Hämta pdf-versionen av Föräldrakraft nr 6, 2010.

More documents

Recommendations

Info

Första tipset: Våga ringa, våga fråga, våga prova Kubb för flera 1Linda Junker hjälper dig att komma igång När Föräldra kraft ber Linda Junker, projektledare för Livsstilsprojektet, att bryta ned sin kunskap om vad som hindrar oss från att komma igång, till ett handfast tips, blir svaret: Våga. – Våga ringa, våga fråga, våga prova, säger hon. För att byta livsstil, och för att öka dina chanser att leva ett aktivt liv, måste du också vara beredd på att prova dig fram. – I livsstilsprojektet är det sällan någon som hittar en aktivitet som de fastnar för redan vid första besöket. Men även om det första besöket inte leder till en aktivitet, så lär man sig något mer om sig själv. Fundera på vad du skulle vilja prova på, och undersök sedan var och hur det skulle gå till, säger Linda Junker. Att tre av medlemmarna i den speciella jury som utser Årets idrottare med funktionsnedsättning hoppade av i protest, hjälpte inte. Svenska Idrottsakademins styrelse vill inte jämföra prestationer av idrottare med funktionsnedsättning med prestationer av fullt friska. – Vi vill kunna nominera fritt till alla kategorier. Vi har inte fått någon förklaring från akademin, säger Hans Säfström, sportchef på Svenska handikappidrottsförbundet, SHIF. Godtog inte förslaget Hans Säfström ville att skidåkaren Zebastian Modin skulle nomineras i kategorin Årets nykomling. Men akademin godtog inte förslaget. – Zebastian hör inte till den kategorin och därför har vi inte beaktat förslaget, säger Stephan Rimér på Svenska Idrottsgalan. 68 FÖRÄLDRAKRAFT # 6, 2010 Enkla anpassningar gör populärt spel tillgängligt för fler. Det kan många gånger räcka med små medel för att en övning ska bli möjlig för fler att utföra. Några enkla tips från Ronny Thorstensson, Kärn huset Halmstad kommun, gör att fler kan spela kubb. – Den som inte har tillräcklig muskelstyrka eller muskelkontroll kan med små förändringar delta på i stort sett samma villkor. Risken för skador minskar om man använder mjuka material som plastkäglor eller kubbar av mjukplast, dessutom går det utmärkt Tänk nytt. Kubb måste inte se ut så här. att spela inomhus vilket ytterligare ökar tillgängligheten, säger han. Varifrån fick du idén? – Det ingår i mitt jobb att anpassa utifrån olika förutsättningar. Jag hade då elever utan muskelkraft att kasta de här träbitarna, så vi använde tennisbollar och rännor. Ibland får man tips från elever, ibland från annat håll, säger Ronny Thorstensson. + Det finns ett förslag från SHIF att jämföra alla prestationer. Hur ställer ni er till det? – Det är en förfrågan som vi ska ta ställning till. I dagsläget är vi inte av den åsikten. Vi tycker att ”funk tionshinder idrotten” har en plats på galan och att de prestationerna är värda att lyftas fram, säger Stephan Rimér. Riskerar att inte synas Stephan Rimér hävdar samtidigt att idrottare med funktionsnedsättningar skulle riskera att inte synas på galan om arrangören tog bort priset Årets idrottare med funktionsnedsättning. – Som det är nu lyfter vi garanterat fram fyra personer inom det området, säger Stephan Rimér. Varför kan man inte behålla priset Årets idrottare med funktionsnedsättning, men ändå öppna för att alla prestationer jämförs? Exempel på andra anpassningar: n Justera avståndet mellan lagen/ linjerna i utgångsläget beroende på muskelstyrka n Använd plastkäglor, stafettpinnar i plast, tuber till badmintonbollar eller dylikt som kubbar n Använd olika sorters bollar, ärtpåsar, gummidiscar eller andra mjuka material i stället för kastpinnar n Använd olika sorters ljudkällor för att skilja kungen och ”målkubben” om det finns spelare som är blinda eller har synhandikapp n Använd färre spelare per lag – det går att spela en på varje sida! n Använd ränna och tennisbollar om det finns spelare med mycket begränsad funktion i armar/händer n Spela med fötterna (bollar) om det inte finns någon funktion i armarna Fler tips på: www.hh.se/hos/samverkan/ snafa/tipsinomafa ”Idrottsgalans pris ska vara ’top shit’” Svenska Idrottsakademin anser inte tiden mogen att öppna alla kategorier för idrottare med funktionsnedsättning. Zebastian Modin blev inte nominerad till Årets nykomling. Ett pris som diskriminerar? – De priser vi har i galan ska vara ”top shit”. Vi upplever att om vi öppnar de andra kategorierna så riskerar ”funktionshinderpriset” att bli ett tröstpris. Vi vill att priset ska ha samma status som andra priser, vi vill ge det högsta möjliga status, säger Stephan Rimér. Enligt Stephan Rimér har det dock hänt mycket inom handikappidrotten under senare år. – Vi kommer allt närmare den dagen när det här priset läggs ned, och de övriga priserna öppnas. Hur långt det är dit kan jag inte yttra mig om. Vi ska ta ställning till SHIF:s förslag efter den här galan, säger Stephan Rimér. + De nominerade är ... + Zebastian Modin är nominerad i kategorin Årets idrottare med funktionsnedsättning. Övriga nominerade är Jennie Ekström, simning, Lotta Helsinger, sportskytte och Anders Olsson, simning.
Inte för alla. Bilden från Skolinspektionens flygande kontroller tidigare i år. S kolidrotten ska vara tillgänglig för alla. Men den är det inte alltid. Många elever undviker idrottslektionerna, några av dem är mer eller mindre utestängda från skolidrotten. Skälen till att en elev inte kan, eller väljer att undvika, idrottslektionerna kan vara många. Vad gör du som förälder om du märker att ditt barn inte är med på idrotten, och inte finner det stöd och engagemang hos idrottsläraren som du har rätt att förvänta dig? Sätt press på skolan Kajsa Jerlinder, forskare i handikappvetenskap, anser att du har flera möjligheter att sätta press på skolan. – Som föräldrar har man ganska goda påtryckningsmöjligheter. Om inte idrottsläraren lyssnar bör du kontakta skolans rektor. Skolan och rektorn måste se till att det finns ett åtgärdsprogram. Ofta är det ett så kallat elevvårdsteam som upprättar åtgärdsprogram för enskilda elever. Elevvårdsteamet kan bestå av lärare, personal från elevhälsan och rektor. Inför mötet med elevvårdsteamet kan man be experter om råd och stöd. – Man kan kontakta Specialpeda gogis ka skolmyndigheten, SPSM, för tips och råd, ibland har rådgivare från SPSM till och med suttit med på åtgärdsprogramträffar. På det sättet får man som förälder mer ”power”, om man tycker att Foto: SkolinSpektionen, Malin Walldén När idrottsläraren sviker Be en expert följa med dig till mötet med skolledningen. man inte har så mycket att själv komma med. Jag känner till flera fall där föräldrar tagit hjälp av SPSM. Skolinspektionen kan hjälpa Jon Torkelstam på Skolinspektionen pekar på möjligheten att vända sig till Skolinspektionen och Barn och elevombudet om det finns orsak att tro att skolan gjort fel. Föräldrar och elever ska givetvis i första hand ta kontakt med de ansvariga på skolan. En anmälan kan göras genom att ta kontakt med Skolinspektionen via dess hemsida. Fortsätt att driva frågan När en anmälan kommit in till Skolinspektionen och Barn och elevombudet registreras den och får ett diarienummer. Därefter lämnas ärendet till en handläggare. Om handläggaren behöver mer upplysningar tar han eller hon kontakt med den som anmält. – Om skolan säger att den gjort allt som står i dess makt, men ditt barn likväl utestängs från idrotten, så måste du som förälder fortsätta att driva frågan. Skolan måste möta eleven och se vilka behov eleven har, säger Jon Torkelstam. I Lpo94 och Lgr11 uttrycks detta tydligt i avsnitt1 på följande sätt: Under visningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. + Här kan du anmäla: www.skolinspektionen.se/sv/Anmalningar Idrott Åttaåringar hjälper åttaåringar Nytt forskningsprojekt. Kamratstödjare ska underlätta för klasskamrater med funktionsnedsättningar att delta i idrottsundervisningen. I det nystartade forskningsprojektet ska elever i åldrarna åtta till tio år underlätta för sina klasskamrater med funktionsnedsättningar att ta del i idrotten. – Vi planerar ett projekt där man använder sig av kamratlett ledarskap inom idrottssituationen. Vi vet sedan tidigare att idrottsundervisningen kan upplevas som orättvis och att elever med funktionsnedsättning deltar i begränsad omfattning. Många elever med funktionsnedsättning deltar vid sidan av övrig klass och interagerar inte så mycket med sina klasskamrater. Vi ska filma och se hur interaktionen påverkas när elever utan funktionsnedsättning instruerar elever med funktionsnedsättning under lektionens gång, säger Kajsa Jerlinder, forskare inom handikappvetenskap. Att åttaåringar ska få en extra uppgift, som kamratstödjare, ska dock inte tolkas som en belastning för dessa elever. – Vi ska inte sätta de här åttaåringarna på pottkanten. Det är fortfarande läraren som är ansvarig. Vi ska utbilda barnen i vad det innebär att vara kamratstödjare. De ska få inse betydelsen av att vara en positiv och lärande person, och stödja sina kamrater i inlärningssituationen, säger Kajsa Jerlinder. I USA har man noterat att interaktionen vid den här typen av inlärning ökar påtagligt. – Man har sett väldigt positiva effekter, elever utan och med funktionsnedsättning interagerar mer med varandra och elever med funktionsnedsättning blir mer delaktiga och får ett bättre stöd. + Ett samarbete + Forskningsprojektet är ett samarbete mellan Lena Hammar på Specialpedagogiska skolmyndigheten, Kajsa Jerlinder från Högskolan i Gävle och Lars Kristén från Hög skolan i Halmstad. I gruppen ingår även forskare från Lettland och Danmark. Ett första resultat kan eventuellt presenteras under hösten 2011. # 6, 2010 FÖRÄLDRAKRAFT 69
Page 1 and 2:
FÖRÄLDRAKRAFT NUMMER 6, 2010 TEMA
Page 3 and 4:
Har du valt rätt assistansanordnar
Page 5 and 6:
Tema Skolan Örsundsbroskolan löse
Page 7 and 8:
Assistansia Plus för barn och ungd
Page 9 and 10:
Stockholm Cardellgatan 1 114 36 Sto
Page 11 and 12:
Polisen misstänker Miljardfusk ino
Page 13 and 14:
Foto: Peter Bassman Nyheter En rikt
Page 15 and 16:
Aktuell avhandling Knowing me, know
Page 17 and 18: DINA FRÅGOR OCH SVAR VISAS FÖR AL
Page 19 and 20: Många upprörs av rapporter om tv
Page 21 and 22: Föräldrakraft är officiell mäss
Page 23 and 24: självständigt liv sätta med musi
Page 25 and 26: Intervjun Peter Forsberg tar emot F
Page 27 and 28: Jagat villebråd. Peter Forsberg sk
Page 29 and 30: I hockeyns ställe finns nu engagem
Page 31 and 32: Annika gör yoga tillgänglig för
Page 33 and 34: Hela Hela vägen. vägen. Ylva Ylva
Page 35 and 36: fiera framgångsfaktorerna. Till ex
Page 37 and 38: Visionen har gått i uppfyllelse oc
Page 39 and 40: Undersökningar visar att i stort s
Page 41 and 42: ar att inte nå sitt mål skickar s
Page 43 and 44: Tecken Tecken Kort Kort Kort Kort N
Page 45 and 46: Nya lagar, nya metoder ”Kräv mer
Page 47 and 48: Uppdelning efter kunskapsnivå stop
Page 49 and 50: esök, projekt. Allt det där tar e
Page 51 and 52: kamraterna skulle ha mognat och slu
Page 53 and 54: Sandlåda. Med olika uttrycksmedel
Page 55 and 56: sätt att förhålla sig till allt
Page 57 and 58: Här är föräldrastödet som fung
Page 59 and 60: - Det behövs mycket mer stöd än
Page 61 and 62: Otidsenligt 1.Vårdbidragen är sn
Page 63 and 64: Följ debatten på webben - foraldr
Page 65 and 66: Anna-Carin är kulturvetare och har
Page 67: Peking - ett stort minne Blev rastl
Page 71 and 72: ■ Du har väl www.mattinge.se int
Page 73 and 74: Information från Riksförbundet S
Page 75 and 76: Arbetsinriktade utbildningar för d
show all

Hämta pdf-versionen av Föräldrakraft nr 6, 2010.

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?