Konsumtionsförändringar vid ändrade matpriser och inkomster - bild ...

4.4.1.2 Inställning till näringsrekommendationer och hälsa
Under en längre tid, och särskilt under de senaste åren, har hälsofrågor varit ett aktuellt ämne.
Konsumenternas intresse för mat, näringsrekommendationer och hälsa är stort och ett
exempel är den s.k. GI-kosten de senaste åren.
4.4.1.3 Säkra livsmedel
Även säkra livsmedel är ett aktuellt ämne för de svenska konsumenterna. Generellt kan
konstateras att det kan ske en tillfällig sänkning av konsumtionen av berörda varor när
larmrapporter publicerats eller när sjukdomsutbrott som BSE inträffat. 20 Några uppenbara fall
av förändrad konsumtion på sikt har inte identifierats i denna rapport utifrån statistiken. Detta
kanske just beror på att Sverige varit relativt förskonade från t.ex. sjukdomsutbrott.
Exempelvis blev effekten av BSE-kriserna en minskad konsumtion av nötkött i vissa EUländer
21 , medan konsumtionen av nötkött i Sverige istället har varit stadigt ökande.
4.4.1.4 Livsstil
Efterfrågan tenderar att öka på de varor som för tillfället är på modet och tvärtom. Detta tycks
också gälla i Sverige och för mat, där olika matkulturer gjort sitt inträde. En av de största
sociala trenderna i USA under den senaste 25-årsperioden är enligt Penson m.fl. (2006) att
fler kvinnor förvärvsarbetar. Detta stämmer även för Sverige och även här har det skett en
ökning av snabbmatsrestauranger och efterfrågan på färdigrätter.
Exempel på att livsstilen har styrt ändrade konsumtionsmönster är bland annat att
konsumtionen av potatis har minskat i Sverige till förmån för bearbetade produkter som
pommes frites. Detta torde vara en följd av att det finns mindre tid att laga mat. Även
mjölkonsumtionen har minskat sedan 1960, medan konsumtion av färdigt bröd har ökat
relativt kraftigt sedan 1995 enligt Jordbruksverket (2009). Figur E.5 i bilaga E visar att
konsumtionen av mjölk har minskat, men att den reala prisutvecklingen inte varit konstant
ökande. Detta tyder på att efterfrågan på mjölk har minskat på grund av andra faktorer än
priset. Huvudorsaken till det ändrade beteendet uppges av Svensk Mjölk (2008) vara att
svenskarna äter mer ute på restaurang, och att det där inte alltid serveras mjölk eller att det
bara finns en sort att välja på. Enligt TT (2008) handlar det också om en förskjutning till mer
kontinentala matvanor. Andra mejerivaror som syrade produkter och ost har haft motsatt
utveckling och istället ökat.
20 Den största mätbara effekten av BSE (bovine spongiform encephalopathy), speciellt i berörda länder, kom
efter att Storbritanniens hälsominister i 20 mars, 1996, meddelade Underhuset att forskare funnit en länk mellan
BSE och en ny variant av Creutzfeldt-Jakobs sjukdom (Adda, 2007och Latouche m.fl., 1998).
21 Exempelvis finner Verbeke och Ward (2001) en minskning av köttkonsumtionen i Belgien under perioden
1995-1998; Adda (2007) finner en minskning av konsumtionen av nötkött i Frankrike baserat på en tidsserie från
1 januari, 1995 till 24 juni, 1997 (veckodata).
27