Konsumtionsförändringar vid ändrade matpriser och inkomster - bild ...

”Livsmedelssektorn har, jämfört med många andra sektorer, varit en sektor som under en lång
rad av år styrts av politiska beslut som påverkat prisbildningen på livsmedel. Fram till dess att
avregleringen av den svenska jordbruks- och livsmedelspolitiken inleddes, efter 1990 års
livsmedelspolitiska beslut, genomfördes årliga överläggningar om prissättningen på
jordbruksprodukter. I dessa överläggningar deltog delegationer från lantbrukarna och
konsumenterna samt dåvarande Statens Jordbruksnämnd. Syftet var att garantera jordbrukarna
en inkomstutveckling som var jämförbar med andra yrkesgrupper. 1990 års
livsmedelspolitiska beslut innebar att den hårt reglerade jordbruks- och livsmedelssektorn
skulle marknadsanpassas och produktionen skulle ske under i stort sett samma villkor som
gällde för övriga näringsgrenar. Reformen hann dock inte nå full effekt innan Sverige ansökte
om EU-medlemskap och en anpassning till EU:s marknadsregleringar påbörjades och infördes
i och med EU-medlemskapet år 1995” (sidan 6).
Eftersom marknaderna var reglerade och det fanns en garanti för jordbrukarnas
inkomstutveckling, blev effekten att priserna var relativt stabila. Jordbruksverket (2009)
visade att KPI för livsmedel generellt följde KPI totalt under 1960- och 1970-talen. Figur 2.3
och 2.4 ovan visade dock att undantag förekom för enskilda produkter.
4.4.2.5 Händelser i början och mitten av 1990-talet
Som framgick av figur 2.2 ovan hade de flesta produktgrupperna en kraftigare prisutveckling
under hela 1980-talet och en bit in på 1990-talet jämfört med den allmänna prisutvecklingen. I
början och mitten av 1990-talet gällde det omvända. Denna förändring av matpriserna kan
kopplas till flera händelser. Vid denna period skedde en avreglering av det svenska
jordbruket, vilket torde ha haft som effekt att priserna generellt började sjunka, även om
effekterna av avregleringen stannades av i och med EU-inträdet. För områden som kött sjönk
också matpriserna i samband med EU-inträdet 1995 och prissänkningar märktes för flera
områden även 1996, då matmomsen sänktes från 25 % till 12 % (Jordbruksverket, 2006)
Matmomsen har ändrats flera gånger sedan 1969 och under början av 1990-talet pågick också
finanskrisen i Sverige (1990–1994).
4.4.2.6 Lågpriskedjornas utveckling i början av 2000-talet
Precis som den ökade globaliseringen har lågpriskedjornas inträde på marknaden kring
millennieskiftet påverkat utbudet. Den ökade konkurrensen satte också press på de andra
kedjorna när det gäller pris och utbud. Fler utländska varor finns i utbudet till följd av
utländska kedjors inträde på marknaden, och även egna märkesvaror (EMV) har utvecklats
under senare år.
4.4.2.7 Väderförhållanden och andra utbudsrelaterade faktorer
Väderförhållanden påverkar livsmedelsproduktionen i olika grad, odlingen av spannmål, frukt
och grönsaker är några exempel där produktionen är mycket väderberoende. När det gäller
frukt och grönsaker kan priserna variera mycket beroende på aktuell tillgång, som i sin tur
beror på bl.a. väderförhållanden. Andra faktorer spelar också in när priserna skiftar på
färskvaror, t.ex. rådande energi- och transportkostnader.
Den världsomfattande livsmedelskris som innebar höga råvarupriser och konsumentpriser och
som startade under hösten 2007 hade sitt ursprung i dåliga spannmålsskördar samt även ökad
välfärd i Kina och Indien. Även tidigare år har prisernas utveckling kunnat härledas till att
skördar slagit fel eller blivit rekordstora. (Jordbruksverket, 2007)
30