Hämta pdf-versionen av Föräldrakraft nr 6, 2010.

Undersökningar visar att i stort sett alla
elever i nian vill lyckas bättre i skolan.
Markant är också den täta kontakten
med föräldrarna. Nu nöjer man sig inte
med utvecklingssamtal en gång per termin.
När så behövs blir det möten med
föräldrarna varje vecka eller till och med
varje dag.
– Det hänger på oss i skolan att det blir
ett bra samarbete. Vår utgångspunkt är
att ”Lisas” föräldrar alltid är hennes bästa
föräldrar. Vi ser många vinster med att ha
bra relationer och har därför många olika
typer av möten.
– För elever som inte ”går på räls” kan vi
ha möten dagligen eller en gång per vecka,
för att se hur veckan har varit. Då går vi
igenom schemat med färger i rött, gult och
grönt, som ger en tydlig bild av hur veckan
varit. Och vi kan tillsammans med föräldrarna
se att det blir grönare och grönare.
Alla ska lyckas
Efter framgångar med årskurserna 6-9
har nu hela grundskolan i Essunga kommun
samma mål – att alla elever ska lyckas
i klassrummet.
– Vi började här på högstadiet eftersom
vi hade så makalöst dåliga resultat
när de öppna jämförelserna kom 2007.
250
200
150
100
50
0
2007 2008 2009 2010
Titta gärna på oss. ”Vår skola är ett gott exempel på att man kan lyckas och vi vill gärna sprida våra erfarenheter”,
säger Bosse Johansson som är både skolchef och socialchef i Essunga kommun. Och specialpedagog Johanna Lundén
är glad för att skolan fick fria händer att genomföra förändringarna.
Det var en kalldusch och vi blev tvungna
att göra något radikalt. Eleverna trivdes
men vi hade inte fokus på kunskap och
eleverna kom inte vidare. Det var en
fruktansvärd situation för många när de
inte kom in på gymnasiet. Vi hade massor
av akutlösningar i slutet av terminen
och individuella programmet svällde.
Många fick gå flera år extra för att komma
ikapp. Och de elever som blev utplockade
från klassrummet, för att få extra
stöd, missade mycket av den ordinarie
lärarens kompetens och missade dessutom
de duktiga eleverna som drog.
Hur kunde det bli så illa?
– Vi hade mycket fokus på skolans värdegrund,
men hade inte förstått hur lågt
vi låg kunskapsmässigt. Idag, när vi har så
”När vi har
så god
inkludering på
skolan får vi
värdegrunden
Meritvärde
Godkänd
Nått målen
Skolan
stor inkludering på skolan, får vi värdegrunden
på köpet. Och ingen blir längre
stämplad som utplockad.
Häpnadsväckande
Förändringen är häpnadsväckande. 2007
var Nossebro näst sämst i hela landet, enligt
de öppna jämförelserna. Då hade bara
76 procent av eleverna behörighet till
gym nasiet. I år var det 100 procent.
Samma ledning, samma lärare och
samma resurser – ändå var det möjligt att
gå från sämst till föredöme på tre år.
– Vi känner inte till att någon annan
har gjort på det här sättet. Men det är alls
inga konstigheter. Vi har sett över resurserna
och använt dem på annat sätt.
Människorna har förändrats. Alla ville
göra något, ingen ville vara sämst i Sverige.
När tanken hade väckts om förändring
blev allt självklart.
Skolinspektionen uppmärksammade
vänd ningen tidigare i år. ”Det bästa förändringsarbete
vi sett”, var omdömet.
Rektorn, Lasse Björkqvist, utsågs nyligen
till ”Sveriges rektor”.
Inkludering har varit nyckeln. Sär skolan
var tidigare som isolerade öar. Idag
deltar alla särskoleelever i de vanliga klasserna
på Nossebro skola.
på köpet.” >
# 6, 2010 FÖRÄLDRAKRAFT 39