Musikhögskolan Live nr 3 - Lunds universitet
Musikhögskolan Live nr 3 - Lunds universitet
Musikhögskolan Live nr 3 - Lunds universitet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
46<br />
Krönikan<br />
JAG HAR NOG SAMMA inställning till mikrofoner som<br />
många har till skor. De kan få kosta nästan hur mycket<br />
som helst och man kan aldrig ha för många.<br />
Som jag skrev i förra numret så är mikrofonen det som<br />
kommer först i signalkedjan vid en akustisk ljudinspelning.<br />
Syftet med mikrofonen är att fånga upp ljudvågor<br />
i luften för att sedan omvandla dessa till en elektrisk<br />
signal. Signalen kan man sedan förstärka och spela upp<br />
genom en högtalare. Om man vill kan man också lagra<br />
ljudsignalen för att kunna spela upp den vid ett senare<br />
tillfälle. Idag lagrar man oftast ljudet digitalt på en dator<br />
men man använder ibland också analoga medier som t ex<br />
rullband.<br />
Vilken mikrofon ska jag använda? Den frågan får jag<br />
ofta och tyvärr finns det sällan ett enkelt svar. Att välja<br />
mikrofon är lite som att välja skor. Man behöver olika<br />
skor för olika tillfällen. Jag tänkte göra det lite lättare<br />
genom att dela in mikrofonerna i två kategorier. Vardagsskor<br />
och finskor. Dynamiska mikrofoner och kondensatormikrofoner.<br />
DEN DYNAMISKA MIKROFONEN har en väldigt enkel konstruktion.<br />
Den består av ett membran, en spole och en<br />
magnet. Ljudvågen träffar membranet och det börjar röra<br />
sig fram och tillbaka. Spolen som sitter fast i membranet<br />
rör sig också medan magneten står stilla. När spolen rör<br />
sig i magnetfältet bildas en elektrisk spänning, en elektrisk<br />
ljudsignal. Det fungerar alltså som ett litet, litet<br />
vindkraftverk.<br />
Membranet i en dynamisk mikrofon är tillverkat i ett<br />
plastmaterial och är relativt tjockt vilket gör att mikrofonen<br />
blir ganska tålig. Den tål högt ljudtryck och den går<br />
sällan sönder om man råkar tappa den. Relativt billig är<br />
den också. En riktig vardagssko alltså, tålig och billig.<br />
En av nackdelarna med det tjocka membranet är att<br />
den dynamiska mikrofonen får sämre ljudegenskaper i det<br />
högre frekvensregistret, i diskanten. En annan nackdel är<br />
att den får sämre känslighet, alltså, den är sämre på att ta<br />
upp ljud på långt håll. Detta kan dock vara en fördel i vissa<br />
fall, t ex om man bara vill att det instrument som är närmast<br />
mikrofonen skall höras. Det är också därför man ofta<br />
använder den här typen av mikrofoner i livesammanhang.<br />
Från ljud till ljud<br />
Anders Hallbäck<br />
Lärare i mediateknik vid <strong>Musikhögskolan</strong> som<br />
berättar om sina erfarenheter från studiovärlden.<br />
KONDENSATORMIKROFONENS konstruktion är något mer<br />
komplicerad. Man har fortfarande ett plastmembran men<br />
det är betydligt tunnare och pläterat med ett tunt lager<br />
metall, vanligtvis guld. Bakom membranet sitter en metallplatta<br />
som har en elektrisk laddning. När membranet<br />
rör sig ändras spänningen i plattan och man får på så vis<br />
en ljudsignal. Den elektriska laddningen i plattan skickas<br />
genom mikrofonkabeln från t ex ett mixerbord och kallas<br />
för fantommatning (+48v).<br />
Eftersom membranet är så tunt kan mikrofonen registrera<br />
även de mest svaga ljudvågor. Detta medför att man<br />
kan ha större avstånd mellan mikrofon och ljudkälla. Som<br />
exempel kan man ta en kör. När man spelar in en kör vill<br />
man ha en bra blandning mellan de olika stämmorna och<br />
för att få den blandningen måste man placera mikrofonen<br />
på lite avstånd från kören.<br />
En annan fördel med kondensatormikrofonens konstruktion<br />
är att man får en utmärkt frekvensåtergivning,<br />
alla frekvenser tas upp lika bra. Nackdelen är att mikrofonen<br />
kan gå sönder om ljudtrycket blir för högt eller om<br />
man skulle råka tappa den. Precis som en finsko, dyr och<br />
ömtålig.<br />
Ljudsignalen från en kondensatormikrofon är väldigt<br />
svag och behöver förstärkas redan innan den skickas ut i<br />
mikrofonkabeln. Därför har alla kondensatormikrofoner<br />
en inbyggd liten förstärkare. Förstärkaren behöver ström<br />
och det får man från fantommatningen.<br />
När man skall göra stereoinspelningar använder man ju<br />
två mikrofoner. En för vänster kanal och en för höger.<br />
Som tur är säljs många mikrofoner som matchade par.<br />
Precis som…just det…<br />
Dynamisk mikrofon<br />
+Tål högt ljudtryck<br />
+Tål slag och stötar<br />
+Låg känslighet minskar risken<br />
för rundgång<br />
+Den är relativt billig<br />
-Begränsat frekvensomfång,<br />
särskilt i diskanten<br />
-Mikrofonen fungerar dåligt<br />
om inte ljudkällan är nära<br />
Kondensatormikrofon<br />
+Bra frekvensomfång, god återgivning<br />
av alla hörbara frekvenser<br />
+Hög känslighet medför bättre<br />
upptagningsförmåga på långt håll<br />
-Tål inte högt ljudtryck<br />
-Tål inte slag och stötar<br />
-Hög känslighet ökar risken för<br />
rundgång<br />
-Den är relativt dyr<br />
<strong>Musikhögskolan</strong> <strong>Live</strong> <strong>nr</strong> 3 2011<br />
Livsnjutarguiden<br />
Att olika viner passar till olika rätter vet väl de<br />
flesta. Men har du någon gång funderat över<br />
om musik kan ha samma inverkan på den totala<br />
smakupplevelsen? Vilken musik passar bäst ihop<br />
med vilken maträtt?<br />
Text Lovisa Ståhl Foto Leif Johansson