25.07.2013 Views

Hämta pdf-versionen av Föräldrakraft nr 6, 2010.

Hämta pdf-versionen av Föräldrakraft nr 6, 2010.

Hämta pdf-versionen av Föräldrakraft nr 6, 2010.

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Extra utsatta. Föräldrarna har ofta en hög arbetsbelastning, säger Malin Broberg.<br />

”Hjälp dig själv innan<br />

du hjälper ditt barn”<br />

Många barn med funktionsnedsättningar lider <strong>av</strong> psykisk ohälsa. Att det kan<br />

finnas ett nära samband med hur föräldrarna mår, vet Malin Broberg, forskare<br />

och lektor vid psykologiska institutionen på Göteborgs universitet.<br />

– Det är fortfarande lite tabu att söka hjälp för psykiska besvär. Men för att kunna<br />

vara en bra förälder måste man själv må bra och förstå sin situation. Som<br />

flygvärdinnan säger: ”Ta på syrgasmasken själv innan du hjälper ditt barn”.<br />

M<br />

alin Broberg började<br />

jobba på habiliteringen i<br />

Vänersborg i mitten <strong>av</strong><br />

90-talet. Som habpsykolog<br />

var hennes främsta<br />

uppgift att göra utvecklingsbedömningar,<br />

men att ge stöd i form<br />

<strong>av</strong> psykoterapi var ovanligt.<br />

– Jag såg att många barn mådde psykiskt<br />

dåligt. Det finns så mycket annat<br />

stöd för dessa barn, men konstigt nog inte<br />

så mycket när det gäller den psykiska<br />

hälsan, säger Malin.<br />

Symtomen odiagnostiserade<br />

Studier visar att 30–50 procent <strong>av</strong> alla<br />

barn med intellektuella funktionsnedsättningar<br />

lider <strong>av</strong> psykisk ohälsa. Trots<br />

det förblir många utan hjälp.<br />

– Symtomen hos barn med intellektuella<br />

funktionsnedsättningar visar sig på<br />

liknande sätt som hos andra, men förblir<br />

ofta odiagnostiserade. Ibland ses barnets<br />

symtom som en del <strong>av</strong> funktionsnedsättningen<br />

och utreds aldrig, och ibland missas<br />

symtomen därför att barnet visar sin<br />

psykiska ohälsa mer diffust, menar Malin.<br />

Även föräldrarna till dessa barn är extra<br />

utsatta. Mammor till barn med funktionsnedsättningar<br />

löper högre risk än andra<br />

mammor att drabbas <strong>av</strong> depression,<br />

54 FÖRÄLDRAKRAFT # 6, 2010<br />

och det finns ett tydligt samband mellan<br />

detta och barnens psykiska ohälsa.<br />

– Dessa föräldrar har ofta en mycket<br />

hög arbetsbelastning på grund <strong>av</strong> barnets<br />

stora omvårdnadsbehov, de behöver ofta<br />

kämpa för sina egna och barnets rättigheter<br />

samtidigt som sorgen och krisen åtminstone<br />

initialt återfinns hos de flesta<br />

50%<br />

30-50% <strong>av</strong> alla barn med intellektuella<br />

funktionsnedsättningar<br />

uppfyller kriterier för en eller flera<br />

psykiatriska diagnoser.<br />

Mammor till barn med funktionsnedsättning<br />

löper 10% högre risk<br />

att drabbas <strong>av</strong> depression än andra<br />

mammor.<br />

Depression hos föräldrar har ett<br />

högt samband med psykisk ohälsa<br />

hos barn.<br />

Källa: Malin Brobergs <strong>av</strong>handling<br />

”Parents of children with<br />

intellec tual disabilities”<br />

Forskare och lektor<br />

Malin Broberg är legitimerad<br />

psykolog och<br />

filosofie doktor samt<br />

docent med i<strong>nr</strong>iktning<br />

mot barn med funktionsnedsättning/kronisk<br />

sjukdom och deras<br />

familjer. Malin disputerade<br />

2004 med <strong>av</strong>handlingen<br />

”Parents of children<br />

with intellectual disabilities”<br />

och har sedan dess<br />

arbetat som forskare och<br />

lektor vid psykologiska<br />

institutionen, Göteborgs<br />

universitet.<br />

föräldrar. I Sverige förväntas dessutom<br />

båda föräldrarna arbeta och förverkliga<br />

sig själva utöver den gemensamma familjebildningen.<br />

För många familjer ställs livet på sin<br />

spets när barnet med funktionsnedsättning<br />

föds. Det kan vara <strong>av</strong>görande hur<br />

det första beskedet ges och vilket stöd<br />

som finns på sjukhuset, samt hur habiliteringen<br />

fångar upp familjen när de kommer<br />

hem med sitt barn.<br />

Skrämmande exempel<br />

– Det är inte självklart att man får bra<br />

stöd från början. Riktlinjerna inom sjukvården<br />

är att ett besked om en bestående<br />

skada eller sjukdom ska ges så fort som<br />

möjligt och att båda föräldrarna ska vara<br />

med. Jag har hört många skrämmande<br />

exempel på när det inte fungerar, där<br />

man fått dessa besked i korridorer eller<br />

mitt i natten och när den ena föräldern<br />

fått ta emot beskedet själv. Dessutom kan<br />

det komma nya kallduschar och jobbiga<br />

besked under barnets första år.<br />

En stressfaktor som många familjer<br />

tvingas leva med under längre perioder<br />

är situationer där det inte går att få några<br />

besked om vad funktionsnedsättningen<br />

kommer att innebära eller där barnet<br />

kanske inte får någon tydlig diagnos.<br />

Ovissheten tär ofta hårt på familjen.<br />

Tvingas förändra mycket<br />

– Jag har hört någon förälder säga ”Tänk<br />

om det finns saker vi skulle kunna påverka<br />

om vi visste mer om vad detta innebär<br />

för vårt barn?”. Föräldrarna tvingas ofta<br />

förändra många saker i livet bara för att<br />

få det att fungera. De som inte hittar ett

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!