Konsumtionsförändringar vid ändrade matpriser och inkomster - bild ...

More documents

Recommendations

Info

Index 14 250 200 150 100 50 0 1960 1961 Fisk och fiskkonserver Mjöl, gryn och bröd Rotfrukter och grönsaker Frukt och bär Livsmedel 1962 1963 1964 1965 1966 1967 1968 1969 1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 Figur 2.4 Utveckling av matpriser för fisk, mjöl, gryn och bröd, frukt och grönsaker i relation till den allmänna prisutvecklingen (real prisutveckling) baserat på konsumentprisindex, 1960-1980 (1949 = 100) Källa: SCB:s statistiska databaser
3 Teoretisk bakgrund Kapitlet omfattar teori kring konsumenternas efterfrågan (avsnitt 3.1) inklusive de faktorer som påverkar efterfrågan (ekonomiska och icke-ekonomiska), graden av påverkan på efterfrågad kvantitet av förändringar i pris eller inkomst, d.v.s. elasticiteter (3.2), samt modell för elasticitetsskattningar (avsnitt 3.3). Beskrivningarna i avsnitt 3.1 om konsumenternas efterfrågan samt 3.2 om elasticiteterna utgår från Penson m.fl. (2006). En mer teknisk beskrivning av modellen för elasticitetsskattningar återfinns i metodbeskrivningarna i bilaga B. 3.1 Konsumenternas efterfrågan Efterfrågekurvan är den horisontella summeringen av alla individuella efterfrågekurvor vid givna marknadspriser. En grundläggande regel för förhållandet mellan efterfrågad kvantitet och pris är att om priset sjunker, så ökar efterfrågan. Detta ger oss en negativ lutning på efterfrågekurvan i ett utbuds- och efterfrågediagram. Efterfrågan kan ändras på två sätt, dels genom en förändring av efterfrågad kvantitet och dels genom en förändring av efterfrågan. En förändring av efterfrågad kvantitet innebär en rörelse längs efterfrågekurvan när priset på en vara ändras. En förändring av efterfrågan innebär istället att efterfrågekurvan flyttas åt något håll, till följd av en ändring av pris på andra varor, inkomst, befolkning och/eller smak och preferenser. Den ekonomiska teorin skiljer på ekonomiska och icke-ekonomiska faktorer vilka påverkar konsumenternas efterfrågan. Dessa beskrivs i avsnitten nedan. 3.1.1 Ekonomiska faktorer De ekonomiska faktorerna inkluderar priset på en vara, priset på andra varor samt inkomst. Konsumenternas mottaglighet på förändringar i priser och inkomst går att mäta genom elasticiteter. Elasticiteterna anger graden av mottaglighet hos konsumenterna på pris- och inkomstförändringar. De olika elasticiteterna beskrivs närmare i avsnitt 3.2 nedan. 3.1.2 Icke-ekonomiska faktorer: smak och preferenser I ekonomisk litteratur skiljer man på ekonomiska och icke-ekonomiska faktorer som påverkar konsumtionen. De ekonomiska faktorerna är mätbara och visar efterfrågans känslighet för pris- och inkomstförändringar. De icke-ekonomiska faktorerna är svårare att mäta, men vi vet att de också påverkar konsumtionen i större eller mindre utsträckning. De vanligaste ickeekonomiska faktorerna är: Befolkningsstruktur: efterfrågan på olika produkter påverkas av befolkningsstrukturen då olika åldersgrupper i samhället tenderar att ha olika konsumtionsvanor. Inställning till näringsrekommendationer och hälsa: medicinsk forskning tenderar ofta till ändrade konsumtionsvanor, t.ex. rött kött och hjärtsjukdomar. Säkra livsmedel: säkra livsmedel är ett viktigt ämne för konsumenter och förekomsten av exempelvis rester av bekämpningsmedel eller växtgifter i mat tenderar att minska efterfrågan. Livsstil: mode och/eller sociala trender påverkar efterfrågan och konsumtion av produkter i olika omfattning. Exempelvis har den ökande andelen förvärvsarbetande kvinnor ökat efterfrågan på mat utanför hemmet. 15
Page 1: Konsumtionsförändringar vid ändr
Page 5: Sammanfattning Det primära syftet
Page 8 and 9: 3.2.3 Inkomstelasticitet ..........
Page 10 and 11: Tidigare studier av elasticiteter v
Page 12 and 13: Utgångspunkterna för delningen ha
Page 14 and 15: 1.5.3 Val av detaljnivå för produ
Page 16 and 17: 2 Marknaden för livsmedel i Sverig
Page 18 and 19: Till skillnad från mjölkkonsumtio
Page 20 and 21: 2.3 Prisutvecklingen för produktgr
Page 24 and 25: Teknologi: ny teknik påverkar efte
Page 26 and 27: I den statiska LA/AIDS-modellen ant
Page 28 and 29: Det allmänna ökade utbudet med fl
Page 30 and 31: Figuren för mjölk, ost och ägg,
Page 32 and 33: Tabell 4.1 Korspriselasticiteter f
Page 34 and 35: Anledningen till att bröd och span
Page 36 and 37: 4.4.1.5 Teknologi Ny teknik för ma
Page 38 and 39: ”Livsmedelssektorn har, jämfört
Page 40 and 41: Elasticitet (absolutbelopp) 32 1.4
Page 42 and 43: Inkomstelasticitet 34 3 2.5 2 1.5 1
Page 44 and 45: Efter bröd och spannmålsprodukter
Page 46 and 47: Utifrån egenpriselasticiteterna f
Page 48 and 49: Andra faktorer än pris och inkomst
Page 50 and 51: Referenser Adda, J, [2007], ”Beha
Page 52 and 53: Bilaga A - Egenpriselasticiteter fr
Page 54 and 55: Bilaga B - Metodbeskrivningar Model
Page 56 and 57: SUR-regression Modellen som använd
Page 58 and 59: Bilaga C - Produktindelning Tabell
Page 60 and 61: Tabell C.1 Varor som ingår i de ur
Page 62 and 63: Tabell C.2 Varor som ingår i grupp
Page 64 and 65: Bilaga D - Resultat egenpriselastic
Page 66 and 67: ε 58 0,5 0,45 0,4 0,35 0,3 0,25 0,
Page 68 and 69: Bilaga E - Pris och konsumtion 60 k
Page 70 and 71: kg/person och år 62 200 190 180 17
Page 72 and 73:
Bilaga F - Resultat inkomstelastici
Page 74 and 75:
ε 66 1,6 1,5 1,4 1,3 1,2 1,1 1 0,9
Page 78:
Rapporten kan beställas från Jord
show all

Konsumtionsförändringar vid ändrade matpriser och inkomster - bild ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?