Hämta pdf-versionen av Föräldrakraft nr 6, 2010.

More documents

Recommendations

Info

Fattigdomsfällan Många får aldrig chansen att bygga upp sin ekonomi Varför är det så tyst om stöden som urvattnas? E konomin för personer med funktionsnedsättningarhänger inte med i utvecklingen.Socialstyrelsen, För s äkrings kassan och statliga utredningar har uppmärksammat försämringarna, men inget har hänt. – Det har varit förfärligt tyst om detta alltför länge, säger Ingrid Burman, ordförande för Handi kappförbunden. Missnöjet växer. I mitten av december väntas Handikappför bunden uppvakta regeringen. Kraven är att ersättningarna höjs, att myndigheterna blir bättre på att informera och att det blir enklare att ansöka. – Ersättningarna som en gång kom till för att utjämna de ekonomiska skillnaderna har halkat efter. Men det har också blivit krångligare att söka, säger Ingrid Burman. – Samtidigt som nivåerna har halkat efter möter vi höjda avgifter i samhällets service. Ersättningen inte anpassad Under hösten gjorde Handikapp förbunden en enkät bland sina medlemsförbund. På ett ordförandemöte beslöts att regeringen ska kontaktas, i ett försök att vända den negativa trenden. – Handikappersättning och vårdbidrag är två ersättningar som inte är 60 FÖRÄLDRAKRAFT # 6, 2010 En allt skevare värld. Ingrid Burman konstaterar att ersättning halkat efter. anpassade till hur samhället ser ut idag. Det har lett till att många människor lever i relativ fattigdom. Ser inte till extra avgifter – När man tittar på inkomsterna för personer med funktionsnedsättningar ser man ofta bara på inkomstsidan och ytterst sällan på alla extra utgifter och avgifter. Om man tar med utgifterna blir nettot ofta väldigt litet. Redan i april 2007 slog För säkringskassan fast att handikappersättning och vårdbidrag har blivit omoderna. Den rapporten (För säk ringskassans Kunskaps över sikt – handikappersättning och vård bidrag) har ännu inte lett till några förändringar. Nu hoppas Handi kapp för bunden Handikappförbundens fyra krav 1 Ett samlat, strukturerat och förtydligat stödsystem behövs. 2 Lagstiftningen är otydlig. Översyn med konsekvensbeskrivning behövs. 3 Stor informationsbrist råder. Många känner inte till ersättningsformerna. Ansvariga myndigheter måste ha informationsskyldighet. 4 Handikappförbunden måste agera för förbättring och reformering och att utredning tillsätts. än då kunna väcka socialdepartementets intresse. Passiviteten kan delvis bero på att statistiken är bristfällig, trots alla rapporter. – Vi vet att det finns en stor anhörigförsörjning, särskilt när unga vuxna ska börja leva sina egna liv. Däremot vet vi inget om hur stor del av försörjningen som anhöriga står för, säger Ingrid Burman. Måste ha på fötterna – För att få upp frågan i debatten behöver man verkligen ha på fötterna. När Social styrelsen kommer med en rapport får vi lite uppmärksamhet, men det är ändå som att det inte är politiskt intressant att diskutera ekonomiska villkor för personer med funktionsnedsättningar. – Det finns ingen ordentlig forskning. När jag nyligen träffade fattigdomsforskare, frågade jag dem varför de inte tog med människor med funktionsnedsättningar i sin forskning. ”Ja, men det finns ju ett försäkringssystem”, blev svaret. Sam tidigt vet vi att vårdavgifterna för många unga kan vara så höga att de tar nästan hela inkomsten. Får aldrig chansen Socialstyrelsens rapporter ”Allt jämt ojämlikt” och ” Inkomster och utgifter för vissa personer 20–64 år med funktionsnedsättningar ” visar ändå svart på vitt att många aldrig får chansen att bygga upp en ekonomi. Särskilt hårt drabbade är unga människor som aldrig får någon möjlighet på arbetsmarknaden, ofta på grund av en medfödd funktionsnedsättning. – Ingen politiker, oavsett parti, tycker att det är rimligt, men så ser verkligheten ändå ut. Vi måste driva frågorna hårdare för att få en förändring, säger Ingrid Burman. +
Otidsenligt 1.Vårdbidragen är snåla och har oklara regler Frågan om vårdbidrag och handikappersättning är het inom organisationer som RBU. – Dessa ersättningar har inte hängt med i utvecklingen. De fungerar helt enkelt inte bra, säger Henrik Petrén, förbundsjurist på RBU, Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ung domar. När RBU nyligen hade en stor konferens i Göteborg fick Henrik Petrén diskutera vårdbidrag med många missnöjda medlemmar. Vårdbidrag ska kompensera för dels extra arbete med vård och tillsyn av barn med funktionsnedsättningar, dels rena merkostnader. Rent logiskt, menar Petrén, borde vårdbidraget därför ersätta merkostnader krona för krona. Vidare borde ersättningen för extraarbete stå i relation till den förlorade arbetsinkomst som föräldrarna drabbas av. Det gör vårdbidraget inte idag, ett helt vårdbidrag är bara 8 833 kronor per månad. – Det är en stor brist att det inte finns någon utökad rätt för föräldrar till barn med funktionsnedsättningar att vara lediga från jobbet för att klara den extra vården, säger Petrén. Bilstödet har inte heller hängt med i samhällsutvecklingen. Med personlig assistans har det blivit möjligt att leva ett mera fritt liv och med egen bil kunna ta sig dit man vill – och därmed har bilstödsreglerna blivit otidsenliga, menar man inom bland annat RBU. – Om man behöver bilen för att jobba eller studera kan man få bilstöd även om man inte själv kan köra bilen. Samtidigt behöver den nuvarande utformningen finnas kvar för föräldrar som inte har något arbete, eller kanske har förlorat det på grund av barnets funktionsnedsättning. RBU hoppas att den översyn som diskuterats i flera år ska komma igång. Det är också viktigt att göra det enklare att överblicka vilken rätt till vårdbidrag man har. – Detta bedöms idag väldigt olika. Det är svårt även för handläggarna, som har väldigt lite att gå på, säger Petrén Oklara regler gör det även svårt att få vårdbidrag parallellt med personlig assistans. – Ett barn kan ha dygnetruntassistans och ett tydligt behov av vårdbidrag på en och samma gång, säger Petrén. – Försäkringskassan avfärdar ofta en ansökan om vårdbidrag och motiverar med att det finns assistans, men då missar man att vårdbidraget ska täcka in det ofta stora merarbete som finns i form av att administrera, hålla i myndighetskontakter och se till att all skolpersonal och alla assistenter hela tiden får rätt information. Det måste förtydligas att man har rätt till vårdbidrag även då. + Otidsenligt 2. Bilstöd utan frihet Om man däremot inte behöver bilen för jobb eller studier får man inte bilstöd, även om man är kvalificerad till det utifrån sitt rörelsehinder. – Idag har många personliga assistenter som skulle kunna köra bilen och det skulle ofta vara samhällsekonomiskt lönsamt, eftersom man inte skulle behöva nyttja färdtjänst, säger Henrik Petrén. + Otidsenligt 3. Plåster på såren Handikappersättningen är ännu mer för legad till sin konstruktion och uppfattas av många som ”plåster på såren” för de som inte beviljas personlig assistans. Om man nekas assistans kan man istället få ett par tusen kronor i månaden som hjälp. Ersättningen är låg och speglar en ålderdomlig syn på kompensationen för extra hjälpbehov, till skillnad från assistansersättning som ska täcka de verkliga kostnaderna för insatsen. Inte heller merkostnadsdelen av han dikappersättningen stämmer överens med principen om att de verkliga kostnaderna ska täckas. Idag måste man nå upp till en viss nivå (1 000 kronor per månad) för att få merkostnaderna ersatta överhuvudtaget. Man kan alltså gå back med upp till drygt 12 000 kronor varje år – trots att alla är överens om att sådana merkostnader bör täckas av samhället. + Tema ekonomi Samhällslön – nästa stora politiska reform? RBU vill samarbeta med Centerpartiet om förslaget till samhällslön Centers valförslag om samhällslön har väckt intresse hos RBU, Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdo mar. – I grunden ett bra förslag. Vi pratar med centern om hur det kan förankras i alliansregeringen, säger Henrik Petrén, jurist på RBU. – Aktivitetsersättningen har länge varit på en nivå som är så låg att många föräldrar tvingas skjuta till pengar varje månad för att det ska gå ihop, säger Henrik Petrén. – Våra medlemmar som har medfödda funktionsnedsättningar får aldrig en chans att kvalificera sig på arbetsmarknaden och få en inkomst. Socialförsäkrings systemet är inte alls utformat för dem, utan bara för de som har etablerat sig och sedan har råkat ut för något som ger ersättning. Om man aldrig har kommit in i det systemet kommer man alltid att ligga på lägsta nivån. Inget konkret från regeringen Centerpartiets valfråga om samhällslön, för att garantera bättre ekonomiska villkor för de mest utsatta, har inte resulterat i något konkret från alliansregeringen efer valet. Inte ännu, i alla fall. Nu försöker RBU få fart på frågan. – Vi hade nyligen möte med socialutskottets ordförande Kenneth Johansson (C) om centerns förslag om bättre ersättning till de som har mest omfattande funktionsnedsättningar. Det är en tråd som vi ska dra i ännu mer framöver. Tycker ni inom RBU att centerns samhällslön är en bra lösning? – Ja, i grunden är det ett bra och nödvändigt förslag, men som vallöfte var det inte så detaljerat utformat och det behövs en större utredning. Centern har i alla fall sett problemet och tycker det är oacceptabelt. – Samtidigt får en medborgarlön inte bli en ersättning som passiviserar på något sätt eller innebära att man låser in och slänger nyckeln till andra insatser. Det får inte handla bara om ekonomi utan även om rätten till meningsfull sysselsättning, säger Henrik Petrén. + Koll på ersättningar. Mer information om de olika stöden på www.foraldrakraft.se # 6, 2010 FÖRÄLDRAKRAFT 61
Page 1 and 2:
FÖRÄLDRAKRAFT NUMMER 6, 2010 TEMA
Page 3 and 4:
Har du valt rätt assistansanordnar
Page 5 and 6:
Tema Skolan Örsundsbroskolan löse
Page 7 and 8:
Assistansia Plus för barn och ungd
Page 9 and 10: Stockholm Cardellgatan 1 114 36 Sto
Page 11 and 12: Polisen misstänker Miljardfusk ino
Page 13 and 14: Foto: Peter Bassman Nyheter En rikt
Page 15 and 16: Aktuell avhandling Knowing me, know
Page 17 and 18: DINA FRÅGOR OCH SVAR VISAS FÖR AL
Page 19 and 20: Många upprörs av rapporter om tv
Page 21 and 22: Föräldrakraft är officiell mäss
Page 23 and 24: självständigt liv sätta med musi
Page 25 and 26: Intervjun Peter Forsberg tar emot F
Page 27 and 28: Jagat villebråd. Peter Forsberg sk
Page 29 and 30: I hockeyns ställe finns nu engagem
Page 31 and 32: Annika gör yoga tillgänglig för
Page 33 and 34: Hela Hela vägen. vägen. Ylva Ylva
Page 35 and 36: fiera framgångsfaktorerna. Till ex
Page 37 and 38: Visionen har gått i uppfyllelse oc
Page 39 and 40: Undersökningar visar att i stort s
Page 41 and 42: ar att inte nå sitt mål skickar s
Page 43 and 44: Tecken Tecken Kort Kort Kort Kort N
Page 45 and 46: Nya lagar, nya metoder ”Kräv mer
Page 47 and 48: Uppdelning efter kunskapsnivå stop
Page 49 and 50: esök, projekt. Allt det där tar e
Page 51 and 52: kamraterna skulle ha mognat och slu
Page 53 and 54: Sandlåda. Med olika uttrycksmedel
Page 55 and 56: sätt att förhålla sig till allt
Page 57 and 58: Här är föräldrastödet som fung
Page 59: - Det behövs mycket mer stöd än
Page 63 and 64: Följ debatten på webben - foraldr
Page 65 and 66: Anna-Carin är kulturvetare och har
Page 67 and 68: Peking - ett stort minne Blev rastl
Page 69 and 70: Inte för alla. Bilden från Skolin
Page 71 and 72: ■ Du har väl www.mattinge.se int
Page 73 and 74: Information från Riksförbundet S
Page 75 and 76: Arbetsinriktade utbildningar för d
show all

Hämta pdf-versionen av Föräldrakraft nr 6, 2010.

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?