Konsumtionsförändringar vid ändrade matpriser och inkomster - bild ...

Figuren för mjölk, ost och ägg, figur E.4, är motsatsen till kött och köttvaror. Här syns inget
klart samband mellan pris och konsumtion. Eftersom mjölk utgör en stor del av denna grupp i
studien har vi även tagit fram en figur för mjölk, som visade samma tendens. Konsumtionen
av mjölk har minskat mellan 1980-2006 medan den reala prisutvecklingen har varit både
kraftigare och svagare än den allmänna prisutvecklingen (se figur E.5 i bilaga E). Detta kan
bero på att andra faktorer än pris har påverkat konsumtionsutvecklingen för mjölk, t.ex.
ändrade konsumtionsmönster. Detta diskuteras vidare i kommande avsnitt om andra faktorer
som påverkat konsumtionen. Priselasticiteten för mejerigruppen är trots allt negativ, så för
gruppen som helhet finns fortfarande ett negativt samband mellan pris och konsumtion, och
det är svårt att utifrån dessa figurer dra slutsatser om gruppen som helhet.
Det visade sig även att produktgruppen fisk inte hade något klart samband mellan pris och
konsumtion. Av figuren för fisk kan utläsas att konsumtion och pris i princip har följts åt,
d.v.s. när priset har ökat har även konsumtionen ökat och tvärtom. Även här kan det
konstateras att andra faktorer bör ha haft en större inverkan på konsumtionen än priset. Av
resultaten för egenpriselasticiteter framgick också att efterfrågan på fisk, liksom mejerivaror,
hade en relativt låg känslighet för prisförändringar, men med ett negativt förhållande mellan
pris och konsumtion.
Sammanfattningsvis kan konstateras att figurerna visar att priset under perioden har spelat roll
för konsumtionen, i större eller mindre utsträckning. Dock måste andra faktorer också beaktas
eftersom vi vet att dessa också påverkar konsumtionen av en vara. Det gäller dels de två andra
ekonomiska faktorerna: pris på andra varor (substitutvaror eller komplementvaror) samt
inkomst, och dels en rad icke-ekonomiska faktorer: exempelvis mattrender och inställning till
hälsa. Dessa diskuteras mer i avsnitt 4.2-4.4.
4.2 Vilka livsmedelsgrupper byter vi till när priserna
stiger?
Först och främst bör noteras att resultaten för korspriselasticiteterna, d.v.s. måtten på hur
mycket konsumtionen av en vara förändras vid prisförändringar på andra varor, är något
mindre säkra än för egenpris- och inkomstelasticiteterna. Det vi har gjort är att bedöma
resultaten utifrån denna förutsättning, och det innebär därmed att reservationer får lov att
göras för analysen i avsnittet om korspriselasticiteter. Färre fall av substitutvaror än väntat har
kunnat identifieras. Detta har sannolikt sin förklaring i att beräkningar är gjorda på en relativt
grov nivå, d.v.s. ett stort antal olika varor ingår i produktgrupperna. Det har dock inte varit
syftet med rapporten att göra elasticitetsberäkningar för enskilda produkter, utan att se
sambanden i stort.
Av tabell 4.1 nedan framgår genomsnittsvärdena för korspriselasticiteterna för respektive av
de sju produktgrupperna. Tabellen läses horisontellt, vilket innebär att en prisförändring på 1
% för produkt ”1) bröd” ger de kvantitetsförändringar som följer av raden för respektive
produktgrupp. Exempelvis minskade konsumtionen av kött under perioden 1980-2006 med
0,18 % vid en prisökning på 1 % för bröd.
Några fall av substitutvaror har identifierats där graden av ”substituerbarhet” har varit relativt
låg, och har därmed ingen större påverkan på konsumtionen.
Störst grad under perioden 1980-2006 visade det sig finnas mellan potatis och kött i det fall då
potatispriserna förändras. Om priset på potatis ökar med 1 % ökar konsumtionen av kött med
0,57 %. Även konsumtionen av mejeri ökade under den första perioden när priset på potatis
steg, med 0,44 %, liksom frukt med 0,24 %.
22