Hämta pdf-versionen av Föräldrakraft nr 6, 2010.

På följande sidor:
Peking ett speciellt minne | Talangjakten har startat | Så kommer du igång | Enkelt
tips gör att fler kan spela kubb | När idrottsläraren sviker | Åttaåringar i nystartat
forskningsprojekt | Idrottsgalan vill inte jämföra prestationer
Gudmammans
väg mot toppen
Med tankekraft har värderingsmannen från
Auktionsverket i Göteborg nått positionen som
världsetta i pingis. Föräldrakraft har talat med
Anna-Carin Ahlquist.
Text: Mikael J Nyberg
mikael.nyberg@faktapress.se
M
S tvingade Anna-Carin
att slänga sina högklackade
skor till förmån för
kryckor, och snart även
rullstol. Det skulle ta
lång tid innan hon
accep terade sitt nya liv. När hon väl gjorde
det öppnade sig en nygammal värld,
bordtennisens.
När Föräldrakraft når Anna-Carin ska
hon just lämna sin arbetsplats på kansliet
på Göteborgs handikappförbund för att
inleda en intensiv uppladdningsperiod
inför VM.
– Jag ska vara tjänstledig tills vi åker till
Korea. I morgon åker vi på träningsläger i
Malmö med landslaget. Det blir morgonpass
mellan 7.30 och 9.15, eftersom Korea
ligger före oss i tiden. Jag ska försöka gå
upp och lägga mig lite tidigare, säger hon.
Förbereder sig maximalt
Anna-Carin förbereder sig minutiöst.
Man kan tro att hon aldrig varit annat än
toppidrottsman. Men så är det inte.
Vid 30 års ålder, 2002, drabbades hon
av en sjukdom som plötsligt och obarmhärtigt
tvingade fram stora förändringar
i hennes liv. Det skulle ta lång tid innan
hon såg de möjligheter som också öppnat
sig.
– Jag fick MS och miste känseln i båda
benen och höger arm. Det tog lite tid in-
64 FÖRÄLDRAKRAFT # 6, 2010
nan jag fick reda på vad det var, typ ett år.
Det är ganska omtumlande när sånt händer,
det sker ganska radikala förändringar.
Jag fick mycket hjälp av min familj, vänner
och även av psykolog för att reda ut det
här. Det blir som ett sorgearbete.
Stod inför ett val
Anna-Carin beskriver det som att hon
stod inför ett val, ville hon leva ett aktivt
liv, eller inte?
– Jag har alltid varit väldigt idrottsintresserad
och jag spelade bordtennis
som barn, stående. Jag tänkte att jag bör
röra på de kroppsdelar som ännu går att
röra på. När jag var på Hjälpmedelscentralen
bläddrade jag i Göteborgs handikappidrottsförbunds
tidning och såg
en artikel om bordtennis, säger hon.
Anna-Carin bestämde sig för att prova.
– Det gick bättre än jag hade kunnat
tänka mig, säger världsettan.
När Anna-Carin beskriver hur hon
tränar och spelar bordtennis säger hon
att hon måste styra sina rörelser, handen
och racketen, ”med tankekraft”.
Kan du förklara?
– Jag spelar med den arm som jag inte
har någon känsel i, jag är så grymt högerhänt.
Jag tappar rörelsen om jag inte tänker
rörelsen ordentligt.
Anna-Carin måste kompensera denna
förlust av känsel, och känsla, genom att
föreställa sig den exakta rörelsen. Denna
förmåga att föreställa sig måste hon underhålla
med dagliga träningar.
– Jag förlorar någon millisekund på att
spela med den hand jag inte har känsel i,
men det går oftast bra. Men håller jag
upp i ett par veckor så måste jag börja om
från noll.
Idrottade tidigt
Att det alls är möjligt att spela pingis på
den nivå som Anna-Carin gör, har hon
idrottandet från barndomen att tacka för.
– Jag har det med mig från barnsben,
rörelsemönstret finns där, säger hon.