Konsumtionsförändringar vid ändrade matpriser och inkomster - bild ...

Teknologi: ny teknik påverkar efterfrågan på nya produkter eller mer förädlade produkter.
Det kan också ge upphov till förändrade konsumtionsvanor. Mikrovågsugnen är ett
exempel i denna kategori.
Reklam: reklam är också en faktor som påverkar konsumtionen, antingen syftar den till att
öka efterfrågan av en viss produktgrupp/produkt eller så syftar den till att öka efterfrågan
av en specifik produkt.
3.2 Elasticiteter
En grundläggande regel för förhållandet mellan efterfrågad kvantitet och pris är att om priset
sjunker, så ökar efterfrågan. Graden av påverkan på efterfrågad kvantitet (konsumenternas
mottaglighet) av förändringar i pris eller inkomst kallas efterfrågeelasticiteter, d.v.s.
elasticiteten visar hur mycket den efterfrågade kvantiteten ändras vid en pris- eller en
inkomständring.
Efterfrågeelasticiteten för en viss vara styrs av:
16
• Tillgänglighet av substitutvaror 12 : Ju fler substitutvaror det finns till en vara, desto
mer elastisk är efterfrågan för den varan. Elasticiteten för en mer aggregerad
produktgrupp är också generellt mer oelastisk än efterfrågan för varor inom gruppen. 13
• Alternativa användningar för varan: exempelvis kan spannmål användas till
produktion av matvaror, drivmedel eller foder.
• Typ av marknad (t.ex. producentnivå mot detaljhandelsnivå, inhemsk marknad mot
exportmarknad, antalet aktörer på marknaden): Priselasticiteten är högre på
detaljhandelsnivå än på producentnivå, vilket bl.a. beror på förädlingsvärdet som
skapas för produkten mellan dessa marknader.
• Varans andel av budgeten: Ju större andel av konsumenternas budget en vara har,
desto känsligare är konsumenterna för prisförändringar på den varan.
• Tid: Efterfrågan på kort sikt är mindre känslig för prisförändringar än efterfrågan på
lång sikt, eftersom det kan ta viss tid för konsumenterna att anpassa sig till nya
prisförhållanden.
3.2.1 Egenpriselasticitet
Efterfrågans egenpriselasticitet mäter känsligheten för förändringar i priset för en enskild
produkt, d.v.s. den procentuella förändringen i efterfrågad kvantitet vid en förändring på 1 %
av priset. Den definieras på följande vis:
förändring av efterfrågad kvantitet av produkt A (%)
Efterfrågans egenpriselasticitet =
förändring i pris på produkt A (%)
Eftersom efterfrågekurvan oftast har en negativ lutning, kommer egenpriselasticiteten att bli
negativ, d.v.s. den har ett minustecken framför. Av förenklingsskäl brukar man utesluta
minustecknet och bara ange det absoluta talet.
12
Substitutvaror = Två varor som motsvarar varandra och som konsumenterna enkelt kan byta emellan,
exempelvis nöt- och fläskkött.
13
Se avsnitt 3.2.1 för en förklaring av oelastisk och elastisk efterfrågan.