Konsumtionsförändringar vid ändrade matpriser och inkomster - bild ...

• Kött (Lyx)
• Grönsaker (Normal)
• Frukt och bär (Normal)
• Mjölk, grädde, ost och ägg (Normal)
• Potatis och potatisprodukter (Inferiör)
Att fisk blivit en lyxvara mellan första och andra perioden beror troligen på att den ökat i pris
och minskat i konsumtion, åtminstone den färska fisken. Den färska fisken tycks ha ersatts av
andra varor, kanske både inom gruppen och av varor utanför gruppen. De flesta andra
produktgrupperna har antingen höga värden eller låga värden både för egenpriselasticiteten
och för inkomstelasticiteten, men fisk är den produktgrupp där inkomstelasticiteten är relativt
hög samtidigt som egenpriselasticiteten är relativt låg. Sett till andelen av budgeten ligger
egenpriselasticiteten dock på en rimlig låg nivå.
4.6.1.2 Korspriselasticiteter för 1980-2006
Relativt få fall av substitutvaror hittades bland de olika produkterna och det är förväntat då
produktgrupperna i flera fall inte är några nära substitut till varandra. Vi förväntade oss att
kött och fisk i hög grad fungerar som substitut till varandra. Vi fann att kött var ett substitut
till fisk, men däremot inte att fisk var ett substitut till kött.
4.6.1.3 Utvecklingen mellan de båda perioderna
Som nämnts har egenpriselasticiteterna ökat mer mellan perioderna utom för grönsaker.
Skillnader mellan de båda perioderna:
• Ökat utbud till följd av t.ex. globalisering, konkurrens, teknikförbättringar.
Substituerbarhet ökar på flera nivåer.
• Den svenska jordbrukspolitiken med fastställande av priser, som gjorde att de
fluktuerade mindre. Konsumenterna blir mer priskänsliga på 1980- 1990- och 2000talet
när priserna fluktuerar mer (Dyrare på 1980-talet, billigare på 1990-talet,
beroende på flera faktorer som avreglering, EU-inträde, ökad konkurrens,
momssänkning)
• Inkomstökning.
• Metoden för konsumentprisstatistiken ändrades 1980.
4.6.2 Pris och konsumtion vid ekonomiska kriser, låg- eller högkonjunktur
Något klart samband mellan ekonomiska kriser i samhället (exempelvis oljekriserna på 1970talet
och den ekonomiska krisen 1991-1994) och elasticiteterna, priser och konsumtion har
inte kunnat identifieras i resultaten. Inte heller hur konsumenterna beter sig vid hög-
respektive lågkonjunktur. Detta har säkerligen sin förklaring i bl.a. två faktorer, dels att det
kan vara en helt annan faktor än de ekonomiska som har styrt efterfrågan, dels att mat är en
vara som alltid behöver konsumeras, oavsett vad som händer med priser och inkomster. Det
man istället väntas skära ner på är annan konsumtion, som kapitalvaror.
37