll<br />

-Tål inte högt ljudtryck<br />

-Tål inte slag och stötar<br />

-Hög känslighet ökar risken för<br />

rundgång<br />

-Den är relativt dyr<br />

<strong>Musikhögskolan</strong> <strong>Live</strong> <strong>nr</strong> 3 2011<br />

Livsnjutarguiden<br />

Att olika viner passar till olika rätter vet väl de<br />

flesta. Men har du någon gång funderat över<br />

om musik kan ha samma inverkan på den totala<br />

smakupplevelsen? Vilken musik passar bäst ihop<br />

med vilken maträtt?<br />

Text Lovisa Ståhl Foto Leif Johansson

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!