Konsumtionsförändringar vid ändrade matpriser och inkomster - bild ...

Sammanfattning
Det primära syftet med studien är att ge en bild och analys av hur de svenska
konsumenterna förändrat sin livsmedelskonsumtion vid ändrade matpriser och
inkomster under perioden 1960-2006 utifrån offentlig statistik. Ett andra syfte
är att identifiera andra tänkbara faktorer som kan ha påverkat konsumtionen,
förutom pris och inkomst, genom att resonera kring specifika händelser som
inträffat under perioden och övriga faktorer som förväntas ha en inverkan på
konsumtionen av livsmedel.
Resultaten visar att konsumenterna har blivit mer priskänsliga under de senaste
årtiondena jämfört med på 60- och 70-talet. Detta gäller särskilt för kött och
köttvaror samt bröd och spannmål. Den enda produktgrupp som blivit mindre
priskänslig över tiden är grönsaker. Generellt tenderar konsumenterna att köpa
mindre av produkter av råvarukaraktär och mer av hel- eller halvfabrikat. Detta
kan vara en förklaring till att priskänsligheten har ökat över den undersökta
perioden.
Substitution, dvs. utbytbarhet mellan de olika produktgrupperna, tycks inte
förekomma i någon större omfattning. Ett undantag är dock köttkonsumtionen
som ökade vid prisökningar på andra produktgrupper. Vid en närmare
genomgång av produktgruppen kött visade sig fjäderfäkött vara den mest
utpräglade substitutvaran i förhållande till de övriga köttslagen i
produktgruppen. Detta understryks även av det faktum att det konsumerades 10
gånger mer fjäderfäkött 2006 jämfört med 1960.
När de svenska konsumenternas inkomster ökar köper de förhållandevis mer av
produktgrupperna kött och köttprodukter; fisk, kräft- och blötdjur samt bröd
och spannmålsprodukter och mindre av potatis och potatisprodukter.
Andra faktorer än priser och inkomst som normalt påverkar konsumtionen är
bl.a. befolkningsstrukturen, inställning till näringsrekommendationer och hälsa,
uppfattningen om säkra livsmedel, livsstil, teknologi och reklam. Dessutom
finns ett antal faktorer som har haft påverkan på pris och konsumtion under
studerad period i Sverige. Det gäller t.ex. den jordbruksprisreglering som
tillämpades i Sverige under en stor del av perioden. Regleringen medförde en
relativt stabil prisutveckling med en ökningstakt som i de flesta fall var
snabbare än den allmänna prisutvecklingen. Då delar av den svenska
jordbruksprisregleringen avvecklades i början av 1990-talet, föll de relativa
priserna för de undersökta produktgrupperna. Andra händelser som bidrog till
denna utveckling var EU-inträdet 1995 med ökad konkurrens som följd samt en
momssänkning 1996.