Konsumtionsförändringar vid ändrade matpriser och inkomster - bild ...

Enligt teoriavsnittet ovan om elasticiteter är tiden en av de faktorer som avgör hur känsliga
konsumenterna är för prisförändringar. Därmed kan man vänta sig att efterfrågan inte
anpassas direkt till prishöjningar som har sitt ursprung t.ex. i väderförhållanden, utan
konsumenterna fortsätter att konsumera ungefär som innan, just för att det gäller mat som är
en nödvändighetsvara. Detta var också något som konstaterades av t.ex. Handelns
Utredningsinstitut när matpriserna hade börjat stiga, att konsumenterna istället väljer att dra
ner på annan konsumtion, såsom kapitalvaror (ICA, 2008).
Det finns emellertid undantag från detta, beroende på hur dyra varorna är från början. I fallet
kött t.ex., visade det sig att konsumenterna reagerade direkt på de prishöjningar som skedde
under våren 2008. Detta i kombination med att EU förbjöd import från Brasilien gjorde att
försäljningen av nötkött i detaljhandeln sjönk under våren.
4.4.2.8 Trender kring konsumenternas ökade matintresse och medvetenhet
När det gäller konsumtionen av mat i Sverige har det under de senaste åren varit mycket fokus
kring hälsa, ekologiskt odlade produkter, produkternas påverkan på miljön och klimatet,
närproducerade produkter, svenska mervärden, rättvisemärkt. Flera av dessa faktorer skulle
kunna diskuteras i enskilda utredningar, men när det gäller sådana värderingar behövs ofta
underlag i form av intervjuer och enkäter, eftersom den officiella konsumtionsstatistiken inte
möjliggör en analys på sådan detaljerad nivå.
4.5 En särskild analys av konsumtionen för kött
Kött och köttvaror är den produktgrupp av de undersökta i denna studie där priskänsligheten
har visat sig vara störst, och det är den enda produktgrupp som har en elastisk efterfrågan
(d.v.s. absolutbeloppet för egenpriselasticiteten överstiger 1). Vi har valt att titta närmare på
denna grupp och delat in de olika köttslagen i sex undergrupper: Nötkött inkl. kalv, färskt och
fryst; Griskött, färskt och fryst; Fjäderfäkött, färskt och fryst; Skinka, kassler och andra
oblandade charkuterivaror; Korv, pastejer och andra blandade charkuterivaror; och Övrigt
kött.
Innehållet i gruppen övrigt är: Fårkött, färskt och fryst; Renkött, färskt och fryst; Kött av hare,
älg o annat vilt; Lever, njure och tunga; Korv, köttbullar och andra blandade varor, konserver
(inkl burkmat innehållande kött), 1960-1983; Skinka, tunga och andra oblandade charkvaror,
konserver, 1966-1983; Köttkonserver (exkl. köttsoppor) från 1984; Kött och köttprodukter
exkl. fjäderfäkött, djupfrysta. 1962-1974; Kött exkl. fjäderfäkött, fryst, 1975-1987; Frysta
köttprodukter och fryst färdiglagad mat innehållande kött, från 1980.
Figur 4.3 nedan visar de genomsnittliga egenpriselasticiteterna för de sex undergrupperna till
kött under perioderna 1960-1979 samt 1980-2006. Den grupp som under den senare perioden
har högst egenpriselasticitet är gruppen övrigt. Detta är något förvånande eftersom den
innehåller en stor del frysta köttprodukter. Under perioden 1960-1979 hade nötkött en elastisk
efterfrågan medan övriga produktgrupper hade en oelastisk dito. Detta ändrades under den
senare tidsperioden (1980-2006) då samtliga produktgrupper hade en oelastisk efterfrågan.
31