Hämta pdf-versionen av Föräldrakraft nr 6, 2010.
Hämta pdf-versionen av Föräldrakraft nr 6, 2010.
Hämta pdf-versionen av Föräldrakraft nr 6, 2010.
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
FÖRÄLDRAKRAFT NUMMER 6, 2010 TEMA SKOLA PSYKISK HÄLSA<br />
TEMA SKOLAN: FRÅN TOPPEN TILL BOTTEN 18 SIDOR<br />
ÅRGÅNG 5<br />
Idrott: Anna-Carins väg till toppen<br />
Jakten på talanger har startat<br />
När idrottsläraren sviker<br />
Om barn och unga i behov <strong>av</strong> särskilt stöd<br />
”JAG VET HUR<br />
MYCKET KÄRLEK<br />
FAMILJERNA<br />
MÅSTE GE”<br />
Peter Forsberg drar in miljontals kronor<br />
till svårt sjuka barn. Vi har träffat honom.<br />
NR 6<br />
DECEMBER<br />
2010<br />
68 KR<br />
inkl moms<br />
Satsa på läsplattor!<br />
Tips från experter<br />
BRÅKET EFTER FUSKET<br />
Nya sparkr<strong>av</strong> hotar<br />
-märkt<br />
Yoga för fler<br />
TVÅNGSVÅRD<br />
i strid med praxis<br />
Sören Olsson<br />
Livet är en lekfull dans<br />
Maria Ennefors<br />
MAN VILL<br />
GÄRNA TRO ATT<br />
MÄNNISKOR I ENS<br />
NÄRHET STÅR<br />
PALL NÄR DET<br />
VÄRSTA INTRÄFFAR<br />
3bidrag<br />
som inte<br />
hänger<br />
med<br />
PSYKISK HÄLSA: FAMILJERNA SOM MÅR BRA IGEN
skäl att prenumerera på <strong>Föräldrakraft</strong>!<br />
Sveriges ledande<br />
oberoende tidskrift<br />
om funktionsnedsättningar<br />
2011 års viktigaste läsning<br />
2Ljudtidning. Du kan lyssna på<br />
nya och gamla utgåvor i mobilen,<br />
mp3-spelaren eller datorn.<br />
Ja tack, jag beställer (välj ett <strong>av</strong> följande alternativ):<br />
■ 6 nummer för 363 kronor inkl moms<br />
■ 12 nummer för 726 kronor inkl moms<br />
FÖRÄLDRAKRAFT FÖRÄLDRAKRAFT NUMMER NUMMER 6, 6, 2010 2010 TEMA TEMA SKOLA SKOLA PSYKISK PSYKISK HÄLSA HÄLSA<br />
TEMA SKOLAN: FRÅN TOPPEN TILL BOTTEN 19 SIDOR<br />
ÅRGÅNG ÅRGÅNG 55<br />
Idrott: Anna-Carins väg till toppen<br />
sviker<br />
idrottsläraren<br />
iidrro<br />
När NNääär oo<br />
Jakten på talanger har startat<br />
Om Om barn barn och och unga unga i i behov behov <strong>av</strong> <strong>av</strong> särskilt särskilt stöd stöd<br />
”JAG ”JAG ”JAG ”JAG VET VET VET VET HUR HUR HUR HUR<br />
MYCKET MYCKET KÄRLEK KÄRLEK KÄRLEK<br />
FAMILJERNA<br />
FAMILJERNA<br />
FAMILJERNA<br />
FAMILJERNA<br />
MÅSTE MÅSTE MÅSTE GE” GE” GE”<br />
Peter Peter Forsberg Forsberg drar drar in in miljontals miljontals kronor kronor<br />
till till svårt svårt sjuka sjuka barn. barn. Vi Vi har har träffat träffat honom. honom.<br />
PSYKISK PSYKISK HÄLSA: HÄLSA: FAMILJERNA SOM MÅR BRA IGEN<br />
NR 6<br />
2010<br />
DECEMBER<br />
68 KR<br />
inkl moms<br />
Satsa på läsplattor!<br />
Tips från experter<br />
BRÅKET EFTER FUSKET<br />
Nya sparkr<strong>av</strong> hotar<br />
-märkt<br />
Yoga för fler<br />
TVÅNGSVÅRD<br />
i strid med praxis<br />
Sören Olsson<br />
Livet är en lekfull dans<br />
Maria Ennefors<br />
MAN VILL<br />
GÄRNA TRO ATT<br />
MÄNNISKOR I ENS<br />
NÄRHET STÅR<br />
PALL NÄR DET<br />
VÄRSTA INTRÄFFAR<br />
3bidrag<br />
som inte<br />
hänger<br />
med<br />
FK_1006_s01_omslag_v05.indd 1 2010-11-25 10.24<br />
Namn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
Adress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
Post<strong>nr</strong> & ort: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
Telefon: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
E-post: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
Övrigt meddelande: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .FK 1006<br />
Sänd beställningen till FaktaPress, Backebogatan 3, 129 40 Hägersten. Eller mejla till pren@faktapress.se<br />
1Sex välfyllda utgåvor<br />
<strong>av</strong> papperstidningen varje år.<br />
Vi ger dig helheten, från det personliga<br />
planet till det politiska.<br />
3Tillgång till allt<br />
arkivmaterial på webben,<br />
(guider, teman, intervjuer och annan läsning<br />
ur nya och gamla utgåvor <strong>av</strong> tidningen).<br />
r t<br />
I ro<br />
t: t:<br />
An<br />
tt ttt<br />
:: ot ott<br />
ro t o<br />
Iddd Id Id<br />
An<br />
tt tt<br />
ro rro<br />
tt r<br />
Jakkt kt kkt<br />
C rr<br />
Ca CCa a ii<br />
A nna-C CCaaa<br />
re<br />
ra ra<br />
t ssslääära<br />
r re<br />
p eee<br />
ar aar<br />
ri rri<br />
r nn s ssvvikeee<br />
t pppp pp<br />
pp p nn<br />
pe ppe<br />
k rr<br />
ke<br />
r aat<br />
a<br />
rt rt<br />
rnnsss v väää<br />
ttallaanngeerr<br />
haarr ssttartt<br />
pppå<br />
en<br />
k<br />
at aat<br />
vä ä ttilll tto oo<br />
v ggg<br />
äg ääg<br />
to tto<br />
Klipp ut & posta kupongen<br />
i ett kuvert till FaktaPress,<br />
Backebogatan 3, 129 40<br />
Hägersten. Eller mejla till:<br />
pren@faktapress.se
Har du valt rätt assistansanordnare?<br />
För snart två år sedan tog vi<br />
kontakt med Särnmark Assistans<br />
och anlitade dem för vår son Zamuels<br />
räkning. Det har vi aldrig ångrat!<br />
På Särnmark är de professionella,<br />
har bred kompetens och är lyhörda.<br />
Vi upplever att de har en genuin<br />
omtanke om sina kunder och gör den<br />
där lilla extra ansträngningen som<br />
känns så värdefull.<br />
Lilian, mamma<br />
Hos Särnmark får du<br />
• Professionell rekrytering <strong>av</strong> personliga assistenter • Vikariepool dygnet runt i<br />
Stockholmsområdet • Insyn i din assistansekonomi • Egen kontaktperson<br />
• Juridisk rådgivning • Utbildningar och föreläsningar mm<br />
Pionjären inom personlig assistans<br />
– sedan 1992<br />
08-505 920 00
FÖRÄLDRAKRAFT NUMMER 6, 2010 TEMA SKOLA PSYKISK HÄLSA<br />
TEMA SKOLAN: FRÅN TOPPEN TILL BOTTEN 19 SIDOR<br />
Om barn och unga i behov <strong>av</strong> särskilt stöd<br />
NR 6<br />
DECEMBER<br />
2010<br />
ÅRGÅNG 5<br />
Idrott: Anna-Carins väg till toppen<br />
Jakten på talanger har startat<br />
När idrottsläraren sviker<br />
”JAG VET HUR<br />
MYCKET KÄRLEK<br />
FAMILJERNA<br />
68 KR<br />
inkl moms<br />
Satsa på läsplattor!<br />
Tips från experter<br />
BRÅKET EFTER FUSKET<br />
Nya sparkr<strong>av</strong> hotar<br />
-märkt<br />
Yoga för fler<br />
TVÅNGSVÅRD<br />
i strid med praxis<br />
Sören Olsson<br />
Livet är en lekfull dans<br />
Maria Ennefors<br />
MAN VILL<br />
GÄRNA TRO ATT<br />
MÄNNISKOR I ENS<br />
NÄRHET STÅR<br />
PALL NÄR DET<br />
VÄRSTA INTRÄFFAR<br />
3bidrag<br />
MÅSTE GE”<br />
som inte<br />
Peter Forsberg drar in miljontals kronor<br />
hänger<br />
till svårt sjuka barn. Vi har träffat honom.<br />
med<br />
PSYKISK HÄLSA: FAMILJERNA SOM MÅR BRA IGEN<br />
FK_1006_s01_omslag_v05.indd 1 2010-11-25 10.24<br />
Här når du oss!<br />
Redaktionen<br />
Valter Bengtsson<br />
ansvarig utgivare, chefredaktör<br />
valter.bengtsson@faktapress.se<br />
08-4100 5636, 0709-560852<br />
Postadress<br />
FaktaPress AB, Backebogatan 3<br />
129 40 Hägersten<br />
Telefon 08-4100 5636<br />
Besöksadress<br />
Maria Bangata 6, Södermalm<br />
Stockholm<br />
Prenumerationsärenden, projekt<br />
och kundtjänst<br />
Annette Wallenius<br />
annette.wallenius@faktapress.se<br />
FaktaPress AB, Backebogatan 3,<br />
129 40 Hägersten.<br />
Telefon 08-228203<br />
Prenumeration inom Sverige<br />
Ett år, 6 utgåvor, 363 kr inkl moms<br />
(343 kr + 20 kr moms).<br />
Två år, 12 utgåvor, 726 kr inkl moms<br />
(685 kr + 41 kr moms).<br />
Ovanstående priser gäller endast inom<br />
Sverige. Prenumerationer till övriga<br />
världen (alla adresser utanför Sverige)<br />
kostar 639 kronor (6 utgåvor) eller<br />
1 278 kronor (12 utgåvor).<br />
Annonser Se information på vår<br />
webbsida www.foraldrakraft.se<br />
För beställning <strong>av</strong> annons kontakta<br />
Frida-Louise Vikman<br />
tel 08-4100 5637<br />
mobil 0709-560 780<br />
mejl: frida-louise@faktapress.se<br />
Adress för annonsmaterial<br />
FaktaPress AB, Backebogatan 3,<br />
129 40 Hägersten<br />
E-post: info@faktapress.se<br />
Grafisk formgivning<br />
Nyberg Förlag, 070-787 58 53<br />
www.nybergforlag.se<br />
Foraldrakraft is an independent magazine<br />
for parents with children with disabilities or<br />
special needs. It is also <strong>av</strong>ailable on the<br />
web at www.foraldrakraft.se. Foraldrakraft<br />
is published by FaktaPress AB.<br />
ISSN 1653-9109<br />
4 FÖRÄLDRAKRAFT # 6, 2010<br />
Från lägsta till<br />
högsta betyg<br />
Uppdelningen har ökat i svenska skolor.<br />
Men forskningen talar för att inkludering är positivt för alla elever<br />
och för kunskapsutvecklingen. Två <strong>av</strong> Sveriges mest<br />
framgångsrika grundskolor visar att alla<br />
elever kan lyckas, om de får rätt stöd direkt i klassrummet.<br />
På Örsundsbroskolan har förändringen startat inifrån. På Nossebro<br />
skola tog ledningen de första initiativen. Gemensamt för båda är<br />
dock att de har eldsjälar med mod att våga bryta<br />
mot traditioner – och envishet att aldrig ge upp.<br />
Vad innebär inkludering?<br />
Alla elever, även de som är i behov<br />
<strong>av</strong> särskilt stöd, ska vara delaktiga<br />
i skolans vanliga miljöer. /Låt stå!<br />
32 FÖRÄLDRAKRAFT # 6, 2010<br />
Aktuellt just nu på<br />
foraldrakraft.se<br />
■ Patric åter målt<strong>av</strong>la för<br />
Försäkringskassans tuffa regler.<br />
■ En miljon namnunderskrifter till Margot<br />
Wallström hjälpte inte.<br />
■ ”En feg brottslighet som utnyttjar de<br />
mest utsatta.”<br />
FOTO OMSLAG: HÅKAN NORDSTRÖM<br />
I detta nummer:<br />
Ledaren 6<br />
Krönika<br />
Sören Olsson 8<br />
Teman 2011 8<br />
Nyheter<br />
Näringslivet vill stoppa ny<br />
diskrimineringslag 10<br />
Det fega miljardfusket 11<br />
Satsa på läsplattorna 11<br />
Boken som får föräldrar att<br />
skratta igenkännande 12<br />
Barn med migrän måste få<br />
tidig hjälp 14<br />
Barn som saknar eget tal<br />
måste få fl er chanser att<br />
träffa nya vänner 15<br />
Blöjföretaget som sätter sig<br />
själv på pottkanten 16<br />
Med sin bok vill Lena Maria<br />
få oss att våga drömma 16<br />
Hela Hela vägen. vägen. Ylva Ylva Frädén Frädén och och<br />
Maud Maud Larsson Larsson är lärarna lärarna som som<br />
följer barnens läs- och skrivutveckling<br />
från förskoleklass och<br />
genom hela grundskolan.<br />
Goda utsikter. Inga problem att<br />
komma vidare till gymnasiet för<br />
eleverna på Nossebro skola.<br />
Örsundsbroskolan<br />
Nossebro skola<br />
Skolan<br />
Sverigekartan<br />
Sverigekartan<br />
Med goda exempel för din skola<br />
På följande sidor: Örsundsbroskolan föregår problemen | Tidig upptäckt prioriteras | Nossebro skolas väg från<br />
underkänt till väl godkänt | Skolchefen även socialchef | Allt fler kräver sin rätt | Skola med egen BO | Uppdelningen <strong>av</strong><br />
elever får underkänt | Tuff kamp trots fina utmärkelser<br />
■ Svårt sjuka Sarah ska utvisas ensam,<br />
utan sin familj.<br />
■ Webb-tv med Linda Hammar: ”Jag<br />
vill gifta mig Lars-Åke.”<br />
■ Klyftorna på arbetsmarknaden ökar<br />
snabbt, så vill näringslivet vända trenden.<br />
■ Bildspel från Stora Psykologpriset<br />
och från Dysleximässan.<br />
■ Länspolismästare Carin Göthblad visar<br />
vägen.<br />
”Den stora<br />
hemligheten<br />
är att<br />
vi tar reda<br />
på vad<br />
varje enskilt<br />
barn<br />
kan ha för<br />
svårigheter,<br />
vare<br />
sig det är<br />
ordförråd,<br />
grammatik,språkljud<br />
eller<br />
något annat.”<br />
Gratis juridisk hjälp – men<br />
svaren visas för alla 17<br />
Nya sparkr<strong>av</strong> hotar 17<br />
Hjälpmedel<br />
Fem prylar som kan<br />
förändra ditt liv 20<br />
Intervjun<br />
Peter Forsberg 24<br />
K-märkt<br />
<strong>Föräldrakraft</strong> ”k-märker”<br />
yoga som välkomnar fl er 31<br />
# 6, 2010 FÖRÄLDRAKRAFT 33
Tema Skolan<br />
Örsundsbroskolan löser<br />
problemen innan eleven<br />
råkar illa ut 34<br />
Nossebro skola från botten<br />
till toppen på tre år 38<br />
Tema psykisk hälsa<br />
Jonathan mår bra igen 50<br />
Här får barnen berätta sin<br />
egen historia – och bättre<br />
lära känna sig själva 54<br />
Innehåll<br />
Strid kring ny lag<br />
Blir det en ny diskrimineringslag? Inte om<br />
näringslivet får bestämma. /s 10<br />
Intervjun.<br />
Peter Forsberg<br />
Hockeylegendarens initiativ har lett till att<br />
flera miljoner kronor har samlats in och delats<br />
ut till svårt sjuka barn. <strong>Föräldrakraft</strong> träffar<br />
honom i hjärtat <strong>av</strong> hans engagemang,<br />
Örnsköldsvik. /s 24<br />
Här lyckas alla elever<br />
Skolan. Två <strong>av</strong> Sveriges mest framgångsrika<br />
skolor visar att alla elever kan lyckas. Vi besöker<br />
Örsundsbroskolan och Nossebro skola. /s 32<br />
Familjen mår bra igen<br />
Psykisk hälsa. Familjen Adielsson berättar<br />
om hur sonen Jonathan fick hjälp. Idag mår<br />
hela familjen bra igen. /s 50<br />
En ny fattig generation<br />
Allt fler unga med utvecklingsstörning får<br />
<strong>av</strong>slag på ansökningar om aktivitetsersättning.<br />
”De som får <strong>av</strong>slag kommer att förbli fattiga<br />
hela livet”, säger Anna-Lena Krok, FUB. /s 58<br />
Anna-Carins nya liv<br />
Det dröjde flera år innan Anna-Carin Ahlquist<br />
accepterade sin sjukdom. Idag är hon glad att<br />
hon hittat tillbaka till idrottens värld och skrattar<br />
åt minnet <strong>av</strong> sina vänja-sig-vid-att-varabland-folk-shoppingutflykter.<br />
/s 64<br />
Idrott<br />
Anna-Carins guldår 64<br />
Krönikan<br />
Maria Ennefors 72<br />
MILJÖMÄRKT<br />
341 078<br />
TEMA SKOLAN: FRÅN TOPPEN TILL BOTTEN 19 SIDOR<br />
Om barn och unga i behov <strong>av</strong> särskilt stöd<br />
DECEMBER<br />
NR 6<br />
2010<br />
ÅRGÅNG 5<br />
68 KR<br />
inkl moms<br />
Satsa på läsplattor!<br />
Tips från experter<br />
BRÅKET EFTER FUSKET<br />
Nya sparkr<strong>av</strong> hotar<br />
-märkt<br />
Yoga för fler<br />
TVÅNGSVÅRD<br />
i strid med praxis<br />
FÖRÄLDRAKRAFT NUMMER 6, 2010 TEMA SKOLA PSYKISK HÄLSA<br />
Sören Olsson<br />
Jakten på talanger har startat<br />
Livet är en lekfull dans<br />
Idrott: Anna-Carins väg till toppen<br />
När idrottsläraren sviker<br />
Maria Ennefors<br />
MAN VILL<br />
GÄRNA TRO ATT<br />
MÄNNISKOR I ENS<br />
NÄRHET STÅR<br />
PALL NÄR DET<br />
VÄRSTA INTRÄFFAR<br />
”JAG VET HUR<br />
MYCKET KÄRLEK<br />
FAMILJERNA<br />
MÅSTE GE”<br />
3bidrag<br />
som inte<br />
hänger<br />
med<br />
Peter Forsberg drar in miljontals kronor<br />
till svårt sjuka barn. Vi har träffat honom.<br />
PSYKISK HÄLSA: FAMILJERNA SOM MÅR BRA IGEN<br />
Ge bort<br />
<strong>Föräldrakraft</strong><br />
som julklapp!<br />
Och du får själv Jonas<br />
Helgessons debutbok.<br />
Tidningen <strong>Föräldrakraft</strong> lämpar sig utmärkt<br />
som julklapp till föräldrar och anhöriga till<br />
barn och unga med funktionsnedsättningar.<br />
För 331 kronor inklusive moms kan du<br />
ge bort 6 nummer som är välfyllda med tips<br />
och praktisk vägledning, intervjuer, teman<br />
och reportage (gäller inom Sverige).<br />
Sänd in kupongen med din beställning före<br />
FK_1006_s01_omslag_v05.indd 1 2010-11-25 10.24<br />
årsskiftet så kommer tidningen med start i januari.<br />
Fyll i adressuppgifterna på baksidan <strong>av</strong> denna sida<br />
och posta till oss. Portot är betalt. Det går också bra<br />
att mejla uppgifterna till info@faktapress.se<br />
Talongen ovan kan du klippa ut och överlämna som<br />
ett presentkort till julklappens mottagare!<br />
(Obs – passa på före prishöjningen vid årsskiftet.)
FK_1006_s01_omslag_v05.indd 1 2010-11-25 10.24<br />
PSYKISK HÄLSA: FAMILJERNA SOM MÅR BRA IGEN<br />
3bidrag<br />
som inte<br />
hänger<br />
med<br />
Du får 6 nummer <strong>av</strong> <strong>Föräldrakraft</strong> hem<br />
till brevlådan med start i januari 2011.<br />
Peter Forsberg drar in miljontals kronor<br />
till svårt sjuka barn. Vi har träffat honom.<br />
Ansökan<br />
Ansök om Porto Betalt p<br />
”JAG VET HUR<br />
MYCKET KÄRLEK<br />
FAMILJERNA<br />
MÅSTE GE”<br />
MAN VILL<br />
GÄRNA TRO ATT<br />
MÄNNISKOR I ENS<br />
NÄRHET STÅR<br />
PALL NÄR DET<br />
VÄRSTA INTRÄFFAR<br />
Maria Ennefors<br />
Livet är en lekfull dans<br />
Sören Olsson<br />
TVÅNGSVÅRD<br />
i strid med praxis<br />
När idrottsläraren sviker<br />
Post<strong>nr</strong> & Ort ...................................................<br />
Telefon: ..........................................................<br />
Så här går det till Porto Betalt är ett enke<br />
Alla i<strong>nr</strong>ikes och utrikes<br />
Idrott: Anna-Carins väg till toppen<br />
Jakten på talanger har startat<br />
-märkt<br />
Yoga för fler<br />
...............................................<br />
><br />
FÖRÄLDRAKRAFT NUMMER 6, 2010 TEMA SKOLA PSYKISK HÄLSA<br />
Satsa på läsplattor!<br />
Tips från experter<br />
BRÅKET EFTER FUSKET<br />
Nya sparkr<strong>av</strong> hotar<br />
inkl moms<br />
68 KR<br />
ÅRGÅNG 5<br />
NR 6<br />
2010<br />
Fakturan ska skickas till<br />
Namn: ............................................................<br />
Adress: ..........................................................<br />
DECEMBER<br />
TEMA SKOLAN: FRÅN TOPPEN TILL BOTTEN 19 SIDOR<br />
Om barn och unga i behov <strong>av</strong> särskilt stöd<br />
<strong>Föräldrakraft</strong> Porto Betalt<br />
FaktaPress AB<br />
——————<br />
Enkel hantering <strong>av</strong> dina brev<br />
Svarspost<br />
550 653 401<br />
129 20 Hägersten<br />
God Jul<br />
och<br />
Gott Nytt År<br />
önskar<br />
Tidningen ska skickas till<br />
Namn: ............................................................<br />
Adress: ..........................................................<br />
Post<strong>nr</strong> & Ort ...................................................<br />
Telefon: ..........................................................<br />
Jag vill ge bort en prenumeration på<br />
6 nummer <strong>av</strong> <strong>Föräldrakraft</strong> i julklapp<br />
och får själv Jonas Helgessons bok.<br />
Ledaren: Stoppa detta<br />
gigantiska misstag<br />
S<br />
enast 2012 ska alla unga som vill ha aktivitetsersättning<br />
bedömas mot hela arbetsmarknaden.<br />
Har man arbetsförmåga blir det<br />
ingen aktivitetsersättning. Tanken är att<br />
ingen automatiskt ska slussas in i passivitet.<br />
Men planen är så bristfällig att resultatet blir<br />
ökad otrygghet för allt fler unga och deras anhöriga.<br />
Den arbetsmarknad som Försäkringskassan ska bedöma<br />
ungdomens arbetsförmåga mot är fiktiv. Tidigare har ungdomen<br />
bedömts mot ”normalt förekommande arbeten”. Nu är<br />
det alla tänkbara jobb i hela landet. Men Försäkringskassan<br />
har ingen klar bild <strong>av</strong> vilka jobb de unga verkligen kan få.<br />
))<br />
VAD ÄR DET FÖR MENING MED ATT KASTA UT<br />
TUSENTALS UNGA I ÖKAD OTRYGGHET?<br />
Oron är stor inom bland annat FUB (Riksförbundet för<br />
barn, unga och vuxna med utvecklings störning): Kla rar en<br />
ung vuxen med utvecklingsstörning <strong>av</strong> att söka förhandsbesked<br />
om ny servicebostad i en annan kommun? Klarar man <strong>av</strong><br />
att bryta tryggheten med ny personal eller att flytta längre bort<br />
från sina viktiga närstående? Vilken arbetsgivare är villig att<br />
vänta i ett halvår, vilket förmodligen blir handläggningstiden,<br />
innan man har fått en ny servicebostad?<br />
Vilken arbetsgivare kommer att anställa en<br />
person med gymnasiesärskolebetyg?<br />
Av allt att döma kommer För säkringskassan<br />
att ta mycket liten hänsyn till dessa<br />
faktorer. ”Vi får enligt lag inte ta hänsyn<br />
till var man bor eller var jobben finns,<br />
säger Johanna Hjalmarsson, på<br />
Försäkringskassan i vårt ekonomitema<br />
på sidorna 58-61.<br />
Valter Bengtsson,<br />
ansvarig utgivare<br />
valter.bengtsson@<br />
faktapress.se<br />
Regeringen har utlovat en översyn <strong>av</strong><br />
sjukförsäkringen och där ingår även<br />
aktivitetsersättningen. Det finns ingen<br />
mening med att öka otryggheten för<br />
tusentals unga, så stoppa detta gigantiska<br />
misstag nu. +<br />
<strong>Föräldrakraft</strong>s referensgrupp ger redaktionen råd och expertis.<br />
Carl Tunberg,<br />
marknads-<br />
och utvecklingschef,<br />
Frösunda<br />
LSS AB<br />
Örjan Brinkman,generalsekreterare,Handikappförbunden<br />
HSO<br />
Anders<br />
Olau son,<br />
ordförande<br />
Euro pean<br />
Patients’<br />
Forum<br />
Jan Grönlund,<br />
direktör,<br />
Hjälpmedelsinstitutet<br />
Janne Wallgren,<br />
chef<br />
patientkontakter,<br />
Astrazeneca<br />
Robert<br />
Hejdenberg,<br />
vd Ågrenska<br />
Stig Carlsson,<br />
generalsekreterare<br />
Svenska<br />
Handikapp -<br />
idrottsförbundet<br />
Cecilia<br />
Kennerfalk,<br />
<strong>av</strong>delnings -<br />
chef LIF<br />
Turid<br />
Apelgårdh,<br />
Sveriges<br />
Kristna Råd,<br />
funktionshinderfrågor
Assistansia<br />
Plus<br />
för barn och<br />
ungdomar<br />
Assistansia Plus. Ett rikare liv.<br />
Bra personlig assistans är inte bara en<br />
fråga om att tillgodose ditt barns behov.<br />
Ett bra liv handlar också om att skapa<br />
förväntningar, om vänner, om möten,<br />
om lusten att vilja se framåt. Därför har<br />
vi tagit fram Assistansia Plus. Kalla det<br />
gärna möjligheter eller en inbjudan till<br />
att leva ett rikare liv.<br />
Assistansia Nya perspektiv+<br />
Assistansia Nya perspektiv+<br />
Att byta perspektiv på livet är svårt. Men<br />
med information och utbildning går det<br />
att sätta upp nya mål för en hög livskvalitet.<br />
Inom Assistansia Nya perspektiv kan<br />
du som förälder ta del <strong>av</strong> olika slags ut-<br />
Tel 020- 30 31 00 • www.assistansia.se<br />
bildningar och föreläsningar <strong>av</strong> specialister<br />
inom intressanta områden.<br />
Assistansia Gemenskap+<br />
Assistansia Gemenskap+<br />
En funktionsnedsättning behöver inte<br />
innebära isolering och främlingsskap. Det<br />
kan istället vara grunden för nya vänner,<br />
stort kontaktnät och ett rikt liv. Inom<br />
Assistansia Gemenskap kan du och ditt<br />
barn vara med på lokala trä ar, diskussionsforum<br />
och utbyta erfarenheter med<br />
andra som är nära er.<br />
Assistansia Hålligång+<br />
Assistansia Hålligång+<br />
Livet kan ha så mycket att erbjuda. Och<br />
Assistansia<br />
Nya<br />
perspektiv+<br />
Assistansia<br />
Gemenskap+<br />
Assistansia<br />
Hålligång+<br />
varför ska ni stå vid sidan om och missa<br />
allt det roliga när ni kan vara med och ta<br />
för er <strong>av</strong> vad som bjuds? Inom Assistansia<br />
Hålligång kan hela familjen vara med på<br />
resor, helgaktiviteter och många andra<br />
roliga saker.<br />
Vill du veta mer om Assistansia Plus så är<br />
du varmt välkommen att höra <strong>av</strong> dig.<br />
# 6, 2010 FÖRÄLDRAKRAFT 7
Sören Olsson<br />
LEKFULLHET ELLER<br />
AMBITION, DET ÄR FRÅGAN<br />
D<br />
et är inte många saker<br />
som skiljer oss människor<br />
från djuren och<br />
växterna här på jorden.<br />
Vi finns här en stund<br />
och därefter ändrar vi<br />
form och omsluts i det eviga kretsloppet.<br />
En <strong>av</strong> de få saker som skiljer människan<br />
från djuren är ambitioner. Jag<br />
tänker att det till exempel är stor<br />
skillnad på ambitioner och instinkter.<br />
Djuren styrs ju ofta <strong>av</strong> instinkter, och<br />
det kanske vi människor till viss mån<br />
också gör ibland. Men för att vi ska låta<br />
det impulsiva i instinkten få fart så<br />
krävs någonting annat. En ambition. En<br />
vilja. Vi sätter fart på vår energi och styr<br />
mot ett mål någonstans i en fjärran<br />
framtid för att vi väljer det mer eller<br />
mindre medvetet.<br />
Vi lägger upp planer, vi strukturerar<br />
och skapar strategier för att nå det vi<br />
strävar efter.<br />
Sen kommer nästa fas. Vi stöter på<br />
motstånd. Alternativt att vi inte stöter på<br />
motstånd. Men o<strong>av</strong>sett detta, så får vi<br />
reaktioner. Vi reagerar på om vår strävan<br />
gått lätt och smidigt eller om det är svårt<br />
och fyllt med motstånd.<br />
Våra reaktioner sätter igång en känsla<br />
hos oss. O<strong>av</strong>sett om det är en bra eller<br />
dålig känsla. Någonting känns.<br />
Nu skapar vi nya strategier för att<br />
hantera våra känslor. Vi vill ha mer eller<br />
mindre <strong>av</strong> det vi känner. Vi föder nya<br />
ambitioner och en ny strävan tar fart<br />
inom oss.<br />
Så där håller det på i stort sett hela livet.<br />
Vi vill något och strävar mot det och<br />
får reaktioner på om vi får det eller om vi<br />
inte får det och det skapar nya mål som<br />
vi färdas mot.<br />
Men måste det vara på det viset?<br />
Måste vi låta oss själva styras <strong>av</strong><br />
ambitioner och mål genom hela livet?<br />
Jag vet inte.<br />
Kanske finns det något alternativ?<br />
Kanske går det att hantera livet på ett<br />
mer lekfullt sätt? Att inte ta våra stunder<br />
på jorden alltför seriöst.<br />
Vi dansar en stund i livets virvlar, som<br />
om vi vore löv i höstens stormar.<br />
Så varför ska vi då försöka klamra oss<br />
fast vid trädet som vi växte på? Varför ska<br />
vi hålla fast vid det gamla <strong>av</strong> gammal vana?<br />
Kanske kan vi låta oss föras med i<br />
vindarna till okända platser. Vågar vi<br />
det?<br />
8 FÖRÄLDRAKRAFT # 6, 2010<br />
Jag tror att en riktigt vuxen människa<br />
inte kan vara alltför seriös.<br />
För det finns egentligen ingenting att<br />
vara så särskilt seriös inför!<br />
I grund och botten tror jag att hela<br />
livet bara är som en glädjefylld lek.<br />
Och med hjälp <strong>av</strong> större medvetenhet<br />
så kan detta bli fullständigt klart för oss<br />
– att livet är en lekfull dans <strong>av</strong> energi.<br />
Det är samma sorts energi som finns i<br />
träden, himlen, blommorna, h<strong>av</strong>et och<br />
alla djuren.<br />
Det är precis samma energi som bara<br />
dansar runt i olika former.<br />
Kanske är det så att det är Guds lek<br />
som vi alla är en del <strong>av</strong>?<br />
Och vi kan välja i varje vaken stund att<br />
dansa med eller ställa oss utanför och<br />
vägra släppa in den dansande energin i<br />
våra liv.<br />
”En vuxen människa kan inte vara alltför seriös.”<br />
Det är valfritt!<br />
Men även om vi väljer att inte låta livet<br />
få flöda genom oss i en glädjerik dans, så<br />
innebär det ju inte att livet inte dansar<br />
för det.<br />
Livets dans pågår o<strong>av</strong>sett om vi väljer<br />
att se den och följa med i leken eller om<br />
vi väljer att <strong>av</strong>stå från glädjen och<br />
rikedomen i att vara människa.<br />
Jag påstår inte att livet endast är en<br />
dans på rosor!<br />
Att vara människa innebär både<br />
smärtsamma, irriterande, oroande och<br />
glädjefulla stunder.<br />
Den viktiga poängen som jag försöker<br />
påvisa är att vi kan förhålla oss till allt det<br />
som händer oss på ett mer lekfullt sätt.<br />
Livet är!<br />
Ta det inte alltför seriöst!<br />
Det blir inte mer viktigt för att man<br />
väljer att se tillvaron som allvarlig.<br />
Lek livet.<br />
Jag menar: varför inte?<br />
Sören Olsson<br />
Teman på gång<br />
Ett nytt år står för dörren,<br />
fyllt <strong>av</strong> förväntningar och<br />
goda föresatser. Vi på<br />
<strong>Föräldrakraft</strong> hoppas på<br />
många glada överraskningar<br />
under 2011 och<br />
lovar att göra vårt bästa<br />
för att ge Dig värdefull läsning. Nedan<br />
är något <strong>av</strong> nästa års innehåll. Nästa<br />
papperstidning kommer den 12<br />
januari. Till dess önskar vi God Jul<br />
och Gott nytt år!<br />
Nummer 1, 2011 (januari).<br />
Utgivningsdag 2011-01-12.<br />
Materialdag för annonser 16 dec <strong>2010.</strong><br />
Assistans.<br />
Kollo- och läger.<br />
Syskon.<br />
Inför Leva & Fungera.<br />
Nummer 2, 2011 (mars).<br />
Utgivningsdag 2011-03-18.<br />
Hjälpmedel.<br />
Inför Leva & Fungera.<br />
Resor & semester.<br />
Osynliga diagnoser.<br />
Nummer 3, 2011 (maj).<br />
Utgivningsdag 2011-05-20.<br />
Kärlek & relationer.<br />
Särskolan.<br />
Kommunikation.<br />
Guide till politikerveckan i Almedalen.<br />
Nummer 4, 2011 (augusti).<br />
Utgivningsdag 2011-08-12.<br />
Inför ID-dagarna och Hjälpmedel<br />
Öresund.<br />
Boktips<br />
Datorer & IT.<br />
Nummer 5, 2011 (oktober).<br />
Utgivningsdag 2011-10-14.<br />
Förlust & sorg.<br />
Arbete & daglig verksamhet.<br />
Fritid/socialt umgänge.<br />
World Child Youth Forum.<br />
Nummer 6, 2011 (december).<br />
Utgivningsdag 2011-12-09.<br />
Skola.<br />
Flerfunktionshinder.<br />
Juridik/rättigheter.<br />
❅<br />
▲<br />
▲Trevlig helg<br />
önskar<br />
<strong>Föräldrakraft</strong>
Stockholm<br />
Cardellgatan 1<br />
114 36 Stockholm<br />
Tel: 08-411 22 52<br />
Fax: 08-611 00 52<br />
Din rätt<br />
Vårt uppdrag<br />
Xxxxxxxx<br />
Rätten till Personlig assistans och Assistansersättning är <strong>av</strong> <strong>av</strong>görande betydelse<br />
för många <strong>av</strong> våra klienter.Vi har mångårig erfarenhet och gedigen kunskap inom<br />
området. Med fokus på Din situation och med ett personligt engagemang erbjuder<br />
vi Dig kvalificerat juridiskt biträde och rådgivning.<br />
Välkommen till oss på C J Advokatbyrå!<br />
A r b e t S r ä t t | H u m A n j u r i d i k | P e r S o n l i g A S S i S t A n S | t v i S t e l ö S n i n g<br />
umeå<br />
Kungsgatan 67<br />
903 26 UMEÅ<br />
Tel: 090-13 00 96<br />
Fax: 090-77 30 20<br />
boden<br />
Kungsgatan 17<br />
961 61 Boden<br />
Tel: 0921-20 89 90<br />
Fax: 0921-17 900<br />
www.cjadvokat.se | info@cjadvokat.se<br />
uppsala<br />
Kungsgatan 62<br />
753 18 Uppsala<br />
Tel: 018-430 11 11<br />
Fax: 018-32 01 42<br />
– Multi Frame<br />
• Rullstolsunderredet som både är<br />
enkelt och lätt – gjort i aluminium<br />
• Krocktestad för 100 kg med<br />
x:panda och Panda Futura<br />
Välkommen in på vår hemsida www.etac.se för mer<br />
information eller kontakta Kundservice 0371-58 73 00<br />
# 6, 2010 FÖRÄLDRAKRAFT 9
Vi värnar om personer<br />
med funktionsnedsättning<br />
och vill presentera våra<br />
fantastiska verksamheter<br />
för barn, ungdomar<br />
och vuxna.<br />
För mer inspiration och<br />
information besök<br />
www.värna.nu<br />
Förbundet för antroposofisk<br />
läkepedagogik & socialterapi<br />
– boende, utbildning & arbete.<br />
Stiftelsen Viktoriagården vilar på en<br />
antroposofisk grund och erbjuder<br />
vård och omsorg för ungdomar och<br />
vuxna med särskilda behov.<br />
Vi kan erbjuda läkepedagogiskt<br />
och socialterapeutiskt boende samt<br />
dagligverksamhet för ungdomar och<br />
vuxna med stort omvårdnadsbehov.<br />
Vi riktar oss till personer inom LSS<br />
personkrets 1 med autism och<br />
utvecklingsstörning och tilläggshandikapp.<br />
Vi har tillstånd för LSS boende 9§8,<br />
9§9 och Dagligverksamhet 9§10.<br />
Vi erbjuder alltid flexibla och individ<br />
anpassade lösningar i en trygg och<br />
lugn miljö där individen kan utvecklas<br />
på sina egna villkor. Vi tillämpar<br />
individuella <strong>av</strong>tal.<br />
Viktoriagården är belägen i en<br />
sörmländsk idyll ca 2 mil norr om<br />
Nyköping i ett litet samhälle som<br />
heter Aspa.<br />
Mer information<br />
Telefon 0155/24 01 03<br />
Mobil 070 775 7785<br />
Epost: info@viktoriagarden.se<br />
www.viktoriagarden.se<br />
10 FÖRÄLDRAKRAFT # 6, 2010<br />
viktoriagarden_fk1004.indd 4 2010-06-29 19.11<br />
”orimlig börda””vinsterna mycket s<br />
NEJ<br />
till ny lag mot diskriminering.<br />
Niklas Beckman, Svenskt Näringsliv.<br />
JA<br />
till ny lag mot diskriminering.<br />
Ingrid Burman, Handikappförbunden.<br />
Företagen och handikapprörelsen i öppen<br />
strid om nya lagen mot diskriminering.<br />
S<br />
venskt Näringsliv frontalkrockar<br />
med handikapporganisationerna.<br />
– Förslaget till ny diskrimineringslag<br />
går för<br />
långt. En orimlig börda<br />
på Sveriges företag, anser Niklas Beck man,<br />
expert hos organisationen.<br />
Samtidigt har Handikappförbunden,<br />
HSO, tillstyrkt förslaget till ny lag.<br />
Svenskt Näringsliv målar upp ett<br />
skräckscenario med ökat krångel och ett<br />
stort antal rättsliga tvister.<br />
– Ett tillgängligt samhälle<br />
är viktigt för alla, men vägen<br />
dit är inte en komplicerad<br />
och kostsam lagstiftning<br />
som leder till tvister,<br />
skriver Niklas Beck man på<br />
organisationens webbsajt.<br />
Han menar att förslaget<br />
innebär dubbla regleringar:<br />
– Till det gällande regelverket<br />
där myndigheter<br />
övervakar att reglerna följs<br />
läggs ett system där individer<br />
eller deras ombud genomdiskrimineringstvister<br />
ska klargöra sin rätt till<br />
anpassningsåtgärder. Företagen kommer<br />
i många fall inte att veta vad de är skyldiga<br />
att göra utan domstolsprövning.<br />
I skottgluggen.<br />
Sanningens<br />
minut närmar<br />
sig för Hans<br />
Ytterbergs<br />
700-sidiga<br />
utredning.<br />
Svårt att i förväg bedöma<br />
Enligt Beckman blir det mycket svårt att i<br />
förväg bedöma funktionsnedsättningar<br />
som kan förekomma hos de kunder som<br />
någon gång kan komma att besöka verksamheten<br />
och deras kr<strong>av</strong> på åtgärder.<br />
– Lagen skulle provocera fram ett mycket<br />
stort antal tvister med kunderna och fö<br />
retagens regelbörda skulle öka <strong>av</strong>sevärt.<br />
Detta skulle leda till betydligt ökade kostnader<br />
för företagen, anser Niklas Beckman.<br />
Svenskt Näringsliv vill behålla dagens<br />
system.<br />
– Det är bättre att se till att lokaler blir<br />
utformade enligt gällande lag, snarare än<br />
att de som sedan driver verksamhet i<br />
bygg naden blir stämda för diskriminering,<br />
skriver Niklas Beckman.<br />
”Vi tillstyrker allt”<br />
Handikappförbunden, HSO, är desto<br />
mer positiva till den statliga utredningen<br />
om bristande tillgänglighet som diskriminering,<br />
”Bor tom fagert tal”.<br />
När HSO lämnade sitt remissyttrande<br />
fick utredaren, generaldirektör Hans<br />
Ytterberg, högsta tänkbara betyg.<br />
Handikappförbunden tillstyrker utredningen<br />
”i sin helhet och i alla dess delar”.<br />
Man anser att Ytterberg ”på ett grundligt<br />
och uttömmande sätt” lämnat förslag på<br />
hur diskrimineringslagen kan förstärkas.<br />
Förbunden säger att eventuella diskussioner<br />
om enskilda delar inte får fördröja<br />
lagstiftningen.<br />
Vidare säger förbunden att man ”delar<br />
utredarens bedömning att förslagen inte<br />
medför några nya kostnader” som inte<br />
redan är lagstadgade kr<strong>av</strong>. De kostnader<br />
som ändå kan uppstå beror på att myndigheterna<br />
hittills varit alltför undfallande<br />
mot dagens lagkr<strong>av</strong>.<br />
Farhågor om att en skärpning <strong>av</strong> diskrimineringslagen<br />
kan orsaka orimliga<br />
kostnader bedömer Handikappför bunden<br />
vara kraftigt överdrivna.<br />
”De ekonomiska vinsterna är mångfalt<br />
större”, säger Handikappförbunden i<br />
sitt yttrande. +<br />
törre”
Polisen misstänker<br />
Miljardfusk inom assistans<br />
”Feg brottslighet som utnyttjar de mest utsatta”<br />
Mer än en tredjedel <strong>av</strong> det som betalas ut<br />
i assistansersättning kan bygga på fusk,<br />
hävdar kriminalpolisen i Halland. Polisen<br />
utreder just nu sju ärenden med misstänkt<br />
fusk, rapporterar Sveriges Radio.<br />
Enligt Karl-Arne Ockell, utredningschef<br />
på kriminalpolisen i Halland, är fusket<br />
utbrett. Han tror att det kan handla<br />
om tio miljarder kronor i hela landet.<br />
Än så länge är det dock långt ifrån<br />
klarlagt hur fusket ser ut. Ett fall är snart<br />
färdigutrett, ytterligare sex utredningar<br />
pågår och ett 30-tal misstänkta fall står<br />
på tur att utredas.<br />
– Vi skrapar på toppen <strong>av</strong> ett isberg,<br />
säger kriminalinspektör Claes Björnehag,<br />
en <strong>av</strong> utredarna vid länskriminalpolisen<br />
till SR.<br />
Ett lägre belopp<br />
Försäkringskassan uppskattar fusket till<br />
ett betydligt lägre belopp, eller 1–2 miljarder<br />
kronor <strong>av</strong> totalt cirka 20 miljarder<br />
i statlig assistansersättning. Det uppg<strong>av</strong><br />
Stig Orustfjord, överdirektör på För säkringskassan<br />
för Sveriges Radio.<br />
– De allra flesta <strong>av</strong> de 16 000 personer<br />
som har assistans behöver verkligen hjälpen,<br />
så de som fuskar förstör väldigt<br />
myc ket, sa Stig Orust fjord.<br />
Försäkringskassan får kritik <strong>av</strong> handikapp<br />
organisationerna. Många är upprörda<br />
över att bedrägerierna med ersättningar<br />
kunnat pågå samtidigt som människor<br />
med legitima behov har drabbats <strong>av</strong> minutiös<br />
kontroll och tuffa neddragningar.<br />
– Jag blir enormt upprörd över att dessa<br />
bedrägerier har kunnat pågå samtidigt<br />
som Försäkringskassan under de senaste<br />
åren har inskränkt assistansen för människor<br />
med helt legitima assistansbehov,<br />
säger He<strong>nr</strong>ik Petrén, förbundsjurist på<br />
RBU, Riksförbundet för Röreslehindrade<br />
Barn och Ungdomar.<br />
Nu kommer Försäkringskassan<br />
att<br />
öka samarbetet med<br />
polisen i jakten på<br />
bedrägerier. Samma<br />
undersökningsmetoder<br />
som använts i<br />
Halland ska nu användas<br />
på fler platser<br />
i landet.<br />
Därefter ska Förs<br />
äk ringskassan och<br />
polisen diskutera<br />
hur man ska gå vidare<br />
med en natio-<br />
nell satsning på att hitta fuskare.<br />
Två typer <strong>av</strong> bedrägerier<br />
Stig Orustfjord menar att det finns två<br />
typer <strong>av</strong> bedrägerier.<br />
Dels rör det personer som vistats en<br />
kortare tid i landet och bara har något<br />
enstaka läkarintyg, som inte kontrollerats<br />
tillräckligt. Dels rör det personer<br />
som är så sjuka att de inte själva kan ha<br />
kontroll över hur assistansen sköts och<br />
därför utnyttjas <strong>av</strong> bedragare.<br />
– En feg brottslighet som utnyttjar de<br />
mest utsatta, sa Stig Orustfjord i radiprogrammet.<br />
+<br />
”Försäkringskassan har haft helt fel fokus”<br />
Ännu en utredning<br />
n Assistansersättningen<br />
blir föremål för<br />
ännu en snabbutredning.<br />
Regeringen har<br />
gett Statskontoret<br />
uppdraget att analysera<br />
kontrollen <strong>av</strong> hur<br />
pengarna används.<br />
Men allra först ska<br />
Statskontoret granska<br />
Försäkringskassans<br />
styrning och kontroll <strong>av</strong><br />
utbetalningarna.<br />
n Statskontoret ska<br />
också lämna konkreta<br />
förslag till hur eventuella<br />
problem kan begränsas.<br />
Vidare ska man ta en<br />
Stig Orustfjord,<br />
Försäkringskassan.<br />
Försäkringskassan har i flera år satsat<br />
på att skärpa reglerna kring hur man bedömer<br />
”grundläggande behov”.<br />
– Ett exempel är att den som själv kan<br />
föra maten till munnen inte anses ha behov<br />
<strong>av</strong> assistans vid måltider även om<br />
man behöver hjälp med att tillaga, ta fram<br />
och skära upp maten, säger He<strong>nr</strong>ik Petrén.<br />
– Om Försäkringskassan istället hade<br />
lagt sina resurser på en mer effektiv<br />
granskning <strong>av</strong> bedrägerier hade vi kunnat<br />
slippa jakten på minuter hos personer<br />
med stora och varaktiga assistansbehov,<br />
säger He<strong>nr</strong>ik Petrén. +<br />
titt på vilken roll andra<br />
aktörer spelar, till exempel<br />
assistansföretag.<br />
n Syftet är att öka<br />
säkerheten kring<br />
utbetalningarna.<br />
n Senast den 30 juni ska<br />
Statskontoret presentera<br />
sina förslag. +<br />
Nyheter<br />
ny teknik<br />
ExpErTEr uppmaNar:<br />
Satsa<br />
på de nya<br />
läsplattorna<br />
Dra nytta <strong>av</strong> potentialen med<br />
de nya digitala läsplattorna.<br />
uppmaningen kommer från<br />
experter på SpSm, Specialpedagiska<br />
Skolmyndigheten.<br />
Det är Sören He<strong>nr</strong>iksen och Åke<br />
Runn man på SPSM som har fingranskat<br />
utbudet <strong>av</strong> nya läsplattor.<br />
Och deras slutsats är solklar:<br />
”Den digitala boken är här. Nu är<br />
det upp till oss alla att se och utnyttja<br />
potentialen.”<br />
Ett tiotal plattor<br />
Redan finns ett tiotal olika läsplattor<br />
på den svenska marknaden.<br />
Någon rekommendation om vilken<br />
sort som är bäst lämnar dock inte<br />
SPSM.<br />
– Grundkonceptet är att alla läsplattor<br />
använder elektroniskt bläck<br />
för att projicera texten på en skärm.<br />
Alla läsplattor använder olika antal<br />
gråskalor och ingen läsplatta visar sidor/bilder<br />
i färg. Det finns ett antal<br />
fördelar med läsplattan, för personer<br />
med funktionsnedsättning och för<br />
flera användargrupper, heter det i<br />
sammanfattningen.<br />
Rapporten heter ”Läsplattan<br />
som pedagogiskt verktyg för personer<br />
med funktionsnedsättning.” +<br />
Mer information finns SPMS:s<br />
webb där du även kan ladda hem<br />
rapporten i <strong>pdf</strong>-format.<br />
www.spsm.se<br />
# 6, 2010 FÖRÄLDRAKRAFT 11
h<br />
Kul till jul. Om livet som handikappförälder<br />
Strax före jul släpps en ny bok<br />
fylld med kåserier om livet som<br />
”handikappförälder”. <strong>Föräldrakraft</strong><br />
ställer fyra frågor till<br />
skribenten Maria Ennefors.<br />
– Många kommer att få en aha-upplevelse,<br />
säger Maria Ennefors som författat de flesta<br />
<strong>av</strong> texterna i boken Lite lagom ovanlig.<br />
Till vardags är Maria Ennefors redaktör<br />
för RBU Stockholms medlemstidning<br />
Hört och hänt varifrån de flesta texterna<br />
är hämtade.<br />
– Vi får ofta reaktioner på kåserierna.<br />
Folk känner igen sig och tycker om kåserier.<br />
De är korta och kärnfulla och ger mervärde.<br />
Idén att ge ut kåserierna i bokform<br />
har jag funderat över i flera år och när jag<br />
nämnde det för några andra i RBU tyckte<br />
de att det var jättebra och då tog jag tag i<br />
det och sökte pengar och startade samarbete<br />
med Migra Förlag. Syftet är i första<br />
hand att nå ut till föräldrar till barn med<br />
funktionsnedsättning för att de ska få en<br />
läsvärd bok, men också att genom kåserierna<br />
nå dem utan vår erfarenhet och kanske<br />
få en viss förståelse för vår livssituation.<br />
Förälder till ett<br />
barn som lever<br />
med personlig<br />
assistans?<br />
12 FÖRÄLDRAKRAFT # 6, 2010<br />
De får dig att skratta. Joel och Maria<br />
Ennefors lever ett händelserikt liv som<br />
inspirerat till många kåserier.<br />
1. Vad är speciellt med just denna<br />
bok om föräldraskap?<br />
– Alla skribenter har egna erfarenheter.<br />
Vi skriver om verkligheten men i en annan<br />
form än de flesta andra böcker som tar upp<br />
föräldraskapet. Kombina tionen <strong>av</strong> text och<br />
bild är speciell då den både är skämtsam<br />
och allvarlig på en gång. Vad vi vet finns<br />
ingen sådan här bok utgiven förut.<br />
2. Är det bara ”handikappföräldrar”<br />
som ska läsa boken?<br />
– Den kan läsas <strong>av</strong> alla. Många får nog<br />
en liten aha-upplevelse när de läser den.<br />
Jag brukar få många kommentarer <strong>av</strong> folk<br />
utan erfarenhet <strong>av</strong> barn med funktions-<br />
Välkommen till en<br />
samtalscirkel där<br />
du får träffa andra<br />
föräldrar i liknande<br />
situation och dela<br />
erfarenheter.<br />
Cirkeln är kostnadsfri<br />
och öppen<br />
för alla, o<strong>av</strong>sett<br />
vilken assistansanordnare<br />
ditt barn<br />
har.<br />
Samtalsledare är<br />
Sabina Larsson<br />
Soldati, mamma till<br />
Leo som har personlig<br />
assistans.<br />
26 februari<br />
kl 13-15 i<br />
Stockholm<br />
www.stil.se/kurs<br />
kurs@stil.se<br />
08-506 221 50<br />
Lite lagom<br />
ovanlig<br />
– om att vara<br />
förälder till barn<br />
med funktionsnedsättning.<br />
Migra Förlag.<br />
23 kåserier med<br />
illustrationer.<br />
56 sidor.<br />
Pris 110 kr plus<br />
porto.<br />
Illustrationer <strong>av</strong><br />
Eric Dommelöf.<br />
www.stockholm.rbu.se<br />
Ur boken ”Lite lagom ovanlig”.<br />
nedsättning att de gillar kåserierna och att<br />
de fick en känsla för hur det kan vara att<br />
ha ett ”speciellt” barn. För den som har egna<br />
barn med funktionsnedsättning blir<br />
igen känningen stor, det kan jag lova.<br />
3. Vilka är ni som har skrivit<br />
kåserierna?<br />
– Alla har egna barn med funktionshinder.<br />
Jag har skrivit 16 <strong>av</strong> de 23 kåserierna<br />
och min son är nu 17 år så jag har<br />
lång erfarenhet. Ingen <strong>av</strong> oss är författare<br />
men vi gillar att skriva och framför allt så<br />
har vi viktiga saker att berätta och upplevelser<br />
att dela med oss <strong>av</strong>.<br />
4. Varifrån får du inspiration till<br />
kåserier?<br />
– Jag är en skrivande människa och<br />
har lätt att uttrycka tankar, känslor och<br />
upplevelser i ord. Jag skriver ofta ner saker<br />
som jag tänker på och kan sedan gå<br />
tillbaka och titta och få inspiration. Jag<br />
pratar jättemycket med andra föräldrar<br />
och får många berättelser om hur folk<br />
har det och vad man tycker är viktigt. Jag<br />
är aktiv i sociala nätverk och lyssnar mycket<br />
på vad andra upplever.<br />
– Men grunden är givetvis mitt eget liv<br />
och min son Joel, säger Maria Ennefors. +<br />
Läs en längre version <strong>av</strong> intervjun<br />
på www.foraldrakraft.se<br />
Läs även Maria Ennefors kåseri på<br />
sidan 72.
Foto: Peter Bassman<br />
Nyheter<br />
En riktig jul för alla barn<br />
Med personlig assistans kan barn med stora funktionsnedsättningar växa upp i gemenskap med sina<br />
föräldrar och syskon och få roliga upplevelser och erfarenheter på sina villkor. Personlig assistans ger<br />
fantastiska möjligheter. Men vi vet att det inte alltid är enkelt.<br />
Vi vet att man måste hitta rätt assistenter som passar ihop både med barnet och resten <strong>av</strong> familjen och som<br />
får rätt introduktion och utbildning i yrket. Vi vet att föräldrar behöver stöd <strong>av</strong> andra i samma situation för att<br />
hantera sina olika roller och ställa rätt kr<strong>av</strong> på barnets assistenter. Vi vet att för en bra personlig assistans<br />
krävs nära arbetsledning <strong>av</strong> en person med ett uttalat och tydligt uppdrag.<br />
JAGs assistanskooperativ består <strong>av</strong> medlemmarna, var<strong>av</strong> ungefär en tredjedel är barn. Efter 18 år som<br />
assistansanordnare har vi den erfarenhet som krävs för att både barnet, familjen och assistenten ska må bra.<br />
I JAG kan föräldrarna välja att vara servicegarant för sitt barn och arbetsledare<br />
för barnets assistenter. Eller så kan vi hjälpa till att utse någon<br />
annan för hela eller delar <strong>av</strong> uppdraget. I JAGs stöd ingår även rådgivning,<br />
rekrytering, juridisk rådgivning, utbildning och handledning.<br />
Brukarkooperativet JAG<br />
Tel: 08-789 30 00 E-post: kooperativet@jag.se Hemsida: www.jag.se<br />
# 6, 2010 FÖRÄLDRAKRAFT 13
VARNING FRÅN<br />
MIGRÄNFÖRBUNDET<br />
Barn med migrän måste få hjälp tidigt<br />
”Men se upp med läkemedelsreklam”<br />
Barn och unga som drabbas <strong>av</strong> migrän måste få en diagnos så<br />
tidigt som möjligt. Det är en <strong>av</strong> de viktigaste frågorna för Ingemar<br />
Färm, ny ordförande i Migränförbundet. ”Tyvärr fi nns stora kunskapsbrister<br />
bland lärare och skolsköterskor”, säger han.<br />
– Att tidigt få rätt diagnos är grunden för<br />
att kunna sätta in rätt åtgärder, det förutsätter<br />
att lärare och skolsköterskor med<br />
flera är tillräckligt medvetna och kunniga,<br />
säger Ingemar Färm.<br />
Hur jobbar Migränförbundet med<br />
barn- och ungdomsfrågor?<br />
– Vi har nyligen <strong>av</strong>slutat ett ungdomsprojekt<br />
som har resulterat i skriften ”Huvud<br />
värk? Frågor och svar om huvudvärk<br />
hos ungdomar och unga vuxna”. Flera <strong>av</strong><br />
våra föreningar har också tagit fram material,<br />
som särskilt riktar sig till föräldrar,<br />
barn och ungdomar.<br />
– Förbundet håller precis på att förbereda<br />
bildandet <strong>av</strong> en ungdomssektion,<br />
som vi kallar ”Generation e”, som i epost<br />
och annat elektroniskt. Vi ska också<br />
bilda en barn- och föräldragrupp.<br />
14 FÖRÄLDRAKRAFT # 6, 2010<br />
Ett gott liv - hela livet!<br />
”Läkemedelsutlösthuvudvärk<br />
har blivit<br />
ett allt större<br />
problem och<br />
kan både dölja<br />
och förvärra<br />
migrän.”<br />
Solhagagruppen erbjuder en helhetslösning<br />
för människor med funktionsnedsättning.<br />
Alla har möjlighet att leva ett gott liv -hela livet!<br />
Våra tjänster inom LSS och SoL<br />
Lagen om Stöd & Service, Socialtjänstlagen<br />
•<br />
• ••••••••<br />
Specialförskola<br />
Utvecklingsboende<br />
Korttidsboende<br />
Barn-/ungdomsboende<br />
Skola<br />
Kollo<br />
Ledsagning<br />
Grupp-/serviceboende<br />
Gruppboende 65+<br />
Daglig verksamhet<br />
Utredning & behandling<br />
Kontakta oss så berättar vi mer :<br />
Försäljningschef Lasse Camehagen<br />
Tel: 010 - 707 56 03<br />
lasse.camehagen@solhagagruppen.se<br />
www.solhagagruppen.se<br />
Ingemar Färm<br />
Vad kan man göra som förälder?<br />
– Ta sitt barns symptom på allvar och<br />
begära en diagnos. Kolla gärna bakåt i<br />
släkten om det finns migrän eller allvarlig<br />
huvudvärk. Ta reda på mer om vad migrän<br />
är och vad barnet bör undvika för att<br />
förebygga anfall. Det är stor brist på migränspecialister<br />
men man kan kontakta<br />
Migränförbundet.<br />
Du är kritisk till läkemedelsförsäljningen,<br />
varför?<br />
– Jag är inte kritisk till läkemedelsförsäljning<br />
i sig. Väldigt många människor<br />
har en bra livskvalitet tack vare väl fungerande<br />
läkemedel. Läke medelsutlöst huvudvärk<br />
har dock blivit ett allt större problem<br />
och kan både dölja och förvärra<br />
migrän.<br />
– Den fria försäljningen <strong>av</strong> receptfria<br />
värktabletter och osund marknadsföring<br />
bidrar till problem. På ett seminarium i<br />
Almedalen i somras redovisades exempel<br />
på marknadsföring i TV <strong>av</strong> värktabletter<br />
till barn, värktabletter tillsammans med<br />
godis på receptionsdisken på hotell och<br />
marknadsföring <strong>av</strong> värktabletter som dagen-efter-piller.<br />
+<br />
En miljon har migrän<br />
■ Migrän är en i huvudsak ärftlig<br />
neurologisk skada i hjärnan, som<br />
drabbar mer än en miljon människor<br />
i Sverige. Cirka 400 000 personer i<br />
Sverige har en så allvarlig form <strong>av</strong><br />
migrän att de får mer än fyra anfall<br />
per månad, som i genomsnitt varar<br />
19 timmar. Migränförbundet har<br />
2 500 medlemmar. +<br />
Sätter barnet i centrum<br />
Ger ett nytt perspektiv på världen<br />
Stimulerar sociala färdigheter,<br />
lek och lärande<br />
Ökar självständighet och<br />
självkänsla<br />
Förbättrar mag- tarm och<br />
hjärt- lungfunktion<br />
Ger full belastning som<br />
motverkar spasticitet och<br />
kontrakturer<br />
- D e t n a t u r l i g a s t e g e t<br />
BOX 117, 513 21 FRISTAD, TLF. 033 21 08 80, FAX 033 21 08 81<br />
www.eofunktion.se, info@eofunktion.se
Aktuell <strong>av</strong>handling Knowing me, knowing you<br />
Citerat: ”Barn måste få fler chanser att hitta vänner”<br />
På bild: Anett Sundqvist<br />
Barn som saknar vanligt tal måste få fler<br />
chanser att få vänner.<br />
– Vi behöver skapa fler situationer där<br />
barn med funktionsnedsättningar kan<br />
vara med som alla andra, säger Anett<br />
Sund qvist som skrivit <strong>av</strong>handlingen<br />
”Kno wing me, knowing you”.<br />
Barn med allvarliga fysiska funktionshinder<br />
har samma förmåga att förstå andras<br />
perspektiv som friska barn, betonar<br />
Anett Sundqvist.<br />
– Men för att de ska kunna utöva och<br />
utveckla sin sociala kompetens behövs<br />
redskap som underlättar.<br />
Testat inlevelseförmågan<br />
Hon har testat barnens inlevelseförmåga<br />
genom att ställa frågor som ”Hur tror du<br />
att det här barnet känner sig?” när de hört<br />
en berättelse eller sett en bild. Barnens<br />
icke-verbala begåvning testades också.<br />
– De här barnens sociala förmåga var i<br />
nivå med barn med en typisk utveckling.<br />
Vi gör det<br />
bättre!<br />
PERSONLIG ASSISTANS i samarbete med<br />
NÄRA sker helt på dina villkor. Hos oss kan<br />
du vara “din egen” och därmed vara arbetsgivare<br />
åt dina assistenter. Passar det<br />
bättre kan du låta oss ta hand om allt från<br />
arbetsgivaransvar till utbildning, arbetsmiljö,<br />
personalsamordning, administration<br />
och ekonomi. Eller kombinera våra tjänster<br />
fritt efter dina önskemål.<br />
NÄRA – 13 år <strong>av</strong> personlig assistans över<br />
hela landet. Utan några konstigheter. Vi<br />
gör det helt enkelt bättre för dig!<br />
Läs mer på www.nara.nu eller ring och<br />
boka en tid så att vi får träffas hos dig eller<br />
hos oss och prata. Tel 08-511 744 40.<br />
– personlig assistans närmare dig!<br />
info@nara.nu • www.nara.nu<br />
”Det är så sorgligt.<br />
De här barnen har<br />
samma sociala<br />
behov som andra<br />
barn. Hindret är <strong>av</strong><br />
rent teknisk art.”<br />
Funktionshindret i sig utgjorde inget<br />
hin der för att kunna förstå hur andra<br />
tänker. Däremot samvarierade den sociala<br />
förmågan med den icke-verbala begåvningen.<br />
De skiljer sig alltså inte åt när det<br />
gäller social förmåga, de har samma behov<br />
<strong>av</strong> vänner som alla barn. Frågan är<br />
vilka möjligheter de har att få vänner, säger<br />
Anett Sundqvist.<br />
Hon kartlade även barnens sociala aktiviteter<br />
och nätverk.<br />
– Barnen kan vara självständiga och ta<br />
initiativ till sociala kontakter, men ofta<br />
Nyheter<br />
får de inte chansen. Att kommunicera<br />
med Bliss är mycket tidskrävande och det<br />
gäller för motparten och för barnets assistent<br />
att ha tålamod och inte ta över.<br />
– Barnens sociala nätverk består till<br />
största delen <strong>av</strong> vuxna, som har betalt för<br />
att vara med barnen. I skolan, o<strong>av</strong>sett skolform,<br />
har de hyggliga kontakter med flera<br />
klasskompisar. Men de har inga nära vänner,<br />
säger Anett Sundqvist.<br />
– Det är så sorgligt. De här barnen har<br />
samma sociala behov som andra barn.<br />
Hindret är inte deras mentala förmågor,<br />
utan <strong>av</strong> rent teknisk art.<br />
Tillgång till redskap<br />
Slutsatsen är att barnen måste få tillgång<br />
till de redskap och anpassningar som finns<br />
för att underlätta umgänget med andra<br />
barn. Till exempel mejlprogram där man<br />
kan använda Bliss.<br />
– Det är viktigt att skolan har möjlighet<br />
och resurser att anpassa skolsituationen<br />
så att dessa barn kan vara med på<br />
samma sätt som alla andra. Vi behöver ge<br />
barnen fler chanser att få vänner.<br />
– Vi behöver också stötta de andra<br />
barnen, så att de förstår att det här är en<br />
pojke eller en flicka som du och jag, men<br />
som kommunicerar på ett annat sätt, säger<br />
Anett Sundqvist. +<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
# 6, 2010 FÖRÄLDRAKRAFT 15
”Min<br />
önskan<br />
med<br />
boken<br />
är att<br />
väcka<br />
livslust.”<br />
Lena Maria får hela<br />
världen att våga drömma<br />
Nyss gjorde hon succé i SVT:s Här är<br />
ditt liv. Nu har sångerskan och konstnären<br />
Lena Maria Klingvall kommit<br />
ut med boken om sitt fantastiska liv<br />
– ”Våga drömma” där man får följa<br />
henne från den lilla gården till de<br />
stora konserthusen i Asien och USA.<br />
Ville sitta i växel<br />
Lena Marias stora dröm var egentligen<br />
att få jobba som växeltelefonist<br />
eller lastbilschaufför.<br />
Men eftersom hon fötts utan armar<br />
och med bara ett normalt ben<br />
tvingades hon och hennes föräldrar<br />
att tänka lite annorlunda. Utmaningarna<br />
ledde så småningom till att<br />
Lena Maria erövrade världen som<br />
sångerska och konstnär.<br />
Hennes ovanliga framgångar har<br />
inspirerat många människor över<br />
hela världen. D<strong>av</strong>id Lega var en <strong>av</strong> de<br />
kända personer som framträdde i<br />
TV-programmet Här är ditt liv för<br />
att berätta om vilken stor betydelse<br />
Lena Maria har haft.<br />
Med den nya boken hoppas Lena<br />
Maria kunna inspirera ännu fler. +<br />
Boken är på 160 sidor, inbunden<br />
och har ISBN: 978-91-7387-<br />
088-7. Förlaget är Libris.<br />
16 FÖRÄLDRAKRAFT # 6, 2010<br />
Blöjföretag nobbade funkisannonser<br />
– vill inte förknippas med sjukvård<br />
E<br />
n rad stora medieföretag<br />
hjälpte Funkisbyrån att<br />
skapa ett ovanligt reklamjippo<br />
på internationellafunktionshinderdagen<br />
den 3 december.<br />
Då använde många annonsörer ”funkismodeller”<br />
i sin annonsering.<br />
– Genom funkisannonsdagen kan företagen<br />
prova på att inkludera en funkismodell<br />
utan att riskera något. De får<br />
goodwill och dessutom kan de mäta effekten<br />
<strong>av</strong> annonsen, säger Lou Rehnlund,<br />
ansvarig för Funkisbyrån.<br />
Föreslog liten barnmodell<br />
Vilken respons har ni fått?<br />
– En del annonsörer har varit negativa,<br />
till exempel ett svenskt blöjföretag<br />
som svarade att ”vårt varumärke ska inte<br />
förknippas med sjukvård” när jag föreslog<br />
en liten barnmodell som har Downs<br />
syndrom.<br />
– Andra tycker det är en bra idé, men<br />
det är för kort tid kvar att göra något bra<br />
på. De företag som vi haft kontakt med<br />
förut, i något annat sammanhang, är de<br />
mest positiva. De har redan sett vilka goda<br />
effekter det fått för dem och vill vara<br />
med igen.<br />
Vilken betydelse tror du att det har?<br />
– Jag tror att det kan riva barriären företagen<br />
har mot att inkludera funkismo-<br />
Vi kan riva barriärer. Det säger Lou<br />
Rehnlund.<br />
deller, precis som vi sett hos företag som<br />
redan gjort det. Förhoppningsvis blir det<br />
samma banbrytande effekt som när<br />
Benetton hade med en svart modell på<br />
80-talet. Det blev startskottet för en etnisk<br />
mångfald. Nu är det dags att vidga mångfaldsbegreppet<br />
så att alla får vara med.<br />
Mäta effekterna<br />
Vad blir nästa steg?<br />
– Vi kommer att mäta effekterna och<br />
berätta om det för företag. Det handlar<br />
om att förändra attityder. Vi har sett att<br />
det går att påverka, så vi hyser stort hopp,<br />
även om det kan tid. +
DINA FRÅGOR OCH SVAR VISAS FÖR ALLA<br />
Gratis juridisk hjälp att söka personlig assistans<br />
Det har blivit allt svårare att hävda<br />
rätten till personlig assistans.<br />
Många får felaktiga <strong>av</strong>slag. Nu<br />
utlovar ett assistansföretag juridiska<br />
råd helt gratis via webben.<br />
Däremot kan man inte få hjälp<br />
att skriva överklaganden, om<br />
man inte blir kund.<br />
<strong>Föräldrakraft</strong> kontaktade<br />
Chris tian Källström, chefsjurist<br />
på Assistansia som lanserar den<br />
nya webbservicen.<br />
Vet inte var de ska börja<br />
Är det verkligen möjligt att ge fullödig<br />
juridisk hjälp enbart via en frågefunktion<br />
på webben, behövs inte en personlig<br />
kontakt och mer information på<br />
djupet?<br />
– Vi kan hjälpa många som inte vet var<br />
de ska börja med att söka assistans. Förhopp<br />
ningsvis kan våra svar vägleda om<br />
personkretsarna och vilka tillvägagångssätt<br />
och dokument som krävs. Givetvis kan vi<br />
även hjälpa till i ett nästa steg genom att gå<br />
igenom diverse läkarintyg och dokument<br />
genom ett personligt möte.<br />
Vi satsar på unga!<br />
oende Gryning i Lidköping<br />
Vård har två LSS-enheter<br />
med i<strong>nr</strong>iktning mot neuropsykiatriska<br />
funktionsnedsättningar inom autism-<br />
Christian<br />
Källström.<br />
Gryning Vård AB är landets största företag inom HVB och erbjuder ett brett, varierat och<br />
kundanpassat spektrum, vårdutbud t ex för Aspergers barn, ungdomar, syndrom familjer och<br />
vuxna missbrukare. Gryning Vård Gryning AB ägs driver<br />
behandlingshem, högfungerande familjehem och autism. öppenvårdsverksamheter och har cirka gemensamt 35 verksamheter <strong>av</strong> belägna<br />
inom Västra Götalands län. Bolaget är kommunägt och drivs utan vinstsyfte.<br />
Claesborg i Skövde tar emot pojkar kom munerna i Västra<br />
Gryning 11–16 startade år med i början behov <strong>av</strong> <strong>av</strong> 2007 individuellt ett nytt boende för ungdomar Götalands i åldern län 16-21 och är år ett<br />
med funktionsnedsättningen Asperger syndrom/högfungerande autism.<br />
Boendet anpassad är beläget skola. i centrala Ann-Cathrin Lidköping Åsberg<br />
<strong>av</strong> Sveriges största<br />
och omfattar fem nyproducerade lägenheter,<br />
gemensamhetsdel 0500-48 78 50.<br />
vårdföretag. Gryning<br />
och personalutrymmen.<br />
drivs inte i vinstsyfte.<br />
Kinnegatans träningsboende i Lid -<br />
Vi vänder oss till ungdomar på väg ut i vuxenlivet. Vi arbetar Eventuella utifrån överskott ett helhetsköping<br />
tar emot ungdomar 16–21 år.<br />
perspektiv och tar till vara/satsar på ungdomens starka används sidor och för att intressen. utveckla<br />
På Lisa boendet Ohlsson får ungdomen 0510-204 en 88. pedagogisk arbetsplan. Denna verksamheterna.<br />
upprättas tillsammans<br />
<strong>av</strong> Grynings ungdomen, placeringsfunktion: föräldrar, biståndsbedömare Annika och Kinnegatans personal, där vi utifrån<br />
funktionshindret/personlig Stridh 031-703 7348 eller mognad 0705-14 sätter 5507. upp mål som utvärderas www.gryning.se<br />
kontinuerligt.<br />
Det kommer att finnas personal dygnet runt på Kinnegatan.<br />
Personalen är utbildad i pedagogiskt arbetssätt och erhåller extern handledning.<br />
Vi har lång erfarenhet <strong>av</strong> att arbeta med ungdomar med social problematik och kan<br />
ge stöd till ungdomar och familjer i sådana frågor. De flesta har även genomgått<br />
familjeterapiutbildning.<br />
Kommer ni att kunna hjälpa<br />
alla som vill ha det?<br />
– Vårt mål är att hjälpa alla<br />
som vi tror har förutsättning att<br />
få personlig assistans, annars<br />
kan vi rekommendera andra insatser.<br />
Hur mycket hjälp <strong>av</strong> er kan<br />
en enskild person få utan<br />
kostnad?<br />
– Vi ser idag ingen anledning<br />
till att begränsa vår hjälp per enskild<br />
person.<br />
Kommer vem som helst att kunna<br />
läsa frågorna och svaren på webben,<br />
och hur blir det då med integriteten?<br />
– Frågor och svar kommer att publiceras<br />
på webben för att andra ska ha glädje<br />
<strong>av</strong> informationen, men skulle det innehålla<br />
känslig information redigerar vi den.<br />
Känner inte till sin rätt<br />
Behövs denna service, kan man inte få<br />
gratis hjälp på annat sätt?<br />
– Vi möter ständigt personer som inte<br />
vetat om att de haft rätt till assistans eller<br />
inte orkat med ansökningsprocessen. +<br />
Nyheter<br />
Anders Borg räknar med måttlig ökning.<br />
PERSONLIG ASSISTANS<br />
Budgeten kan leda<br />
till nya sparkr<strong>av</strong><br />
Nya sparkr<strong>av</strong> kan komma inom personlig<br />
assistans, att döma <strong>av</strong> regeringens<br />
budget för 2011. Regeringen räknar med<br />
att den statliga assistansersättningen endast<br />
ökar med drygt 6 procent under<br />
2011. Historiskt har ökningstakten legat<br />
ännu högre, eftersom antalet personer<br />
med personlig assistans har ökat. Fortfarande<br />
växer antalet personer som har<br />
rätt till assistans, liksom det genomsnittliga<br />
timantalet.<br />
Störst har ökningen de senaste åren varit<br />
bland personer som är 65 år eller äldre<br />
samt bland barn och unga under 20 år.<br />
Trots detta räknar regeringen nu med<br />
måttliga kostnadsökningar för assistansen,<br />
vilket kan betyda nya åtstramningar. +<br />
Ett eget boende är bra träning<br />
i självständighet.<br />
På Häggviks Skolinternat, som ligger i anslutning till Häggviks<br />
Gymnasium i Sollentuna, erbjuder vi plats för ungdomar med<br />
måttlig till lindrig utvecklingsstörning inom autismspektrum/<br />
ADHD som är mellan 16 och 23 år. Här får man tillgång till<br />
eget rum med egen nyckel där man delar kök, hygienutrymmen<br />
och vardagsrum med andra ungdomar. Internatet är öppet<br />
från söndag till fredag. Syftet är att förbereda ungdomar<br />
till ett så självständigt liv som möjligt.<br />
Insatsen söks hos din LSS-handläggare i hemkommunen.<br />
Träning i självständigt boende<br />
2<br />
Du är välkommen att ringa<br />
Ingrid Magnusson på 08-517 07 127<br />
www.haggviksskolinternat<br />
# 6, 2010 FÖRÄLDRAKRAFT 17
Närhet • Förtroende<br />
Respekt<br />
18 FÖRÄLDRAKRAFT # 6, 2010<br />
Tel: 044-781 48 50<br />
E-post: info@furubodaassistans.se<br />
www.furubodaassistans.se<br />
Bakgrund:<br />
Ungdomar tvångsvårdas<br />
trots ny rättspraxis<br />
Ungdomar med funktionsnedsättningar tvångsvårdas<br />
trots ny rättspraxis, rapporterar Sveriges Radios<br />
program Kaliber som har gått igenom ett antal fall.<br />
Mer än vart tredje <strong>av</strong> de barn som följts upp <strong>av</strong><br />
Kaliber har tvångsplacerats på särskilda ungdomshem<br />
trots att de har en utvecklingsstörning eller<br />
andra funktionsnedsättingar som autism, aspergers<br />
syndrom och adhd.<br />
Det strider mot ny rättspraxis som innebär<br />
att unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar<br />
inte ska tvångsvårdas om deras<br />
beteende beror på diagnosen.<br />
Ompröva tidigare beslut om tvångsvård <strong>av</strong> unga<br />
med funktionsnedsättningar. Se till att kommunerna<br />
informeras bättre om den nya rättspraxisen. Det<br />
kräver Autism- och aspergerförbundets ordförande<br />
Eva Nordin-Olson.<br />
– Det är förfärligt att tvångsvårdas som en<br />
konsekvens <strong>av</strong> en yttring <strong>av</strong> ett funktionshinder.<br />
Jag tror ingen skulle tänka i de banorna om det<br />
vore en kroppslig sjukdom som krävde en specialiserad<br />
behandling, säger Eva Nordin-Olson till<br />
Ekots reporter.<br />
Månadens citat:<br />
”Enastående kreativitet<br />
och <strong>av</strong> största vikt<br />
socialt och kulturellt.”<br />
Wayne Drew, styrelseordförande för Ability Media<br />
Creative Board, förklarar varför svenska Share Music<br />
tilldelas AMI Awards utmärkelse inom kategorin dans.<br />
Sophia<br />
Alexandersson,<br />
Share<br />
Musics<br />
verksamhetschef,<br />
och<br />
Peter<br />
Larsson,<br />
ambassadör<br />
för Share<br />
Music och<br />
ensemblemedlem.<br />
FOtO:<br />
HyLtON WALDEK<br />
Kulturorganisationen Share Music Sweden<br />
hyllas internationellt för att främja<br />
ett rättvist och inkluderande samhälle.<br />
Share Music tog emot AMI Awards utmärkelse<br />
inom kategorin dans 2010 under<br />
en storslagen gala i London.<br />
Vad <strong>av</strong>gjorde att Share Music fick<br />
priset?<br />
– Vi tror det var vår långsiktiga verksamhet<br />
där vi alltid arbetar integrerat, säger<br />
Åsa Rosén, kommunikatör på Share<br />
Music. Människor med och utan funktionsnedsättningar<br />
skapar tillsammans på<br />
hög konstnärlig nivå, säger Åsa Rosén. +
Många upprörs <strong>av</strong> rapporter om tvångsvård<br />
<strong>av</strong> unga med neuropsykiatriska<br />
funk tionsnedsättningar.<br />
En <strong>av</strong> dem är Ingrid Sindahl-Norelius,<br />
ledare för Freja Musikteater i Jönköping.<br />
Du arbetar med många unga som<br />
har autism, Asperger och adhd inom<br />
Freja Musikteater. Hur reagerar du på<br />
rapporten om tvångsvård?<br />
– Fruktansvärt. Det finns inte ord för<br />
hur illa man gör dessa unga personer som<br />
redan mår dåligt och känner sig utanför<br />
och marginaliserade. Att tvångsvårda dem<br />
tillsammans med kriminella och missbrukare<br />
är oehört olämpligt. Förutom psykiska<br />
skador <strong>av</strong> själva tvångsvården hamnar<br />
de under påverkan att börja självmedicinera<br />
med droger eller begå kriminella<br />
handlingar för att få en grupptilllhörighet.<br />
Det gör dem till lättmanipulerade offer för<br />
andra, beräknande viljor.<br />
Du känner själv personer som har<br />
drabbats?<br />
– Ja. I Freja har vi stött på några unga<br />
personer som farit väldigt illa på grund<br />
Uppmuntra! Ge<br />
unga positiv feedback<br />
istället för<br />
tvångsvård, säger<br />
Ingrid Sindahl<br />
Norelius.<br />
<strong>av</strong> tvångsomhändertagande.<br />
Det har satt<br />
fruktansvärda<br />
spår, framförallt<br />
har de en konstant<br />
misstro<br />
mot all hjälp<br />
från sociala omsorgen,<br />
även<br />
LSS-åtgärder<br />
som skulle kunna<br />
vara en positiv<br />
hjälp för<br />
dem. De har blivit<br />
så brända <strong>av</strong><br />
sina erfarenheter från tvångsvård att de<br />
<strong>av</strong>visar all hjälp. De vill inte ens ha kontaktpersoner<br />
och bostadsstöd eftersom<br />
de misstror all hjälp om den kommer<br />
från sociala myndigheter.<br />
Vilken betydelse har det att unga utsätts<br />
för tvång?<br />
– Tvång förstärker deras negativa självbild:<br />
att de står utanför samhället, inte är<br />
Nyheter<br />
”Unga får en konstant misstro mot social omsorg”<br />
Teaterledare upprörs över tvångsvård<br />
www.permobil.se<br />
Rullstolar • Bilanpassning • Kommunikationshjälpmedel<br />
behövda, inte är önskade, att de aldrig<br />
kommer att tillhöra samhället på riktigt,<br />
att de alltid kommer att vara i utkanten,<br />
marginaliserade, knäpp-förklarade, oönskade,<br />
en börda för samhället, att de bara är<br />
problem för alla andra och helst inte borde<br />
finnas.<br />
Förstärka goda egenskaper<br />
– Tänk om samhället istället satsade på att<br />
förstärka deras goda egenskaper, ge dem<br />
positiv feedback på det som de är BRA på,<br />
g<strong>av</strong> dem tillit och hopp om ett värdigt liv i<br />
gemenskap med andra där deras kapacitet<br />
kan användas i meningsfullt sammanhang,<br />
där de blir sedda och respekterade.<br />
Hur går det för verksamheten inom<br />
Freja Musikteater?<br />
– Det går jättebra för vår senaste produktion<br />
Den Tjocka Olyckan, vi har spelat<br />
för fulla hus i Stockholm och haft nypremiär<br />
i Jönköping.<br />
Läs hela intervjun<br />
på www.foraldrakraft.se<br />
K300 PS JR PeRfeKt JoySticK föR<br />
den lilla handen<br />
K300 PS JR<br />
En rullstol skapad för den nya generationen.<br />
Sitsen fungerar ända upp till 76 kg och är byggt på<br />
ett kompakt vuxenchassi.<br />
# 6, 2010 FÖRÄLDRAKRAFT 19
Timglas i nytt snitt<br />
n En nyhet från Iris är timglaset<br />
Carina (till höger) som är en optisk<br />
nedräkningstimer. Den har allt<br />
man förväntar sig <strong>av</strong> en traditionell<br />
timstock men dessutom<br />
några nya funktioner. Tiden kan<br />
visas visuellt eller med olika<br />
valbara talstöd, både manligt och<br />
kvinnligt. Här visas den upp <strong>av</strong><br />
Iris Hjälpmedels Jörgen<br />
Andersen, som under<br />
ID-dagarna i Nacka Strand<br />
i höstas även puffade för<br />
den lilla, enkla Daisyspelaren<br />
Milestone<br />
212. +<br />
Mer information<br />
finns på www.iris.<br />
se/internetbutik<br />
20 FÖRÄLDRAKRAFT # 6, 2010<br />
nya hjälpmedel<br />
Tryggt och litet<br />
n Posifon trygghetsmobil<br />
kan man bära lika smidigt<br />
som ett armbandsur, men<br />
den lilla apparaten kan<br />
både larma, positionera<br />
och kommunicera. Det lilla<br />
formatet till trots har den<br />
tydliga knappar och<br />
lättanvända funktioner för<br />
att exempelvis slå larm i<br />
en nödsituation. Peter<br />
Thörnblom, vd för Posifon<br />
i Borås, visade upp<br />
nyheten på ID-dagarna i<br />
oktober. +<br />
Läs mer: www.posifon.se<br />
Video lär dig läsa<br />
n Kodknäckarna lanserade på Dysleximässan<br />
i oktober en ny videokurs för<br />
föräldrar som vill hjälpa sina barn med<br />
läs- och skrivträning. ”Hitta läsningen” heter<br />
filmen och det är logopeden Bodil Andersson<br />
Rack som håller i<br />
övningarna. Till<br />
höger är det<br />
Louise Belfrage<br />
och Lotti Fred<br />
som visar upp<br />
produkten. +<br />
Mer information<br />
på www.kodknackarna.se<br />
Ny tuff Daisy<br />
n Olympus har<br />
lanserat en ny, tuff<br />
Daisyspelare och<br />
diktafon med rejäl<br />
färgskärm.<br />
Nykomlingen DM-5<br />
har både vanliga<br />
Daisyfunktioner som<br />
kapiteln<strong>av</strong>igering och<br />
nya finesser som<br />
uppläsning <strong>av</strong> textfiler,<br />
röststyrning och<br />
kalender med ljudnoteringar.<br />
Den klarar<br />
ljudinspelning, ljudböcker,<br />
musik, podcasts<br />
och bilder.<br />
Svensk leverantör är<br />
Inläsningstjänst. +<br />
Läs mer på<br />
www.inlasningstjanst.se<br />
Färdtjänsten Fä Färd<br />
rd rdt<br />
tj t än ä st sten en i Stockholm S SSto<br />
S to tock ck c ho h lm l förändras<br />
Färdtjänst- Fä Färd<br />
rd rdt tj tjä än ä st s - och oc o h sjukresor sj sjuk uk u resor i sp sspecialfordon ec ecia ia ialf lf lfor or o do don n blir bl blir ir ”Rullstolstaxi” ” Ru Rull llst st s ol o st s ax a i” ffrå<br />
från rå r n oc och<br />
h me mmed d de dden<br />
1 februari<br />
2011. 20 2011<br />
11 . D Du D Du s ssom<br />
s ssom<br />
om ä äär<br />
är r beviljad be b viljad resor med specialfordon specialfo fo ford rd rdon on i Stockholms S to t ck ho holm lm lms s län lä l n kan ka kan n redan re r da dan nu boka<br />
dina di diina<br />
na n resor re es e or o hos h hhos<br />
os Samtrans. S SSam<br />
S am amtr tr t an a s. Samma S SSam<br />
am a ma priser p ppri<br />
ri r se ser r och oc och h villkor vi v ll llko ko kor r som so som m hos ho h s Färdtjänsten Fä Färd rd tj tjän j än änst st sten en gäller. g ggäll<br />
Boka Bo Boka<br />
ka<br />
d ddin<br />
din in r rrul<br />
rullstolstaxi, ul ulls ls lsto to tols ls lsta ta t xi x , färdtjänst- fä färd rd rdtj tj tjän än änst st st- - eller el elle le l r sjukresa sj sjuk uk ukre re resa sa hos h hhos<br />
os o Samtrans. S SSam<br />
am amtr tr tran an ans. s. BBet<br />
Betalar et e al alar ar du d ddu<br />
du<br />
dina di din resor<br />
själv sj sjä äl ä v sk ssker<br />
ker er e b bbet<br />
betalningen et e al alni ni n ng ngen en e kkon<br />
kontant on onta ta tant nt n eell<br />
eller ll l er e m mmed<br />
med ed de dde<br />
e va vanl vanligaste nl n igas as aste te b bbet<br />
betalkorten. et etal al alko ko k rt r en en.<br />
Samtrans Sa Sam<br />
mt mtt<br />
ra r ns n förändras<br />
f fför<br />
f ör ö än ä dras a<br />
Vi<br />
b<br />
b bby<br />
byter yt yte er e logotyp l llog<br />
og ogot ot otyp yp och o ooch<br />
o ch hoppas h<br />
h op oppa pa pas s att at a t du s ssom<br />
som om reser res es eser er e med m ed e oss ooss<br />
ss också o<br />
o oock<br />
ck ckså så s ska s sska<br />
ka tycka ttyc<br />
yc y ka k om o m vårt vå vår å nya<br />
utseende. ut uttse<br />
se s e en de d . Läs Lä L s mer me m r om o oss ooss<br />
o ss eller e<br />
eell<br />
ll l er e boka b bbok<br />
ok o a en resa res es esa a på ppå v vvår<br />
vvår<br />
år å h hhemsida<br />
em si sida i da w wwww<br />
www.samtrans.se. ww .s .sam s am a tr tran an a s. s se Föredrar<br />
du<br />
a aat<br />
att tt få<br />
å pe ppersonlig rs r on o li lig g service se s rv rvic ic ice e är du d u välkommen vä välk ä lk l om omme me men n att at a t ringa ri ring ng nga a till ti till ll l oss ooss<br />
ss på ppå<br />
å telefon te t le l fo fon n 08-1200 08 0 -1 -12<br />
1200.<br />
Premiär. Oscar Burman,<br />
Inläsningstjänst, premiärvisade<br />
Olympus DM-5 på<br />
Dysleximässan i oktober.<br />
08-1200 1200<br />
www.samtrans.se
<strong>Föräldrakraft</strong> är officiell mässtidning<br />
för Leva & Fungera den 5-7 april 2011,<br />
Nordens största hjälpmedelsmässa.<br />
– Jag ser stora fördelar med <strong>Föräldrakraft</strong><br />
i den rollen, eftersom det är den ledande<br />
oberoende tidningen om funktionsnedsättning.<br />
Tidningen täcker in<br />
viktiga områden som boende, arbetsmarknad,<br />
hjälpmedel, kommunikation,<br />
utbildning, vård, omsorg och mycket annat<br />
som har direkt<br />
koppling till Leva<br />
& Fungera, säger<br />
Maria Nilsson,<br />
pro jekt ledare för<br />
Le va & Fungera.<br />
<strong>Föräldrakraft</strong><br />
gör en stor satsning<br />
på Leva & Fungera<br />
både i papperstidningen,<br />
på webben och i nyhetsbreven.<br />
Inför mässan utkommer två mässtidningar,<br />
<strong>nr</strong> 1 och <strong>nr</strong> 2/2011, med teman om<br />
bland annat hjälpmedel, personlig assistans,<br />
resor, och osynliga funktionsnedsättningar.<br />
– Vi är mycket glada över samarbetet<br />
med Nordens största hjälpmedelsmässa,<br />
säger Valter Bengtsson, ansvarig utgivare<br />
<strong>av</strong> <strong>Föräldrakraft</strong>.<br />
Tipspromenad på mässan<br />
Förutom en aktiv redaktionell bevakning<br />
före och under mässan, kommer<br />
<strong>Föräldrakraft</strong> att uppmärksamma ett<br />
antal arrangemang på Stora Scenen,<br />
bland annat om ungas psykiska hälsa<br />
samt arbetsmarknad och utbildning för<br />
unga vuxna.<br />
– Vi jobbar också med en tipspromenad<br />
på mässgolvet, säger Valter Bengts son. +<br />
För<br />
huvudet<br />
n Ett nytt dynamiskt<br />
huvudstöd lanserades<br />
i Sverige i samband<br />
med ID-dagarna i<br />
oktober. Helios huvudstöd<br />
passar bland annat barn med<br />
cerebral pares från två år och<br />
uppåt med stort aktivitetsbehov.<br />
Huvudstödet hjälper även vuxna med<br />
tungt huvud och starkt nedsatt rörelseförmåga.<br />
Enligt leverantören Hea Medical AB har man sett<br />
goda resultat med huvudstödet i Danmark. Med<br />
stödet är det enklare att hålla kvar ögonkontakt,<br />
delta i skolarbete och så vidare. +<br />
Mer information finns på www.heamedical.se<br />
<strong>Föräldrakraft</strong> officiell tidning<br />
för Nordens största hjälpmedelsmässa<br />
”Vi är<br />
mycket<br />
glada<br />
över samarbetet.”<br />
Med över<br />
12 000<br />
besökare<br />
n Leva &<br />
Fungera,<br />
Nor dens största<br />
hjälpmedelsmässa<br />
lockade<br />
förra gången, år<br />
2009, 12 330<br />
besökare<br />
– anhöriga och<br />
brukare,<br />
politiker,<br />
beslutsfattare<br />
samt vårdpersonal<br />
och andra<br />
professionella.<br />
www.<br />
levafungera.se<br />
# 6, 2010 FÖRÄLDRAKRAFT 21
HELA DETTA UPPSLAG ÄR EN ANNONS<br />
från furuboda till ett<br />
Att bo på internat och gå på fokhögskolekurs på Furuboda var ett viktigt steg, berättar He<strong>nr</strong>ik Juelsson. Foto: Daniél Tejera<br />
”Jag var 10 år när Jag fick diagnosen Aspergers<br />
syndrom. Då hade jag kämpat i lågstadiet några år. Det<br />
var svårt att vara i stor klass. Jag hade problem att koncentrera<br />
mig och svårt att hänga med. Efter diagnosen<br />
fick jag mer stöd och kunde så småningom gå i särskola<br />
på högstadiet. När det var dags för gymnasium valde jag<br />
verkstadsi<strong>nr</strong>iktning på Filbornaskolan i Helsingborg. Jag<br />
trivdes bra och att jobba med händerna passade mig.<br />
Jag har alltid lyssnat mycket på musik. När jag<br />
var 16 började jag öva på mammas gitarr där hemma.<br />
Mamma uppmuntrade mig och visade mig olika ackord.<br />
Det var en härlig känsla när jag kunde spela en hel låt!<br />
Efter att ha övat själv ett år gick jag på kurs och lärde mig<br />
spela elgitarr.<br />
När tiden på gymnasiet närmade sig slutet tipsade min<br />
yrkesvägledare om olika folkhögskolor. Jag ville helst fort-<br />
”Jag fick träna på att spela med andra<br />
och att stå på scen och möta publik”
självständigt liv<br />
sätta med musiken och valde att besöka Furuboda och<br />
kursen Musikverkstan. Efter en prova-på-vecka sökte jag<br />
och blev antagen!<br />
Att bo på internat och gå på fokhögskolekurs var ett<br />
viktigt steg för mig. Jag fick inte bara öva på gitarr och<br />
bas. Mitt självförtroende och min säkerhet utvecklades.<br />
Jag fick träna på att spela med andra och att stå på<br />
scen och möta publik.<br />
EftEr 3 år på furuboda har jag nu skaffat egen lä-<br />
genhet och har min arbetsplats i Höganäs kommun. Jag<br />
åker runt och spelar för äldre på ålderdomshem och<br />
barn i förskolan. Kommun-trubadur skulle man kunna<br />
säga! Nu får jag arbeta med det jag tycker bäst om, att<br />
spela för andra!” he<strong>nr</strong>ik Juelsson<br />
HELA DETTA UPPSLAG ÄR EN ANNONS<br />
fakta om furuboda:<br />
• Ideell förening med ca 3500 medlemmar.<br />
• Grundat 1960.<br />
• Folkhögskola med långa och korta kurser.<br />
• KompetensCenter driver projekt med funktionshinderfrågor<br />
i centrum.<br />
• Arbetsmarknad rustar unga för utbildning och jobb.<br />
• Furuboda Assistans är privat assistansanordnare för<br />
dig med personlig assistans.<br />
• Mer information på www.furuboda.se<br />
www.furuboda.se
Foppa<br />
ger<br />
och<br />
får<br />
mycket<br />
tillbaka<br />
Med Icebreakers<br />
drar Peter Forsberg<br />
tillsammans med<br />
andra svenska hockeystjärnor<br />
in miljontals<br />
kronor till kroniskt sjuka<br />
barn och ungdomar.<br />
<strong>Föräldrakraft</strong> har<br />
träffat honom.<br />
Text: Mikael Nyberg<br />
mikael.nyberg@faktapress.se<br />
24 FÖRÄLDRAKRAFT # 6, 2010<br />
Nicklas Bäckström och<br />
Peter Forsberg.
Intervjun<br />
Peter Forsberg tar<br />
emot <strong>Föräldrakraft</strong><br />
intill hemma arenan<br />
i Örnsköldsvik.<br />
FOTO: HÅKAN NORDSTRÖM (DÄR INTE<br />
ANNAT ANGES, DENNA BILD TAGEN AV<br />
MIKAEL NYBERG)<br />
# 6, 2010 FÖRÄLDRAKRAFT 25<br />
>>>>>
”När jag själv var liten och skulle få träffa Håkan Loob,<br />
min idol, var jag glad för det i en hel vecka.”<br />
”HAR<br />
FOPPA<br />
SAGT ATT<br />
HAN STÄL-<br />
LER UPP<br />
SÅ GÖR<br />
HAN DET.”<br />
26 FÖRÄLDRAKRAFT # 6, 2010<br />
N<br />
är Peter Forsberg kliver in i<br />
det rymliga förmaket till<br />
Modo Hockeys hjärta, rinken<br />
i Fjällräven Center vid<br />
kajen intill Örnsköldsviks<br />
centrum, har jag hunnit få<br />
ett <strong>av</strong> resultaten från mina<br />
undersökningar bekräftat.<br />
Hoc key gurun har svårt att<br />
passa tider.<br />
Presschefen Hasse Andersson har väntat längre än<br />
jag.<br />
– Jag undrar hur många timmar det skulle bli om<br />
jag slog ihop alla fem-minutrar och kvartar som jag<br />
väntat på den mannen.<br />
Som ansvarig för mediekontakterna för Modo<br />
Hockey och Icebreakers har Hasse Andersson väntat<br />
mer än de flesta. Men han står ut med det. Foppa är<br />
värd varje förlorad sekund, tycker han.<br />
– Utan Foppa skulle vi inte haft den här arenan.<br />
Örn sköldsviksborna har inte förstått vilken stor och fin<br />
sak han och de andra grabbarna gör med Ice brea kers.<br />
Och så påpekar han att jag kan känna mig lugn.<br />
Jag kommer att få den tid jag behöver.<br />
– Har Foppa sagt att han ställer upp så gör han det.<br />
Man kan lita på honom.<br />
Ovärderlig för hemstaden<br />
Hockeygeniets betydelse för hemstaden är svår att<br />
mäta. Foppa är genom familjeföretaget Forspro engagerad<br />
i näringsgrenar som flyg, båt, hotell, fastigheter<br />
och golf.<br />
Ett par sms till Hasses mobil har förvarnat oss på<br />
entrén.<br />
Var är ni?<br />
Ok, jag kommer om fem minuter.<br />
Peter Forsberg ser ut som på teve. Den svarta<br />
rocken med uppvikt krage, halsduk och slitna jeans<br />
ger alldaglig glans utan att förta intrycket <strong>av</strong> stjärnstatus.<br />
Jag tänker att det är just så som många tycks<br />
Mitt bland fansen. Peter Forsberg på besök<br />
bland barn och ungdomar.<br />
uppfatta honom. Som en helt vanlig kille. Olik alla<br />
andra.<br />
Det känns rätt självklart att skaka hand med honom<br />
och presentera sig, han har trots allt varit hemma<br />
också i mitt vardagsrum rätt många gånger, om<br />
än från en utsiktspunkt i tv-soffan, presskonferensen<br />
eller spelarbåset.<br />
Och för honom bör situationen vara än mindre<br />
ovan. Jag är inte den första journalist som han möter,<br />
om ens den tiotusende.<br />
Men, och det är bland annat därför han gjort sig<br />
omaket att lämna flickvän och bostad i Stockholm<br />
för en <strong>av</strong> många resor till Ö-vik, det här är första<br />
gången som han ska vara med i <strong>Föräldrakraft</strong> och<br />
ämnet för dagen är hans egen baby, Hockeyproffsens<br />
stiftelse och stjärnlaget Icebreakers.<br />
Vi slår oss ned vid ett fönsterbord i den för dagen<br />
ännu inte öppnade restaurangen vägg i vägg med ishallen.<br />
Belysningen är sparsam, men ljuset från den<br />
grå oktoberhimlen och det öppna blåsiga h<strong>av</strong>et är<br />
tillräckligt.<br />
Pengar till bidragssökande barn<br />
Icebreakers är namnet på det stjärnspäckade lag som<br />
spelar två till tre uppvisningsmatcher per år och vars<br />
intäkter går till Hockeyproffsens stiftelse, som i sin<br />
tur delar ut pengar till bidragssökande barn- och<br />
ungdomar med kroniska sjukdomar och funktionsnedsättningar<br />
i Västernorrland.<br />
Årets turné gick till Karlskrona och Västerås.<br />
Innan dess hade man klarat <strong>av</strong> en match i lilla Ramsele<br />
i Västra Ångermanland. På de här tre matcherna<br />
drog man in närmare 850 000 kronor. Totalt har 3,5<br />
miljoner kronor delats ut till mediciner, vårdomkostnader<br />
och upplevelser.<br />
Varför tog du initiativ till Icebreakers?<br />
– Det stod så mycket i tidningarna om att NHLproffs<br />
tjänar så mycket pengar. Jag ville ge något tillbaka,<br />
alla har inte haft sådan tur som jag, säger Peter.<br />
Markus Näslund var den förste som Foppa snackade<br />
ihop sig med. Barn-, klubb- och klasskamraten<br />
från gymnasiet i Nolaskolan ställde upp. Därefter har<br />
rekryteringen <strong>av</strong> hockeyspelare <strong>av</strong> absolut världsklass<br />
gått <strong>av</strong> sig självt. När Peter Forsberg och Markus Näslund<br />
kallar ställer man upp, tycks det.<br />
Några spelare har till och med hört <strong>av</strong> sig på eget<br />
bevåg och frågat om de kan få var med, några <strong>av</strong> dem<br />
hör inte ens till Västernorrland. Bland spelarna i laget<br />
finns Nicklas Bäckström, He<strong>nr</strong>ik och Daniel Sedin<br />
och He<strong>nr</strong>ik Zetterberg.<br />
I USA är det vanligt att spelare donerar en summa<br />
för varje mål de gör i NHL. Foppa hade en sådan överenskommelse<br />
under sina år i Colorado Avalanche.<br />
– För varje mål g<strong>av</strong> jag bort 1 000 dollar och sedan<br />
såg Team Mates For Kids till att ett eller flera företag<br />
flerdubblade den siffran. I USA finns bättre regler för<br />
välgörenhet, men det kan förstås ha att göra med att<br />
de inte är lika vana vid fri sjukvård, säger han.<br />
Med Icebreakers flyttade Peter engagemanget till<br />
Sverige.<br />
I samband med matcherna, vilka bland annat spelats<br />
i Danmark, Finland och på flera orter i Sverige,<br />
besöker spelarna barn som ligger på sjukhus. Mötena
Jagat villebråd. Peter Forsberg skriver autografer.<br />
med barnen sätter djupa spår. Peter söker efter ord att<br />
förklara.<br />
– Vi spelare får mycket tillbaka, och man lär sig att<br />
uppskatta det man har. En del vet inte ens hur länge<br />
de ska leva, kanske bara några veckor, men man ser<br />
att de här småttingarna är glada i alla fall. Jag minns<br />
när jag var liten och visste att jag skulle få träffa<br />
Håkan Loob, som var min idol, så såg jag fram emot<br />
det och var glad för det i en hel vecka. Nu kan de här<br />
barnen bli glada över att få träffa någon <strong>av</strong> oss. Vi kan<br />
dra ett litet strå till stacken, säger han.<br />
Från dessa möten mellan hockeyproffs och sjuka<br />
barn finns en uppsjö solskenshistorier. ><br />
Ingen kan allt men<br />
alla kan<br />
något!<br />
Intervjun<br />
Barnläkaren fi ck ingen betänketid<br />
– De här killarna sprider glädje med sin blotta närvaro,<br />
säger Owe Ljungdahl.<br />
Barnläkare Owe Ljungdahl har varit engagerad i<br />
Hockeyproffsens stiftelse i fem år och är den som tillsammans<br />
med Peter Forsbergs mamma Gudrun <strong>av</strong>gör<br />
vilka som får stipendier.<br />
– Jag har jobbat som barnläkare i stan 13-14 år,<br />
bland annat tillsammans med Gudrun. Det är ett hedervärt<br />
uppdrag att jobba för något så fint som den<br />
här stiftelsen, och det var ingen betänketid när jag<br />
blev tillfrågad.<br />
Vad betyder stiftelsen och Icebreakers?<br />
– Med sina idrottsliga framgångar skapar de här<br />
spelarna drömmar hos både friska och sjuka barn.<br />
Deras insats inom stiftelsen är helt otrolig, tycker<br />
jag. När vi var i Finland för några år sedan förstod<br />
jag hur stora våra stjärnor är där. Några tonårsflickor<br />
nästan svimmade. Men störst intryck gör det<br />
när man ser sjuka barn få träffa sina idoler. Det säger<br />
killarna också. Då får de se att de kan glädja någon<br />
med sin blotta närvaro.<br />
Hur <strong>av</strong>gör ni vilka som ska få stipendier?<br />
– Man ska vara under 18 år och ha en kronisk<br />
sjukdom eller en funktionsnedsättning, och man<br />
ska ha fyllt i en enkel ansökan.<br />
– Vi har ett sista ansökningsdatum, ofta kring sista<br />
mars. Vi annonserar på olika sätt i vårt län och vi<br />
brukar ha 50-70 ansökningar varje år. +<br />
Järva VIP för- och särskola samt VIP gymnasiesärskola erbjuder<br />
en helhetslösning för elever med diagnos inom autismspektrat.<br />
I nya fräscha och specialanpassade lokaler har vi små individanpassade<br />
klasser med hög personaltäthet där vi möter eleverna<br />
efter deras behov genom hela den lärande processen. Alla våra<br />
medarbetare har bred kompetens och erfarenhet.<br />
För oss är elevens förmåga till självständighet och kommunikation<br />
alltid i fokus. Tillsammans ser vi möjligheter och guidar eleven<br />
till ett meningsfullt vuxenliv. Vi fokuserar på elevens styrkor,<br />
förmågor och talang. INGEN KAN ALLT MEN ALLA KAN NÅGOT!<br />
Carema Care erbjuder en individanpassad förskola, skola,<br />
korttidshem, boende och daglig verksamhet.<br />
Om du vill veta mer om våra skolor är du varmt välkommen<br />
att ta kontakt med oss. Vi tar gärna emot både studiebesök<br />
och praktikanter!<br />
Kontakta oss gärna<br />
Helena Söderqvist Lönnblad, 0733-77 53 12<br />
helena.soderqvist@carema.se<br />
www.caremacare.se<br />
# 6, 2010 FÖRÄLDRAKRAFT 27
Icebreakers <strong>2010.</strong><br />
”Vi har ><br />
en bra<br />
organisation<br />
och allt<br />
är proffsigtuppbyggt.”<br />
28 FÖRÄLDRAKRAFT # 6, 2010<br />
– Bäckström finns med på Sega (ett datorspel om<br />
och med hockeystjärnor), och en kille sa till honom<br />
att ”du fick spö igår i spelet”. Sådant är kul att höra.<br />
Och jag minns sjukhusdirektören i Karlskrona som<br />
berättade att han just hade fått höra <strong>av</strong> en svårt cancersjuk<br />
13-årig flicka som vi hade besökt, att det hade<br />
varit den bästa dagen i hennes liv. När man hör<br />
sådant så vet man att vi är på rätt väg, säger Peter<br />
Forsberg.<br />
trög start för icebreakers<br />
Icebreakers är idag en succé, men det började trevande.<br />
Vid den första hemmamatchen i Örnsköldsvik<br />
mot Timrå kom det bara 1200-1300 åskådare. Kil larna<br />
sa ”aldrig mer Ö-vik”, enligt Hasse Andersson.<br />
Men sedan har organisationen kring Icebreakers funnit<br />
en vinnande strategi, som bland annat går ut på<br />
att inte spela i orter som redan är bortskämda med ishockey<br />
på toppnivå.<br />
Namnkunniga spelare må vara en förutsättning,<br />
men det krävs även annat för att lyckas.<br />
Vad gör Icebreakers så framgångsrikt?<br />
os-straffen det bästa <strong>av</strong> allt<br />
Född: 20 juli 1973<br />
Uppväxt: Domsjö, Örnsköldsvik<br />
Bor: Stockholm<br />
Meriter: Bland mycket annat två Stanley<br />
Cup-troféer, två VM-guld, två OS-guld<br />
Senast lästa bok: ”Aldrig fucka upp” <strong>av</strong><br />
Jens Lapidus<br />
Senast sedda film: Knockout, ”den där<br />
bedrövliga med Michael Douglas”<br />
Bästa idrottsliga minne: ”När vi vann<br />
Modo-Cupen med 73:orna”, eller OSstraffen.<br />
Foppas legendariska straff<br />
<strong>av</strong>gjorde finalen och g<strong>av</strong> Sverige OS-guld<br />
1994. +<br />
Varför inte inom fotbollen ...<br />
När blir succén Icebreakers en landsomfattande<br />
liga? Det sannolika svaret är: aldrig.<br />
Att få ihop logistiken och programmet till<br />
två, tre matcher per år kräver redan nu en<br />
stor arbetsinsats. Att få NHL-klubbarna att<br />
släppa sina spelare, om än bara för uppvisningsmatcher,<br />
hade inte varit möjligt utan<br />
det grundmurade förtroende som många <strong>av</strong><br />
klubbarna har för Icebreakers, något som<br />
stiftelsen har Peters pappa Kent att tacka för,<br />
enligt presschefen Hasse Anderssson.<br />
Och marknaden för uppvisningshockey lär<br />
dessutom inte vara omättlig.<br />
– Det kanske är bra att vi inte har konkurrens,<br />
säger Peter Forsberg.<br />
Kanske större chans att initiativet ger<br />
ringar på vattnet inom andra sporter, som<br />
fotboll. Folkkära fotbollsspelare finns det gott<br />
om, bland annat i Malmö.<br />
Zå det Zå. +<br />
– Vi har en bra organisation och allt är proffsigt<br />
uppstyrt. Det är ett tajt schema när vi åker på turné,<br />
men det måste det vara, säger Foppa och hävdar att<br />
det tydliga upplägget är bra för alla inblandade.<br />
– Autografer skriver vi när tid är <strong>av</strong>satt för det, och<br />
banketter och andra aktiviteter hålls alltid enligt planeringen.<br />
Att spelarna trivs och har kul råder det inget tvivel<br />
om. Här får de en möjlighet att träffas under lättsamma<br />
former.<br />
– Vi har en del unga spelare på väg in i laget, som<br />
Magnus Pääjärvi-Svensson och Jacob Markström. Vi<br />
vinner oftast, men vi möter förstås inte de bästa lagen.<br />
Det finns inga negativa sidor <strong>av</strong> det här och jag<br />
tror att vi alla, mer och mer för varje år, tycker om att<br />
göra det här. Nicklas Bäckström har sagt att det här<br />
vill han hålla på med så länge han kan stå på ett par<br />
skridskor. Vi kanske kan titta tillbaka om 50 år och<br />
säga att det där startade vi, säger Foppa.<br />
Vet hur mycket familjerna kämpar<br />
Ni har nu fördelat bidrag från stiftelsen för 3,5<br />
miljoner kronor. På vilket sätt gör dessa miljoner<br />
skillnad?<br />
– Min mamma jobbade som sjuksköterska och tog<br />
hand om muskelsjuka barn, så jag vet hur mycket de<br />
här familjerna kämpar, hur mycket föräldrarna kan<br />
tvingas lägga ut och hur mycket kärlek de måste ge.<br />
En del som har sökt och fått bidrag har till och med<br />
gått i samma skola som Markus och jag.<br />
Vill du själv ha barn?<br />
– Absolut.<br />
Peter Forsberg har nått en utsiktspunkt i livet som<br />
är ytterst få förunnat. Han har fått uppleva ekonomiskt<br />
oberoende och mött närmast gränslös uppskattning<br />
för det han gör.<br />
Har det någon gång slagit dig att du faktiskt<br />
nått ända fram, i vissa <strong>av</strong>seenden så långt det över<br />
huvud taget är möjligt?<br />
– Nej, jag har aldrig sett det så. Jag vill alltid framåt,<br />
och det gäller nu också. Hockey ligger allt mer bakom<br />
mig, men nu är det andra delar som gäller, säger han.
I hockeyns ställe finns nu engagemang i ett flygbolag,<br />
i båtindustrin, i den egna golfbanan och i planer<br />
på ett hotell.<br />
Hinner du fokusera på allt du är inblandad i?<br />
– Det är oerhört intressant att vara med på allt det<br />
här, det är sånt som jag kan tala om hur länge som<br />
helst. Och så har jag en tjej som pluggar på Handels i<br />
Stockholm, säger han.<br />
Med det senare låter han mig ana att ett vanligt<br />
sam talsämne runt middagsbordet är – affärer.<br />
Kan du tänka dig att bli föreläsare?<br />
– Nej, men i helgen var jag faktiskt med på några<br />
grejer med ÅF och Olympiska kommittén, på Solvalla<br />
och på Bosön. Allt jag drar in från sånt här skänker<br />
jag till Icebreakers, annars skulle jag känna stor press.<br />
Nu får det gå som det går, säger han.<br />
Miljoner kronor i månadslön<br />
Under sin tid som proffs i NHL-laget Colorado Avalanche,<br />
med vilka Peter Forsberg vann Stanley Cup<br />
och utsågs till ligans mest värdefulla spelare, tjänade<br />
han i runda tal miljoner kronor i månaden.<br />
Kan man bli less på det glamourösa livet som<br />
proffs?<br />
– Ja, visst. Vi nådde minst semifinal under fem sex<br />
säsonger, så det blev långa säsonger. Det var samma<br />
rutiner inför varje match. Hade vi bortamatch så tränade<br />
vi på förmiddagen dagen före. Klockan två tog<br />
vi flyget. Vi bodde alltid på de finaste hotellen och vi<br />
kunde äta vad vi ville. Men att man snart hade en<br />
”Just Just den familjära<br />
känslan är vik viktig tig<br />
Fika!<br />
Norlandias café Stenkällan har öppet<br />
varannan onsdag. En oas och mötesplats där alla<br />
kan umgås och träffas.<br />
Välkommen till oss på Stenkällevägen 52.<br />
Roland, pensionerad kyltekniker och servicechef, har tagit<br />
över cafévärdsjobbet. Under åtta år arbetade han dygnet runt<br />
som assistent för sin hustru. Med <strong>av</strong>lastning från två<br />
assistenter har Roland nu möjlighet att lägga sin energi<br />
på café Stenkällan, Lundaknake och mötet med gästerna.<br />
Läs mer om Rolands historia:<br />
www.personligassistans.se/roland<br />
vik ”<br />
Norlandia Care Personlig Assistans - en del <strong>av</strong> Frösunda<br />
match fanns hela tiden med i bakhuvudet. Man förberedde<br />
sig alltid genom att dricka vatten och äta<br />
rätt. Klockan tio på kvällen skulle vi vara tillbaka på<br />
hotellet och halv elva skulle vi sova. Men visst hade vi<br />
skoj också. Och allting blev lättare <strong>av</strong> att vi oftast<br />
vann matcherna.<br />
Foppa och lagkamraterna åkte ett privatflyg till<br />
bortamatcherna.<br />
Många och långa fl ygresor<br />
Att spela datorspel på 10 000 meters höjd, på väg<br />
till nästa match med sina proffskompisar, låter<br />
som en pojkdröm för många. Kan man tröttna på<br />
det?<br />
– Ja, visst, vi hade långa resor. Närmsta bortamatch<br />
var två timmars flygresa från Denver.<br />
Kan man bli uttråkad <strong>av</strong> ständiga hyllningar?<br />
– Nej.<br />
Kan man bli uttråkad<br />
<strong>av</strong> att vara omåttligt populär<br />
bland tjejer?<br />
– Nej, jag tror att alla<br />
mår bra <strong>av</strong> uppmärksamhet<br />
och smicker.<br />
Peter Forsberg har skadat<br />
sig vid flera tillfällen<br />
under karriären, och opererats<br />
mer än 20 gånger.<br />
När Foppa spräckte<br />
mjälten i maj 2001 var han<br />
><br />
Intervjun<br />
Dyr tröja. Icebreakers signerar<br />
och auktionerar ut sina tröjor. Just<br />
den här gick för 37 000 kr.<br />
Träna att bo själv.<br />
Häggviks skolinternat i Sollentuna erbjuder unga vuxna mellan<br />
20-23 år, med måttlig till lindrig utvecklingsstörning inom<br />
autismspektrum/ADHD, vuxenträning i väntan på eget boende.<br />
Här får man tillgång till en egen lägenhet om ett rum och kök<br />
och personalstöd från söndag till fredag.<br />
Syftet med träningsboendet är att förbereda sig socialt och<br />
praktiskt inför vuxenlivet i <strong>av</strong>vaktan på eget boende i hemkommunen.<br />
För vidare information och blanketter gå in på vår<br />
hemsida www.haggviksskolinternat.se.<br />
Träning i självständigt boende<br />
2<br />
Du är välkommen att ringa<br />
Ingrid Magnusson på 08-517 07 127<br />
www.haggviksskolinternat<br />
# 6, 2010 FÖRÄLDRAKRAFT 29
Peter<br />
Forsberg<br />
”JAG<br />
TITTAR<br />
HELLRE<br />
PÅ FOT-<br />
BOLL.”<br />
> mycket illa däran, och fick känna på hur det är att vara<br />
utlämnad till andras kunnande och yrkesskicklighet.<br />
– När jag vaknade upp förklarade de att de hade<br />
tagit bort min ”spleen”. Jag förstod bara att de hade<br />
tagit bort ett organ, men inte vilket, och det var en<br />
märklig känsla, säger han.<br />
Har du någonsin behövt be någon om hjälp?<br />
– Ja, råd och hjälp har jag fått, bland annat <strong>av</strong> pappa<br />
som även varit min tränare. Jag har alltid haft en bra<br />
relation till mina bästa kompisar. Dem har jag rätt ofta<br />
frågat om hjälp, när jag bodde i USA talade jag med<br />
dem dagligen, ofta i bilen på väg till träningar. Jag tror<br />
det är bra att ha kontakter med gamla vänner.<br />
Längtar du tillbaka till ishockeyn?<br />
– Nej, ser jag en hockeymatch på teve så känner jag<br />
inte att jag själv vill spela. Och jag tittar hellre på fotboll.<br />
När Foppa gett <strong>Föräldrakraft</strong> den tid vi bett om<br />
skyndar han iväg till en lunch med några vänner.<br />
30 FÖRÄLDRAKRAFT # 6, 2010<br />
En känsla <strong>av</strong> att ha glömt något<br />
Med en känsla <strong>av</strong> att ha glömt något väsentligt tar jag<br />
mina första steg mot den väldiga parkeringsplatsen<br />
utanför arenan. Månne är det den kalla vinden från<br />
Bottenh<strong>av</strong>et som väcker mig och får mig att inse att<br />
känslan är befogad och att jag just begått ett fatalt<br />
misstag. Jag har intervjuat en <strong>av</strong> Sveriges största och<br />
mest folkkära idrottsprofiler utan att hålla mitt löfte,<br />
att be om ett par autografer åt mina två sporttokiga<br />
söner, sju och elva år.<br />
Jag slänger mig in i bilen, kör tillbaka till arenaentrén<br />
och springer in via glasdörrarna till den stora<br />
välkomsthallen. Där finns fortfarande, efter nära två<br />
timmar, Hasse Andersson.<br />
Men ingen Foppa.<br />
Jag förklarar varför jag plötsligt blivit så angelägen.<br />
Lisa Börjegren, snart 17, drömmer om<br />
att bli radiopratare och går nu på det andra<br />
<strong>av</strong> tre år på gymnasiet i Nolaskolan i<br />
Örnsköldsvik.<br />
Lisa, som sitter i rullstol och har assistans,<br />
och hennes familj i Domsjö utanför<br />
Örnsköldsvik har tagit emot stipendier<br />
från Hockeyproffsens stiftelse<br />
vid två tillfällen.<br />
Det första var när hennes pappa fyllde<br />
50 år.<br />
– Vi fick pengar till en utlandsresa för<br />
hela familjen. Vi var i Playa del Ingles på<br />
Gran Canaria i en vecka.<br />
Lisa har två syskon och familjeresan<br />
blev ett skönt och uppskattat uppbrott<br />
från vardagsbestyren.<br />
– Det var mysigt, skönt och roligt, säger<br />
Lisa.<br />
Den andra gången gick pengarna till<br />
en kortare utflykt för enbart henne.<br />
– Det var nu i somras och det var jag<br />
själv som kom med förslaget att söka stipendiet,<br />
jag åkte till en festival med mina<br />
kompisar, onsdag till söndag.<br />
Festivalen Peace & Love hade flera ar-<br />
tister i Lisas smak, bland andra Robyn<br />
och Familjen.<br />
– Vi bodde i tält i ”lugna campingen”.<br />
De två resorna kännetecknar ett allt<br />
vanligare typ <strong>av</strong> stöd från Hockeyproffsens<br />
stiftelse.<br />
Initiativet förvånade mamma Gudrun<br />
Det var inte utan förvåning som Gudrun<br />
Forsberg tog emot beskedet att sonen Peter ville<br />
starta Hockeyproffsens stiftelse redan 2001.<br />
-– Jag visste att Peter ville ge något tillbaka,<br />
och hoppades att han också skulle göra det. Men<br />
att han skulle göra det redan då, det hade jag nog<br />
inte tänkt. Han var så ung då. Jag tyckte det var<br />
jättebra.<br />
Gudrun är sjuksköterska och har varit<br />
verksam på barn<strong>av</strong>delningen på Örnsköldsviks<br />
sjukhus.<br />
– Jag vet vad som kan hända och hur sådana<br />
här sjukdomar kan drabba hela familjer, även<br />
ekonomiskt, säger hon. +<br />
– Aj då, det är klart att du måste ha autografer, annars<br />
får du väl inte komma hem! Testa Mamma Mia,<br />
han skulle dit och äta med några kompisar, tipsar han.<br />
Restaurangen lär vara en <strong>av</strong> Ö-viks mest besökta<br />
plats vid det klockslag jag motvilligt och pliktskyldigt<br />
stiger in. När jag skannat varje gäst och passerat varje<br />
bord utom ett stort runt, allra längst in i ett <strong>av</strong> restaurangens<br />
hörn, ser jag en skjortrygg och en frisyr som<br />
känns bekant.<br />
Runt bordet sitter sju åtta killar, jag hinner tänka<br />
att de kanske väntat någon kvart eller två på Foppa,<br />
men att det knappast förvånat dem och att de säkert<br />
funnit sig i det.<br />
Nu ser de fram emot en trevlig lunch, som får ta<br />
den tid den tar.<br />
Jag förklarar mitt ärende, och Foppa skriver med<br />
ett leende på läpparna. +<br />
Pengarna räckte till en utlandsresa för hela familjen<br />
Utanför Nolaskolan. Lisa Börjegren går i samma skola som Peter Forsberg och<br />
Markus Näslund varit elever i. FOTO: MIKAEL NYBERG<br />
– Vi har börjat dela ut allt mer bidrag<br />
till upplevelser, det kan handla om resor<br />
eller om att någon vill ha en handikappanpassad<br />
fyrhjuling, säger presschefen<br />
och styrelseledamoten Hasse Andersson.<br />
+
Annika gör yoga tillgänglig för fler<br />
<strong>Föräldrakraft</strong> ”K-märker” Annika<br />
Met säs yoga på Eriksdalsbadet, en<br />
verksamhet som väl omnar fler.<br />
EriksdalsbadEt, stockholm.<br />
För att få kännedom om Annika Metsäs<br />
yoga-verksamhet vill det till att man<br />
redan är gäst på Eriksdalsbadet i Stockholm.<br />
Eller har tur.<br />
Marknadsföringen begränsar sig till<br />
några A4-affischer på badets anslagst<strong>av</strong>lor.<br />
Och rubriken Senioryoga är lite missvisande<br />
– även om det är mestadels äldre<br />
som hittat till verksamheten så passar den<br />
för betydligt fler grupper. Det visar bland<br />
annat Åsa Llinares Norlins medverkan.<br />
– Jag såg lappen <strong>av</strong> en händelse när<br />
jag kom hit för att skälla ut min<br />
son som inte hade kommit hem<br />
i tid, säger hon.<br />
Åsa Llinares Norlin har testat<br />
på yoga tidigare, men då har det<br />
inte fungerat.<br />
– Dels ingår ofta <strong>av</strong>ancerade<br />
rörelser, man står på händer och<br />
så, dels utgår man från att man<br />
står upp, och kan balansera. Och allt görs<br />
i högt tempo, säger hon.<br />
Rätt tempo och rörelser<br />
Annat är det under Annika Metsäs ledning.<br />
Med rätt tempo, rörelser som vänder<br />
sig till en bredare publik, och enkla<br />
hjälpmedel som, i Åsas fall, en tegelstensliknande<br />
kudde som kompenserar för<br />
hennes ena, kortare arm, utövas yoga på<br />
ett sätt som den växande gruppen <strong>av</strong> deltagare<br />
uppskattar.<br />
– Vi hade rekord i antalet besökare förra<br />
onsdagen, då var vi tio stycken. I början<br />
var vi bara två tre personer, säger Annika,<br />
som är tacksam över att ledningen på<br />
Eriksdalsbadet gett henne grönt ljus.<br />
”De är helt fantastiska<br />
och får<br />
mig att känna<br />
mig betydelsefull<br />
som instruktör”<br />
Annika Metsä,<br />
yogainstruktör<br />
– Gruppen är ju inte så<br />
stor, det handlar nog mer om<br />
en service, goodwill, än om<br />
pengar, säger hon.<br />
Tack vare att intresset växer<br />
och besökarna är lojala och återkommer,<br />
har Annika i två omgångar fått lov att<br />
förlänga verksamheten.<br />
– Vi startade vecka 37 och skulle hålla<br />
på till vecka 40. Sedan fick vi förlänga till<br />
vecka 44 och nu har jag precis fått klartecken<br />
att hålla på till vecka 47, säger hon.<br />
Veckans timme<br />
När veckans yoga-timme snart drar igång<br />
ska hon meddela den goda nyheten.<br />
– De har sagt att de ska demonstrera<br />
för att få fortsätta. De är helt fantastiska<br />
och får mig att känna mig betydelsefull<br />
som instruktör, säger Annika.<br />
Yoga i andra former finns även på<br />
Eriksdalsbadet.<br />
Anpassade träningslokaler inte tillräckligt<br />
Viktigt att det även finns<br />
instruktörer som vill och<br />
kan anpassa aktiviteter.<br />
Annika Metsä yoga-grupp<br />
är ett lysande exempel på<br />
en verksamhet som vänder<br />
sig till en bredare publik.<br />
– Det gäller att man inte<br />
nöjer sig med att anpassa<br />
lokalen, och det är nu vad<br />
Stockholms stad försöker<br />
ändra på med sina gruppaktiviteter,<br />
säger Linda<br />
Junker, projektledare för<br />
Livsstilsprojektet, som ”har<br />
på känn” att den här typen<br />
<strong>av</strong> verksamheter blir<br />
vanligare.<br />
– När jag 2006 började<br />
titta närmare på vad som<br />
hindrar och underlättar<br />
fysisk aktivitet för personer<br />
med funktionsnedsättningar<br />
kände jag mig nästan lite<br />
konstig, frågan var så<br />
orörd. Det hade då gjorts<br />
en hel del i USA, men inte<br />
här. Idag är det annorlunda.<br />
Nu finns det två doktorand-<br />
Vill du K-märka?<br />
Känner du till någon person, något initiativ, företeelse<br />
eller annat som bör lyftas med ett Föräldra-K, hör<br />
<strong>av</strong> dig till redaktionen, info@faktapress.se<br />
Populär instuktör. Annika Metsä i yoga-lokaeln i Eriksdalsbadet.<br />
projekt på gång, ett som<br />
vänder sig till äldre personer,<br />
ett till barn och ungdomar.<br />
– Det visar att det nu<br />
finns forskargrupper som<br />
intresserar sig för de här<br />
mjuka värdena, säger Linda<br />
Junker.<br />
– Jag tror att rapporten<br />
Onödig ohälsa satte ljuset<br />
på att det finns mycket att<br />
göra för den här gruppen,<br />
på värdet <strong>av</strong> ökad mängd<br />
fysisk aktivitet, minskad<br />
Men Annika såg att dessa grupper inte<br />
vände sig till alla.<br />
– Yoga handlar om att öka kroppskännedomen,<br />
och här utgår vi från väldigt<br />
enkla ställningar, säger Annika.<br />
Underskattar deltagarna<br />
Deltagarna har ofta visat sig klara mer än<br />
vad Annika väntat sig.<br />
– Jag har underskattat den här gruppen,<br />
de orkar mer än vad jag trott, det är<br />
härligt att se, säger Annika.<br />
Om det kommer tio personer i rullstol<br />
nästa vecka, skulle du klara att leda<br />
en sådan grupp?<br />
– Då skulle jag behöva lite tid att tänka<br />
till, men jag tror att jag skulle klara det.<br />
Det finns alltid något för alla, yogan har så<br />
många olika positioner, säger Annika. +<br />
Annika Metsä instruerar<br />
Åsa Llinares Norlin.<br />
övervikt och ökad social<br />
samvaro, säger Linda<br />
Junker. +<br />
# 6, 2010 FÖRÄLDRAKRAFT 31
Från lägsta till<br />
högsta b yg<br />
Uppdelningen har ökat i svenska skolor.<br />
Men forskningen talar för att inkludering är positivt för alla elever<br />
och för kunskapsutvecklingen. Två <strong>av</strong> Sveriges mest<br />
framgångsrika grundskolor visar att alla<br />
elever kan lyckas, om de får rätt stöd direkt i klassrummet.<br />
På Örsundsbroskolan har förändringen startat inifrån. På Nossebro<br />
skola tog ledningen de första initiativen. Gemensamt för båda är<br />
dock att de har eldsjälar med mod att våga bryta<br />
mot traditioner – och envishet att aldrig ge upp.<br />
Vad innebär inkludering?<br />
Alla elever, även de som är i behov<br />
<strong>av</strong> särskilt stöd, ska vara delaktiga<br />
i skolans vanliga miljöer. /Låt stå!<br />
32 FÖRÄLDRAKRAFT # 6, 2010
Hela Hela vägen. vägen. Ylva Ylva Frädén Frädén och och<br />
Maud Maud Larsson Larsson är lärarna lärarna som som<br />
följer barnens läs- och skrivutveckling<br />
från förskoleklass och<br />
genom hela grundskolan.<br />
Goda utsikter. Inga problem att<br />
komma vidare till gymnasiet för<br />
eleverna på Nossebro skola.<br />
Örsundsbroskolan<br />
Nossebro skola<br />
Skolan<br />
Sverigekartan<br />
Med goda exempel för din skola<br />
”Den stora<br />
hemligheten<br />
är att<br />
vi tar reda<br />
på vad<br />
varje enskilt<br />
barn<br />
kan ha för<br />
svårigheter,<br />
vare<br />
sig det är<br />
ordförråd,<br />
grammatik,språkljud<br />
eller<br />
något annat.”<br />
På följande sidor: Örsundsbroskolan förebygger problem | Tidig upptäckt prioriteras | Nossebro skolas väg från<br />
underkänt till väl godkänt | Skolchefen även socialchef | Allt fler kräver sin rätt | Skola med egen BO | Uppdelningen<br />
<strong>av</strong> elever får underkänt | Tuff kamp trots fina utmärkelser<br />
# 6, 2010 FÖRÄLDRAKRAFT 33
Skolan som tar itu<br />
med problemen<br />
– innan eleven<br />
råkar illa ut<br />
En skola som upptäcker problemen redan innan<br />
eleven själv gör det, anpassar undervisningen och<br />
sedan följer upp eleven under hela skoltiden.<br />
Örsundsbroskolan har bevisat att det går.<br />
Text: Valter Bengtsson<br />
valter.bengtsson@faktapress.se<br />
L<br />
ärare, logopeder och föräldrar<br />
– alla har de velat<br />
hylla Örsundsbroskolans<br />
satsning på tidig hjälp<br />
mot läs- och skrivsvårigheter.<br />
Skolan nominerades från flera håll till<br />
Bertil Hults pris, för dess arbete med att<br />
förebygga och möta läs- och skrivsvårigheter.<br />
Och till slut beslöt juryn att utse<br />
skolan till vinnare.<br />
Hela skolan, med sina 460 elever från<br />
förskoleklass till och med årskurs 9, har<br />
haft glädje <strong>av</strong> det framgångsrika arbetet.<br />
Litet samhälle<br />
Örsundsbro är ett litet samhälle någon<br />
mil från Enköping. Och skolan ser ut<br />
som vilken landsbygdsskola som helst.<br />
Men nu har några eldsjälar inom dess<br />
väggar lyckats sätta Örsundsbro på kartan.<br />
Allt fler upptäcker att man här har<br />
kommit på något nytt och spännande när<br />
det gäller att lindra läs- och skrivsvårigheter.<br />
Det hela började för tio år sedan när<br />
spe cialpedagogen Catharina Tjernberg<br />
och logopeden Ingrid Wikström startade<br />
34 FÖRÄLDRAKRAFT # 6, 2010<br />
en systematisk screening <strong>av</strong> språklig<br />
med vetenhet hos förskoleklassens elever.<br />
– Det innebar att skolan tidigt kunde<br />
fånga upp elever, som kanske flera år senare<br />
annars skulle visa sig ha dyslexi, säger<br />
rektor Thomas Tollsner.<br />
Insatser på lekfullt sätt<br />
Att upptäcka svårigheter innan barnen<br />
själva gör det är viktigt, menar Catharina<br />
Tjernberg. Då kan man sätta in insatser<br />
på ett lekfullt sätt, före motgångar som<br />
försämrar självförtroendet.<br />
– Annars dröjer det ofta till årskurs 3<br />
eller 4 innan skolan förstår att man måste<br />
ta itu med det och då har självkänslan fått<br />
många törnar, säger Lena Landelius.<br />
Screeningen siktar in sig på läs- och<br />
skrivfrågor, men indirekt fångar man<br />
även upp andra svårigheter. Olika typer<br />
<strong>av</strong> behov blir synliga.<br />
– Det är viktigt att ha en helhetsbild <strong>av</strong><br />
barnet. Andra problem kan göra läs- och<br />
skrivsvårigheter osynliga. Om ett barn<br />
har adhd kanske man inte upptäcker att<br />
där också finns läs- och skrivsvårigheter.<br />
Många gånger kan det finnas flera olika<br />
svårigheter. På skolan måste man hjälpas<br />
åt för att ge optimal hjälp.<br />
Tidig screening har blivit ett allt vanligare<br />
önskemål. Dyslexiorganisationer<br />
krä ver det, liksom många skolpolitiker<br />
runt om i landet.<br />
Örsundsbroskolan är pionjärer på området.<br />
Trots att man inte har haft några färdiga<br />
modeller att utgå från har skolan haft<br />
stor framgång. En förklaring är troligen att<br />
skolans specialpedagog bedrivit forskning<br />
parallellt med det praktiska arbetet.<br />
– Min forskning är kopplad till det<br />
praktiska arbetet i klassrummet, berättar<br />
Catharina.<br />
Snabb feedback<br />
En positiv effekt är att lärarna har fått<br />
snabb feedback på sitt arbete, från Catharina<br />
som kollega och forskare. Hela skolan<br />
har fått draghjälp <strong>av</strong> forskningen.<br />
– De reflekterande samtalen mellan pedagogerna<br />
på skolan är så häftiga. När<br />
Catharina sätter ord på det hon sett i klassrummen<br />
får vi en helt ny dimension. Det<br />
ger oss en uppfattning om att vi är på rätt<br />
väg. Annars finns det inte så mycket forskning<br />
som är direkt kopplad till den dagliga<br />
verksamheten, säger Thomas Tollsner.<br />
På så sätt har hela skolan engagerats.<br />
Det har också gjort det möjligt att identi-
fiera framgångsfaktorerna. Till exempel<br />
praxisalfabetet.<br />
Praxisalfabetet har sitt ursprung i<br />
Eng land, och går ut på att ljud, bild och<br />
bokst<strong>av</strong> kopplas ihop.<br />
Praxisalfabetet andvänds tidigt<br />
I förskoleklasserna börjar man tidigt använda<br />
praxisalfabetets olika ljud, parallellt<br />
med vanliga lekar med rim, ramsor,<br />
rytm och musik.<br />
– Vi introducerar ett eller två praxisljud<br />
varje vecka och ofta har vi väldigt roligt<br />
när vi gör det, berättar förskollärare<br />
Maud Larsson.<br />
När <strong>Föräldrakraft</strong> hälsar på i skolan i<br />
början <strong>av</strong> november har man nyligen blivit<br />
klar med screeningen <strong>av</strong> årets förskoleklasselever.<br />
– Barnen tycker det är väldigt spännande<br />
att bli uppmärksammade och få<br />
möjlighet att prata om olika saker, säger<br />
Maud Larsson.<br />
Man brukar tidigt kunna känna åt vilket<br />
håll det går och se vilka som behöver<br />
stöd. Program med individuella insatser<br />
upprättas. I en barngrupp på 20–26 barn<br />
brukar det vara 3–6 som får lite extra<br />
stöd.<br />
– Stödet är integrerat i barngruppen<br />
och kommer alla till godo. Det är bra för<br />
alla, men nödvändigt för vissa, säger<br />
Catha rina Tjernberg.<br />
– Det är viktigt att alla är delaktiga och<br />
att stödet ges i ett socialt sammanhang.<br />
Kanske sänker man nivån på sagoläsningen<br />
något, eller arbetar mer med bilder.<br />
Målet är att ”individanpassa inom<br />
gruppens ram”. Och allt med skolans befintliga<br />
resurser.<br />
Några år senare kan skolan se resultatet.<br />
Av de cirka tio procent som i förskoleklass<br />
bedömts behöva stöd återstår i<br />
årskurs 5 kanske 2–3 procent med läs-<br />
och skrivsvårigheter.<br />
– Men även dessa klarar sig ofta utmärkt<br />
i skolarbetet med kompensatoriska<br />
hjälpmedel, säger Mikael Back, klasslärare<br />
i årskurs 5.<br />
Ständig uppföljning<br />
Under hela skoltiden sker en uppföljning.<br />
Många som ”fallit utanför” i en första<br />
screening visar sig senare vara ikapp. Det<br />
är följden <strong>av</strong> den systematiska träningen<br />
med praxisalfabet etcetera, menar lärarna.<br />
– Den stora hemligheten är att vi tar<br />
reda på vad varje enskilt barn kan ha för<br />
Skolan<br />
Fyra hörnstenar i<br />
Örsundsbroskolans satsning<br />
1. Alla barn ”screenas” i förebyggande<br />
syfte redan i förskoleklass.<br />
2. De som behöver extra hjälp får<br />
insatser redan från förskoleklass<br />
och följs sedan upp under hela<br />
grundskolan.<br />
3. Nästan alla insatser ges i<br />
klassrummet tillsammans med hela<br />
elevgruppen för att alla ska vara<br />
delaktiga.<br />
4. Specialpedagogen utför praktisk<br />
forskning mitt i verksamheten<br />
och lärarna får ständig feedback.<br />
”Stödet är<br />
integrerat<br />
i gruppen. Det<br />
är bra för alla<br />
och nödvändigt<br />
för vissa.”<br />
Prisat lag. De belönas med Bertil Hults pris för arbetet med läs- och skrivfrågor på Örsundsbroskolan. Från vänster<br />
Catharina Tjernberg (specialpedagog), Maud Larsson (förskolelärare), Thomas Tollsner (rektor), Mikael Back (klasslärare åk<br />
5), Ylva Frädén (klasslärare åk 1-3) och Lena Landelius (klasslärare åk 1-3).<br />
svårigheter, vare sig det är ordförråd,<br />
grammatik, språkljud eller något annat –<br />
och att vi sedan kopplar det till insatser,<br />
säger Catharina.<br />
– På den här skolan har alla nu blivit så<br />
otroligt medvetna om betydelsen. Många<br />
som faller utanför i förskoleklass spottar<br />
upp sig och blir duktiga läsare redan i<br />
årskurs 1, säger Lena Landelius.<br />
Ofta mycket positiva<br />
Föräldrarna är oftast mycket positiva.<br />
Screening används heller aldrig för att gradera<br />
barnens förmågor utan bara som ett<br />
stöd för att hitta rätt modell för inlärning.<br />
– Vi berättar kanske att vi ser problem<br />
med barnets förmåga att rimma, och tipsar<br />
om att det kan vara bra att öva lite extra<br />
på rim därhemma, säger Maud<br />
Larsson.<br />
Men kan inte föräldrarna bli oroliga<br />
och bekymrade?<br />
– Vi har enbart mött positiva reaktioner.<br />
Ofta kommer det fram att någon <strong>av</strong><br />
föräldrarna själv har dyslexi men inte fått<br />
någon hjälp och klassats som dum i skolan,<br />
säger Maud Larsson.<br />
– Samarbetet med föräldrarna är så<br />
viktigt, säger Lena Landelius.<br />
# 6, 2010 FÖRÄLDRAKRAFT 35<br />
>
”Det är ett<br />
viktigt redskap,<br />
men det finns<br />
ingen ’easy fix’,<br />
det är aldrig en<br />
enda sak som<br />
<strong>av</strong>gör.”<br />
Lena Landelius betonar att man lyfter<br />
fram det som barnet är bra på. Till exempel<br />
kan barn som har läs- och skrivsvårigheter<br />
vara mycket verbala.<br />
– Vi ser till att barnen får lyckas, så att<br />
de även orkar ta itu med det som är svårt.<br />
Praxisalfabetet har många lärare känt<br />
tveksamhet inför, trots att det är väl beprövat<br />
i England och används <strong>av</strong> många logopeder<br />
för barn som har svårt att uttala ljud.<br />
– Jag tyckte också att det kändes bakvänt<br />
först, men såg ändå en fördel med<br />
det. Det visade sig snart vara suveränt,<br />
även för de barn som inte hade svårigheter.<br />
Nu har vi använt det i tre år, berättar<br />
Ylva Fränden.<br />
– Många upplever att det kan vara nästan<br />
hopplöst att hjälpa vissa barn komma<br />
ihåg ljud. Man river sitt hår, inget hjälper!<br />
Men när man plötsligt får en bild <strong>av</strong> hur<br />
det låter blir det också möjligt att koppla<br />
det till en bokst<strong>av</strong>, säger Lena Landelius.<br />
Testade i egna klassen<br />
Hon testade praxisalfabetet i sin egen<br />
klass och fick samtidigt möjlighet att göra<br />
ett utvecklingsarbete i Skolverkets regi.<br />
I februari i år presenterade hon resultatet<br />
vid en skolkonferens i Stockholm. Ingen<br />
annan skola i landet har använt praxisal-<br />
På Lidingö, 22 minuter från Stockholms central<br />
Hos oss får elever med Asperger<br />
syndrom och autism en anpassad<br />
gymnasieutbildning.<br />
Tydlighet, tolerans och trivsel är våra<br />
ledord för att skapa en god arbetsmiljö.<br />
Ansökan sker via gymnasieantagningen<br />
senast den 24 februari 2011.<br />
Kontakta oss gärna för ett personligt<br />
möte eller studiebesök!<br />
Anna Huovinen, rektor.<br />
Tel: 08-656 27 42<br />
Mobil: 070-456 33 74<br />
E-post: anna@lunaskolan.se<br />
36 FÖRÄLDRAKRAFT # 6, 2010<br />
fabetet så brett, men plötsligt får Lena<br />
Landelius massor <strong>av</strong> intresserade förfrågningar<br />
från skolor runt om i landet.<br />
Praxisalfabetet är ett <strong>av</strong> de verktyg<br />
som gör det möjligt att göra hela klassen<br />
delaktig i stödinsatserna.<br />
– Det är en stor vinst även för mellanbarnen.<br />
Tack vare att alla använder alfabetet<br />
får vi en gemensam grund. Alla kan<br />
samarbeta, alla kan fråga den som sitter<br />
på stolen bredvid.<br />
Aldrig en enda sak som <strong>av</strong>gör<br />
– Det är ett viktigt redskap, men det finns<br />
ingen ”easy fix”, det är aldrig en enda sak<br />
som <strong>av</strong>gör, säger Mikael Back.<br />
Helena Turesson, bitr. rektor.<br />
Tel: 08-656 27 56<br />
Mobil: 070-882 80 10<br />
E-post: helena.turesson@lunaskolan.se<br />
www.lunaskolan.se/gymnasium<br />
– Man behöver en hel arsenal med metoder<br />
för att kunna få med alla variationer.<br />
Vår gemensamma bas är att vi har en<br />
stor medvetenhet. Den som är bäst på att<br />
läsa kanske inte är den som har bäst idéer,<br />
säger Mikael Back.<br />
Små bärbara datorer<br />
I arsenalen ingår även tekniska hjälpmedel<br />
som små bärbara datorer, rättst<strong>av</strong>ningsprogram<br />
som St<strong>av</strong>a Rex och Spell Right,<br />
Daisyspelare – och inte minst ett fullt utrustat<br />
folkbibliotek, där allt material som<br />
behövs kan beställas i inläst form.<br />
– Det är viktigt för inkluderingen att<br />
även andra elever, också de duktigaste läsarna,<br />
ibland använder inläst material. Det<br />
får inte vara något konstigt med att man<br />
läser via Daisyspelare, säger Mikael Back.<br />
Han tycker att ”teknikutvecklingen<br />
har varit en lisa för eleverna” och hoppas<br />
att skolan snart kan ha fler bärbara datorer<br />
och läspennor.<br />
Internt på skolan pratar man mycket<br />
om ”Språkbron”. Bakom namnet döljer<br />
sig de två eldsjälarna som drog igång hela<br />
satsningen – Catharina Tjernberg som<br />
specialpedagog och Ingrid Wikström som<br />
logoped. Allt med en vision om att jobba<br />
förebyggande och att inkludera alla.<br />
UTBILDNINGAR<br />
• Estetiskt program med bild- och formi<strong>nr</strong>iktning.<br />
• Samhällsvetenskapligt program med<br />
samhällsvetenskaplig i<strong>nr</strong>iktning.<br />
• Introduktionsprogram, för elever som<br />
inte är behöriga för gymnasieskolans<br />
nationella program.<br />
Besöksadress<br />
Kottl<strong>av</strong>ägen 116<br />
181 41 Lidingö<br />
Tel: 08-767 05 50<br />
föraldrakraft10.indd 1 2010-11-22 13:56:28
Visionen har gått i uppfyllelse och nu<br />
kan Catharina Tjernberg konstatera att<br />
många elever med dyslexi går vidare till<br />
gymnasieskolor med både MVG och stipendier<br />
som synliga bevis på framgången.<br />
Ett system för arbetet<br />
Har då Örsundsbroskolan lyckats lösa alla<br />
problem? Skolan har i alla fall ett system<br />
för hur man ska arbeta. Ett system<br />
som gillas <strong>av</strong> både ledning, lärare, elever<br />
och föräldrar. Och experthjälp vid behov.<br />
Men det finns fortfarande utmaningar.<br />
– Alla som har läs- och skrivsvårigheter<br />
är inte likadana. Det krävs hela tiden<br />
nya metoder för att lära och redovisa.<br />
Det är viktigt att alla är medvetna om att<br />
det behövs olika sätt, säger Mikael Back.<br />
Allt handlar om att låta eleven lyckas<br />
menar lärarna. Frågan är när elever på<br />
andra skolor får samma möjlighet.<br />
Lärarna på Örsundsbroskolan menar<br />
också att initiativet måste komma från<br />
nyfikna lärare och eldsjälar. Det tror inte<br />
på direktiv från skolkansliet.<br />
– Men i princip kan alla skolor göra<br />
som vi. Tyvärr är det många skolor som<br />
inte har någon logoped. Samtidigt kan<br />
andra skolor dra nytta <strong>av</strong> det arbete vi<br />
har gjort. +<br />
Placeringsansvarig<br />
Pierre Selim<br />
Tfn direkt: 08-768 44 47<br />
Mobil: 070-766 27 15<br />
p.selim@enigmaomsorg.se<br />
Marcusskolan<br />
– Många upplever<br />
att det kan vara<br />
omöjligt att hjälpa<br />
barn att komma ihåg<br />
ljud, säger Lena<br />
Landelius som menar<br />
att praxisalfabetet är<br />
lösningen.<br />
En grundsärskola för elever med Autism.<br />
Vi kan också erbjuda fritidshem, korttidshem och boende.<br />
Marcusskolan präglas <strong>av</strong>:<br />
Initiativtagare. Catharina<br />
Tjernberg är specialpedagogen<br />
som tillsammans med<br />
skolans logoped påbörjade<br />
arbetet för tio år sedan.<br />
• Tydlig struktur<br />
• Personlig pedagogik<br />
• Hög personaltäthet<br />
• Arbete mot ökad självständighet<br />
Skolan<br />
Vi finns i nya och fräscha lokaler i Spånga<br />
Du är hjärtligt välkommen att ta kontakt för mer information.<br />
Teknikutvecklingen<br />
har varit en lisa för<br />
eleverna, säger<br />
Mikael Back, och<br />
lyfter bland annat<br />
fram datorprogram<br />
som St<strong>av</strong>aRex.<br />
Från start. Screening<br />
i förskoleklass gör det<br />
möjligt<br />
att hjälpa<br />
elever<br />
som<br />
skulle få<br />
problem<br />
snare, säger<br />
rektor Thomas<br />
Tollsner.<br />
www.enigmaomsorg.se<br />
# 6, 2010 FÖRÄLDRAKRAFT 37
Nossebro skola gick från<br />
ris till ros på tre år<br />
Näst sämst i Sverige. De öppna jämförelserna blev en<br />
kalldusch för Nossebro skola. ”Det var en fruktansvärd<br />
situation när eleverna inte kom vidare till gymnasiet”,<br />
säger Johanna Lundén. Tre år senare blev 100<br />
procent <strong>av</strong> eleverna godkända.<br />
D<br />
et är skolans ansvar att<br />
eleverna lyckas i klassrummet,<br />
anser Johanna<br />
som både är specialpedagog<br />
och rektor för särskolan<br />
inom Nossebro skola.<br />
– Vi har själva valt att jobba på skolan<br />
och kan aldrig skylla på eleverna, föräldrarna<br />
eller bristande läxtid. Vi måste<br />
prova nya åtgärder igen och igen, tills<br />
det blir rätt. Det är vi som måste anpassa<br />
oss, säger hon.<br />
Hur var det möjligt att förvandla<br />
Nosse bro skola från <strong>av</strong>skräckande exempel<br />
till föredöme?<br />
38 FÖRÄLDRAKRAFT # 6, 2010<br />
Det <strong>av</strong>görande beslutet var att stänga<br />
alla grupper som g<strong>av</strong> stöd vid sidan om<br />
den vanliga undervisningen. Heldagsskolan,<br />
smågrupperna och den speciella<br />
mattegruppen – allt <strong>av</strong>vecklades.<br />
Istället skulle alla få hjälp direkt i<br />
klassrummet.<br />
Två lärare samtidigt<br />
De separata grupperna var dyra. Med den<br />
nya fördelningen <strong>av</strong> resurser har man ofta<br />
två lärare samtidigt i klassrummet.<br />
− Vi omfördelar efter hand. Alla elever<br />
är allas elever. Alla ska vara inkluderade,<br />
alla ska lyckas i klassrummet.<br />
På väg mot gymnasiet? Från Nossebro skola var steget tidigare långt till<br />
gymnasiet. Nu är framtidsutsikterna för skolans elever mycket goda.<br />
Det har varit en omvälvande förändring.<br />
Men tanken bakom den är varken<br />
ny eller revolutionerande. Enligt Johanna<br />
Lundén har man bara följt den moderna<br />
forskningen. Sådant man lär sig på utbildningen<br />
<strong>av</strong> specialpedagoger.<br />
− Vi har läst oerhört mycket om vad<br />
forskningen säger och diskuterat tillsammans.<br />
Vi har lärt oss att inte utvärdera<br />
eleven, utan att utvärdera insatsen. Det<br />
finns så mycket gammalt i väggarna, men<br />
det finns också mycket aktuell svensk<br />
forskning.<br />
Till grund för plan<br />
Aktuella böcker <strong>av</strong> skolprofiler som Lars<br />
H Gustafsson, Eva Hjörne, Bengt Persson<br />
och Birgitta Kimber har legat till grund<br />
för Nossebro skolas egen handlingsplan.<br />
Johanna Lundén har sammanställt det<br />
viktigaste i böckerna och forskningen till<br />
häften.<br />
I korthet: Alla mår bra <strong>av</strong> gott bemötande<br />
och struktur. Inkludering leder till<br />
delaktighet och tillgänglighet.<br />
Skolan försöker nu anpassa undervisningen<br />
till alla, även till de duktigaste<br />
eleverna. Med extra lärare i klassrummet<br />
kan även de duktigaste få utmaningar.<br />
− Istället för att plocka ut några elever<br />
som behöver mer hjälp kan de extra resurserna<br />
komma alla till godo.<br />
Det handlar inte om att alla elever ska<br />
nå samma mål på samma tid. För dem<br />
som behöver extra tid hittar man fler träningspass.<br />
Och de som är särskilt duktiga<br />
får chans till fördjupning.<br />
− Motivationen hos våra elever har<br />
ökat markant. Vi pratar mycker om hur<br />
man kan göra för att lyckas, säger Jo hanna<br />
Lundén.<br />
En förälder sa:<br />
”Jag var utplockad. Jag<br />
vill inte att ni plockar ut<br />
mitt barn.” Nu går<br />
eleven i nian och har<br />
godkänt i alla ämnen.
Undersökningar visar att i stort sett alla<br />
elever i nian vill lyckas bättre i skolan.<br />
Markant är också den täta kontakten<br />
med föräldrarna. Nu nöjer man sig inte<br />
med utvecklingssamtal en gång per termin.<br />
När så behövs blir det möten med<br />
föräldrarna varje vecka eller till och med<br />
varje dag.<br />
– Det hänger på oss i skolan att det blir<br />
ett bra samarbete. Vår utgångspunkt är<br />
att ”Lisas” föräldrar alltid är hennes bästa<br />
föräldrar. Vi ser många vinster med att ha<br />
bra relationer och har därför många olika<br />
typer <strong>av</strong> möten.<br />
– För elever som inte ”går på räls” kan vi<br />
ha möten dagligen eller en gång per vecka,<br />
för att se hur veckan har varit. Då går vi<br />
igenom schemat med färger i rött, gult och<br />
grönt, som ger en tydlig bild <strong>av</strong> hur veckan<br />
varit. Och vi kan tillsammans med föräldrarna<br />
se att det blir grönare och grönare.<br />
Alla ska lyckas<br />
Efter framgångar med årskurserna 6-9<br />
har nu hela grundskolan i Essunga kommun<br />
samma mål – att alla elever ska lyckas<br />
i klassrummet.<br />
– Vi började här på högstadiet eftersom<br />
vi hade så makalöst dåliga resultat<br />
när de öppna jämförelserna kom 2007.<br />
250<br />
200<br />
150<br />
100<br />
50<br />
0<br />
2007 2008 2009 2010<br />
Titta gärna på oss. ”Vår skola är ett gott exempel på att man kan lyckas och vi vill gärna sprida våra erfarenheter”,<br />
säger Bosse Johansson som är både skolchef och socialchef i Essunga kommun. Och specialpedagog Johanna Lundén<br />
är glad för att skolan fick fria händer att genomföra förändringarna.<br />
Det var en kalldusch och vi blev tvungna<br />
att göra något radikalt. Eleverna trivdes<br />
men vi hade inte fokus på kunskap och<br />
eleverna kom inte vidare. Det var en<br />
fruktansvärd situation för många när de<br />
inte kom in på gymnasiet. Vi hade massor<br />
<strong>av</strong> akutlösningar i slutet <strong>av</strong> terminen<br />
och individuella programmet svällde.<br />
Många fick gå flera år extra för att komma<br />
ikapp. Och de elever som blev utplockade<br />
från klassrummet, för att få extra<br />
stöd, missade mycket <strong>av</strong> den ordinarie<br />
lärarens kompetens och missade dessutom<br />
de duktiga eleverna som drog.<br />
Hur kunde det bli så illa?<br />
– Vi hade mycket fokus på skolans värdegrund,<br />
men hade inte förstått hur lågt<br />
vi låg kunskapsmässigt. Idag, när vi har så<br />
”När vi har<br />
så god<br />
inkludering på<br />
skolan får vi<br />
värdegrunden<br />
Meritvärde<br />
Godkänd<br />
Nått målen<br />
Skolan<br />
stor inkludering på skolan, får vi värdegrunden<br />
på köpet. Och ingen blir längre<br />
stämplad som utplockad.<br />
Häpnadsväckande<br />
Förändringen är häpnadsväckande. 2007<br />
var Nossebro näst sämst i hela landet, enligt<br />
de öppna jämförelserna. Då hade bara<br />
76 procent <strong>av</strong> eleverna behörighet till<br />
gym nasiet. I år var det 100 procent.<br />
Samma ledning, samma lärare och<br />
samma resurser – ändå var det möjligt att<br />
gå från sämst till föredöme på tre år.<br />
– Vi känner inte till att någon annan<br />
har gjort på det här sättet. Men det är alls<br />
inga konstigheter. Vi har sett över resurserna<br />
och använt dem på annat sätt.<br />
Människorna har förändrats. Alla ville<br />
göra något, ingen ville vara sämst i Sverige.<br />
När tanken hade väckts om förändring<br />
blev allt självklart.<br />
Skolinspektionen uppmärksammade<br />
vänd ningen tidigare i år. ”Det bästa förändringsarbete<br />
vi sett”, var omdömet.<br />
Rektorn, Lasse Björkqvist, utsågs nyligen<br />
till ”Sveriges rektor”.<br />
Inkludering har varit nyckeln. Sär skolan<br />
var tidigare som isolerade öar. Idag<br />
deltar alla särskoleelever i de vanliga klasserna<br />
på Nossebro skola.<br />
på köpet.” ><br />
# 6, 2010 FÖRÄLDRAKRAFT 39
650 elever<br />
i Nossebro skola<br />
n Essunge kommuns skola.<br />
Omfattar alla elever från förskoleklass<br />
till och med årskurs 9.<br />
Antal elever: 650 var<strong>av</strong><br />
20 inom särskolan.<br />
Lärare: 33 heltidstjänster var<strong>av</strong><br />
3 speciallärare och två som<br />
arbetar halvtid som specialpedagoger.<br />
n Essunge kommun i Västra<br />
Götaland har 6000 invånare.<br />
– Nu får särskoleeleverna automatiskt<br />
inbjudningar till kalas och fotbollsträning,<br />
precis som alla andra. Inkludering<br />
istället för separata grupper handlar om<br />
människosyn, att vi alla är lika värda och<br />
att vi lär <strong>av</strong> varandras olikheter. Vi har<br />
fått en makalöst god stämning i nian.<br />
När förändringsvinden började blåsa<br />
ifrågasatte många varför vissa elever<br />
plockades ut och inte fick komma med i<br />
gemenskapen.<br />
– När frågan väl var väckt blev det en<br />
självklarhet att ändra på detta, säger<br />
Johan na Lundén.<br />
Ifrågasatte utplockningen<br />
Elever ifrågasatte själva utplockningen.<br />
Någon ville vara med sina fotbollskompisar<br />
i den vanliga klassen.<br />
– Det var lätt att se vinster med inkludering.<br />
För eleverna kunde det handla<br />
om att få vara med fotbollskompisarna<br />
och en större gemenskap.<br />
Men många talar om hur viktigt det<br />
är att slå vakt om särskolan?<br />
– Även om man går i vanlig klass kan<br />
man följa särskolans läroplan. Allt handlar<br />
om individen. Nya läroplaner liksom<br />
tidigare läroplan har intentionen att vi<br />
ska se till allas lika värde.<br />
Men den generella tendensen är väl<br />
den motsatta – ökad uppdelning?<br />
– Jag önskar att alla valde inkludering,<br />
för jag tror att det ger ett bättre framtida<br />
samhälle.<br />
Är Sverige på fel väg?<br />
– Det är ofta den bild man får men det<br />
görs oerhört mycket på skolorna, även om<br />
förutsättningarna inte alltid är de bästa.<br />
För att inkludering inte ska stanna vid<br />
vackra ord krävs en aktiv ledning.<br />
– Det är viktigt att det finns en grupp på<br />
skolan som drar och som finns till för sam<br />
40 FÖRÄLDRAKRAFT # 6, 2010<br />
Egen handbok. Nossebro skola har skapat en egen handbok för framgångsrik skola. Nu står<br />
kommuner, skolor och myndigheter på kö för studiebesök. Därför planerar Johanna Lundén en<br />
hel konferensdag i mars 2011 om skolans förändringsprocess.<br />
tal, så att lärarna inte lämnas ensamma.<br />
Bå de ledning och specialpedagoger måste<br />
var med och dra, säger Johanna Lundén.<br />
Johanna Lundén kom direkt från lärarutbildningen<br />
till Nossebro skola år 2005.<br />
Trots sina nyvunna kunskaper om inkludering<br />
började hon med att starta en separat<br />
grupp för elever i behov <strong>av</strong> stöd.<br />
– Utanförskapet var det enda som band<br />
samman eleverna i gruppen. Jag kunde inte<br />
se några fördelar med det. Den lilla<br />
gruppen befäste utanförskapet, eleverna<br />
nådde inte målen. Det fanns inget positivt.<br />
– Det kunde inte vara rätt att göra så.<br />
Eleverna ville vara normala. Att bli utplockad<br />
var förödande för självkänslan<br />
och för hur kompisarna såg på dem. De<br />
ville gömma sig, det blev svårare för dem<br />
att vara med i gemenskap.<br />
Kunde göra det bättre<br />
– Det var mitt första jobb, men snart insåg<br />
jag att man kunde göra det så mycket<br />
bättre om man inte jobbade med en<br />
grupp vid sidan om.<br />
När man studerar till specialpedagog<br />
översköljs man <strong>av</strong> forskning, men ute i<br />
arbetslivet faller man lätt in i traditionella<br />
metoder. Så blev det även för Johanna.<br />
Men efter ett år i Nossebro bröt skolan<br />
mot traditioner och valde inkludering.<br />
– Det är så himla roligt med dialogen<br />
med eleverna, föräldrarna, lärarna. Drivkraften<br />
är att se alla lyckas i skolan. Att få<br />
se eleverna gå ut nian med flaggan i topp.<br />
Jag lär mig hela tiden hur mycket som<br />
helst.<br />
Radikal förändring<br />
Hur gör man i praktiken för att genomföra<br />
en så radikal förändring?<br />
Nossebro skola stängde alla grupper<br />
vid sidan om och la resurserna på att ha<br />
extra lärare i klassrummen.<br />
Det blev en förändring som eleverna<br />
märkte tydligt – lärarna såg dem, hjälpte<br />
dem och uppmuntrade dem. Eleverna gick<br />
hem och var nöjda. Man började prata om<br />
det positiva som hände i klassrummen.<br />
Lärare som ville ha det kunde begära<br />
extra resurser i klassrummet och elever<br />
kunde få extra träningspass.<br />
Idag är det ovanligt att föräldrar klagar<br />
över bristande stöd. När en elev riske<br />
Skolans fem<br />
framgångsfaktorer<br />
1. Välj inkludering. Våga ta steget<br />
att stänga specialgrupperna.<br />
2. Se över resurserna.<br />
3. Stenkoll på alla enskilda elever.<br />
4. Det är skolans ansvar att<br />
eleverna lyckas i klassrummet.<br />
5. Basera arbetet på aktuell<br />
forskning.
ar att inte nå sitt mål skickar skolan ett<br />
brev till föräldrarna, som oftast tackar ja<br />
till extra hjälp. Det kan handla om läxläsning<br />
under eller efter skoltid, sommarskola,<br />
höstlovsskola, påsklovsskola. Det<br />
kan också handla om bättre struktur,<br />
kanske en egen kom ihåg-lapp om vad<br />
eleven ska jobba med.<br />
För att nå 100 procent måluppfyllelse<br />
måste man hitta individuella lösningar<br />
och kompensatoriska hjälpmedel. Man<br />
kan lyssna på boken istället för att läsa<br />
den, ha förlängd provtid, uppläst prov,<br />
egen dator för att ta några exempel.<br />
Kan bli nödvändigt<br />
Ibland kan det ändå bli nödvändigt att<br />
plocka ut en elev under en begränsad tid.<br />
Det handlar om att se individen.<br />
– Men det är ovanligt och vi gör det då<br />
med en tydlig plan. Eleven är med på vissa<br />
lektioner och lotsas in för att skapa<br />
trygghet, säger Johanna Lundén.<br />
Resurserna då? Att det är en god investering<br />
i långa loppet är man övertygad<br />
om på skolan. Men även kortsiktigt har<br />
det gått ihop.<br />
– Vi kan aldrig säga nej till en elev. Vi<br />
måste hitta sätt som fungerar långsiktigt.<br />
Elever med stor social problematik ska inte<br />
”Det är<br />
så himla<br />
roligt<br />
med<br />
dialogen<br />
med<br />
elever<br />
och föräldrar.Drivkraften<br />
är att<br />
se alla<br />
lyckas i<br />
skolan.”<br />
heller gå i någon särskild grupp – där måste<br />
man istället jobba extra med relationer<br />
och täta möten för att se att det fungerar.<br />
Skolan har fördelen <strong>av</strong> att ha en egen<br />
elevhälsa, som gör det möjligt att reagera<br />
snabbt.<br />
– Om man kan ha direktkontakt behöver<br />
man inte gå in när eleven misslyckats<br />
eller när det är maximalt med problem<br />
som motiverar extra hjälp.<br />
Hur mycket hänger på eldsjälar?<br />
– I början var det viktigt men nu är<br />
mycket inbyggt och vi har nya traditioner.<br />
Men arbetet blir aldrig klart utan<br />
måste hela tiden utvecklas.<br />
– Det var häftigt att kommunledningen<br />
g<strong>av</strong> oss fria händer och vår skol- och<br />
socialchef Bosse Svensson betydde oerhört<br />
mycket.<br />
Hur duktiga som helst<br />
– Lärarna har också varit hur duktiga som<br />
helst. Jag fascineras <strong>av</strong> att äldre lärare köper<br />
det nya arbetssättet. Vi har nästan helt<br />
och hållet samma lärare nu som tidigare.<br />
Vilken roll spelade föräldrarna?<br />
– Vi hade en förälder som själv hade<br />
varit utplockad och som sa: ”Jag vill inte<br />
att ni plockar ut mitt barn.” Nu går eleven<br />
i nian och har godkänt i alla ämnen. +<br />
Välkommen till<br />
Vi tar emot barn<br />
med särskilda behov.<br />
Individanpassad<br />
helhetsplan utifrån<br />
den antroposofi ska<br />
människosynen.<br />
Elevhem 3-18 år.<br />
Korttidshem 3-13 år.<br />
Förskola/särskola 1-10 år.<br />
Vi fi nns i Järna i Sörmland.<br />
Telefon: 08-551 700 34<br />
Mejl: info@morapark.se<br />
www.morapark.se<br />
Skolan<br />
Skol- och socialchef<br />
en och samma person<br />
Nossebros skolchef, Bo Svensson,<br />
är också socialchef. Han ser ett<br />
tydligt samband: om eleverna<br />
lyckas i skolan förebygger man<br />
sociala problem.<br />
– Vår skola är ett gott exempel<br />
på att man kan lyckas och vi vill<br />
gärna sprida våra erfarenheter. Vi<br />
tar inte bort särskolan men eleven<br />
är så mycket som möjligt i vanliga<br />
skolan. Separata grupper är inte<br />
billigt och resurserna kan användas<br />
för fler. Vi hade tre heldagsskolor<br />
som kostade mycket, de<br />
resurserna överförde vi till vanliga<br />
skolan. Många andra har också<br />
dyra speciallösningar.<br />
– Vi har förbättrat resultatet utan<br />
att öka kostnaderna och lärarna<br />
har inte heller fått ökad arbetsbelastning.<br />
Samtidigt har skolan<br />
gjort besparingar, som en följd <strong>av</strong><br />
finanskrisen, framförallt under<br />
2009. Då tvingades vi stryka<br />
elevassistenterna ur budgeten, för<br />
att kunna behålla lärarna, säger Bo<br />
Svensson. +<br />
JORIELSKOLAN i Älvsjö<br />
Vi har till hösten 2011 ett fåtal lediga<br />
platser på Jorielskolan.<br />
Jorielskolan är en skola för elever med CPoch<br />
andra neurologiska diagnoser, som tar<br />
emot elever f.o.m. förskolan t.o.m. åk 10.<br />
Vi följer såväl grund-, grundsär-, som<br />
träningsskolans läroplaner.<br />
Den konduktiva pedagogiken genomsyrar elevernas<br />
skoldag. En pedagog och en konduktor har gemensamt<br />
ansvar för varje klass. En arbetsterapeut, en sjukgymnast<br />
och en logoped fi nns dessutom knuten till varje klass.<br />
Läs mer på www.pysslingen.se och välj pysslingenhet<br />
Jorielskolan. Kontakta Janos Abonyi telefon 08-46 46 632<br />
eller på mail janos.abonyi@pysslingen.se<br />
# 6, 2010 FÖRÄLDRAKRAFT 41
Skoltorget<br />
Gymnasieskolan för<br />
dig med rörelsehinder!<br />
Riksgymnasiet i Stockholm ger dig<br />
individuellt anpassad undervisning<br />
och stöd. Habiliteringen finns i samma<br />
lokaler som skolan. Om du inte har<br />
möjlighet att bo hemma under studietiden<br />
finns elevhem på gång<strong>av</strong>stånd<br />
från skolan.<br />
Sista ansökningsdatum 2011-01-15.<br />
För mer information: www.rg.nu/skh<br />
eller kontakta rektor Ann-Sofie Rosenqvist,<br />
08-508 426 70, e-post: ann-sofie.rosenqvist<br />
@stockholm.se<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
42 FÖRÄLDRAKRAFT # 6, 2010<br />
Waldorfskola på lantbruk<br />
för elever med särskilda behov<br />
Tobiasskolan är en resursskola som erbjuder<br />
barn och ungdomar en lugn<br />
och överblickbar miljö.<br />
Vi tillhandahåller extra resurser för<br />
eleverna i form <strong>av</strong> högre personaltäthet<br />
samt terapeutiska insatser i en<br />
lantlig och vacker ekologisk miljö.<br />
Tobiasskolan har tillstånd att bedriva<br />
grundskoleverksamhet, särskola och<br />
gymnasiesärskola.<br />
www.tobiasskolan.se 0303 22 20 18<br />
ÖREBRO LÄNS LANDSTING<br />
<br />
<br />
<br />
Vi vänder oss till personer<br />
med funktionsnedsättning.<br />
Vi anordnar även yrkesutbildningar<br />
inom området.<br />
www.fellingsbro.fhsk.se<br />
tel: 0581-89 100<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
riksgymn skärholmen modul fk1006.indd 4 2010-11-24 14.39
Tecken Tecken<br />
Kort Kort Kort Kort<br />
NN ÄÄ SS TT AA N N FF YY RR AA HH UU NN DD RR A A OO RR D D<br />
I T R E T T O N K A T E G O R I E R<br />
Hatten Förlag<br />
n y<br />
n yy<br />
En idéburen friskola från förskoleklass<br />
t.o.m årskurs 9 med fritidshem.<br />
Välutbildad och engagerad personal.<br />
Små grupper med hög lärartäthet.<br />
Nya Broskolan är belägen centralt och har närhet<br />
till goda kommunikationer med T-bana, bussar och<br />
tåg.<br />
Vi tar in elever i alla årskurser.<br />
Skolan är belägen i en unik engelsk park med rik<br />
natur, lekplats, basket, fotbollsplan, sim- och idrottshall.<br />
Skolan erbjuder en kreativ inlärningsmiljö med ny<br />
teknik, och datorer med internetuppkoppling, kameror och<br />
filmkameror med möjlighet till redigering. Utåtriktade<br />
aktiviteter studiebesök, gäster, kultur m.m.<br />
Skolan är öppen för alla.<br />
Anmälningsblankett finns på eller kan beställas<br />
via<br />
hemsida: www.nyabroskolan.se<br />
e-mail: info@nyabroskolan.se<br />
telefon/sms 0735-109736<br />
Lärare, vikariat och teckenspråkslärare<br />
Vi söker en lärare, gärna teckenspråksutbildad, som vill arbeta<br />
i ett ambitiöst, kreativt och skapande klimat. Grundskollärarutbildning<br />
1-9, svenska, matematik (heltid)<br />
Vi söker även en teckenspråkslärare (timanställning)<br />
Nya Broskolan Tel 0735-109736<br />
Stora Mans väg 06 0735-071321<br />
125 59 Älvsjö<br />
info@nyabroskolan.se<br />
se vidare arbetsformedlingen.se<br />
Bara<br />
i Örebro<br />
Riksgymnasier för elever med dövhet,<br />
hörselnedsättning, dövblindhet samt<br />
gr<strong>av</strong> språkstörning.<br />
Titta på www.orebro.se/riksgymnasier.rgd-rgh<br />
RGD – Riksgymnasiet för döva • RGH – Riksgymnasiet för hörselskadade<br />
# 6, 2010 FÖRÄLDRAKRAFT 43
När skolan inte löser problemen.<br />
Anmälningar om brister i särskilt stöd fortsätter öka.<br />
6 frågor<br />
– Anmälningarna ökar i alla kategorier,<br />
säger Ann-Marie Begler. När det gäller anmälningar<br />
om särskilt stöd har vi fram till<br />
oktober fått in cirka 450 anmälningar. Det<br />
kan jämföras med 2009 då vi totalt fick<br />
331 anmälningar om särskilt stöd.<br />
Vet ni vad ökningen beror på?<br />
1<br />
– Jag tror att en orsak är att Skol-<br />
inspektionen har blivit mer känd och att<br />
elever och föräldrar har förtroende för<br />
att vi kan hjälpa dem. Det är också så att<br />
skolfrågor uppmärksammas mycket i<br />
den offentliga debatten och i medier, vilket<br />
säkert bidrar till en ökad medvetenhet<br />
om vad man kan kräva <strong>av</strong> skolan. Vi<br />
har också gjort det möjligt att göra anmälan<br />
över webben, vilket säkert har påverkat.<br />
Hur klarar ni handläggningsti-<br />
2<br />
till Skolinspektionens<br />
generaldirektör<br />
Ann-Marie Begler.<br />
derna? – Vi gör vad vi kan för att<br />
inte handläggningstiderna ska öka. Vårt<br />
mål är att utredningarna ska vara klara<br />
44 FÖRÄLDRAKRAFT # 6, 2010<br />
inom fem månader och eventuella kr<strong>av</strong><br />
ska ha riktats mot skolorna under den tiden.<br />
Av anmälningarna vi fått in och fattat<br />
beslut om i år så klarar vi just nu den<br />
gränsen i 4 <strong>av</strong> 5 ärenden.<br />
Vad blir resultatet <strong>av</strong> anmäl-<br />
3<br />
ningarna? – Nära 70 procent ut-<br />
reder vi och fattar beslut om. Vi riktar<br />
kritik i ungefär en fjärdedel <strong>av</strong> dessa<br />
ärenden. Resten utreder vi inte. En vanlig<br />
anledning är att anmälan gäller brister<br />
som ännu inte uppstått eller att anmälaren<br />
tar tillbaka sin anmälan.<br />
Vad bör man tänka på när man<br />
4<br />
Särskolan riktar sig till elever i hela<br />
Stockholmregionen.<br />
Snäckbackens särskola har en tvåspråkig profil<br />
– talad svenska och teckenspråk. Vi är till för alla<br />
elever som har behov <strong>av</strong> en tvåspråkig miljö för<br />
att utveckla kunskaper och vara i relation med<br />
andra.<br />
Särskolan riktar sig även till elever med dövblindhet.<br />
Snäckbacken ligger centralt i ett tätbebyggt<br />
område som heter Edsberg med närhet till affärer<br />
och annan samhällservice samt fina skog och<br />
naturområden. Vi har stora luftiga lokaler som är<br />
tillgänglighetsanpassade för elever med olika<br />
funktionsnedsättningar.<br />
funderar på att anmäla en skola<br />
till er? – Innan man gör en anmälan är<br />
det viktigt att den som är ansvarig för<br />
skolan fått möjlighet att rätta till sådant<br />
som blivit fel. Ofta är det också ett enklare<br />
och snabbare sätt att få hjälp. I första<br />
hand bör man vända sig till rektorn, som<br />
är den som ska se till att eleverna får det<br />
stöd de behöver och som tar beslut om<br />
olika åtgärder. I andra hand till förvaltningschefen<br />
eller skolans styrelse. Men<br />
om problemen inte rättas till kan man<br />
göra en anmälan till oss.<br />
En särskola med teckenspråksprofil i Sollentuna<br />
Har fullt upp – Ann-Marie Begler.<br />
Blir det ännu fler anmälningar<br />
5 när nya skollagen börjar gälla i<br />
juli 2011? Elevers och föräldrars rättigheter<br />
skärps ju på flera sätt. – Det är<br />
svårt att svara på i nuläget. Det beror på<br />
hur bra skolorna är på att leva upp till<br />
kr<strong>av</strong>en som ställs.<br />
Vad vill du rekommendera sko-<br />
6<br />
lorna och deras huvudmän att<br />
göra för att komma till rätta med problemen?<br />
– Lös skolans grunduppdrag.<br />
Ge alla elever förutsättningar och möjligheter<br />
att nå minst godkänt. Att det är<br />
möjligt visar inte minst de skolor som<br />
faktiskt klarar det. Gemensamt för dessa<br />
skolor är att de lyckas fokusera på lärarens<br />
profession.<br />
– En <strong>av</strong> de viktigaste förutsättningarna<br />
för att alla elever ska kunna utveckla sitt<br />
lärande och nå högre resultat är att lärarna<br />
har höga förväntningar på dem och<br />
ger dem det stöd de behöver, säger Ann-<br />
Marie Begler. +<br />
Snäckbacken<br />
Vi har spännande rum som drama/rörelse, språkverkstad,<br />
vattenlek, ateljé, hemkunskap och<br />
upplevelserum. Gården utmanar till lek och<br />
lärande genom en mängd lekredskap och spännande<br />
miljöer. Här arbetar engagerade lärare och<br />
pedagogiska resurser.<br />
Vi har eget kök där vår kock lagar god och näringsriktig<br />
mat.<br />
Snäckbacken har skolbarnomsorg (fritids).<br />
Välkomna att kontakta oss!<br />
Telefon 08-754 44 34
Nya lagar, nya metoder<br />
”Kräv mer – nu!”<br />
De nya lagarna gör att vi måste arbeta<br />
mer aktivt med tillgängligheten, säger<br />
Cat rin Tufves son, teknisk FoU-sam ordnare<br />
på SPSM, Specialpeda go giska skolmyndigheten.<br />
Vad tycker du är viktigast för att<br />
skapa en tillgänglig skola?<br />
– Att man utgår ifrån eleverna och deras<br />
behov! Skolan måste vara tillgänglig<br />
både fysiskt och pedagogiskt för att elever<br />
ska känna delaktighet, och kunna delta på<br />
ett likvärdigt sätt. Jag tror även att det<br />
handlar om en inställning till frågan, ser<br />
man det som ett problem eller möjlighet?<br />
Kan du ge några exempel på konkreta<br />
åtgärder för att snabbt förbättra<br />
tillgängligheten?<br />
– Det är just här jag tror vi har ett <strong>av</strong><br />
de stora problemen, att det finns en önskan<br />
om att det måste gå fort att åtgärda<br />
tillgängligheten för det är så mycket annat<br />
som också ska göras i skolan. Och jag<br />
tror att det kanske är därför som vi inte<br />
lyckas. Man måste sätta sig in i vad tillgänglighet<br />
är för något, speciellt i en miljö<br />
som skolan. +<br />
Ökar takten<br />
– Catrin<br />
Tufvesson.<br />
Funderar du på att söka till<br />
specialskola?<br />
Då är det tid att kontakta våra statliga<br />
specialskolor med lärmiljöer för elever<br />
som behöver alternativ.<br />
Läs hela<br />
intervjun på<br />
foraldrakraft.se<br />
Ekeskolan är för elever med synnedsättning och ytterligare<br />
funktionsnedsättning. Hällsboskolan är för elever<br />
med gr<strong>av</strong> språkstörning. Åsbackaskolan är för elever<br />
med medfödd dövblindhet och med hörselnedsättning<br />
i kom bination med utvecklingsstörning.<br />
Våra regionala specialskolor finns för elever med<br />
hörselnedsättningar: Manillaskolan i Stockholm,<br />
Kristinaskolan i Härnösand, Birgittaskolan i Örebro,<br />
Vänerskolan i Vänersborg och Östervångsskolan i Lund.<br />
Kontakta oss för mer information om val <strong>av</strong><br />
grundskola eller boka tid för besök på telefon<br />
010-473 50 00 eller via www.spsm.se<br />
Senaste ansökningsdag är 15/1 2011.<br />
www.spsm.se<br />
Gästföreläsningar våren 2011<br />
Neuropsykiatri - senaste rönen<br />
Självskadebeteenden och mentalisering<br />
28 mars 2011<br />
Föreläsningen kommer att ge dig<br />
fördjupad kunskap om ADHD,<br />
Aspergers syndrom, Tourette, Tvångoch<br />
självskadebeteende.<br />
Innehåll<br />
• Baskunskap om självskadebeteende<br />
• Medicinering och dess verkan<br />
• Nya pedagogiska tips och idéer<br />
Niklas Borell är överläkare och<br />
specialist vid BUP i Skärholmen och<br />
SLL sydväst. Han har bred kunskap<br />
om att arbete med patienter med<br />
självskadebeteenden från sin<br />
öppenvårdsverksamhet och<br />
akut-tjänstgöring.<br />
För hela vårens utbildningsutbud se hemsidan<br />
För mer info och anmälan:<br />
www.enigmaeducation.se<br />
www.info@enigmaomsorg.se<br />
08-768 20 26<br />
Vi ser våra elever<br />
som oslipade diamanter.<br />
Vår vision är ”Genom glädje, trygghet<br />
och förståelse utvecklas vi”.<br />
Glädje måste finnas i vardagen för<br />
att skapa trivsel. Trygghet är en<br />
förutsättning för att lyckas och vi<br />
arbetar med elevens självkänsla<br />
och självbild. Förståelse för sin<br />
funktionsnedsättning och andras<br />
gör att eleverna bemöter varandra<br />
med förtroende och respekt.<br />
Svedenskolan är både en grundskola<br />
och en särskola för elever<br />
med autism och Aspergers syndrom<br />
där vi välkomnar elever redan från<br />
sex år eftersom vi vet att ju tidigare<br />
ett barn med autism får en individuellt<br />
anpassad utbildning desto<br />
snabbare blir utvecklingen. Ansökan<br />
om plats på skolan hämtar du på<br />
www.svedenskolan.se.<br />
Hantera känslor och sexualitet<br />
För personer inom Autismspektrat<br />
18-19 april 2011<br />
Tvådagars föreläsning om hur man<br />
kan hantera känslor och<br />
humörssvängningar, öka förståelsen<br />
och utveckla strategier för att<br />
förbättra sexuella färdigheter.<br />
Innehåll<br />
• Pubertet och sexuell mognad<br />
• Empati och känslomässig<br />
kommunikation<br />
• Intimitet - missförstånd och gränser<br />
Isabelle Hénault är känd forskare,<br />
sexolog och psykolog från Kanada.<br />
Hon har utvecklat ett relations-<br />
och sexual-undervisningsprogram<br />
och arbetar med att öka förståelsen<br />
för sexualitet hos personer med<br />
Autism och Aspergers syndrom.<br />
www.enigmaeducation.se<br />
Särskild pedagogik för elever med särskilda behov.<br />
2 Du är välkommen att ringa<br />
Gun-Marie Wicksén på 08-517 07 201<br />
www.svedenskolan.se<br />
# 6, 2010 FÖRÄLDRAKRAFT 45
Läs om Friskolan med egen barnombudsman<br />
Pysslingombudet: www.pysslingen.se<br />
På bild: Anita Wåhlin, ”PyssO” eller Pysslingsombud<br />
V<br />
arför har Pysslingen ett<br />
eget barnombud?<br />
– Vi är flera som har<br />
drivit frågan om ett<br />
kompromisslöst fokus<br />
på barns bästa. Frågan<br />
kom upp år 2006 när det kom många nya<br />
lagar om särskilt stöd, likabehandling<br />
och kränkningar.<br />
Nu skärps skollagen ytterligare, vilken<br />
betydelse får det?<br />
– Barnens bästa kommer ännu mer i<br />
fokus. Bland annat stärks rätten till en<br />
bra elevhälsa. Det blir också möjligt att<br />
överklaga åtgärdsprogram.<br />
Förbyggande åtgärder<br />
Hur jobbar du som Pysslingombud?<br />
– Jag arbetar mest med förebyggande<br />
åtgärder, till exempel utbildning i frågor<br />
om särskilt stöd, likabehandling och<br />
kränkning. Grunden är att ha en noggrann<br />
koll på styrdokument och bestäm-<br />
För ungdomar<br />
med behov <strong>av</strong> stöd<br />
En mycket speciell skola...<br />
Hos oss får alla ungdomar erfarenhet och kunskap<br />
som gör att de utvecklas och blir mer självständiga<br />
i sina liv.<br />
Med tydlig struktur och kognitiva hjälpmedel ger<br />
vi våra ungdomar förutsättning att förstå och klara<br />
sin vardag.<br />
• Livskunskap<br />
• Ilskekontroll<br />
•<br />
Social färdighetsträning<br />
Vi erbjuder undervisning och boende enligt LSS och<br />
har kontinuerligt intag under hela året. Boendet har<br />
verksamhet dygnet runt - året om.<br />
46 FÖRÄLDRAKRAFT # 6, 2010<br />
melser. Man behöver också känna till förordningar,<br />
propositioner och allmänna<br />
råd för hur man ska tolka lagarna.<br />
– Föräldrar och barn kan ringa och få<br />
veta precis vad de har rätt till enligt lag.<br />
Friskolor kritiseras för att tacka nej<br />
till elever med funktionsnedsättningar,<br />
vad är din kommentar till det?<br />
– Jag känner inte igen den bilden.<br />
Friskolor har många barn i behov <strong>av</strong> särskilt<br />
stöd. Barn i behov <strong>av</strong> särskilt stöd<br />
finns i alla våra verksamheter och vi har<br />
även några specialverksamheter, Jorielskolan<br />
är en <strong>av</strong> dem.<br />
Vad är viktigast för föräldrar och<br />
elever att känna till?<br />
– Man ska veta att skolan har ett långtgående<br />
ansvar för att anpassa verksamheten<br />
efter barnets behov och förutsättningar.<br />
Se till att det görs en bra kartläggning<br />
<strong>av</strong> hela skolsituationen. Den kartläggningen<br />
ska barn och föräldrar erbjudas att delta<br />
i. Tillsammans ska man analysera vad<br />
Glädje<br />
Struktur<br />
Motivation<br />
Sociala relationer<br />
www.salbohedskolan.se<br />
man kan göra och därefter upprätta ett åtgärdsprogram<br />
med fokus på vad skolan<br />
ska göra, inte vad elever och föräldrar ska<br />
förändra. Det är grunden.<br />
– Rapporter från Skolverket visar att<br />
skolorna ofta gör en bristfällig kartläggning,<br />
vilket kan leda till fel åtgärder för<br />
barnet. Kartläggningen måste ha med<br />
föräldrarnas och elevens bild och ska<br />
omfatta både organisationsnivå, gruppnivå<br />
och individnivå. Hur skolan organiserar<br />
sig påverkar hur det går för barnet.<br />
Öppen dialog<br />
– Det måste finnas en öppen dialog.<br />
Skolan ska inte vara ensam expert som<br />
talar om för barnet och föräldrarna vad<br />
som ska göras. Det bästa är att göra en<br />
analys <strong>av</strong> möjligheterna tillsammans.<br />
– Skolans arbete för likabehandling<br />
ska synas i en årlig plan som ska vara<br />
känd och tillgänglig för alla. Om barnet<br />
upplever sig kränkt och skolan inte ser till<br />
att det upphör kan man vända sig till<br />
Barn- och Elev ombudet vid Skolin spektionen.<br />
Noll tolerans gäller för all form <strong>av</strong><br />
kränkning. Man kan kräva väldigt mycket<br />
<strong>av</strong> en skola, oftast mycket mer än man<br />
vet. Det gäller att påtala det barnet faktiskt<br />
har rätt till, även om man tror att<br />
man upplevs som besvärlig. +<br />
Intresserad <strong>av</strong> att<br />
arbeta med teater och film?<br />
Då ska du välja vår nya estetiska utbildning på Häggviks Gymnasium.<br />
Det är en nationell utbildning med i<strong>nr</strong>iktning teater<br />
och film. Är du intresserad <strong>av</strong> annat som t.ex. trädgårdsarbete,<br />
matlagning, media eller idrott så har vi utbildningar<br />
även för det. Vi har den specialistkompetens som krävs för<br />
att utbildningen ska bli givande och vara en förberedelse för<br />
vuxenlivet.<br />
Beställ hem skolans broschyr med hjälp <strong>av</strong> kupongen nedan<br />
eller gå in på www.haggviksgymnasium.se.<br />
2<br />
En gymnasiesärskola<br />
Beställ skolans broschyr på telefon 08-517 07 100<br />
eller på www.haggviksgymnasium.se
Uppdelning efter kunskapsnivå<br />
stoppades <strong>av</strong> Skolinspektionen<br />
Centralskolan i Perstorp delade in eleverna efter kunskapsnivå. Men<br />
så får man inte göra. ”Sådan segregering strider mot skollagen”,<br />
konstaterar Skolinspektionen i en rapport.<br />
Uppdelningen hade varit igång under två<br />
års tid när Skolinspektionen upptäckte<br />
den. Då fick skolan en månad på sig att<br />
rätta till förhållandena. Nu är uppdelningen<br />
slopad.<br />
– Det stora felet var att man hade gjort<br />
en fast nivågruppering som inte var flexibel,<br />
säger Litza Aschan, utredare på Skolin<br />
spektionen.<br />
Slog fast på förhand<br />
Klassindelningssystemet innebar, enligt<br />
Skolinspektionen, att man på förhand<br />
slog fast vilka elever som skolan har höga<br />
förväntningar på och vilka som inte förväntas<br />
att lyckas lika bra.<br />
– De svaga vinner inte på uppdelning,<br />
det visar forskningen. Elever kan dra varandra,<br />
säger Lotta Kårlind, enhetschef på<br />
Skolinspektionen.<br />
Mo Gårds verksamhet grundar sig på gällande<br />
lagstiftning inom omsorg, socialtjänst och skola<br />
(främst LSS och SoL). Vi tar vår utgångspunkt i en<br />
humanistisk människosyn där alla människor har<br />
lika värde, möjligheter att utvecklas och samma<br />
grundläggande behov.<br />
Vi har boenden och behandlingsverksamheter på<br />
olika platser i landet, där vi också kan erbjuda anpassade<br />
möjligheter till arbete, sysselsättning och<br />
fritid. Vi erbjuder också vår kompetens på brukarens<br />
Nu har skolan brutit upp klasserna.<br />
Man har hittat nya former för att ge stöd.<br />
Bland annat har en specialpedagog anställts.<br />
Inte alltid <strong>av</strong> ondo<br />
– Vi ser många olika typer <strong>av</strong> uppdelning<br />
och alla är inte <strong>av</strong> ondo, säger Lotta Kårlind.<br />
Det finns även bra lösningar som är<br />
anpassade efter eleven. Skolorna måste<br />
inte sl<strong>av</strong>iskt se till att elever arbetar i samma<br />
klassrum, men om uppdelningen är<br />
omfattande och stadigvarande måste<br />
skolans styrelse besluta om en särskild<br />
undervisningsgrupp. Beslutet kan delegeras<br />
till rektor, men det måste finnas ett<br />
beslut med besvärshänvisning och det<br />
ska kunna överklagas.<br />
Ser ni ofta att det slarvas med beslut<br />
om uppdelning?<br />
Skolan<br />
Mo Gård - Teckenspråk och alternativ kommunikation<br />
Inte okej<br />
Centralskolan i Perstorps<br />
kommun införde ett system för<br />
att dela in eleverna i klasser som<br />
stod i strid med skollagen.<br />
Indelningen gjordes genom att<br />
Centralskolans rektor bestämde<br />
vilka elever som skulle placeras i<br />
”basklass/repetitionsklass” och<br />
vilka som skulle placeras i en<br />
klass som arbetar i ett högre<br />
tempo. Som beslutsunderlag<br />
hade rektorn en bedömning <strong>av</strong><br />
elevens kunskapsnivå gjord <strong>av</strong><br />
elevens tidigare skola.<br />
Källa: Skolinspektionen<br />
– Det kan finnas sådana exempel men<br />
generellt sett har skolorna blivit duktigare.<br />
De senaste tio åren har kr<strong>av</strong>en på skolorna<br />
ökat och kompetensen har förbättrats.<br />
Ändå är det inte alltid så att elever<br />
får tillräckligt stöd.<br />
Har ni intrycket att uppdelningen i<br />
skolorna ökar eller minskar?<br />
– Skolverkets iakttagelser är säkert riktiga.<br />
Enligt våra inspektörer har uppdelningen<br />
ökat i grundskolans senare del,<br />
bland annat i matematik. +<br />
hemort. Detta innebär att vi skräddarsyr tjänsten i<br />
brukarens närmiljö. Denna flexibla insats genomförs<br />
givetvis med samma kr<strong>av</strong> på kompetens och kvalitet<br />
som vid våra andra enheter. Mo Gård erbjuder även<br />
folkhögskola på flera platser i landet samt gymnasiesärskola<br />
och grund- och gymnasieskola på uppdrag.<br />
Mo Gård | Mertens Väg 5 | 612 40 Finspång | Tel Växel: 0122-236 00 | Fax: 0122-236 90 | Texttel: 0122-236 80 | mogard@mogard.se | www.mogard.se<br />
# 6, 2010 FÖRÄLDRAKRAFT 47
Tvåspråkig friskola<br />
redo att växa efter tio år<br />
Små klasser, lugn miljö. Den ena utmärkelsen efter den andra.<br />
Friskolan Nya Broskolan är friskolan med teckenspråksprofi<br />
l öppen för alla.<br />
N<br />
ya Broskolan startades för<br />
tio år sedan <strong>av</strong> en grupp<br />
föräldrar som inte var<br />
nöjda med de statliga och<br />
kommunala skolorna.<br />
Trots högre studietakt<br />
och mängder <strong>av</strong> ambitiösa projekt måste<br />
skolan fortfarande kämpa för göra sig<br />
gällande.<br />
– Vi följer grundskolans vanliga läroplan<br />
och studietakt och lägger till teckenspråk.<br />
Nu hoppas vi kunna nå föräldrar<br />
tidigare genom att starta förskola, säger<br />
Monika Slätt.<br />
Med sedan starten<br />
Hon var själv en <strong>av</strong> föräldrarna som drog<br />
igång skolan.<br />
– Vi ville ha en vanlig skola, men som<br />
också hade teckenspråk och hög kvalitet på<br />
undervisningen. En skola som lärde eleverna<br />
hur det fungerar i samhället utanför.<br />
48 FÖRÄLDRAKRAFT # 6, 2010<br />
Våra barn har klarat sig över förväntan,<br />
mycket bättre än vi vågade drömma om.<br />
Skolan ligger i en idyllisk miljö i Långbro<br />
i Älvsjö, södra Stockholm. Idag går<br />
det elva elever här, men huset skulle<br />
egentligen kunna rymma ett 30-tal elever.<br />
Önskvärt vore i alla fall 20-25 elever,<br />
anser skolans personal. Behovet finns,<br />
”Vi följer<br />
grundskolans<br />
vanliga<br />
läroplan och<br />
studietakt<br />
och lägger till<br />
teckenspråk.”<br />
Lättläst som ger mersmak.<br />
Om man har det tufft med läsningen och plötsligt kan ta sig igenom en hel bok så<br />
får man ofta ett sug att läsa mer. Våra lättlästa böcker och nyheter erbjuder ett lika<br />
fängslande som utvecklande språk. Med lättläst kan alla hitta läsglädje!<br />
Du kan se alla våra böcker och beställa på www.lattlast.se<br />
Där kan du även starta prenumeration på nyhetstidningen 8 SIDOR.<br />
Lyhört arbetslag. Monika Slätt, rektor,<br />
tillsammans med (från vänster) lärarna<br />
Christer Borg, Sylvia Sundevall, Mica<br />
Slätt och Hjalmar Friberg.<br />
menar personalen, men det är uppenbarligen<br />
svårt att nå ut med information.<br />
Hämmat utvecklingen<br />
Olika problem har hämmat utvecklingen,<br />
men likväl har skolan och eleverna<br />
haft stora framgångar.<br />
– Vi har löst problem på alla möjliga<br />
sätt. Inom svenska har vi satsat på filmproduktion<br />
och retorik för att förbättra<br />
undervisningen. Vi tog hit norrmannen<br />
Arne Trageton för att lära våra elever att<br />
läsa via datorn. En del <strong>av</strong> dessa lösningar<br />
har vi sedan använt för skoltidningen. Ett<br />
år vann skoltidningen pris. Sådana projekt<br />
betyder mycket. Det lär barnen att<br />
skriva för att påverka sin egen situation,<br />
säger Monika Slätt.<br />
Nya Broskolan gillar projekt som ger<br />
skolan vidare perspektiv. Handikappförbundens<br />
projekt ”Med i media” är ett<br />
exempel.<br />
– Våra elever gjorde filmer inom ”Med<br />
i media”, filmer som gick vidare i en<br />
media tävling och visades i Wien, säger<br />
Monika Slätt.<br />
Vann fi nal<br />
Uppfinnartävlingen Finn Upp är ett annat<br />
exempel. Förra året vanns Stockholms fina<br />
len <strong>av</strong> en elev från Nya Broskolan. Så dana<br />
höjdpunkter ger skolan råg i ryggen.<br />
Men, betonar Monika Slätt, skolverksamheten<br />
är inte någon tävling.<br />
– Vi behöver inte vara bäst. Det är roligt<br />
att få pris, men det viktiga är att vi<br />
och vår skola kan vara med i många olika<br />
sammanhang, tillsammans med andra.<br />
Monika berättar vidare om nästa satsning<br />
– ett projekt tillsammans med Forum<br />
för levande historia för de äldre<br />
eleverna. Det kommer att handla om tolerans<br />
och demokrati. Ele ver på Nya Broskolan<br />
bidrar med filmer som ska vara<br />
klara i mars.<br />
– Det är jättefarligt att stänga dörren<br />
till samhället utanför, det blir så lätt slutna<br />
grupper, som är så typiskt för institutioner,<br />
säger Monika Slätt.<br />
– Vi vill utveckla goda miljöer genom<br />
att ha ett ständigt flöde <strong>av</strong> gäster, studie-
esök, projekt. Allt det där tar en massa<br />
tid men det är livsviktigt.<br />
Inte bara tid<br />
Det kräver inte bara tid, utan kostar också<br />
pengar. Eftersom Nya Broskolan har<br />
döva och hörselskadade elever har man<br />
en annan budget för verksamheten än<br />
vanliga grundskolor. Behovet <strong>av</strong> tolkar<br />
vid museibesök och liknande är bara en<br />
<strong>av</strong> många extra utgiftsposter.<br />
– När vi har utvecklingssamtal med<br />
hörande föräldrar kan vi också behöva<br />
köpa in tolkar. Det är tokigt att det ska<br />
finnas sådana hinder i samhället idag, säger<br />
Monika Slätt.<br />
Hur har det då gått för eleverna som<br />
gått vidare efter årskurs nio?<br />
– Vi har försökt underlätta för dem att<br />
själva kunna välja vanliga gymnasieskolor,<br />
och inte bara välja det statliga riksgymnasiet<br />
i Örebro. I praktiken har det<br />
gått både bra och dåligt. De fyra första elverna<br />
som gick ut, år 2004, enades om ett<br />
och samma gymnasium, nämligen Edicon<br />
i Liljeholmen. Det har gått bra, en <strong>av</strong><br />
dem är min egen son Robin som nu går<br />
bland hörande elever, med tolk som stöd,<br />
på Socialhögskolan.<br />
Arbetsmarknaden är inte lika lovande.<br />
”Låt barnen<br />
själva välja<br />
tecken eller tal.”<br />
– Döva har väldigt svårt att få jobb och<br />
det har blivit extra svårt efter den ekonomiska<br />
krisen, berättar Christer Borg, som<br />
jobbar som lärare i NO och Teknik.<br />
– En <strong>av</strong> våra elever blev direkt drabbad<br />
<strong>av</strong> den ekonomiska krisen. Efter att ha haft<br />
en bra praktik på Bilia, blev den <strong>av</strong>delningen<br />
nedlagd när bilindustrin kom i kris.<br />
Kr<strong>av</strong> på teckenspråk<br />
Inom ett nätverk för FN:s barnkonvention<br />
har skolans egna elever lagt fram kr<strong>av</strong> på<br />
att alla ska få lära sig teckenspråk i skolan.<br />
– En god idé, tycker Monika Slätt. Det<br />
skulle ta ned bullernivåerna i skolan. Och<br />
visuell kommunikation betyder allt mer.<br />
Vad är det viktigaste just nu?<br />
– Vi vill att fler ska få veta hur bra det<br />
kan fungera för eleverna. Det vi har kämpat<br />
för. Vi vill ha grönt ljus för verksamheten<br />
och inte stoppas på fel grunder<br />
som ibland har skett. Jag tycker det är ett<br />
rättvisekr<strong>av</strong> att även elever med hörselskada<br />
ska kunna välja en fristående skola,<br />
Mellansjö skola<br />
Skolan<br />
men att driva friskola har inte varit lätt,<br />
säger Monika Slätt.<br />
Oro för framtida press<br />
Läraren Christer Borg känner oro för att<br />
teckenspråket ska utsättas för press i<br />
framtiden.<br />
– Det är inte så länge sedan teckenspråk<br />
blev godkänt i skolan. Och nu är<br />
trenden tyvärr att färre lär sig teckenspråk.<br />
Idag har utvecklingen med cochlea<br />
implantat lett till att allt fler döva elever<br />
ska lära sig prata istället för att använda<br />
teckenspråk.<br />
– Satsa på tvåspråkighet och låt barnen<br />
själva välja tecken eller tal, säger<br />
Christer Borg. +<br />
Många erfarenheter<br />
På Nya Broskolan har personalen<br />
många erfarenheter, både som<br />
föräldrar och med egna hörselnedsättningar.<br />
Hit välkomnas även<br />
elever utan hörselskada. ”Vi är bra<br />
på läs- och skrivinlärning och att<br />
möta barn med olika problem”,<br />
säger Monika Slätt.<br />
En grundskola i Täby Kyrkby som vänder sig till elever som har extra stort behov <strong>av</strong> stöd.<br />
Vår målsättning är att varje elev ska lyckas i sitt skolarbete och få en bättre självkänsla.<br />
• Skräddarsydd pedagogisk planering<br />
• Tydliggörande pedagogik<br />
• Hög personaltäthet<br />
• Träning i sociala situatioer<br />
• Aspergerklasser och små undervisningsgrupper<br />
• Lugn och naturnära miljö<br />
• Egen musikstudio, gymnastiksal och träslöjd<br />
Vi kan också erbjuda fritidshem, korttidshem och barn- och ungdomsboende i samband med skolgång.<br />
För mer information kontakta:<br />
Enhetschef<br />
Anders Claesson<br />
Mobil: 076-7611819<br />
Tfn växel: 08-768 20 00<br />
a.claesson@enigmaomsorg.se www.enigmaomsorg.se<br />
# 6, 2010 FÖRÄLDRAKRAFT 49
Tema psykisk hälsa<br />
På följande sidor: På Psykoterapimottagningen | Forskaren som uppmanar<br />
föräldrar att tänka också på sig själva – för barnets skull | Tips som kan underlätta<br />
dialog med ditt barn | Så ser det bästa föräldrastödet ut<br />
Idag mår<br />
Jonathan<br />
bra igen<br />
Familjen Adielsson berättar om hur terapin<br />
hjälpte dem<br />
Text & foto: Anna Pella<br />
info@faktapress.se<br />
J<br />
onathan är en <strong>av</strong> många<br />
ungdomar som blivit retad<br />
under större delen <strong>av</strong><br />
sin uppväxt. För tre år sedan<br />
kom familjen i kontakt<br />
med Psykote rapimot<br />
tagningen för barn och ungdomar<br />
med funktionsnedsättning i Göteborg.<br />
– Jag var inåtvänd och deprimerad under<br />
hela min grundskoletid. Idag mår jag<br />
bra igen, till stor del tack vare terapin, säger<br />
Jonathan.<br />
Svårigheter med det sociala<br />
Jonathan Adielsson föddes 1991 med en<br />
mycket ovanlig njursjukdom. Sjuk domen<br />
gjorde att han som liten behövde tömma<br />
urinblåsan med hjälp <strong>av</strong> en kateter. Dessutom<br />
var Jonathan ovanlig på andra sätt,<br />
han låg långt före sina klasskamrater i de<br />
flesta ämnen men hade stora svårigheter<br />
att medverka i det sociala samspelet.<br />
Jonathan:<br />
– Jag kände mig lättad<br />
när jag fick veta att jag<br />
hade Aspergers syndrom,<br />
även om jag ogillar att bli<br />
placerad i ett fack. Det<br />
finns ju trots allt fler saker<br />
i livet som har gjort mig<br />
till den jag är.<br />
50 FÖRÄLDRAKRAFT # 6, 2010<br />
– Skolan var ett fruktansvärt ställe för<br />
mig. Klasskamraterna började reta mig<br />
redan i första klass. Jag märkte dessutom<br />
inte skillnaden mellan skoj och riktig<br />
mobbning, jag tyckte att alla var dumma,<br />
berättar Jonathan.<br />
Berättade inte om mobbingen<br />
Jonathan berättade inte hemma att han<br />
blev retad i skolan. Han blev mer och mer<br />
deprimerad och ville ofta inte gå dit.<br />
Hans mamma AnnMarie förstod att allt<br />
inte stod rätt till.<br />
– När jag skulle väcka Jonathan på<br />
morgonen tänkte jag ”Hur blir denna<br />
dag?”. Jag märkte direkt när det var en dålig<br />
dag, och när jag skjutsade honom till<br />
skolan steg paniken i hans ögon ju närmare<br />
vi kom, berättar AnnMarie.<br />
När detta hände vände AnnMarie bilen<br />
direkt och när de kom hem pustade<br />
Jonathan ut.<br />
– Mamma skyddade mig, kanske ibland<br />
lite för mycket, men jag behövde någon<br />
som tog mitt parti. Hade det inte varit för<br />
Mamma Ann-Marie:<br />
– Tack vare Psykoterapimottagningen<br />
har det<br />
blivit högt i tak hemma,<br />
allt har kommit upp till<br />
ytan. Jag hoppas att vi<br />
ska kunna fortsätta i<br />
samma riktning och att<br />
Jonathan ska fortsätta<br />
må bra.<br />
Bra för alla. Mamma Ann-Marie,<br />
Jonathan och pappa Kent tycker att<br />
kontakten med Psykoterapimot tagningen<br />
varit mycket positiv för hela<br />
familjen.<br />
henne vet jag inte hur det hade gått. Det<br />
kändes som att hon var den enda som stod<br />
på min sida just då, säger Jonathan.<br />
Det blev mer och mer tydligt att<br />
Jonathan var annorlunda på flera sätt.<br />
Han var överkänslig för sinnesintryck<br />
och ville bara äta viss mat, men han låg<br />
också långt före sina klasskamrater i de<br />
flesta ämnen. I femman och sexan gick<br />
han till och med runt och hjälpte sina<br />
skolkamrater på lektionerna. Många runt<br />
omkring hade åsikter om Jonathan, om<br />
varför han var speciell, varför han inte åt<br />
eller varför han inte ville gå till skolan.<br />
Mamma AnnMarie fick många välmenande<br />
kommentarer.<br />
Överbeskyddande<br />
– De tyckte att jag var överbeskyddande.<br />
Någon sa ”Han äter nog till slut om du<br />
bara ställer fram en annan sorts mat” eller<br />
”Du ger dig för lätt, du måste se till att<br />
få iväg pojken till skolan”. Jag hade hela<br />
tiden njursjukdomen i tankarna och<br />
trodde att matproblemen hängde ihop<br />
med den. Jag vet att jag tänkte att om det<br />
är så att jag överbeskyddar honom så behöver<br />
han nog det, säger AnnMarie.<br />
När Jonathan började sjuan kom han<br />
till en annan skola och trodde att skol
kamraterna skulle ha mognat och sluta<br />
retas, men det var precis tvärtom.<br />
– Här var de ännu värre och dessutom<br />
ännu större, men det var lite roligare på<br />
lektionerna så jag gick i alla fall i skolan<br />
nästan hela sjuan. Men efter halva åttan<br />
fick det vara nog, då slutade jag gå till<br />
skolan helt, säger Jonathan.<br />
Familjen fick en remiss till BUP, men i<br />
den första utredningen hamnade Jonat han<br />
precis under strecket för att få en diagnos.<br />
Familjen blev hemskickad med ett recept<br />
på den antidepressiva medicinen Zoloft,<br />
men Jonathan tyckte inte om den och slutade<br />
ganska fort. Familjen krävde en ny utredning,<br />
och den här gången passerade<br />
Jonathan nålsögat med en hårsmån. Resultatet<br />
visade att han hade en mild variant <strong>av</strong><br />
Aspergers syndrom. Läkarna <strong>av</strong>rådde föräldrarna<br />
att berätta detta för Jonathan, de<br />
sa ”oroa honom inte i onödan”.<br />
Berättade till slut<br />
– Till slut berättade mamma och pappa i<br />
alla fall. Jag kände mig lättad när jag fick<br />
veta, även om jag ogillar att bli placerad i<br />
ett fack. Det finns ju trots allt fler saker i<br />
livet som har gjort mig till den jag är, säger<br />
Jonathan.<br />
Under den här perioden ville Jonathan<br />
helst vara ifred och spela dataspel<br />
eller läsa. Innan familjen hade internetuppkoppling<br />
åkte han också mycket<br />
till ett internetkafé och spelade spel<br />
med andra över hela världen, vilket var<br />
ett socialt sammanhang som han uppskattade.<br />
”Skolan<br />
var ett<br />
fruktansvärt<br />
ställe<br />
för mig.”<br />
Habiliteringen kallade familjen till ett<br />
möte för att se om det gick att hjälpa<br />
Jonathan att återvända till skolan.<br />
– De g<strong>av</strong> mig ett schema som var speciellt<br />
framtaget för personer med Aspergers<br />
syndrom, där de hade lagt in promenader,<br />
vilka tider jag skulle äta, när jag skulle<br />
plugga och när jag skulle spela dator. För<br />
mig hade schemat motsatt effekt, jag kände<br />
mig helt låst <strong>av</strong> det, säger Jonathan.<br />
Fick hemundervisning<br />
Så fick Jonathan istället hemundervisning<br />
och kunde få slutbetyg tack vare en<br />
mycket engagerad lärare som inte bara<br />
var duktig pedagog utan även en bra<br />
mentor. Familjen fick ungefär samtidigt<br />
Psykisk hälsa<br />
också höra talas om Psykoterapi mottagningen,<br />
och där träffade Jonathan<br />
psykologen Jessica Johansson.<br />
– Jessica var väldigt bra att prata med,<br />
hon hade inga förutfattade meningar<br />
varken om mig eller min diagnos. Det var<br />
underbart. Vi kunde prata om andra saker<br />
också, inte bara mina problem. Hon<br />
har varit min fasta punkt under de senaste<br />
åren, säger Jonathan.<br />
Vid flera tillfällen på Psykoterapimottagningen<br />
fick Jonathan möjlighet<br />
att konfrontera sina föräldrar.<br />
– Vi satt allihop tillsammans, Jessica<br />
och jag, mamma, pappa och deras terapeut.<br />
Jag fick då chans att säga mitt hjärtas<br />
mening till mina föräldrar med Jessica<br />
som stöd, och det var skönt. Dessa möten<br />
ledde till att jag lärde mig att samspela<br />
bättre med mamma och pappa, och även<br />
det har varit en bra social träning för<br />
mig, säger Jonathan.<br />
Vinden har vänt<br />
För mamma AnnMarie och pappa Kent<br />
har kontakten med Psykoterapi mottagningen<br />
också varit mycket positiv.<br />
Jonathan är deras första gemensamma<br />
barn, och AnnMarie berättar att det inte<br />
varit så lätt att få relationen att hålla under<br />
Jonathans uppväxt.<br />
– Vi hade så otroligt skilda åsikter om<br />
hur vi skulle hjälpa Jonathan, och det<br />
ledde till att vi levde isär under sex år.<br />
Efter att vi kommit i kontakt med Psykoterapimottagningen<br />
kom Kent och jag<br />
närmare varandra igen, och han flyttade<br />
tillbaka hem. Idag har det blivit högt i tak<br />
hemma, allt har kommit upp till ytan. Jag<br />
hoppas att vi ska kunna fortsätta i samma<br />
riktning och att Jonathan ska fortsätta<br />
må bra, säger AnnMarie.<br />
Terapin <strong>av</strong>slutad<br />
I juni i år <strong>av</strong>slutades terapin på Psykoterapimottagningen.<br />
Jonathan kände att<br />
det räckte. Idag läser han naturvetenskapliga<br />
programmet på Burgårdens lärcentrum,<br />
en liten gymnasieskola som låter<br />
honom lägga upp sina studier så att<br />
det passar honom.<br />
– Den här skolan är jättebra. ”Vad är<br />
haken? Så här bra kan det inte vara!”<br />
tänkte jag när jag hörde talas om den. Så<br />
småningom vill jag nog läsa vidare till<br />
biomedicinsk analytiker i USA eller<br />
Kanada, men vi får se vad som händer.<br />
Det viktigaste är hur man mår, det har<br />
mamma lärt mig, säger Jonathan. +<br />
# 6, 2010 FÖRÄLDRAKRAFT 51
Ser goda resultat. Jessica Johansson, Inger Claeson och Kerstin Larsson<br />
på Psykoterapimottagningen tar emot föräldrar och barn parallellt.<br />
Här får barnet berätta sin<br />
Psykoterapimottagningen berättar om många<br />
lyckade behandlingar.<br />
P<br />
å Psykoterapimot tag ningen<br />
i Göteborg får barn<br />
och ungdomar med<br />
funktionsnedsättning<br />
hjälp med att hitta sin<br />
identitet och stärka sin<br />
självkänsla.<br />
– Hos oss får barnet, kanske för första<br />
gången i sitt liv, berätta sin egen historia.<br />
Berättelsen växer ofta fram under terapins<br />
gång och när barnet får sätta ord på<br />
sin situation börjar hon eller han också<br />
bearbeta sina svårigheter, berättar Inger<br />
Claeson, psykolog.<br />
Inom habiliteringen<br />
Psykoterapimottagningen började som<br />
ett projekt inom habiliteringen för snart<br />
fem år sedan men är sedan förra årsskiftet<br />
en permanent mottagning. Upp tagningsområdet<br />
är Göteborg och Södra<br />
Bohuslän. Familjen kommer hit genom<br />
en remiss från sitt habcenter. En grundtanke<br />
är att både barnet och föräldrarna<br />
ska få stöd. Därför träffar barnet och föräldrarna<br />
varsin terapeut parallellt.<br />
– Vi vet att barn och ungdomar med<br />
funktionsnedsättningar också ofta har<br />
känslomässiga svårigheter. Funktions ned<br />
52 FÖRÄLDRAKRAFT # 6, 2010<br />
sättningen medför ofta sorg och ensamhet,<br />
att de känner sig missförstådda och<br />
har kanske blivit utsatta för mobbning.<br />
Det kan dessutom vara så att ”vanliga”<br />
händelser i familjen får betydligt större<br />
känslomässiga reaktioner hos dessa barn<br />
och ungdomar, berättar Inger.<br />
Kartläggning är första steget<br />
Under ett första bedömningssamtal träffar<br />
familjen en socionom och en psykolog,<br />
som berättar vad det innebär att gå i<br />
psykoterapi för familjen. Familjen får<br />
också i sin tur berätta lite mer om hur deras<br />
situation ser ut.<br />
– En förutsättning för att gå vidare är att<br />
föräldrarna vill delta aktivt i behandlingsarbetet<br />
eftersom det är en viktig del i barnets<br />
eller ungdomens vardag och förändringsprocess.<br />
Familjen måste vara beredd<br />
på att komma regelbundet en gång i veckan.<br />
Efter samtalet får familjen fundera på<br />
om detta är något för dem. Kanske har de<br />
väldigt mycket annat just nu och det är<br />
svårt att <strong>av</strong>sätta mycket tid, eller så kanske<br />
barnet mår så pass dåligt att hon eller han<br />
behöver en annan sorts hjälp, säger Inger.<br />
Efter tre besök har teamet tillsammans<br />
med familjen kartlagt barnet och föräld<br />
rarnas behov. Nu startar terapin och det<br />
vanligaste är att familjen kommer varje<br />
vecka i upp till ett års tid. Barnet träffar<br />
psykologen och föräldrarna träffar socionomen<br />
samtidigt.<br />
– Att träffas parallellt, så ofta och under<br />
en så pass lång tid är den största skillnaden<br />
mot att träffa sin habiliteringspsykolog.<br />
Föräldrarna tycker också att det är<br />
bra att vi är angelägna om att de båda ska<br />
delta. På så sätt får de möjlighet att samtala<br />
med varandra om barnets problem<br />
på en <strong>av</strong>satt tid, säger Inger.<br />
En vuxen person som lyssnar<br />
Psykoterapimottagningen har hittills tagit<br />
emot barn och ungdomar mellan fyra<br />
och 18 år med utvecklingsstörning, cpskador,<br />
muskelsjukdomar, missbildningar<br />
och neuropsykiatriska störningar, där<br />
de senare varit överrepresenterade. De<br />
flesta har varit mellan elva och fjorton år,<br />
oftast pojkar med diagnosen autism och<br />
kanske ytterligare någon problematik.<br />
– Nästan alla är eller har blivit mobbade.<br />
Många har inte heller berättat om det<br />
hemma eftersom de är vana vid att bli behandlade<br />
annorlunda och tror att mobbningen<br />
bara är ytterligare en bekräftelse<br />
på detta, berättar Jessica Johansson, psykolog<br />
på Psykoterapimottagningen.<br />
Med hjälp <strong>av</strong> pennor och kritor, musik<br />
och spel, boxhandskar och sandsäck, sand
Sandlåda. Med olika uttrycksmedel får barnet hjälp att berätta sin egen historia.<br />
egen historia<br />
”Nästan<br />
alla<br />
har blivit<br />
mobbade.”<br />
låda och hängmatta, och framför allt samtal,<br />
växer barnets berättelse sakta fram.<br />
– Vi jobbar utifrån psykodynamisk<br />
grundsyn med inslag <strong>av</strong> bland annat kognitiv<br />
terapi. Vi anpassar de traditionella<br />
psykoterapimetoderna efter varje barns<br />
speciella behov, det är en förutsättning<br />
för att det här ska fungera. Vi märker<br />
också att den kr<strong>av</strong>lösa miljön här är ovan<br />
för barnet. De är vana vid att behöva prestera.<br />
Många är misstänksamma i början.<br />
”Vem är denna nya person, vad vill hon<br />
mig, vad förväntas jag nu träna på?”<br />
Därför tar det också längre tid. När de<br />
sen förstår att vi finns här för att bara<br />
lyssna på dem blir de ofta väldigt lättade,<br />
säger Jessica.<br />
Förutom Psykoterapimottagningen i<br />
Göteborg finns bara en liknande verksamhet<br />
i landet, och den finns i Stockholm och<br />
är en special<strong>av</strong>delning under BUP. Hos<br />
Psykoterapimottagningen står flera barn i<br />
kö och terapeuterna skulle behöva vara<br />
dubbelt så många för att kunna ta emot alla.<br />
Nu hoppas Inger och Jessica att deras<br />
erfarenheter ska sprida ringar på vattnet.<br />
– Många som vi träffar från habcenter<br />
runt om i landet säger ”Vi skulle också<br />
behöva ha en Psykoterapimottagning!”,<br />
och föräldrar uttrycker ofta att det är bra<br />
att vi har den dubbla kompetensen. För<br />
dem är det viktigt att träffa terapeuter<br />
som har kunskap om både funktionsnedsättning<br />
och barnpsykoterapi.<br />
Det finns många fina exempel på att<br />
barnen tycker om att vara på Psykoterapimottagningen<br />
och att det faktiskt<br />
ger resultat.<br />
Vill gå i skolan igen<br />
– Vi ser att ledsna, arga och ångestladdade<br />
beteenden hos dessa barn och ungdomar<br />
går tillbaka när de börjar känna<br />
sig förstådda. De vill gå i skolan igen, de<br />
fungerar bättre med syskon och kompisar<br />
och mår helt enkelt bättre. En sjuårig<br />
pojke vill sällan gå hem härifrån efter terapin,<br />
en gång sa han ”Jag vill komma<br />
hit varje dag, det här är livet!”, säger<br />
Jessica Johansson. +<br />
Psykisk hälsa<br />
Identitet och<br />
självkänsla<br />
Fakta Psykoterapimottagningen<br />
för barn och ungdomar med<br />
funktionsnedsättning<br />
Målgrupp: Barn och ungdomar 0-17<br />
år som har kontakt med habiliteringen<br />
i Göteborg och södra Bohuslän<br />
och som har stora känslomässiga<br />
svårigheter. Det kan handla om att:<br />
+ vara annorlunda och att ha en<br />
sorg över det<br />
+ ha funderingar över vem man är<br />
+ känna sig ensam eller isolerad<br />
+ vilja prata om sin funktionsnedsättning<br />
med någon utomstående<br />
+ skydda och stärka sin integritet<br />
+ ofta känna sig ledsen eller arg<br />
+ bearbeta känslor omkring sin<br />
funktionsnedsättning<br />
Arbetssätt: Psykoterapimottagnin<br />
gen ger barnet/ungdomen<br />
möjlighet att arbeta med sin identitet<br />
och självkänsla. Målet är att motverka<br />
att barn och ungdomar med<br />
funktionsnedsättning utvecklar<br />
psykisk ohälsa, såsom depression,<br />
självmordstankar, beteendestörningar,<br />
aggressivitet eller passivitet.<br />
Teamet arbetar med individuell<br />
psykoterapi i nära samarbete med<br />
barnets/ungdomens familj, och är ett<br />
komplement till de geografiska<br />
habiliteringsteamen och kan arbeta<br />
mer koncentrerat och under en<br />
längre tid.<br />
Remiss: Kontakt med<br />
Psykoterapimottagningen får man<br />
genom habiliteringsteamen. Den som<br />
skriver remissen ska ha mött såväl<br />
föräldrar som barn och gjort en<br />
bedömning <strong>av</strong> barnets behov <strong>av</strong><br />
psykoterapi. Det är viktigt att<br />
habiliteringsteamet känner familjen<br />
och att de har prövat de möjligheter<br />
som finns innan man remitterar.<br />
Övriga mottagningar i landet:<br />
BUP Kastanjen i Stockholm<br />
www.bup.se<br />
# 6, 2010 FÖRÄLDRAKRAFT 53
Extra utsatta. Föräldrarna har ofta en hög arbetsbelastning, säger Malin Broberg.<br />
”Hjälp dig själv innan<br />
du hjälper ditt barn”<br />
Många barn med funktionsnedsättningar lider <strong>av</strong> psykisk ohälsa. Att det kan<br />
finnas ett nära samband med hur föräldrarna mår, vet Malin Broberg, forskare<br />
och lektor vid psykologiska institutionen på Göteborgs universitet.<br />
– Det är fortfarande lite tabu att söka hjälp för psykiska besvär. Men för att kunna<br />
vara en bra förälder måste man själv må bra och förstå sin situation. Som<br />
flygvärdinnan säger: ”Ta på syrgasmasken själv innan du hjälper ditt barn”.<br />
M<br />
alin Broberg började<br />
jobba på habiliteringen i<br />
Vänersborg i mitten <strong>av</strong><br />
90-talet. Som habpsykolog<br />
var hennes främsta<br />
uppgift att göra utvecklingsbedömningar,<br />
men att ge stöd i form<br />
<strong>av</strong> psykoterapi var ovanligt.<br />
– Jag såg att många barn mådde psykiskt<br />
dåligt. Det finns så mycket annat<br />
stöd för dessa barn, men konstigt nog inte<br />
så mycket när det gäller den psykiska<br />
hälsan, säger Malin.<br />
Symtomen odiagnostiserade<br />
Studier visar att 30–50 procent <strong>av</strong> alla<br />
barn med intellektuella funktionsnedsättningar<br />
lider <strong>av</strong> psykisk ohälsa. Trots<br />
det förblir många utan hjälp.<br />
– Symtomen hos barn med intellektuella<br />
funktionsnedsättningar visar sig på<br />
liknande sätt som hos andra, men förblir<br />
ofta odiagnostiserade. Ibland ses barnets<br />
symtom som en del <strong>av</strong> funktionsnedsättningen<br />
och utreds aldrig, och ibland missas<br />
symtomen därför att barnet visar sin<br />
psykiska ohälsa mer diffust, menar Malin.<br />
Även föräldrarna till dessa barn är extra<br />
utsatta. Mammor till barn med funktionsnedsättningar<br />
löper högre risk än andra<br />
mammor att drabbas <strong>av</strong> depression,<br />
54 FÖRÄLDRAKRAFT # 6, 2010<br />
och det finns ett tydligt samband mellan<br />
detta och barnens psykiska ohälsa.<br />
– Dessa föräldrar har ofta en mycket<br />
hög arbetsbelastning på grund <strong>av</strong> barnets<br />
stora omvårdnadsbehov, de behöver ofta<br />
kämpa för sina egna och barnets rättigheter<br />
samtidigt som sorgen och krisen åtminstone<br />
initialt återfinns hos de flesta<br />
50%<br />
30-50% <strong>av</strong> alla barn med intellektuella<br />
funktionsnedsättningar<br />
uppfyller kriterier för en eller flera<br />
psykiatriska diagnoser.<br />
Mammor till barn med funktionsnedsättning<br />
löper 10% högre risk<br />
att drabbas <strong>av</strong> depression än andra<br />
mammor.<br />
Depression hos föräldrar har ett<br />
högt samband med psykisk ohälsa<br />
hos barn.<br />
Källa: Malin Brobergs <strong>av</strong>handling<br />
”Parents of children with<br />
intellec tual disabilities”<br />
Forskare och lektor<br />
Malin Broberg är legitimerad<br />
psykolog och<br />
filosofie doktor samt<br />
docent med i<strong>nr</strong>iktning<br />
mot barn med funktionsnedsättning/kronisk<br />
sjukdom och deras<br />
familjer. Malin disputerade<br />
2004 med <strong>av</strong>handlingen<br />
”Parents of children<br />
with intellectual disabilities”<br />
och har sedan dess<br />
arbetat som forskare och<br />
lektor vid psykologiska<br />
institutionen, Göteborgs<br />
universitet.<br />
föräldrar. I Sverige förväntas dessutom<br />
båda föräldrarna arbeta och förverkliga<br />
sig själva utöver den gemensamma familjebildningen.<br />
För många familjer ställs livet på sin<br />
spets när barnet med funktionsnedsättning<br />
föds. Det kan vara <strong>av</strong>görande hur<br />
det första beskedet ges och vilket stöd<br />
som finns på sjukhuset, samt hur habiliteringen<br />
fångar upp familjen när de kommer<br />
hem med sitt barn.<br />
Skrämmande exempel<br />
– Det är inte självklart att man får bra<br />
stöd från början. Riktlinjerna inom sjukvården<br />
är att ett besked om en bestående<br />
skada eller sjukdom ska ges så fort som<br />
möjligt och att båda föräldrarna ska vara<br />
med. Jag har hört många skrämmande<br />
exempel på när det inte fungerar, där<br />
man fått dessa besked i korridorer eller<br />
mitt i natten och när den ena föräldern<br />
fått ta emot beskedet själv. Dessutom kan<br />
det komma nya kallduschar och jobbiga<br />
besked under barnets första år.<br />
En stressfaktor som många familjer<br />
tvingas leva med under längre perioder<br />
är situationer där det inte går att få några<br />
besked om vad funktionsnedsättningen<br />
kommer att innebära eller där barnet<br />
kanske inte får någon tydlig diagnos.<br />
Ovissheten tär ofta hårt på familjen.<br />
Tvingas förändra mycket<br />
– Jag har hört någon förälder säga ”Tänk<br />
om det finns saker vi skulle kunna påverka<br />
om vi visste mer om vad detta innebär<br />
för vårt barn?”. Föräldrarna tvingas ofta<br />
förändra många saker i livet bara för att<br />
få det att fungera. De som inte hittar ett
sätt att förhålla sig till allt detta löper<br />
självklart en ökad risk för depression.<br />
Brister i samspelet mellan föräldrar<br />
och barn kan också få konsekvenser på<br />
längre sikt. Malin Broberg menar att<br />
barn med funktionsnedsättningar<br />
egent ligen behöver en extra bra miljö att<br />
växa upp i, med mycket stimulans och<br />
uppmärksamhet. Det räcker med att relationerna<br />
förskjuts lite grann i tidig ålder<br />
för att barnets självkänsla ska påverkas.<br />
Före ningen Sveriges Habiliteringschefer,<br />
som Malin arbetat på uppdrag<br />
<strong>av</strong>, har nyligen kommit med rekommendationer<br />
om föräldrastöd som innefattar<br />
just detta.<br />
Svårt att samspela<br />
– Om barnet inte ger den förväntade responsen,<br />
som till exempel ett svarsleende,<br />
så är det svårt för mamma och pappa<br />
att samspela med sitt barn. Barnet får<br />
helt enkelt inte samma uppmärksamhet<br />
som barn som utvecklas normalt. Detta<br />
behöver alla som jobbar nära dessa familjer<br />
bli medvetna om. Vi har nog varit<br />
dåliga på att fånga upp och hjälpa dessa<br />
föräldrar att lära sig att läsa <strong>av</strong>, vänta in<br />
och bekräfta sitt barn.<br />
Sverige är ett land med ett unikt föräldrastöd,<br />
som rullar igång helt automa<br />
Tips till dig<br />
som är vän eller anhörig<br />
1 Bekräfta att detta är bland det<br />
tuffaste man kan råka ut för, men<br />
tyck inte synd om familjen!<br />
2 Lär känna barnet med funktionsnedsättning<br />
och visa att du ”vågar”,<br />
kan och vill vara tillsammans med<br />
barnet.<br />
3 Avlasta familjen genom att ta hand<br />
om syskon, handla eller städa.<br />
4 Be att få vara med och träffa<br />
professionella direkt, så att familjen<br />
slipper vara informationscentral.<br />
Tips till dig<br />
som är mamma eller pappa<br />
6 Träffa andra i liknande situation.<br />
7 Ta emot hjälp <strong>av</strong> släkt och vänner.<br />
8 Var inte rädd för att söka professionell<br />
hjälp för dig eller ditt barn.<br />
9 Skydda inte anhöriga, lita på att<br />
de kan ta emot dina svåraste tankar.<br />
10 Prata – med varandra och med<br />
vänner om allt som känns svårt.<br />
Familjekompetens på Ågrenska<br />
Psykisk hälsa<br />
tiskt när man får barn. Men om man får<br />
ett barn med funktionsnedsättning måste<br />
man ansöka och bli behovsbedömd för<br />
att få det man har rätt till.<br />
– Vi ser att många familjer får kämpa<br />
för sina rättigheter vilket tar oerhörd<br />
kraft och energi. Tänk om föräldrarna<br />
kunde få hjälp med samordningen <strong>av</strong> alla<br />
insatser via en enda person på kommunen,<br />
någon som bara ser till barnets och<br />
familjens bästa och är fri från själva beslutsfattandet.<br />
Har sökt forskningspengar<br />
Malin och hennes kollegor har precis<br />
sökt forskningspengar från Folkhälso institutet<br />
för att ta reda på hur familjer ser<br />
på stödet som är knutet till barn med<br />
funktionsnedsättningar.<br />
– Mitt intryck är att systemet är lite<br />
stel bent, och att det i viss mån har ett<br />
motverkande syfte om man ser till psykiskt<br />
välmående. Avlastning är ett sådant<br />
exempel, där vissa familjer kanske<br />
skulle må bättre <strong>av</strong> att få hjälp med<br />
praktiska saker, och istället kunna vara<br />
med sitt barn.<br />
– Allt pyssel runt omkring barnet<br />
kan ju faktiskt någon annan göra – men<br />
att vara förälder kan faktiskt bara mamma<br />
och pappa, säger Malin Bro berg. +<br />
Ågrenska erbjuder familjevistelser för familjer<br />
som har barn med sällsynta diagnoser och för<br />
personal.<br />
Planerade vistelser 2011<br />
våren 2011<br />
Dystrofi a myotonika<br />
Cri du chat-syndromet<br />
Dr<strong>av</strong>et syndrom<br />
Kabuki syndromet<br />
Dysmeli<br />
Mitokondriella sjukdomar<br />
Spinal muskelatrofi<br />
Hereditär spastisk parapares<br />
Spielmeyer-Vogts sjukdom<br />
Prader-Willis syndrom<br />
hösten 2011<br />
Gauchers sjukdom<br />
Sotos syndrom<br />
Mukopolysackaridos<br />
Svårbemästrad epilepsi<br />
Sturge-Webers syndrom<br />
Silver-Russells syndrom<br />
22q11-deletionssyndromet<br />
Ågrenska arrangerar i samarbete med Barncancerfonden fl era vistelser där<br />
diagnoserna ännu inte är fastställda. Se mer information på hemsidan.<br />
031-750 91 00 www.agrenska.se<br />
Nationellt kompetenscentrum<br />
# 6, 2010 FÖRÄLDRAKRAFT 55
”Kunskap ger skydd”<br />
I boken ”Doktorn kunde inte riktigt laga mig” ger psykologen Christina Renlund<br />
många tips på hur föräldrar kan förebygga psykisk ohälsa hos sina barn.<br />
Vad betyder det för ett litet barn att till<br />
exempel inte kunna gå och springa, att<br />
inte kunna se, att ha trassliga och krångliga<br />
tankar, att vara annorlunda? Vad betyder<br />
det att behöva ta sprutor, behandlas,<br />
opereras och ibland också ha ont? Och<br />
vad kan vi vuxna göra för att hjälpa?<br />
Genom åren har psykologen Christina<br />
Renlund fått många frågor från föräldrar<br />
om vad barn vet eller tänker om sin sjukdom,<br />
sin skada eller sin funktionsnedsättning.<br />
Christina menar att om de vuxna<br />
– för att de inte känner barnets tankar<br />
– väljer att inte tala med barnet, lämnar<br />
de barnet ensamt med sina frågor och<br />
funderingar. Kunskap ger barnet skydd.<br />
”Prata med oss”<br />
En pojke som blir intervjuad i boken säger:<br />
”Vi vet redan från att vi är små, i förskoleåldern.<br />
Det bästa föräldrar kan göra<br />
är att tidigt prata med sitt barn. Ju längre<br />
man väntar desto svårare blir det. Det är<br />
Inside Team är en privat psykolog- och psykiatrisk<br />
mottagning som erbjuder tjänster inom kognitiv beteendeterapi<br />
(KBT) och neuropsykiatri (<strong>av</strong>tal med Stockholms<br />
läns landsting kring neuropsykiatriska utredningar och<br />
medicinsk behandling).<br />
Vi arbetar sedan många år som konsulter inom skolan<br />
där vi bl.a. är del <strong>av</strong> elevvårdsteam, gör psykologbedömningar,<br />
handleder kring ADHD och autismspektrum samt<br />
beteendeproblem.<br />
Vi ger även föreläsningar och utbildning inom exempelvis<br />
KBT och neuropsykiatri samt stresshantering. Vidare<br />
erbjuder vi insatser kring organisations- och personalfrågor<br />
samt har program för ”hemmasittare”.<br />
www.insideteam.se<br />
56 FÖRÄLDRAKRAFT # 6, 2010<br />
viktigt att få fråga, gråta, vara arg, glad<br />
och stolt. Att man får kämpa med gott<br />
och ont. I allt detta behöver föräldrar alltid<br />
finnas där.”<br />
Hjälp barnet att uttrycka sig<br />
I boken skriver Christina att om man<br />
hjälper barnet att uttrycka sina tankar<br />
och frågor, så får man veta vilka frågorna<br />
är och kan rätta till missförstånd och ge<br />
riktig information. Att få uttrycka sig<br />
skapar ofta hopp och tillförsikt samt<br />
minskar rädsla och oro, och den delade<br />
vetskapen blir lättare att bära. Barn behöver<br />
ställa frågor, uttrycka sina tankar, skapa<br />
uttryck för sin ilska och tydligt få klart<br />
för sig att hon eller han själv kan vara aktiv<br />
och påverka. +<br />
Skriv brev. Hjälp ditt barn att skriva<br />
brev till funktionsnedsättningen – ett<br />
<strong>av</strong> många tips i Christina Renlunds<br />
bok.<br />
Så här kan du som förälder<br />
skapa förutsättningar<br />
för dialog:<br />
+ Använd leken<br />
+ Rita och måla<br />
+ Fråga och försök ställa öppna frågor<br />
+ Bekräfta det du får veta<br />
+ Använd spel, dockor och gosedjur<br />
+ Hjälp ditt barn att skriva brev till funktionsnedsättningen<br />
+ Ta hjälp <strong>av</strong> en stöttande morfar eller klok farmor<br />
+ Be barnet ge tips till andra i samma situation<br />
+ Gör sagor och berättelser tillsammans och läs för<br />
barnet<br />
+ Hjälp barnet att hitta strategier för vad det kan<br />
göra när andra stirrar eller säger dumma saker<br />
Sök professionell<br />
hjälp om barnet:<br />
■ Drar sig inom sig själv, isolerar sig, begränsar sig<br />
■ Blir överväldigat <strong>av</strong> starka känslor <strong>av</strong> rädsla, ilska,<br />
oro eller förtvivlan<br />
■ Visar ångest och rädsla till exempel för att vara<br />
ensam eller för att bli sjuk<br />
■ Utvecklar skrämmande eller ångestfyllda fantasier<br />
■ Inte kan hantera starka reaktioner<br />
■ Får besvärliga tvångssymtom<br />
■ Visar destruktiva beteenden och slår andra eller<br />
skadar sig själv<br />
■ Får kroppsliga symtom som till exempel huvudvärk,<br />
magont, svårt att sova eller äter dåligt<br />
■ Får skolsvårigheter<br />
■ Får kamratproblem<br />
■ Inte på något sätt kan prata om eller visa sina<br />
tankar om sin funktionsnedsättning<br />
Källa: Boken ”Doktorn kunde inte riktigt laga mig”,<br />
Gothia Förlag, 2007, Christina Renlund.
Här är föräldrastödet som fungerar bäst<br />
Ta hänsyn till den aktuella situationen. Sveriges<br />
Habiliteringschefer har sammanställt det föräldrastöd som ger mest nytta.<br />
”Habiliteringens föräldrastöd är angeläget<br />
för att förbättra familjernas livskvalitet<br />
men även för att förebygga psykisk<br />
ohälsa hos barnen”, skriver Sveriges<br />
Habiliteringschefer i sin senaste rapport,<br />
som har sammanställt de typer <strong>av</strong> föräldrastödsprogram<br />
som ger mest nytta.<br />
Olika typer <strong>av</strong> stöd<br />
I rapporten slås fast att habiliteringen<br />
bör erbjuda olika typer <strong>av</strong> föräldrastöd<br />
utifrån familjens behov. En basmodell för<br />
stöd och kunskap kring barnets funktionsnedsättning<br />
och vad habiliteringen<br />
kan erbjuda, samt vilket samhällsstöd<br />
man är berättigad till, bör ges till alla.<br />
Utökat stöd ska kunna erbjudas, till exempel<br />
krisbearbetning, kognitiva tekniker<br />
för stresshantering, föräldraträning<br />
och föräldrautbildning.<br />
Gemensamt för insatserna bör vara att<br />
de utgår från tydliga modeller som skapas<br />
utifrån det föräldrastöd som redan<br />
”Familjer som har<br />
barn med beteendeproblem<br />
bör<br />
tidigt erbjudas<br />
utökat stöd med<br />
träningsprogram<br />
för föräldrar.”<br />
bedrivs. Habiliteringen bör erbjuda föräldrastöd<br />
såväl individuellt som i grupp.<br />
Vidare bör familjer som har barn med<br />
beteendeproblem tidigt erbjudas utökat<br />
stöd med föräldraträningsprogram, där<br />
man praktiskt får omsätta kunskaperna i<br />
samspel med sitt barn.<br />
Standardiserad metod<br />
För att <strong>av</strong>göra vilka föräldrar och barn<br />
som behöver fördjupat stöd kan barnets<br />
Har du problem att komma ihåg, sova eller strukturera vardagen?<br />
Det finns produkter som kan hjälpa!<br />
I Var-Dags-Hjälp! hittar du exempel på olika produkter som kan<br />
underlätta vardagen. Foldern är framtagen för personer med<br />
svårigheter att planera, sova, påbörja och <strong>av</strong>sluta aktiviteter. Det<br />
hindrar dock inte att man kan använda vissa produkter på många<br />
olika sätt. I foldern finns även information om vilket företag som<br />
säljer produkterna.<br />
Beställ foldern kostnadsfritt på www.sklkommentus.se.<br />
Psykisk hälsa<br />
beteendeproblem och föräldrarnas stress<br />
följas med någon standardiserad metod.<br />
På samma sätt kan man följa upp effekterna<br />
<strong>av</strong> insatser.<br />
Rutiner bör även finnas för att ta hand<br />
om eller remittera föräldrar som har allvarligare<br />
psykiska symtom.<br />
Familjens sammansättning<br />
Det är också viktigt att ta hänsyn till familjens<br />
sammansättning och styrkor när<br />
man planerar och genomför insatser, så<br />
att alla viktiga familjemedlemmar får tillgång<br />
till stöd, till exempel styvföräldrar,<br />
syskon och mor- och farföräldrar.<br />
En viktig del i habiliteringens föräldrastöd<br />
är att bidra till en bra samordning<br />
mellan olika vårdgivare, myndigheter<br />
och organisationer. +<br />
Läs mer: www.habiliteringschefer.se<br />
Källa: Rapporten ”Föräldrastöd inom<br />
barn och ungdomshabiliteringen”, 2010,<br />
Föreningen Sveriges Habiliteringschefer.<br />
Vad har man en Timstock till<br />
och hur känns ett bolltäcke?<br />
Hjälpmedelsinstitutet har fått i uppdrag <strong>av</strong> regeringen att sprida kunskap<br />
om och utveckla hjälpmedel för personer med psykiska funktionsnedsättningar.<br />
Satsningen pågår 2009 till 2011. Mer information finns på<br />
www.hi.se/hjalpmedelifokus<br />
# 6, 2010 FÖRÄLDRAKRAFT 57
Tema ekonomi<br />
På följande sidor: Den stora omprövningen | Fattigdomsfällan | Snåriga vårdbidrag |<br />
Bilstöd ur tiden | Handikappersättningen plåster på såren | RBU vill ha samhällslön<br />
Nyfattig<br />
Allt fler unga får <strong>av</strong>slag<br />
på aktivitetsersättning<br />
Ny fattigdomsgeneration på väg att skapas.<br />
Allt fler unga med utvecklingsstörning får <strong>av</strong>slag på ansökningar<br />
om aktivitetsersättning. Det hävdar FUB, Riksförbundet<br />
för Barn, Unga och Vuxna med Utvecklings störning.<br />
– Det har blivit allt sämre ekonomiska villkor för de som är<br />
beroende <strong>av</strong> aktivitets- eller sjukersättning för sin försörjning,<br />
säger Anna-Lena Krook, FUB:s ordförande.<br />
F<br />
örsämringen beror inte<br />
bara på osäkerhet kring<br />
aktivitetsersättningen utan<br />
även på höga hyror i<br />
gruppboende.<br />
– Det behövs en radikal<br />
reform för att det inte ska skapas en<br />
ny fattigdomsgeneration, säger Anna-<br />
Lena Krook. Redan för två år sedan efterlyste<br />
LSS-kommittén en skyndsam<br />
utredning om den ekonomiska situationen<br />
för personer med funktionsnedsättningar,<br />
men vi väntar fortfarande på att<br />
den ska komma igång.<br />
Ockerhyror<br />
Hon anser att det förekommer rena ockerhyror<br />
inom gruppboende och annat<br />
”De som nu får<br />
<strong>av</strong>slag kommer<br />
att vara fattiga<br />
hela livet.”<br />
specialboende. En kommun kan ta över<br />
7 000 kronor per månad för en liten lägenhet<br />
på 40 kvm i en gruppbostad.<br />
– Om man då har aktivitetsersättning<br />
som enda försörjning måste föräldrarna<br />
skjuta till ett par tusen kronor varje månad<br />
eller så måste personen ansöka om<br />
socialbidrag, säger Anna-Lena Krook.<br />
Nu ökar dessutom risken för att unga<br />
vuxna kastas ut ur systemet med aktivitetsersättning.<br />
– Allt fler försäkringskassor har börjat<br />
<strong>av</strong>slå ersättningen både vid nya ansök-<br />
58 FÖRÄLDRAKRAFT # 6, 2010<br />
ningar och omprövningar. Min egen<br />
kommun, Norrköping, är ett exempel.<br />
Både vi inom FUB och kommunens<br />
vård- och omsorgskontor har protesterat<br />
hos Försäkrings kassan men utan resultat,<br />
säger Anna-Lena Krook.<br />
Vill träffa ministrar<br />
FUB har även (tillsammans med Föreningen<br />
Autism) pressat regeringen med<br />
skrivelser och begäran om möten med<br />
ministrarna på socialdepartementet, Göran<br />
Hägglund och Maria Larsson, men<br />
också det utan resultat. Överläggningar<br />
med Ragnvi Marcelind, social depar tementet,<br />
och Cristina Hus mark Pehrsson,<br />
tidigare socialförsäkringsminister, har<br />
lett till något konkret.<br />
– Just nu väntar vi på<br />
en kallelse till regering-<br />
enshandikappdelegation, där vi hoppas kunna<br />
ta upp både ockerhyrorna<br />
och <strong>av</strong>slagen på<br />
aktivitetsersättning, säger<br />
An na-Lena Krook.<br />
Lika viktigt är kr<strong>av</strong>et<br />
på en ”skyndsam” utredning<br />
om de försämrade<br />
ekonomiska villkoren.<br />
Men det är svårt att få uppmärksamhet<br />
hos politiker och media.<br />
– Detta hade behövt vara en valfråga,<br />
men i valet fick långtidssjukskrivningar så<br />
stor uppmärksamhet att vår målgrupp<br />
hamnade i skymundan, trots att det handlar<br />
om cirka 40 000 personer. Och nu, efter<br />
valet, är det jättetyst även om alla som mår<br />
dåligt på grund <strong>av</strong> sjukskrivningsfrågan,<br />
säger Krook.<br />
Under de senaste två åren har det blivit<br />
allt svårare att få aktivitetsersättning, enligt<br />
FUB. Det började sedan den statliga<br />
utredningen ”Brist på brådska” presenterat<br />
förslag om att skrota ersättningen.<br />
Utred ningen ville byta ut aktivitetsersättning<br />
mot sjukersättning,<br />
men bara till dem<br />
som ”bedöms att helt<br />
sakna arbetsförmåga”.<br />
Förslagen fick hård<br />
kritik <strong>av</strong> FUB, Hjärnskade<br />
förbundet Hjärn-<br />
Anna-Lena<br />
Krook<br />
kraft och Riks fö reningen<br />
Autism.Unga<br />
med funktionsnedsättningar<br />
görs beroende<br />
<strong>av</strong> socialbidrag, hette det i ett gemensamt<br />
remissvar.<br />
Inga politiska förslag<br />
Utredningen har inte lett till några politiska<br />
förslag, men trots det, menar Anna-<br />
Lena Krook, att den delvis används.<br />
– Allt fler försäkringskassor tillämpar<br />
<strong>av</strong>slag och sådant brukar sprida sig, säger<br />
hon. Det är inte bara i min hemkommun<br />
som det blir fler <strong>av</strong>slag, men exakt hur<br />
omfattande det är vet jag inte.<br />
– Tidigare förekom det inga <strong>av</strong>slag alls<br />
för unga som bedömdes tillhöra LSS och<br />
särskolan. De som nu får <strong>av</strong>slag kommer<br />
att vara fattiga hela livet. Socialbidrag är<br />
tänkt som en kortsiktig insats, inte något<br />
man ska leva på från 20 års ålder och hela<br />
livet.<br />
Vill behålla<br />
FUB vill behålla aktivitetsersättningen<br />
som idag, men Anna-Lena Krook betonar<br />
samtidigt att det inte får innebära att<br />
unga automatiskt går från särskolan till<br />
daglig verksamhet.<br />
Hon efterlyser ett bättre stöd för att<br />
komma ut på arbetsmarknaden och särskilt<br />
för att behålla jobb med lönebidrag.
– Det behövs mycket mer stöd än man<br />
kan få idag, för att kunna behålla ett lönearbete.<br />
Vår målgrupp har till exempel<br />
inte så stor förmåga att lösa konflikter<br />
som uppstår på en arbetsplats. När något<br />
sådant händer försvinner man bara, om<br />
det inte finns ett stöd. Stödet från Arbetsförmedlingen<br />
räcker inte, utan kommunen<br />
måste ta på sig ett ansvar. Ett bra exempel<br />
på det är Norrköping, där kommunen<br />
har 16–17 arbetslivskonsulenter<br />
som jobbar särskilt med detta, säger<br />
Anna-Lena Krook. +<br />
” Det viktiga för oss på<br />
Försäkrings Försäkrings kassan är<br />
att följa regelverken.”<br />
Bidrag enda alternativ<br />
■ Av de 26 500 unga i åldern 20-29<br />
år som har aktivitetsersättning har de<br />
allra flesta bara garantiersättningen.<br />
Endast cirka 2 900 har inkomstrelaterad<br />
ersättning.<br />
■ För många som förlorar aktivitetsersättningen<br />
återstår endast so cialbidrag<br />
som tänkbar försörjning.<br />
■ Försäkringskassan har ingen<br />
statistik över hur många totalt som<br />
ansöker om ersättning eller hur<br />
många som får <strong>av</strong>slag.<br />
Tema ekonomi<br />
26 500 unga kan<br />
omprövas mot hela<br />
arbetsmarknaden<br />
De flesta <strong>av</strong> de 26 500<br />
unga som idag har aktivitetsersättning<br />
kommer<br />
att få stödet omprövat<br />
med nya, tuffare regler.<br />
- De unga ska prövas<br />
mot en fiktiv arbetsmarknad,<br />
jobb som inte<br />
finns i verkligheten,<br />
säger Ingrid Burman,<br />
Handikappförbunden.<br />
Tidigare har det varit enkelt att få aktivitetsersättning<br />
om man har insatser<br />
enligt LSS eller har gått i särskola. I juli<br />
2008 infördes nya regler. Nu ska det<br />
göras en bedömning <strong>av</strong> arbetsförmågan<br />
”mot hela arbetsmarknaden” innan<br />
man kan få aktivitetsersättning.<br />
Detta är förklaringen till att fler<br />
unga får <strong>av</strong>slag, enligt Jo han na Hjalmarsson,<br />
verksamhetsansvarig för<br />
sjuk- och aktivitetsersättning inom<br />
För säk ringskassan.<br />
Nya regler för alla från 2012<br />
Många <strong>av</strong> de som idag har aktivitetsersättning<br />
har fått det beviljat enligt<br />
gamla regler eller enligt övergångsbestämmelser.<br />
Denna eftersläpning i besluten kan<br />
förklara varför de nya reglerna är så<br />
okända. Men snart kommer alla att<br />
omfattas. Över gångsbestämmelserna<br />
upphör med utgången <strong>av</strong> år 2012.<br />
Därefter ska alla som söker aktivitetsersättning<br />
få sin arbetsförmåga bedömd<br />
mot hela arbetsmarknaden.<br />
– Tidigare skulle man bedömas<br />
mot ”normalt förekommande arbeten”<br />
med ringa eller ingen anpassning.<br />
De nya reglerna innebär en<br />
mycket bredare bedömning och omfattar<br />
fler arbeten, till exempel inom<br />
Samhall, säger Johanna Hjalmarsson.<br />
Varför är det bättre att bli be -<br />
dömd mot hela arbetsmarknaden?<br />
– Bakgrunden är en politisk tanke<br />
om att ta tillvara på allas möjligheter,<br />
men jag vill inte recensera lagen, säger<br />
Johanna Hjalmarsson.<br />
Om <strong>av</strong>slagen leder till att<br />
personerna ifråga måste söka<br />
socialbidrag är det väl ingen bra<br />
utveckling?<br />
– Det viktiga för oss på Försäkringskassan<br />
är att följa regelverken, säger Johan<br />
na Hjalmarsson.<br />
Vad innebär det i praktiken att bedömas<br />
mot hela arbetsmarknaden?<br />
– Man måste inte söka jobb överallt,<br />
utan det är själva arbetsförmågan som<br />
ska bedömas. När vi gör bedömningen<br />
får vi dock enligt lag inte ta hänsyn till<br />
var man bor eller var jobben finns, säger<br />
Johanna Hjalmarsson.<br />
Mot fi ktiv arbetsmarknad<br />
Ingrid Burman, ordförande för Han dikappförbunden,<br />
är kritisk:<br />
– Det stora problemet är att de unga inte<br />
prövas mot den arbetsmarknad som<br />
finns idag, utan mot en fiktiv arbetsmarknad,<br />
jobb som inte finns i verkligheten.<br />
Många kan ställas helt utan försörjning<br />
eller hänvisas till socialbidrag.<br />
Hon betonar att unga inte ska få aktivitetsersättning<br />
automa tiskt men då<br />
mås te de få en verklig chans på arbetsmarknaden.<br />
– Nu fungerar systemet som så att de<br />
som har någon form <strong>av</strong> arbetsförmåga<br />
ska stå till arbetsmarknadens förfogande,<br />
trots att det kanske inte finns arbeten<br />
som motsvarar denna arbetsförmåga, säger<br />
Ingrid Burman.<br />
– Tidigare fanns det en trygghet i systemet.<br />
Idag mäts man mot en arbetsmarknad<br />
som inte finns, och vad ska<br />
man göra då? Vi har redan sett att kommunerna<br />
fått ökade utgifter för socialbidrag,<br />
säger Ingrid Burman.<br />
Inte heller Anna-Lena Krook, FUB,<br />
tror att systemet kommer att fungera.<br />
– Det skulle behövas stora förändringar<br />
och ökade resurser på Försäkrings<br />
kassan för arbetsförmågeutredningen,<br />
ökade resurser på Arbetsförmedlingen<br />
med nära och regelbundet<br />
stöd för personen. Annars kommer det<br />
att sluta med att den enskilda personen<br />
med utvecklingsstörning blir beroende<br />
<strong>av</strong> det minmala försörjningstödet från<br />
20 års ålder och resten <strong>av</strong> livets. Det blir<br />
en form <strong>av</strong> automatik, det tar bara längre<br />
tid och det innebär stor ångest och<br />
vånda både hos personen och hans närstående,<br />
säger Anna-Lena Krook. +<br />
# 6, 2010 FÖRÄLDRAKRAFT 59
Fattigdomsfällan<br />
Många får aldrig<br />
chansen att bygga<br />
upp sin ekonomi<br />
Varför är det så tyst om stöden som urvattnas?<br />
E<br />
konomin för personer<br />
med funktionsnedsättningarhänger<br />
inte med i utvecklingen.Socialstyrelsen,<br />
För s äkrings<br />
kassan och statliga utredningar<br />
har uppmärksammat försämringarna,<br />
men inget har hänt.<br />
– Det har varit förfärligt tyst om<br />
detta alltför länge, säger Ingrid Burman,<br />
ordförande för Handi kappförbunden.<br />
Missnöjet växer. I mitten <strong>av</strong> december<br />
väntas Handikappför bunden<br />
uppvakta regeringen. Kr<strong>av</strong>en är<br />
att ersättningarna höjs, att myndigheterna<br />
blir bättre på att informera<br />
och att det blir enklare att ansöka.<br />
– Ersättningarna som en gång<br />
kom till för att utjämna de ekonomiska<br />
skillnaderna har halkat efter.<br />
Men det har också blivit krångligare<br />
att söka, säger Ingrid Burman.<br />
– Samtidigt som nivåerna har<br />
halkat efter möter vi höjda <strong>av</strong>gifter i<br />
samhällets service.<br />
Ersättningen inte anpassad<br />
Under hösten gjorde Handikapp förbunden<br />
en enkät bland sina medlemsförbund.<br />
På ett ordförandemöte<br />
beslöts att regeringen ska kontaktas, i<br />
ett försök att vända den negativa<br />
trenden.<br />
– Handikappersättning och vårdbidrag<br />
är två ersättningar som inte är<br />
60 FÖRÄLDRAKRAFT # 6, 2010<br />
En allt skevare värld. Ingrid Burman konstaterar<br />
att ersättning halkat efter.<br />
anpassade till hur samhället ser ut<br />
idag. Det har lett till att många människor<br />
lever i relativ fattigdom.<br />
Ser inte till extra <strong>av</strong>gifter<br />
– När man tittar på inkomsterna för<br />
personer med funktionsnedsättningar<br />
ser man ofta bara på inkomstsidan<br />
och ytterst sällan på alla extra utgifter<br />
och <strong>av</strong>gifter. Om man tar med utgifterna<br />
blir nettot ofta väldigt litet.<br />
Redan i april 2007 slog För säkringskassan<br />
fast att handikappersättning<br />
och vårdbidrag har blivit omoderna.<br />
Den rapporten (För säk ringskassans<br />
Kunskaps över sikt – handikappersättning<br />
och vård bidrag) har<br />
ännu inte lett till några förändringar.<br />
Nu hoppas Handi kapp för bunden<br />
Handikappförbundens fyra kr<strong>av</strong><br />
1 Ett samlat, strukturerat och förtydligat stödsystem behövs.<br />
2 Lagstiftningen är otydlig. Översyn med konsekvensbeskrivning<br />
behövs.<br />
3 Stor informationsbrist råder. Många känner inte till ersättningsformerna.<br />
Ansvariga myndigheter måste ha informationsskyldighet.<br />
4 Handikappförbunden måste agera för förbättring och reformering<br />
och att utredning tillsätts.<br />
än då kunna väcka socialdepartementets<br />
intresse.<br />
Passiviteten kan delvis bero på<br />
att statistiken är bristfällig, trots alla<br />
rapporter.<br />
– Vi vet att det finns en stor anhörigförsörjning,<br />
särskilt när unga<br />
vuxna ska börja leva sina egna liv.<br />
Däremot vet vi inget om hur stor<br />
del <strong>av</strong> försörjningen som anhöriga<br />
står för, säger Ingrid Burman.<br />
Måste ha på fötterna<br />
– För att få upp frågan i debatten<br />
behöver man verkligen ha på fötterna.<br />
När Social styrelsen kommer<br />
med en rapport får vi lite uppmärksamhet,<br />
men det är ändå som att det<br />
inte är politiskt intressant att diskutera<br />
ekonomiska villkor för personer<br />
med funktionsnedsättningar.<br />
– Det finns ingen ordentlig forskning.<br />
När jag nyligen träffade fattigdomsforskare,<br />
frågade jag dem varför<br />
de inte tog med människor med<br />
funktionsnedsättningar i sin forskning.<br />
”Ja, men det finns ju ett försäkringssystem”,<br />
blev svaret. Sam tidigt<br />
vet vi att vård<strong>av</strong>gifterna för många<br />
unga kan vara så höga att de tar nästan<br />
hela inkomsten.<br />
Får aldrig chansen<br />
Socialstyrelsens rapporter ”Allt jämt<br />
ojämlikt” och ” Inkomster och utgifter<br />
för vissa personer 20–64 år<br />
med funktionsnedsättningar ” visar<br />
ändå svart på vitt att många aldrig<br />
får chansen att bygga upp en ekonomi.<br />
Särskilt hårt drabbade är<br />
unga människor som aldrig får någon<br />
möjlighet på arbetsmarknaden,<br />
ofta på grund <strong>av</strong> en medfödd funktionsnedsättning.<br />
– Ingen politiker, o<strong>av</strong>sett parti,<br />
tycker att det är rimligt, men så ser<br />
verkligheten ändå ut. Vi måste driva<br />
frågorna hårdare för att få en förändring,<br />
säger Ingrid Burman. +
Otidsenligt 1.Vårdbidragen är<br />
snåla och har oklara regler<br />
Frågan om vårdbidrag och handikappersättning<br />
är het inom organisationer<br />
som RBU.<br />
– Dessa ersättningar har inte hängt<br />
med i utvecklingen. De fungerar helt<br />
enkelt inte bra, säger He<strong>nr</strong>ik Petrén,<br />
förbundsjurist på RBU, Riksförbundet<br />
för Rörelsehindrade Barn och Ung domar.<br />
När RBU nyligen hade en stor konferens<br />
i Göteborg fick He<strong>nr</strong>ik Petrén diskutera<br />
vårdbidrag med många missnöjda<br />
medlemmar.<br />
Vårdbidrag ska kompensera för dels<br />
extra arbete med vård och tillsyn <strong>av</strong><br />
barn med funktionsnedsättningar, dels<br />
rena merkostnader.<br />
Rent logiskt, menar Petrén, borde<br />
vårdbidraget därför ersätta merkostnader<br />
krona för krona.<br />
Vidare borde ersättningen för extraarbete<br />
stå i relation till den förlorade<br />
arbetsinkomst som föräldrarna drabbas<br />
<strong>av</strong>. Det gör vårdbidraget inte idag,<br />
ett helt vårdbidrag är bara 8 833 kronor<br />
per månad.<br />
– Det är en stor brist att det inte<br />
finns någon utökad rätt för föräldrar<br />
till barn med funktionsnedsättningar<br />
att vara lediga från jobbet för att klara<br />
den extra vården, säger Petrén.<br />
Bilstödet har inte heller hängt med i<br />
samhällsutvecklingen. Med personlig<br />
assistans har det blivit möjligt att leva<br />
ett mera fritt liv och med egen bil kunna<br />
ta sig dit man vill – och därmed har<br />
bilstödsreglerna blivit otidsenliga, menar<br />
man inom bland annat RBU.<br />
– Om man behöver bilen för att jobba<br />
eller studera kan man få bilstöd<br />
även om man inte själv kan köra bilen.<br />
Samtidigt behöver den nuvarande<br />
utformningen finnas kvar för föräldrar<br />
som inte har något arbete, eller kanske<br />
har förlorat det på grund <strong>av</strong> barnets<br />
funktionsnedsättning.<br />
RBU hoppas att den översyn som diskuterats<br />
i flera år ska komma igång. Det<br />
är också viktigt att göra det enklare att<br />
överblicka vilken rätt till vårdbidrag<br />
man har.<br />
– Detta bedöms idag väldigt olika.<br />
Det är svårt även för handläggarna, som<br />
har väldigt lite att gå på, säger Petrén<br />
Oklara regler gör det även svårt att<br />
få vårdbidrag parallellt med personlig<br />
assistans.<br />
– Ett barn kan ha dygnetruntassistans<br />
och ett tydligt behov <strong>av</strong> vårdbidrag<br />
på en och samma gång, säger<br />
Petrén.<br />
– Försäkringskassan <strong>av</strong>färdar ofta<br />
en ansökan om vårdbidrag och motiverar<br />
med att det finns assistans, men<br />
då missar man att vårdbidraget ska<br />
täcka in det ofta stora merarbete som<br />
finns i form <strong>av</strong> att administrera, hålla i<br />
myndighetskontakter och se till att all<br />
skolpersonal och alla assistenter hela<br />
tiden får rätt information. Det måste<br />
förtydligas att man har rätt till vårdbidrag<br />
även då. +<br />
Otidsenligt 2. Bilstöd utan frihet<br />
Om man däremot inte behöver bilen<br />
för jobb eller studier får man inte bilstöd,<br />
även om man är kvalificerad till<br />
det utifrån sitt rörelsehinder.<br />
– Idag har många personliga assistenter<br />
som skulle kunna köra bilen och<br />
det skulle ofta vara samhällsekonomiskt<br />
lönsamt, eftersom man inte skulle behöva<br />
nyttja färdtjänst, säger He<strong>nr</strong>ik<br />
Petrén. +<br />
Otidsenligt 3. Plåster på såren<br />
Handikappersättningen är ännu mer<br />
för legad till sin konstruktion och uppfattas<br />
<strong>av</strong> många som ”plåster på såren”<br />
för de som inte beviljas personlig assistans.<br />
Om man nekas assistans kan man<br />
istället få ett par tusen kronor i månaden<br />
som hjälp. Ersättningen är låg och speglar<br />
en ålderdomlig syn på kompensationen<br />
för extra hjälpbehov, till skillnad<br />
från assistansersättning som ska täcka<br />
de verkliga kostnaderna för insatsen.<br />
Inte heller merkostnadsdelen <strong>av</strong><br />
han dikappersättningen stämmer överens<br />
med principen om att de verkliga<br />
kostnaderna ska täckas.<br />
Idag måste man nå upp till en viss<br />
nivå (1 000 kronor per månad) för att<br />
få merkostnaderna ersatta överhuvudtaget.<br />
Man kan alltså gå back med upp<br />
till drygt 12 000 kronor varje år – trots<br />
att alla är överens om att sådana merkostnader<br />
bör täckas <strong>av</strong> samhället. +<br />
Tema ekonomi<br />
Samhällslön – nästa<br />
stora politiska reform?<br />
RBU vill samarbeta<br />
med Centerpartiet om<br />
förslaget till samhällslön<br />
Centers valförslag om samhällslön har<br />
väckt intresse hos RBU, Riksförbundet för<br />
Rörelsehindrade Barn och Ungdo mar.<br />
– I grunden ett bra förslag. Vi pratar<br />
med centern om hur det kan förankras i<br />
alliansregeringen, säger He<strong>nr</strong>ik Petrén,<br />
jurist på RBU.<br />
– Aktivitetsersättningen har länge varit<br />
på en nivå som är så låg att många föräldrar<br />
tvingas skjuta till pengar varje månad<br />
för att det ska gå ihop, säger He<strong>nr</strong>ik<br />
Petrén.<br />
– Våra medlemmar som har medfödda<br />
funktionsnedsättningar får aldrig en<br />
chans att kvalificera sig på arbetsmarknaden<br />
och få en inkomst. Socialförsäkrings<br />
systemet är inte alls utformat för<br />
dem, utan bara för de som har etablerat<br />
sig och sedan har råkat ut för något som<br />
ger ersättning. Om man aldrig har kommit<br />
in i det systemet kommer man alltid<br />
att ligga på lägsta nivån.<br />
Inget konkret från regeringen<br />
Centerpartiets valfråga om samhällslön,<br />
för att garantera bättre ekonomiska villkor<br />
för de mest utsatta, har inte resulterat<br />
i något konkret från alliansregeringen<br />
efer valet. Inte ännu, i alla fall. Nu försöker<br />
RBU få fart på frågan.<br />
– Vi hade nyligen möte med socialutskottets<br />
ordförande Kenneth Johansson<br />
(C) om centerns förslag om bättre ersättning<br />
till de som har mest omfattande<br />
funktionsnedsättningar. Det är en tråd<br />
som vi ska dra i ännu mer framöver.<br />
Tycker ni inom RBU att centerns<br />
samhällslön är en bra lösning?<br />
– Ja, i grunden är det ett bra och nödvändigt<br />
förslag, men som vallöfte var det<br />
inte så detaljerat utformat och det behövs<br />
en större utredning. Centern har i<br />
alla fall sett problemet och tycker det är<br />
oacceptabelt.<br />
– Samtidigt får en medborgarlön inte<br />
bli en ersättning som passiviserar på något<br />
sätt eller innebära att man låser in<br />
och slänger nyckeln till andra insatser.<br />
Det får inte handla bara om ekonomi utan<br />
även om rätten till meningsfull sysselsättning,<br />
säger He<strong>nr</strong>ik Petrén. +<br />
Koll på ersättningar.<br />
Mer information om de olika stöden<br />
på www.foraldrakraft.se<br />
# 6, 2010 FÖRÄLDRAKRAFT 61
Tänk om sjukvården kunde säga: Låt oss samarbeta<br />
Unga med neuropsykiat<br />
riska funktionsnedsättningar,<br />
NPF, kan vara smarta,<br />
sociala, välformulerade, men<br />
känslomässigt omogna och i<br />
behov <strong>av</strong> mycket extra stöd.<br />
Vad tar sjukvården för ansvar<br />
när dessa ungdomar söker sig<br />
till sjukvård och ungdomsmottagningar?<br />
Inget, anser jag.<br />
Idag vägrar sjukvården<br />
uppge för en förälder till<br />
exempel vilken tid en tonåring<br />
bokat, och därmed utlämnar<br />
man ett omyndigt barn med<br />
NPFsyndrom åt sig själv.<br />
Föräldrarna får sedan ta<br />
hand om ett ångestladdat barn,<br />
som inte orkar bära allt själv.<br />
För sent får man veta att de<br />
begärt undersökningar och<br />
utredningar och att sjukvården<br />
ställt på att hemlighålla allt.<br />
Man säger, att ”mogenhetsgraden”<br />
ska <strong>av</strong>göras vid första<br />
mötet med barnet, verkar<br />
62 FÖRÄLDRAKRAFT # 6, 2010<br />
barnet ”moget i sitt sätt” ska<br />
föräldrar hållas utanför.<br />
Många flickor skadas på så sätt<br />
<strong>av</strong> sjukvården. Sjukvården<br />
sargar barnet själsligt, stressar<br />
det, lägger på det alltför tungt<br />
ansvar. Inte <strong>av</strong> illvilja, men <strong>av</strong><br />
pur okunskap.<br />
Att bedöma mogenhet<br />
efter sättet att prata och bete<br />
”Sjukvården<br />
sargar barnet<br />
själsligt, stressar<br />
det, lägger<br />
på det alltför<br />
tungt ansvar.<br />
Inte <strong>av</strong> illvilja,<br />
men <strong>av</strong> pur<br />
okunskap.”<br />
När allt rasar ihop, får föräldern bära allt. Det skriver en<br />
mamma till ett barn med NPF. Foto: Istock<br />
sig är ett väldigt trubbigt<br />
instrument, och jag förstår<br />
inte vem som bestämt detta.<br />
Det låter inte vetenskapligt.<br />
Jag är ansvarig rent<br />
juridiskt för mitt barn tills det<br />
är 18 år – men hur ska jag<br />
kunna axla det ansvaret om<br />
sjukvården anser sig skyldig<br />
att hemlighålla det omyndiga<br />
barnets besök i sjukvården?<br />
Det är omöjligt, att under<br />
sådana förhållanden, fullfölja<br />
sitt ansvar som förälder. Men<br />
när allt rasar ihop, då får<br />
föräldern bära allt.<br />
Det är ett orättfärdigt<br />
system – som ej tar hänsyn<br />
till dessa ungdomars funktionshinder.<br />
Vilken cool 16åring svarar<br />
JA om sjukvården frågar ”får<br />
vi tillstånd att kontakta dina<br />
föräldrar”? Ingen!<br />
Allra minst en 16åring<br />
med NPF. När en förälder<br />
ringer borde sjukvården säga:<br />
låt oss samarbeta. Att bejaka<br />
en förälder som bryr sig om<br />
sitt barn, det är största<br />
besparingen samhället kan<br />
göra idag.<br />
Det kan göras med respekt<br />
för tonåringen, så att det ger<br />
trygghet.<br />
En mamma
Följ debatten på webben – foraldrakraft.se<br />
... om<br />
skolan<br />
Jag har en dotter på<br />
gymnasiet som går men<br />
använder rulle. Hon har<br />
en kompis i manuell<br />
rulle och en i permo.<br />
De går i dag i vanlig<br />
klass med en mängd<br />
olika nivåer och<br />
trappor som en<br />
gammal skola har.<br />
Skolan har löst problemen<br />
på ett mycket bra<br />
sätt och vardagen<br />
fungerar oftast.<br />
Vad jag fortfarande<br />
inte förstår är varför<br />
RH-skolor/klasser har<br />
så dåligt kvalitet på<br />
utbildningen. Det<br />
största och nästan enda<br />
problemet är att hitta en<br />
skola som kan leverera<br />
en bra utbildning.<br />
Varför måste handikappade<br />
elever välja mellan<br />
tillgänglighet och en bra<br />
utbildning? Hur kan<br />
samhället och föräldrar<br />
acceptera att eleverna<br />
”utbildas” in i bidragsberoende?<br />
BM66<br />
... assistans<br />
Svenska skattebetalare<br />
är offer för ett omfattande<br />
bedrägeri. De<br />
kommande tillståndskr<strong>av</strong>en<br />
för anordnare<br />
<strong>av</strong> personlig assistans<br />
kan vara ett verktyg för<br />
att försöka begränsa<br />
fusket med assistansersättningen.<br />
Rätt<br />
utformat kan det hålla<br />
undan oseriösa utan<br />
att valfriheten för<br />
assistansberättigade<br />
begränsas.<br />
Samtidigt leder<br />
fusket till ett olyckligt<br />
misstänkliggörande <strong>av</strong><br />
alla assistanssökande<br />
och anordnare.<br />
Funktionshindrade<br />
riskerar att mötas <strong>av</strong> en<br />
än större skepsis. Ärliga<br />
och seriösa aktörer i<br />
branschen får svårare<br />
att tas på allvar.<br />
Fusket leder till att<br />
pengar som skulle ha<br />
använts till personlig<br />
assistans hamnar i<br />
orätta händer. I mitt<br />
arbete märker jag hur<br />
Försäkringskassans<br />
bedömningar har<br />
hårdnat till följd <strong>av</strong><br />
stora besparingskr<strong>av</strong>.<br />
Det är ytterst olyckligt<br />
att kritiker nu får<br />
tillfälle att nämna<br />
fusket och assistansreformens<br />
kostnader i<br />
samma mening.<br />
Därför är det <strong>av</strong><br />
yttersta vikt att fusket<br />
åskådliggörs, diskuteras<br />
och framförallt stoppas.<br />
Niklas Andersson,<br />
LSS-rådgivare, Hela<br />
Sveriges Assistans<br />
HAR DU<br />
OCKSÅ FUNDERAT<br />
PÅ ATT BÖRJA<br />
IDROTTA?<br />
Debatt<br />
... och om<br />
blöjföretag<br />
som nobbar<br />
funkis ar<br />
Men kära nån, vill<br />
man ”inte förknippas<br />
med sjukvård”?<br />
Jag skulle gärna vilja<br />
att det blev offentligt<br />
vad det är för<br />
företag så att de får<br />
skämmas!<br />
Lalanda<br />
Blöjföretaget borde<br />
veta att även<br />
familjer med<br />
funktionshindrade<br />
barn använder<br />
blöjor och de<br />
barnen är precis lika<br />
vackra och älskade<br />
som barn utan<br />
funktionsnedsättning.<br />
Annika<br />
www.handikappidrott.se<br />
Svenska Handikappidrottsförbundet och Sveriges Paralympiska Kommitté (SHIF/SPK) administrerar och organiserar<br />
idrott för personer med rörelsehinder, synskador och utvecklingsstörning.<br />
På restaurangen<br />
Pastellen har man<br />
hittat en fiffig<br />
lösning. Man har,<br />
enligt skylten<br />
ovanför hissen, en<br />
kombinerad ”hiss<br />
och handikapptoalett”.<br />
Den skylten<br />
har hängt där i<br />
några år, och jag har<br />
tittat på den många<br />
gånger – men inte<br />
vågat testa om detta<br />
är en bra lösning ;)<br />
Cornelia<br />
Foto: Martin Nauclér<br />
# 6, 2010 FÖRÄLDRAKRAFT 63<br />
annons.indd 1 08-05-07 17.11.13
På följande sidor:<br />
Peking ett speciellt minne | Talangjakten har startat | Så kommer du igång | Enkelt<br />
tips gör att fler kan spela kubb | När idrottsläraren sviker | Åttaåringar i nystartat<br />
forskningsprojekt | Idrottsgalan vill inte jämföra prestationer<br />
Gudmammans<br />
väg mot toppen<br />
Med tankekraft har värderingsmannen från<br />
Auktionsverket i Göteborg nått positionen som<br />
världsetta i pingis. <strong>Föräldrakraft</strong> har talat med<br />
Anna-Carin Ahlquist.<br />
Text: Mikael J Nyberg<br />
mikael.nyberg@faktapress.se<br />
M<br />
S tvingade Anna-Carin<br />
att slänga sina högklackade<br />
skor till förmån för<br />
kryckor, och snart även<br />
rullstol. Det skulle ta<br />
lång tid innan hon<br />
accep terade sitt nya liv. När hon väl gjorde<br />
det öppnade sig en nygammal värld,<br />
bordtennisens.<br />
När <strong>Föräldrakraft</strong> når Anna-Carin ska<br />
hon just lämna sin arbetsplats på kansliet<br />
på Göteborgs handikappförbund för att<br />
inleda en intensiv uppladdningsperiod<br />
inför VM.<br />
– Jag ska vara tjänstledig tills vi åker till<br />
Korea. I morgon åker vi på träningsläger i<br />
Malmö med landslaget. Det blir morgonpass<br />
mellan 7.30 och 9.15, eftersom Korea<br />
ligger före oss i tiden. Jag ska försöka gå<br />
upp och lägga mig lite tidigare, säger hon.<br />
Förbereder sig maximalt<br />
Anna-Carin förbereder sig minutiöst.<br />
Man kan tro att hon aldrig varit annat än<br />
toppidrottsman. Men så är det inte.<br />
Vid 30 års ålder, 2002, drabbades hon<br />
<strong>av</strong> en sjukdom som plötsligt och obarmhärtigt<br />
tvingade fram stora förändringar<br />
i hennes liv. Det skulle ta lång tid innan<br />
hon såg de möjligheter som också öppnat<br />
sig.<br />
– Jag fick MS och miste känseln i båda<br />
benen och höger arm. Det tog lite tid in-<br />
64 FÖRÄLDRAKRAFT # 6, 2010<br />
nan jag fick reda på vad det var, typ ett år.<br />
Det är ganska omtumlande när sånt händer,<br />
det sker ganska radikala förändringar.<br />
Jag fick mycket hjälp <strong>av</strong> min familj, vänner<br />
och även <strong>av</strong> psykolog för att reda ut det<br />
här. Det blir som ett sorgearbete.<br />
Stod inför ett val<br />
Anna-Carin beskriver det som att hon<br />
stod inför ett val, ville hon leva ett aktivt<br />
liv, eller inte?<br />
– Jag har alltid varit väldigt idrottsintresserad<br />
och jag spelade bordtennis<br />
som barn, stående. Jag tänkte att jag bör<br />
röra på de kroppsdelar som ännu går att<br />
röra på. När jag var på Hjälpmedelscentralen<br />
bläddrade jag i Göteborgs handikappidrottsförbunds<br />
tidning och såg<br />
en artikel om bordtennis, säger hon.<br />
Anna-Carin bestämde sig för att prova.<br />
– Det gick bättre än jag hade kunnat<br />
tänka mig, säger världsettan.<br />
När Anna-Carin beskriver hur hon<br />
tränar och spelar bordtennis säger hon<br />
att hon måste styra sina rörelser, handen<br />
och racketen, ”med tankekraft”.<br />
Kan du förklara?<br />
– Jag spelar med den arm som jag inte<br />
har någon känsel i, jag är så grymt högerhänt.<br />
Jag tappar rörelsen om jag inte tänker<br />
rörelsen ordentligt.<br />
Anna-Carin måste kompensera denna<br />
förlust <strong>av</strong> känsel, och känsla, genom att<br />
föreställa sig den exakta rörelsen. Denna<br />
förmåga att föreställa sig måste hon underhålla<br />
med dagliga träningar.<br />
– Jag förlorar någon millisekund på att<br />
spela med den hand jag inte har känsel i,<br />
men det går oftast bra. Men håller jag<br />
upp i ett par veckor så måste jag börja om<br />
från noll.<br />
Idrottade tidigt<br />
Att det alls är möjligt att spela pingis på<br />
den nivå som Anna-Carin gör, har hon<br />
idrottandet från barndomen att tacka för.<br />
– Jag har det med mig från barnsben,<br />
rörelsemönstret finns där, säger hon.
Anna-Carin är kulturvetare och har<br />
jobbat på Göteborgs auktionsverk som<br />
värderingsman. Men förlamningen och<br />
den borttynande känseln gjorde att det<br />
blev svårt för Anna-Carin att fortsätta.<br />
Vill lyfta och känna<br />
– Det är inte lika roligt när man inte kan<br />
lyfta t<strong>av</strong>lan, eller krypa under byrån. Jag<br />
hade fått välja att vara administratör där<br />
eller här, på Göteborgs handikappförbund.<br />
Jag valde det här, för då kan jag behålla<br />
antikviteterna som intresse, jag tror<br />
att det var ett klokt val. Det tappar sin<br />
charm att vara värderingsman när man<br />
inte kan klämma på sakerna. Jag hade inte<br />
kunnat leva med det, jag måste kunna<br />
njuta <strong>av</strong> föremålen, säger hon.<br />
Intresset för antikviteter har Anna-<br />
Carin haft så länge hon kan minnas.<br />
– Det kommer nog från mamma och<br />
pappa. När jag valde universitetslinje valde<br />
jag från hjärtat.<br />
In på kulturvetarlinjen<br />
En röst som förde henne till kulturvetarlinjen<br />
med i<strong>nr</strong>iktning konsthantverk och<br />
design.<br />
– Det ingick tio veckors praktik och<br />
jag blev rekommenderad att söka mig till<br />
Idrott<br />
I korthet<br />
Namn: Anna-Carin Ahlquist.<br />
Ålder: 38 år.<br />
Bor: I lägenhet i Haga, Göteborg.<br />
Familj: Mamma, pappa, bror<br />
med familj, gudbarnen Rebecca,<br />
Tobias, Fanny, Lina.<br />
Jobb: Göteborgs handikappi<br />
drotts förbund, kansliet,<br />
halvtid. Anna-Carin gör bland<br />
annat förbundets tidning och<br />
underhåller dess hemsida.<br />
Anna-Carin har hittat hem. Idag är<br />
hon glad att hon sökte sig tillbaka till<br />
idrotten. Foto: Niklas EhléN<br />
ett auktionshus, och blev kvar där. Det<br />
hela var otroligt lyckosamt, det är få förunnat<br />
att få ett jobb som värderingsman,<br />
och bara cirka 3 procent får jobb direkt<br />
efter kulturvetarlinjen, säger hon.<br />
Anna-Carin blev kvar på auktionsverket<br />
i åtta år.<br />
– Då hade jag ännu inte fått en diagnos,<br />
men förlorat känseln. Jag var trött<br />
och sade upp mig, säger hon.<br />
# 6, 2010 FÖRÄLDRAKRAFT 65<br />
>
”Det var som att bli barn på nytt”<br />
MS brukar debutera mellan 25 och 35<br />
år. Anna-Carin hamnade småningom i<br />
rullstol, men vägen dit var lång och svår.<br />
– Jag slet och harvade med kryckor. Jag<br />
hade en hel kryckpark i olika färger för att<br />
matcha mina kläder. Jag gick med kryckor<br />
i två år innan omgivningen övertalade mig<br />
att lämna dem. Det slet otroligt mycket på<br />
kroppen att hålla på som jag gjorde.<br />
Så du accepterade till slut?<br />
– Ja, efter ett tag. Pappa sa att vi tar med<br />
den där (rullstolen) hem, den kan ju få stå i<br />
källaren. Jag minns att jag gjorde ett besök<br />
på Treklöver-hemmet och fick hjälp. Jag<br />
insåg att det var enklare med rullstolen. Jag<br />
hade svårt i början att visa mig offentligt,<br />
först med kryckor, sedan med rullstol.<br />
– Jag åkte till Torp köpcentrum norr<br />
om Göteborg. Dit åkte jag för att vänja<br />
mig vid att visa mig ute, bland folk, för<br />
där kände jag ingen. I dag känns det nästan<br />
fånigt att berätta det, säger hon.<br />
Personlig assistent<br />
och tränare<br />
n Anna-Carin har fler än en<br />
assistent knuten till sig, men bara<br />
en <strong>av</strong> dem fungerar som tränare,<br />
Jan-Owe Ahlquist, tillika Anna-<br />
Carins pappa. Närheten till<br />
tränaren, och möjligheten till<br />
förhållandevis korta men intensiva<br />
träningspass, har varit<br />
lyckosamt för Anna-Carin.<br />
– Det har varit väldigt tacksamt,<br />
för det har sparat mig mycket tid,<br />
för mig är det viktigt med intensiv<br />
träning, för jag blir snabbt trött.<br />
15 minuters paus är inget för mig.<br />
Jag kör hellre intensivt en timme,<br />
säger hon. +<br />
n Svenska handikappidrottsförbundets<br />
rekordsatsning på att rekrytera ungdomar<br />
till idrotten har startat. 50 personer<br />
kom till Beckis Idrottscenter för den första<br />
prova på-dagen.<br />
Lova Arvidsson och Niklas Paulsson<br />
var två <strong>av</strong> de 50 personer som kom till<br />
Beckis för att prova på.<br />
– Vi blev skjutsade hit <strong>av</strong> våra mammor,<br />
säger Lova som bor i Nockebytorg,<br />
också det i de västra delarna <strong>av</strong> Stockholm.<br />
Niklas bor i Bromma, även det nästgårds.<br />
66 FÖRÄLDRAKRAFT # 6, 2010<br />
Sina vänja-sig-att-vara-bland-folk-träningsrundor<br />
kombinerade hon med verkliga<br />
inköp.<br />
– Jag passade faktiskt på att shoppa,<br />
jag kunde ju inte ge mig ut hemma. Vi<br />
har sommarställe nära Uddevalla, så nu<br />
har det blivit ett stående inslag att åka dit<br />
för att shoppa, skrattar hon.<br />
En fantastisk värld<br />
Vad betyder handikappidrotten för dig?<br />
– Det är en fantastisk värld. Den är så<br />
fylld <strong>av</strong> glädje, engagemang och intresse,<br />
det är så fantastiskt att se och få vara del<br />
<strong>av</strong> den.<br />
Anna-Carin minns det första besöket<br />
till pingishallen.<br />
– Jag var så rädd för allt, till skillnad<br />
mot tidigare då jag inte var rädd för något.<br />
Det var som att bli barn på nytt.<br />
Mamma och pappa var med mig på träningen.<br />
Jag såg barn och ungdomar med<br />
kämpaglöd. Det var nästan så att tårarna<br />
föll, man blev rörd. Det var fyllt med<br />
mycket glädje.<br />
Anna-Carin uppskattar även de internationella<br />
inslagen.<br />
– På resor till tävlingar stöter jag på<br />
många intressanta människor som jag<br />
kanske inte hade träffat annars. Dessutom<br />
får jag chansen att idrotta på hög<br />
nivå och vara förebild för andra, och förhoppningsvis<br />
inspirera andra.<br />
Rest sig ur en livskris<br />
Anna-Carin är ett enastående exempel på<br />
hur en person har rest sig ur en livskris,<br />
bland annat tack vare idrotten. Att rekrytera<br />
är en utmaning för alla verksamheter,<br />
idrotten, och i synnerhet handikappidrotten,<br />
är inget undantag. Nyligen drog Svenska<br />
handikappidrottsförbundet igång sin<br />
mest påkostade rekryteringssatsning någonsin,<br />
Talangjakten.<br />
Lova och Niklas spelar redan basket.<br />
Här tog de chansen att även prova på judo,<br />
boccia, innebandy och gym.<br />
Vad var roligast?<br />
– Allting, svarar båda två.<br />
Fortsätter med basket<br />
Men deras planer för framtiden lär inte<br />
ändras <strong>av</strong> Talangjakten. Det är alltjämt<br />
basket som gäller, säger de.<br />
Redan till följande helg blev Lova och<br />
Niklas och alla andra som anslöt till<br />
Talangjakten kallade till en uppföljnings-<br />
– Vi hoppas att vi ska få den hit till<br />
Göteborg. Det är inte riktigt klart vilka<br />
som kommer att ha den efter Stockholm.<br />
Vi har anmält vårt intresse. Jag hoppas<br />
att jag kan vara med och bidra då. Även<br />
om den heter Talangjakten så är det både<br />
bredd- och elitsatsning det handlar om.<br />
Jag hoppas att man kan nå de där extra,<br />
som är svåra att nå idag, säger hon.<br />
”De där extra”, säger du, kan du förtydliga<br />
vilka det handlar om?<br />
– Det är dem som vi har svårt att veta<br />
var vi ska hitta. Vi har samarbete med habiliteringar<br />
och med särskolor, där är det<br />
inga problem, med till exempel de rörelsehindrade<br />
och synsvaga är det svårare.<br />
God inblick i vardagskampen<br />
Från sin tjänst på kansliet på Göteborgs<br />
handikappidrottsförbund har Anna-Carin<br />
god inblick i det lyhörda arbete som<br />
dagligen utförs.<br />
– Vi försöker ha de rätta kontakterna,<br />
och nå ut så gott vi kan via idrottslärare<br />
och fritidspedagoger och andra. Vi har<br />
ett rullande arbete som ständigt pågår, vi<br />
försöker göra nya och tätare besök på<br />
skolor. Vi lär känna personer som kanske<br />
har ett barn med någon funktionsnedsättning<br />
eller känner någon som har det,<br />
säger Anna-Carin.<br />
Hur ser samarbetet och ditt <strong>av</strong>tal<br />
med Team Frösunda ut?<br />
– Frösunda är ett team som knutit upp<br />
en del elitidrottsmän. Tanken är att man<br />
ska kunna peppa varandra även om man<br />
håller på inom olika idrotter. Och de<br />
sponsrar oss så att man kan göra någon<br />
extra resa per år och vara med på någon<br />
extra tävling. Jag är med ur den aspekten<br />
att jag hoppas kunna vara förebild för<br />
andra ungdomar och inspirera dem till<br />
att vilja börja idrotta, och stanna inom<br />
idrotten. +<br />
Talangjakten. 50 personer kom till Beckis Idrottscenter<br />
träff, som även den hölls i Beckis Idrottscenter.<br />
– Då kommer även representanter från<br />
olika föreningar att vara här. Det är det<br />
nya med den här satsningen. Vi försöker se<br />
vad ungdomarna är intresserade <strong>av</strong> och<br />
vad det finns för möjligheter för dem, säger<br />
Annica Landström Wallter, ordförande<br />
i Stockholms handikappidrottsförbund<br />
och styrelseledamot i Svenska handikappidrottsförbundet<br />
(SHIF), som tillsammans<br />
med Para lympiska kommittén<br />
står som arrangör för Talangjakten.
Peking – ett<br />
stort minne<br />
Blev rastlös <strong>av</strong> psykologens<br />
uppmaning: vila och ät godis!<br />
AnnaCarin spelade sin första turnering<br />
efter förlamningen 2007. Året därefter<br />
var hon med på Paralympics i Peking.<br />
– Det var fantastiskt att vara med, även<br />
om det inte riktigt var tanken för min del<br />
från början, då handlade det bara om att<br />
jag skulle röra på mig.<br />
AnnaCarin fick göra landslagsdebut<br />
som 35åring.<br />
– När de började prata om Peking<br />
tänkte jag att det lät som ett skämt. Jag<br />
lyckades kvalificera mig till årsskiftet<br />
20072008 och fick tåga in i “fågelboet”<br />
inför 90000 människor. Invigningen var<br />
fantastisk att få vara med om. Tårarna<br />
strömmade ur mig.<br />
I samma hall<br />
Stort var också att få ”spela pingis i samma<br />
hall som Jörgen Persson”, inför ”bror<br />
och pappa på läktaren”. Liksom att på<br />
plats få uppleva hela OSbyn.<br />
– Det var som en egen stad med den<br />
stora matsalen, gator och bussar. Det var<br />
enormt stort allting. Jag var fortfarande<br />
lite för färsk för att kunna prestera mitt i<br />
allt det där. Det kändes ovant att få en<br />
mikrofon i nyllet när man spelat klart.<br />
Men det var en bra erfarenhet.<br />
AnnaCarin var en boll från semifinal,<br />
men missade sin chans, den gången.<br />
Förlusten tog hon hårt.<br />
– Jag fick blommor när jag kom hem,<br />
men jag förstod inte varför, jag ville sluta<br />
med pingis. Min idrottspsykolog sa att:<br />
Nu vill jag att du går hem två veckor och<br />
äter godis och ligger i soffan.<br />
Idrottspsykologens uppmaning fick,<br />
får man förmoda, önskad effekt.<br />
För Stockholms handikappidrottförbund,<br />
som hjälpt till med arrangemanget,<br />
har det varit bråda dagar.<br />
Är det skönt att det är över?<br />
– Tvärtom, det är nu det startar. Nu<br />
handlar det om att leda in ungdomarna<br />
i en idrott, säger Annica Landström<br />
Wallter.<br />
50 helt okej<br />
Är ni nöjda med att 50 personer kom?<br />
– Visst hade vi hoppats på ännu fler,<br />
men det var okej. Dessutom kom många<br />
medföljande vuxna. Ofta är det de vuxna<br />
man måste vinna först, säger Annica<br />
Landström Wallter.<br />
– Efter tre dagar började det klia i fingrarna<br />
igen, jag kunde ju inte ligga där i<br />
soffan.<br />
Två år senare är AnnaCarin rankad<br />
etta i världen.<br />
– Jag har haft ett fantastiskt <strong>2010.</strong> Vi<br />
har experimenterat med min rullstol,<br />
min racket, gummit. Det har varit spännande<br />
och motiverande. Det är så spännande<br />
och roligt i sig att göra de här resorna,<br />
att få lov att lyckas så bra.<br />
Vägen till världstoppen<br />
Internationella bordtennisförbundets<br />
statistik bekräftar ett fantastiskt 2010 för<br />
AnnaCarin.<br />
Fram till senaste rankingen i oktober<br />
hade hon 52 vinster, 6 förluster, 18 guld,<br />
ett silver och två brons.<br />
– Från 1 oktober sedan den nya rankningen<br />
kom gick jag upp på förstaplatsen<br />
och är alltså förstaseedad inför VM. +<br />
– Lyckas vi få in hälften <strong>av</strong> dem som<br />
var här på en idrott så är det bra, säger<br />
Per Olof Bergkvist, utvecklingskonsulent<br />
på SHIF.<br />
Anders Olsson på plats<br />
Simmaren Anders Olsson var en <strong>av</strong> paralympierna<br />
som besökarna kunde träffa.<br />
Enligt arrangörerna fick han under dagen<br />
upp ögonen för en mycket duktig<br />
ung simmare.<br />
– Det var en ung kille som kom till<br />
simhallen, han var helt grön, men Anders<br />
Olsson upptäckte att han hade stor<br />
talang för simning, säger Per Olof<br />
Bergkvist.<br />
Idrott<br />
Började klia i fingrarna. Anna-Carin reste sig ur besvikelsen efter Peking och<br />
började snart träna igen. Foto: Niklas EhléN<br />
VM-guldet får vänta<br />
Anna-Carin lyckades inte bärga<br />
VM-guldet i Korea. Men en<br />
silvermedalj i lag med Ingela<br />
Lundbäck, fick hon med sig<br />
hem.<br />
– Jag är otroligt ledsen och<br />
besviken över mitt VM, säger<br />
Anna-Carin om sin insats i VM.<br />
På meritlistan har hon även:<br />
EM-guld i lag, EM-brons individuellt<br />
2009 och EM-brons i lag<br />
2007.<br />
Anna-Carin tävlar i klass 3 <strong>av</strong> 5<br />
för rullstolsburna. (1-5 sittande,<br />
1-5 stående. 1 står för gr<strong>av</strong>ast<br />
funktionsnedsättning.)<br />
– Jag spelar lag i klass 5. +<br />
Bland prova påarna fanns flera olika<br />
funktionsnedsättningar.<br />
– Men vi hade något fler synskadade än<br />
väntat. Och åldrarna var spridda, säger<br />
Nils Ander, tävlingskonsulent på Stockholms<br />
handikappidrottsförbund. +<br />
Åtta prova på-dagar<br />
Talangjakten fortsätter med<br />
ytterligare åtta prova på-dagar<br />
under 2011 och 2012. Var och när<br />
dessa kommer att hållas är ännu<br />
inte bestämt.<br />
Läs mer:<br />
talangjakten.handikappidrott.se<br />
# 6, 2010 FÖRÄLDRAKRAFT 67
Första tipset:<br />
Våga ringa,<br />
våga fråga,<br />
våga prova Kubb för flera<br />
1Linda Junker hjälper<br />
dig att komma igång<br />
När Föräldra kraft<br />
ber Linda Junker,<br />
projektledare för<br />
Livsstilsprojektet, att bryta ned sin<br />
kunskap om vad som hindrar oss<br />
från att komma igång, till ett handfast<br />
tips, blir svaret: Våga.<br />
– Våga ringa, våga fråga, våga<br />
prova, säger hon.<br />
För att byta livsstil, och för att öka<br />
dina chanser att leva ett aktivt liv,<br />
måste du också vara beredd på att<br />
prova dig fram.<br />
– I livsstilsprojektet är det sällan<br />
någon som hittar en aktivitet som de<br />
fastnar för redan vid första besöket.<br />
Men även om det första besöket inte<br />
leder till en aktivitet, så lär man sig<br />
något mer om sig själv. Fundera på<br />
vad du skulle vilja prova på, och<br />
undersök sedan var och hur det<br />
skulle gå till, säger Linda Junker.<br />
Att tre <strong>av</strong> medlemmarna i den speciella<br />
jury som utser Årets idrottare med funktionsnedsättning<br />
hoppade <strong>av</strong> i protest,<br />
hjälpte inte. Svenska Idrottsakademins<br />
styrelse vill inte jämföra prestationer <strong>av</strong><br />
idrottare med funktionsnedsättning<br />
med prestationer<br />
<strong>av</strong> fullt friska.<br />
– Vi vill kunna nominera<br />
fritt till alla kategorier.<br />
Vi har inte fått någon förklaring<br />
från akademin, säger<br />
Hans Säfström, sportchef<br />
på Svenska handikappidrottsförbundet,<br />
SHIF.<br />
Godtog inte förslaget<br />
Hans Säfström ville att skidåkaren<br />
Zebastian Modin<br />
skulle nomineras i kategorin<br />
Årets nykomling. Men akademin<br />
godtog inte förslaget.<br />
– Zebastian hör inte till den kategorin<br />
och därför har vi inte beaktat förslaget,<br />
säger Stephan Rimér på Svenska Idrottsgalan.<br />
68 FÖRÄLDRAKRAFT # 6, 2010<br />
Enkla anpassningar gör populärt spel tillgängligt för fler.<br />
Det kan många gånger räcka med små<br />
medel för att en övning ska bli möjlig för<br />
fler att utföra.<br />
Några enkla tips från Ronny Thorstensson,<br />
Kärn huset Halmstad kommun, gör<br />
att fler kan spela kubb.<br />
– Den som inte har tillräcklig<br />
muskelstyrka eller<br />
muskelkontroll kan med<br />
små förändringar delta på i<br />
stort sett samma villkor.<br />
Risken för skador minskar<br />
om man använder mjuka<br />
material som plastkäglor<br />
eller kubbar <strong>av</strong> mjukplast,<br />
dessutom går det utmärkt<br />
Tänk nytt. Kubb<br />
måste inte se ut<br />
så här.<br />
att spela inomhus vilket ytterligare ökar<br />
tillgängligheten, säger han.<br />
Varifrån fick du idén?<br />
– Det ingår i mitt jobb att anpassa utifrån<br />
olika förutsättningar. Jag hade då<br />
elever utan muskelkraft att kasta de här<br />
träbitarna, så vi använde tennisbollar och<br />
rännor. Ibland får man tips från elever,<br />
ibland från annat håll, säger Ronny<br />
Thorstensson. +<br />
Det finns ett förslag från SHIF att<br />
jämföra alla prestationer. Hur ställer ni<br />
er till det?<br />
– Det är en förfrågan som vi ska ta<br />
ställning till. I dagsläget är vi inte <strong>av</strong> den<br />
åsikten. Vi tycker att ”funk tionshinder<br />
idrotten” har en plats på<br />
galan och att de prestationerna<br />
är värda att lyftas fram, säger<br />
Stephan Rimér.<br />
Riskerar att inte synas<br />
Stephan Rimér hävdar samtidigt<br />
att idrottare med funktionsnedsättningar<br />
skulle riskera<br />
att inte synas på galan om arrangören<br />
tog bort priset Årets<br />
idrottare med funktionsnedsättning.<br />
– Som det är nu lyfter vi garanterat<br />
fram fyra personer inom<br />
det området, säger Stephan<br />
Rimér.<br />
Varför kan man inte behålla priset<br />
Årets idrottare med funktionsnedsättning,<br />
men ändå öppna för att alla prestationer<br />
jämförs?<br />
Exempel på andra anpassningar:<br />
n Justera <strong>av</strong>ståndet mellan lagen/<br />
linjerna i utgångsläget beroende på<br />
muskelstyrka<br />
n Använd plastkäglor, stafettpinnar i<br />
plast, tuber till badmintonbollar eller<br />
dylikt som kubbar<br />
n Använd olika sorters bollar,<br />
ärtpåsar, gummidiscar eller<br />
andra mjuka material i stället<br />
för kastpinnar<br />
n Använd olika sorters<br />
ljudkällor för att skilja kungen<br />
och ”målkubben” om det<br />
finns spelare som är blinda<br />
eller har synhandikapp<br />
n Använd färre spelare per lag – det<br />
går att spela en på varje sida!<br />
n Använd ränna och tennisbollar om<br />
det finns spelare med mycket begränsad<br />
funktion i armar/händer<br />
n Spela med fötterna (bollar) om det inte<br />
finns någon funktion i armarna<br />
Fler tips på: www.hh.se/hos/samverkan/<br />
snafa/tipsinomafa<br />
”Idrottsgalans pris ska vara ’top shit’”<br />
Svenska Idrottsakademin anser inte tiden mogen att öppna alla kategorier för idrottare<br />
med funktionsnedsättning. Zebastian Modin blev inte nominerad till Årets nykomling.<br />
Ett pris som<br />
diskriminerar?<br />
– De priser vi har i galan ska vara ”top<br />
shit”. Vi upplever att om vi öppnar de andra<br />
kategorierna så riskerar ”funktionshinderpriset”<br />
att bli ett tröstpris. Vi vill<br />
att priset ska ha samma status som andra<br />
priser, vi vill ge det högsta möjliga status,<br />
säger Stephan Rimér.<br />
Enligt Stephan Rimér har det dock<br />
hänt mycket inom handikappidrotten<br />
under senare år.<br />
– Vi kommer allt närmare den dagen<br />
när det här priset läggs ned, och de övriga<br />
priserna öppnas. Hur långt det är dit kan<br />
jag inte yttra mig om. Vi ska ta ställning<br />
till SHIF:s förslag efter den här galan, säger<br />
Stephan Rimér. +<br />
De nominerade är ...<br />
+ Zebastian Modin är nominerad i<br />
kategorin Årets idrottare med<br />
funktionsnedsättning. Övriga<br />
nominerade är Jennie Ekström,<br />
simning, Lotta Helsinger, sportskytte<br />
och Anders Olsson,<br />
simning.
Inte för alla. Bilden från Skolinspektionens flygande kontroller tidigare i år.<br />
S<br />
kolidrotten ska vara tillgänglig<br />
för alla. Men den<br />
är det inte alltid.<br />
Många elever undviker<br />
idrottslektionerna,<br />
några <strong>av</strong> dem är mer eller<br />
mindre utestängda från skolidrotten.<br />
Skälen till att en elev inte kan, eller<br />
väljer att undvika, idrottslektionerna kan<br />
vara många.<br />
Vad gör du som förälder om du märker<br />
att ditt barn inte är med på idrotten,<br />
och inte finner det stöd och engagemang<br />
hos idrottsläraren som du har rätt att förvänta<br />
dig?<br />
Sätt press på skolan<br />
Kajsa Jerlinder, forskare i handikappvetenskap,<br />
anser att du har flera möjligheter<br />
att sätta press på skolan.<br />
– Som föräldrar har man ganska goda<br />
påtryckningsmöjligheter. Om inte idrottsläraren<br />
lyssnar bör du kontakta skolans<br />
rektor. Skolan och rektorn måste se till att<br />
det finns ett åtgärdsprogram.<br />
Ofta är det ett så kallat elevvårdsteam<br />
som upprättar åtgärdsprogram för enskilda<br />
elever. Elevvårdsteamet kan bestå <strong>av</strong> lärare,<br />
personal från elevhälsan och rektor.<br />
Inför mötet med elevvårdsteamet kan<br />
man be experter om råd och stöd.<br />
– Man kan kontakta Specialpeda gogis<br />
ka skolmyndigheten, SPSM, för tips<br />
och råd, ibland har rådgivare från SPSM<br />
till och med suttit med på åtgärdsprogramträffar.<br />
På det sättet får man som<br />
förälder mer ”power”, om man tycker att<br />
Foto: SkolinSpektionen, Malin Walldén<br />
När idrottsläraren sviker<br />
Be en expert följa med dig till mötet med skolledningen.<br />
man inte har så mycket att själv komma<br />
med. Jag känner till flera fall där föräldrar<br />
tagit hjälp <strong>av</strong> SPSM.<br />
Skolinspektionen kan hjälpa<br />
Jon Torkelstam på Skolinspektionen pekar<br />
på möjligheten att vända sig till Skolinspektionen<br />
och Barn och elevombudet<br />
om det finns orsak att tro att skolan<br />
gjort fel.<br />
Föräldrar och elever ska givetvis i första<br />
hand ta kontakt med de ansvariga på<br />
skolan. En anmälan kan göras genom att<br />
ta kontakt med Skolinspektionen via dess<br />
hemsida.<br />
Fortsätt att driva frågan<br />
När en anmälan kommit in till Skolinspektionen<br />
och Barn och elevombudet<br />
registreras den och får ett diarienummer.<br />
Därefter lämnas ärendet till en<br />
handläggare. Om handläggaren behöver<br />
mer upplysningar tar han eller hon kontakt<br />
med den som anmält.<br />
– Om skolan säger att den gjort allt<br />
som står i dess makt, men ditt barn likväl<br />
utestängs från idrotten, så måste du som<br />
förälder fortsätta att driva frågan. Skolan<br />
måste möta eleven och se vilka behov<br />
eleven har, säger Jon Torkelstam.<br />
I Lpo94 och Lgr11 uttrycks detta tydligt<br />
i <strong>av</strong>snitt1 på följande sätt: Under visningen<br />
skall anpassas till varje elevs förutsättningar<br />
och behov. +<br />
Här kan du anmäla: www.skolinspektionen.se/sv/Anmalningar<br />
Idrott<br />
Åttaåringar<br />
hjälper<br />
åttaåringar<br />
Nytt forskningsprojekt. Kamratstödjare<br />
ska underlätta för<br />
klasskamrater med funktionsnedsättningar<br />
att delta i idrottsundervisningen.<br />
I det nystartade forskningsprojektet ska<br />
elever i åldrarna åtta till tio år underlätta<br />
för sina klasskamrater med funktionsnedsättningar<br />
att ta del i idrotten.<br />
– Vi planerar ett projekt där man använder<br />
sig <strong>av</strong> kamratlett ledarskap inom<br />
idrottssituationen. Vi vet sedan tidigare<br />
att idrottsundervisningen kan upplevas<br />
som orättvis och att elever med funktionsnedsättning<br />
deltar i begränsad omfattning.<br />
Många elever med funktionsnedsättning<br />
deltar vid sidan <strong>av</strong> övrig<br />
klass och interagerar inte så mycket med<br />
sina klasskamrater. Vi ska filma och se<br />
hur interaktionen påverkas när elever<br />
utan funktionsnedsättning instruerar<br />
elever med funktionsnedsättning under<br />
lektionens gång, säger Kajsa Jerlinder,<br />
forskare inom handikappvetenskap.<br />
Att åttaåringar ska få en extra uppgift,<br />
som kamratstödjare, ska dock inte<br />
tolkas som en belastning för dessa elever.<br />
– Vi ska inte sätta de här åttaåringarna<br />
på pottkanten. Det är fortfarande läraren<br />
som är ansvarig. Vi ska utbilda<br />
barnen i vad det innebär att vara kamratstödjare.<br />
De ska få inse betydelsen <strong>av</strong><br />
att vara en positiv och lärande person,<br />
och stödja sina kamrater i inlärningssituationen,<br />
säger Kajsa Jerlinder.<br />
I USA har man noterat att interaktionen<br />
vid den här typen <strong>av</strong> inlärning<br />
ökar påtagligt.<br />
– Man har sett väldigt positiva effekter,<br />
elever utan och med funktionsnedsättning<br />
interagerar mer med varandra<br />
och elever med funktionsnedsättning<br />
blir mer delaktiga och får ett bättre<br />
stöd. +<br />
Ett samarbete<br />
+ Forskningsprojektet är ett samarbete<br />
mellan Lena Hammar på Specialpedagogiska<br />
skolmyndigheten, Kajsa<br />
Jerlinder från Högskolan i Gävle och<br />
Lars Kristén från Hög skolan i<br />
Halmstad. I gruppen ingår även<br />
forskare från Lettland och Danmark.<br />
Ett första resultat kan eventuellt<br />
presenteras under hösten 2011.<br />
# 6, 2010 FÖRÄLDRAKRAFT 69
Annonsörer i detta nummer:<br />
A-Assistans Leimir AB.........................................................................71<br />
Aprendere Skolor AB ..........................................................................43<br />
Asp-Center AB/Ungdomscenter AB ...................................................21<br />
Assistansia ..............................................................................................7<br />
BOSSE - Råd, Stöd & Kunskapscenter.......................................... 12, 16<br />
Carema Vård och omsorg AB .............................................................27<br />
Centrum för lättläst, LL-förlaget ........................................................48<br />
CJ Advokatbyrå AB ...............................................................................9<br />
Dammsdal ...........................................................................................42<br />
Enigma Education AB ........................................................................45<br />
Enigma Omsorg AB ..................................................................... 37, 49<br />
EO-Funktion AB .................................................................................14<br />
Etac Sverige AB ......................................................................................9<br />
Fellingsbro Folkhögskola ....................................................................42<br />
Frösunda LSS AB ........................................................................ baksida<br />
Furuboda Assistans ............................................................................18<br />
Färe Montessoriskola ..........................................................................41<br />
Föreningen Furuboda .................................................................. 22-23<br />
Gryning Vård AB .................................................................................17<br />
Handikappförbunden, HSO ...............................................................73<br />
Hatten Förlag AB /Fun Domestic .......................................................43<br />
Heldagsskolan Rullen AB ....................................................................71<br />
Hjälpmedelsinstitutet, HI ...................................................................57<br />
Höghammarskolan .............................................................................71<br />
ICAP AB ..............................................................................................71<br />
Inside Team .........................................................................................56<br />
JAG, Brukarkollektivet .......................................................................13<br />
För Dig som har barn i behov <strong>av</strong> särskilt stöd!<br />
”Värdefull”<br />
<strong>Föräldrakraft</strong> är tidningen<br />
för Dig som är<br />
förälder eller anhörig<br />
till barn med funktionsnedsättning<br />
och<br />
särskilda behov. Varje<br />
nummer innehåller<br />
massor med tips och<br />
praktisk vägledning,<br />
intervjuer, teman och<br />
reportage. Beställ en<br />
helårsprenumeration<br />
(6 <strong>nr</strong>) för 363 kr genom<br />
att fylla i kupongen<br />
här intill. Eller ta två år<br />
direkt (12 <strong>nr</strong>) för endast<br />
726 kronor så missar<br />
du ingenting!<br />
70 FÖRÄLDRAKRAFT # 6, 2010<br />
läsning för dig som<br />
förälder & professionell!<br />
Ja tack, jag beställer:<br />
6 nummer för 363 kronor inkl moms<br />
12 nummer för 726 kronor inkl moms<br />
Information om annonsering<br />
Jorielskolan ..........................................................................................41<br />
Lunaskolan ..........................................................................................36<br />
Misa ............................................................................................... 17, 75<br />
Move & Walk Sverige AB .....................................................................15<br />
Mättinge AB ........................................................................................71<br />
Norlandia Personlig Assistans AB .......................................................29<br />
Nya Broskolan .....................................................................................43<br />
NÄRA Personlig assistans & utbildning AB .......................................15<br />
Permobil AB .......................................................................................19<br />
Resurscenter Mo Gård AB, Mo Gårds Gruppen ................................47<br />
RGD/RGH Kansli ................................................................................43<br />
Riksförbundet Sällsynta diagnoser .....................................................73<br />
Riksgymnasiet i Skärholmen ..............................................................42<br />
Salboheds Gymnasiesärskola AB ........................................................46<br />
Samtrans ..............................................................................................20<br />
Snäckbackens förskola ........................................................................44<br />
Solhagagruppen AB ............................................................................14<br />
Specialpedagogiska Skolmyndigheten SPSM ....................................45<br />
Stiftelsen Mora Parks Läkepedagogiska Institut ................................41<br />
Stiftelsen Viktoriagården .....................................................................10<br />
STIL, Stiftarna <strong>av</strong> Independent Living i Sverige .................................12<br />
Svenska Handikappidrottsförbundet, SHIF.......................................63<br />
Särnmark Assistans AB .........................................................................3<br />
Tobiasskolan ........................................................................................42<br />
UPAB Utvecklingspedagogik AB .......................................17, 29, 45, 46<br />
Värna, Antroposofisk Läkepedagogik & Socialterapi ........................10<br />
Ågrenska ..............................................................................................55<br />
}<br />
Välj ett<br />
alter nativ!<br />
Ljudtidning<br />
utan extra<br />
kostnad<br />
Klipp ut & posta kupongen<br />
i ett kuvert till FaktaPress,<br />
Backebogatan 3, 129 40 Hägersten.<br />
Eller mejla till:<br />
pren@faktapress.se<br />
Namn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
Adress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
Post<strong>nr</strong> & ort: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
Telefon: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
E-post: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
Övrigt meddelande: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .FK 1006<br />
Sänd beställningen till FaktaPress, Backebogatan 3, 129 40 Hägersten. Eller maila till: pren@faktapress.se<br />
FÖRÄLDRAKRAFT NUMMER 6, 2010 TEMA SKOLA PSYKISK HÄLSA<br />
ÅRGÅNG 5<br />
NR 6<br />
2010<br />
TEMA SKOLAN: FRÅN TOPPEN TILL BOTTEN 19 SIDOR<br />
Idrott: Anna-Carins väg till toppen<br />
Om barn och unga i behov <strong>av</strong> särskilt stöd<br />
Jakten på talanger har startat<br />
När idrottsläraren sviker<br />
”JAG VET HUR<br />
MYCKET KÄRLEK<br />
FAMILJERNA<br />
MÅSTE GE”<br />
Peter Forsberg drar in miljontals kronor<br />
till svårt sjuka barn. Vi har träffat honom.<br />
DECEMBER<br />
68 KR<br />
inkl moms<br />
Satsa på läsplattor!<br />
Tips från experter<br />
BRÅKET EFTER FUSKET<br />
Nya sparkr<strong>av</strong> hotar<br />
-märkt<br />
Yoga för fler<br />
TVÅNGSVÅRD<br />
i strid med praxis<br />
Sören Olsson<br />
Livet är en lekfull dans<br />
Maria Ennefors<br />
MAN VILL<br />
GÄRNA TRO ATT<br />
MÄNNISKOR I ENS<br />
NÄRHET STÅR<br />
PALL NÄR DET<br />
VÄRSTA INTRÄFFAR<br />
3bidrag<br />
som inte<br />
hänger<br />
med<br />
PSYKISK HÄLSA: FAMILJERNA SOM MÅR BRA IGEN<br />
FK_1006_s01_omslag_v05.indd 1 2010-11-25 10.24
■ Du har väl<br />
www.mattinge.se<br />
inte missat<br />
<strong>Föräldrakraft</strong>s<br />
digitala nyhetsbrev?<br />
Du får det<br />
varje vecka via<br />
mejl och det är helt gratis!<br />
Beställ på foraldrakraft.se eller mejla<br />
till info@faktapress.se<br />
PERSONLIG ASSISTANS<br />
PÅ DINA VILLKOR<br />
Hos oss får du vara med och välja dina<br />
personliga assistenter. Personer du trivs med<br />
och som hjälper dig med det du önskar, på<br />
det sätt du vill och när det bäst passar dig.<br />
www.a-assistans.se<br />
ICAP arbetar med IT-hjälpmedel, utbildning<br />
för personer med funktionsnedsättning.<br />
Våra kunder är Arbetsförmedling, Landsting,<br />
Försäkringskassa, Privat och Skola.<br />
Stockholm<br />
tel: 08-55 11 12 00<br />
Göteborg<br />
tel: 031-704 30 99<br />
■ Dags att<br />
planera 2011<br />
års marknadsföring.<br />
Beställ<br />
vår temaplan<br />
genom att<br />
mejla till<br />
frida-louise@<br />
faktapress.se<br />
I C A P<br />
Individual Computer Applications AB<br />
www.icap.nu<br />
# 6, 2010 FÖRÄLDRAKRAFT 71
NäR de SoM StåR eN NäRMaSt<br />
SvikeR göR det MeSt oNt<br />
Maria Ennefors sänder varma tankar till alla som<br />
upplever att någon de håller kär särbehandlas<br />
för att han eller hon är annorlunda.<br />
J<br />
ag har under senare tid<br />
fått höra berättelser från<br />
många föräldrar om hur<br />
deras barn med funktionshindersärbehandlas.<br />
Det är väl ingen nyhet tänker säkert<br />
många. Särbehandling, diskriminering<br />
och orättvisor hör väl till vardagen för<br />
våra barn och ungdomar?<br />
J<strong>av</strong>isst är det så. Och att så sker är helt<br />
fel. Men det jag har hört från många är en<br />
mer subtil och personlig särbehandling<br />
från nära anhöriga eller vänner. Man vill<br />
ju gärna tro att människor i ens närhet<br />
– de som ska finnas där som stöd när det<br />
blåser hårt – står pall när det värsta<br />
inträffar. Men tyvärr vittnar många<br />
berättelser om att det är precis tvärt om.<br />
Nätverket sviker och det gör ännu mer<br />
ont eftersom det är ett personligt svek<br />
som sårar djupt.<br />
Jag har hört ledsna och uppgivna<br />
föräldrar berätta om hur deras anhöriga<br />
vänder dem ryggen när barnet de fått<br />
visar sig vara ”defekt”. Saker som ”straff<br />
från Gud” och ”lika bra om hon inte fått<br />
leva” har uttalats och när det väl är sagt<br />
går det aldrig att ta tillbaka.<br />
Berättelser om hur barn blivit utfrysta<br />
från släktens gemenskap vid högtider gör<br />
så ont att ta del <strong>av</strong>. Att ett litet barn inte<br />
får påskägg som sina syskon eller julklappar<br />
som sina kusiner eftersom farmor<br />
eller mormor ”inte tycker att det är lönt<br />
att ge honom något för han förstår väl<br />
ändå inte det”. Då är smärtan <strong>av</strong>grundsdjup<br />
och sveket känns i hjärtat.<br />
När vänner helt plötsligt inte hör <strong>av</strong> sig<br />
eller svarar vid kontaktförsök.<br />
När de drar sig undan och inte vill<br />
lyssna på hur livet ser ut och blivit sedan<br />
det annorlunda, men så innerligt älskade<br />
barnet, kom till familjen.<br />
Varför blir det så? Varför är det så<br />
skrämmande och svårt att bara vara nära<br />
72 FÖRÄLDRAKRAFT # 6, 2010<br />
och dela verkligheten med sin anhörig<br />
eller vän när denne råkat ut för något<br />
svårt? Kanske är det rädsla? Rädsla för att<br />
något liknande ska drabba även mig?<br />
Rädsla för att göra fel eller säga fel?<br />
Jag tror inte att det är exakt vad någon<br />
säger som är det viktiga. Det är i stället att<br />
känna att de man tycker om finns där för<br />
en när det är svårt. Att man får vara<br />
ledsen och bara prata om det man känner<br />
just nu. Att de man älskar och tycker om<br />
finns där och orkar lyssna.<br />
Och allra viktigast är nog att känna att<br />
barnet man fått är älskat och accepterat.<br />
Att familj och vänner ser honom eller<br />
henne för den han/hon är. En människa<br />
med samma känslor, behov och del <strong>av</strong><br />
gemenskapen som alla andra. Ett barn<br />
som behandlas på samma sätt som alla<br />
andra.<br />
Jag önskar verkligen att alla barn blev<br />
välkomnade till världen som de är. Att alla<br />
barn möttes <strong>av</strong> samma respekt och kärlek<br />
<strong>av</strong> sina anhöriga och nätverk som övriga<br />
barn i familjen.<br />
Till alla familjer som inte har det så<br />
– som kämpar i motvind och kanske inte<br />
ens har kontakt med familj J och vänner<br />
just för att ett barn i familjen särbehandlas<br />
eller blir utfryst – jag barnkan och ungdomar? bara sända er<br />
varma tankar och önska att ni har kraft<br />
att orka kämpa vidare.<br />
För våra barn är allas barn.Och alla<br />
ag har under senare tid fått höra berättelser<br />
från många föräldrar om hur<br />
deras barn med funktionshinder särbehandlas.<br />
Det är väl ingen nyhet tänker säkert<br />
många. Särbehandling, diskriminering<br />
och orättvisor hör väl till vardagen för våra<br />
J<strong>av</strong>isst är det så. Och det är helt fel. Men<br />
det jag har hört från många är en mer subtil<br />
och personlig särbehandling från nära<br />
anhöriga eller vänner. Man vill ju gärna tro<br />
att människor i ens närhet – de som ska finnas<br />
där som stöd när det blåser hårt – står<br />
pall när det värsta inträffar. Men tyvärr vittnar<br />
många berättelser om att det är precis<br />
tvärt om. Nätverket sviker och det gör ännu<br />
mer ont eftersom det är ett personligt svek<br />
barn är lika mycket värda.<br />
Maria Ennefors<br />
Mamma till Joel och redaktör som sårar djupt. för RBU<br />
Stockholms tidning Hört&Hänt<br />
Jag har hört ledsna och uppgivna föräldrar<br />
berätta om hur deras anhöriga vänder<br />
dem ryggen när barnet de fått visar sig vara<br />
”defekt”. Saker som ”straff från Gud” och<br />
”lika bra om hon inte fått leva” har uttalats<br />
och när det väl är sagt går det aldrig att ta<br />
tillbaka.<br />
Berättelser om hur barn blivit utfrysta<br />
från släktens gemenskap vid högtider gör så<br />
ont att ta del <strong>av</strong>. Att ett litet barn inte får<br />
påskägg som sina syskon eller julklappar<br />
som sina kusiner eftersom farmor eller<br />
mormor »inte tycker att det är lönt att ge<br />
honom något för han förstår väl ändå inte<br />
det«. Då är smärtan <strong>av</strong>grundsdjup och sve-<br />
RBU Stockholm har under många år<br />
publicerat kåserier i sin medlemstidning.<br />
Nu ger föreningen i samarbete med<br />
Migra Förlag ut boken Lite lagom ovanlig<br />
med ett urval <strong>av</strong> kåserierna. ket känns i hjärtat Läs mer om<br />
boken på www.stockholm.rbu.se<br />
N<br />
är vänner helt plötsligt inte hör <strong>av</strong><br />
sig eller svarar vid kontaktförsök.<br />
När de drar sig undan och inte vill<br />
lyssna på hur livet ser ut och blivit sedan det<br />
annorlunda, men så innerligt älskade barnet,<br />
kom till familjen.<br />
Varför blir det så? Varför är det så skrämmande<br />
och svårt att bara vara nära och dela<br />
verkligheten med sin anhörig eller vän när<br />
Krönika<br />
Maria Ennefors<br />
”Jag tror inte att det är<br />
exakt vad någon säger<br />
som är det viktiga.<br />
Det är i stället att känna<br />
att de man tycker om<br />
finns där för en när det<br />
är svårt.”<br />
När de som står<br />
en närmast sviker<br />
gör det mest ont<br />
ger som är det viktiga. Det är i stället att<br />
känna att de man tycker om finns där för en<br />
när det är svårt. Att man får vara ledsen och<br />
bara prata om det man känner just nu. Att<br />
de man älskar och tycker om finns där och<br />
orkar lyssna.<br />
Och allra viktigast är nog att känna att<br />
barnet man fått är älskat och accepterat. Att<br />
familj och vänner ser honom eller henne för<br />
ILLUSTRATIONER: ERIC DOMELÖF<br />
illustration: eric dommelöf<br />
välkomnade till världen som de är. Att AL-<br />
LA barn möttes <strong>av</strong> samma respekt och kärlek<br />
<strong>av</strong> sina anhöriga och nätverk som övriga<br />
barn i familjen.<br />
Till alla familjer som inte har det så – som<br />
kämpar i motvind och kanske inte ens har<br />
kontakt med familj och vänner just för att<br />
ett barn i familjen särbehandlas eller blir utfryst<br />
– jag kan bara sända er varma tankar
Information från Riksförbundet Sällsynta diagnoser<br />
Nationell konferens om plan för sällsynta diagnoser<br />
Styra, samordna och samverka. Mer än 80<br />
personer deltog med sitt kunnande och<br />
engagemang när följande fråga skulle<br />
besvaras: Vad bör ingå i en nationell<br />
handlingsplan för sällsynta diagnoser?<br />
Detta var temat för vår nationella konferens den<br />
11 november inom projektet EUROPLAN, ett<br />
initiativ från vår europeiska samarbetsorganisation<br />
EURORDIS. Målsättningen är att senast<br />
2013 ha en nationell plan som<br />
bland annat ger möjligheter att<br />
styra, samordna och samverka<br />
inom vården. Underlag till<br />
planen samlas ihop <strong>av</strong><br />
EUROPLAN-projektet genom<br />
konferenser i 15 EU-länder. Nu<br />
är den svenska konferensen<br />
genomförd.<br />
Alla var där. Det konstaterade<br />
moderatorn Anders<br />
Olauson, Ågrenska stiftelsen, när han inledde<br />
sammankomsten. Deltagarlistan är sprängstoff!<br />
Vilket nätverk det blir när alla verksamheter<br />
i Sverige som arbetar med sällsynta<br />
diagnoser är församlade, fastslog Anders.<br />
Konferensens grundpelare var EU:s<br />
rådsrekommendation från juni 2009: ”Om en<br />
satsning i samhället <strong>av</strong>seende sällsynta<br />
sjukdomar”. Jag framhöll att EU-rekom men-<br />
Anders Olauson lotsade de 85<br />
deltagarna genom den nationella<br />
konferensen. Här frågar<br />
han ut Ulrica Sundholm, Socialdepartementet.<br />
dationen stöder det som förbundet arbetat för<br />
under de drygt tio år vi funnits. I rekommendationen<br />
ingår förslag om att skapa en nationell<br />
handlingsplan för sällsynta diagnoser.<br />
Ulrica Sundholm, sakkunnig på Social de partementet,<br />
nämnde den nationella samordningsfunktionen<br />
för sällsynta diagnoser som<br />
regeringen beslöt om i somras. Vidare tog hon<br />
upp departementets förhandlingar med<br />
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om<br />
ett nytt läkemedels<strong>av</strong>tal.<br />
SKL och departementet ser över<br />
reglerna för så kallad solidarisk<br />
finansiering. Sådan finansiering<br />
finns för ett fåtal sjukdomar, där<br />
det råder en mycket ojämn<br />
fördelning <strong>av</strong> patienter mellan<br />
landstingen. Syftet är att utjämna<br />
landstingens kostnader för<br />
behandlingen <strong>av</strong> dessa sjukdomar.<br />
Frågan om solidarisk<br />
finansiering har aktualiserats på grund <strong>av</strong> dyra<br />
särläkemedel för sällsynta diagnoser.<br />
Jan-Inge Henter, barnläkare vid Karolinska<br />
Universitetssjukhuset, framhöll eftertryckligt<br />
betydelsen <strong>av</strong> internationellt forskningssamarbete.<br />
Patientunderlaget i ett enskilt land är i<br />
regel väldigt begränsat. Om läkare kan följa 200<br />
personer med en viss sällsynt diagnos skapas<br />
påtagligt bättre förutsättningar att använda ett<br />
läkemedel optimalt, än om man bara har<br />
kännedom om ett fåtal diagnosbärare, sa<br />
Jan-Inge.<br />
Avslutningstalare var riksdagsledamoten och<br />
läkaren Finn Bengtsson (m). Han ansåg att<br />
effektiva vårdlösningar behövs för små<br />
patientgrupper om tillgången till god vård ska<br />
kunna säkras för alla. Debatten måste fortsätta<br />
och här är diagnosbärarnas organisationer<br />
viktiga, ansåg Finn Bengtsson.<br />
Jag framhöll att man inte ska inbilla sig att<br />
det inte kostar pengar i dag, när läkarna inte vet<br />
vad de ska göra med en patient som har någon<br />
sällsynt diagnos. Sam ordning<br />
<strong>av</strong> vårdresurser är kostnadseffektivt.<br />
Nu måste vi<br />
komma vidare med den<br />
nationella handlingsplanen!<br />
Elisabeth Wallenius<br />
Förbundsordförande<br />
■ Läs mera om Riksförbundet Sällsynta<br />
diagnoser på www.sallsyntadiagnoser.se<br />
Riksförbundet Sällsynta diagnoser<br />
Box 1386, 172 27 Sundbyberg<br />
Telefon 08-764 49 99<br />
Förbundets 90-konto är 90 01 56-1<br />
sällsynta fk 1006.indd 50 2010-11-29 08.52<br />
Varför bygga samhället fel från grunden? Alla är<br />
olika, och har olika behov. Några behöver hjälp<br />
att läsa, höra eller förstå. Andra behöver medicin,<br />
terapi eller personlig assistans.<br />
Ändå bygger samhället på att du ska vara perfekt<br />
– fullt frisk, röra dig obehindrat, vara högpresterande,<br />
ha planeringsförmåga och må bra i själen. Det är<br />
en norm som sätter stopp för människor att kunna<br />
leva fritt och oberoende och att fullt kunna delta på<br />
alla livets områden – vilket är en mänsklig rättighet<br />
enligt FN:s konvention om rättigheter för personer<br />
med funktionsnedsättning.<br />
Det är en verklighet som många beslutsfattare inte<br />
ser. Istället fortsätter de att fatta beslut utifrån en<br />
felaktig grund. Tror de att det handlar om en liten,<br />
marginell grupp? I själva verket är var femte väljare<br />
direkt berörd. 1,5 miljoner svenskar har idag någon<br />
form <strong>av</strong> funktionsnedsättning. Och ju äldre vi blir,<br />
desto fler behöver någon form <strong>av</strong> hjälp.<br />
Ingen är perfekt. Men många tvingas varje dag att<br />
leva med konsekvenserna <strong>av</strong> ett defekt samhälle. Vi<br />
är 39 förbund inom handikapprörelsen som vet hur<br />
man kan lösa problemen, och bygga Sverige så att<br />
det blir bättre för alla!<br />
Ta del <strong>av</strong> personliga berättelser om att leva i ett defekt samhälle. Följ bloggen www.ingenarperfekt.se<br />
Vill du ha tips på hur Sverige kan förändras? Gå in på www.handikappforbunden.se och läs våra kr<strong>av</strong> på nästa regering.<br />
#6, 2010 FÖRÄLDRAKRAFT 73
Kyrkan diskuterar alltför<br />
sällan de stora livsfrågorna<br />
med personer<br />
som har funktionsnedsättningar,<br />
menar prästen<br />
Jonas Persson i<br />
Högalids försmling i<br />
Stockholm.<br />
J<br />
onas Persson tog därför<br />
initiativ till en unik föreläsningsdag<br />
om mänskliga<br />
rättigheter.<br />
200 personer, var<strong>av</strong><br />
många med intellektuella<br />
funktionsnedsättningar, deltog i denna<br />
heldag om de stora livsfrågorna.<br />
Hur kom du på idén att anordna<br />
denna utbildningsdag?<br />
– Jag var frustrerad över att personer<br />
med funktionsnedsättningar, särskilt intellektuella,<br />
inte räknas i samtalen om<br />
existentiella och andliga frågor. Sedan<br />
flera år har vi i Högalids församling arbetat<br />
med dessa frågor tillsammans med<br />
olika dagliga verksamheter. Jag ville att<br />
fler skulle ta del <strong>av</strong> ett sådant samtal, säger<br />
Jonas Persson, präst i Högalids församling.<br />
Personal, brukare och anhöriga<br />
Vilka deltog?<br />
– Vi var knappt 200 personer och det<br />
var en blandning <strong>av</strong> personal, brukare<br />
och anhöriga.<br />
Vad var viktigast med dagen?<br />
– Vi hade fem föreläsningar och efter<br />
var och en följde samtal i mindre grupper,<br />
så att vi alla kunde hjälpa varandra<br />
att förstå vad föreläsningen handlat om.<br />
Samtalen blev väldigt bra för många. Det<br />
var en pedagogisk idé som vi inte provat<br />
förut, ett sätt att göra föreläsningen intellektuellt<br />
tillgänglig.<br />
74 FÖRÄLDRAKRAFT # 6, 2010<br />
– Det var också spännande att så många<br />
personal och brukare var med. Det<br />
blev intressanta samtal och möten. Det<br />
kändes som att vi genomförde dagen tillsammans.<br />
Ingen gjorde något för någon<br />
annan, utan vi gjorde det här tillsammans,<br />
som de människor vi är.<br />
Unik konferens<br />
Hur vanligt är det att kyrkan arbetar<br />
så här?<br />
– Konferensen är nog helt unik. Dels<br />
på grund <strong>av</strong> ämnet, existentiella frågor<br />
och funktionsnedsättningar. Dels på<br />
grund <strong>av</strong> upplägget, med personal, anhöriga<br />
och brukare som både föreläsare och<br />
som åhörare. Dels på grund <strong>av</strong> platsen, i<br />
en kyrka. Det har inte gjorts förut!<br />
– Bakgrunden är det arbete vi gjort i<br />
ett par år tillsammans med dagliga verksamheter<br />
i vår närhet, där vi tillsam<br />
Intervju<br />
Han ger alla chans att<br />
diskutera de stora frågorna<br />
Text: Valter Bengtsson<br />
valter.bengtsson@faktapress.se<br />
På riktigt. I kyrkan ska varje människa tas på allvar. Så är det inte överallt, men<br />
så måste det vara, annars är vi inte kyrka på riktigt, säger Jonas Persson.<br />
Yrke: Präst i Högalids<br />
församling, Stockholm.<br />
Ålder: 51 år.<br />
Bakgrund: Har arbetat<br />
i mer än tio år med<br />
Gålölägret, ett integrerat<br />
konfirmationsläger<br />
där ungefär hälften <strong>av</strong><br />
ungdomarna kommer<br />
från särskolan. Leder<br />
regelbundet gudstjänstarbetetillsammans<br />
med dagliga<br />
verksamheter i<br />
mans arbetat med högmässor i Högalidskyrkan.<br />
Nu ville vi gå vidare och teoretisera<br />
kring det praktiska arbetet vi<br />
ändå gör. Även vårt gudstjänstarbete är<br />
nog unikt.<br />
Hur kommer ni att fortsätta arbetet?<br />
– Vi håller på att fundera på det. Troligen<br />
skapar vi någon sorts nätverk utifrån<br />
de människor, organisationer och<br />
ar betsplatser som var med. Vad som sedan<br />
kommer vet vi inte.<br />
Ser till människan<br />
Tycker du att kyrkan borde göra mer?<br />
– Kyrkan ska alltid se till människan<br />
och inte förmågan. Kyrkan ska aldrig göra<br />
skillnad på människor. I kyrkan ska<br />
varje människa tas på allvar. Så är det inte<br />
överallt, men så måste det vara, annars är<br />
vi inte kyrka på riktigt. +<br />
Jonas persson – vet att vintern tar slut<br />
Högalids församling.<br />
Familj: Gift med Marie,<br />
två vuxna barn.<br />
Fritidsintressen: Film<br />
och läsning.<br />
Det bästa med vintern:<br />
Att den tar slut.
Arbetsi<strong>nr</strong>iktade utbildningar för dig med<br />
Aspergers syndrom under våren 2011<br />
Jessica, 28 år<br />
Misa – arbetar främst med daglig verksamhet och har unikt goda<br />
resultat i att slussa personer med funktionshinder ut i arbetslivet.<br />
Misa erbjuder unika kurser för<br />
dig med Aspergers syndrom.<br />
Du får 10 veckors teori och 10<br />
veckors praktik på ett företag.<br />
Kurserna är skräddarsydda för<br />
dig med Aspergers syndrom<br />
och vi på Misa handleder dig<br />
under hela perioden. Målet är<br />
att öka dina möjligheter att få<br />
ett riktigt jobb.<br />
’’Tack vare databasutbildningen blev jag anställd på Eniro som systemutvecklare’’<br />
’’Jag har tidigare gått ett antal kurser<br />
men aldrig lyckats slutföra dem.<br />
Upplägget på denna kurs passade mej<br />
utmärkt. Vi var få deltagare på kursen<br />
och fick det stöd vi alla behövde. Med<br />
Misas stöd att finna praktikplatser<br />
Sista anmälningsdag den 15 januari 2011.<br />
Kurs i databashantering<br />
Under kursen lär du dig att<br />
förstå hur en databas är<br />
uppbyggd och hur den ska<br />
administreras. Du lär dig att<br />
använda SQL samt att förstå<br />
skillnaderna mellan olika typer<br />
<strong>av</strong> databaser såsom MySQL,<br />
MS SQL och Oracle. En fördjupning<br />
kommer att göras<br />
i någon <strong>av</strong> dessa databaser.<br />
Utbildningarna sker inom ramen för daglig verksamhet.<br />
Läs mer på www.misa.se eller ring 08-714 33 30 alternativt<br />
maila en intresseanmälan till arc@misa.se<br />
under kursens gång, vågade jag tro<br />
på en yrkesframtid. Detta är min första<br />
anställning, utan de kunskaper jag fått<br />
på kursen hade jag inte klarat <strong>av</strong> att<br />
göra mina arbetsuppgifter och aldrig<br />
fått en anställning.’’<br />
Kurs i ekonomi<br />
Under kursen får du kunskaper<br />
som innebär att du kan arbeta<br />
som ekonomiassistent. Du<br />
kommer bland annat att få<br />
grundläggande kunskaper om<br />
bokföring, löne- löne- och fakturahantering<br />
samt momshantering.<br />
Du kommer även att få bekanta<br />
dig med de vanligaste systemen<br />
inom områdena.
B-POSTTIDNING<br />
Returadress:<br />
FaktaPress AB<br />
Backebogatan 3<br />
129 40 Hägersten<br />
Frösunda erbjuder personlig assistans som utgår från dig som person. Somliga<br />
kunder önskar att vi tar vi ett helhetsgrepp om den personliga assistansen,<br />
medan andra vill sköta den mer självständigt. O<strong>av</strong>sett, vi är en trygg arbetsgivare<br />
för dina personliga assistenter.<br />
Som kund får du också stöd i den juridiska processen kring personlig<br />
assistans och tillgång till vår kundombudsman, fritidsaktiviteter och mycket<br />
annat. Allt för högsta möjliga livskvalitet.<br />
Kontakta oss. O<strong>av</strong>sett.<br />
Telefon: 0770-933 410 • E-post: kundkontakt@frosunda.se • frosunda.se<br />
PERSONLIG<br />
ASSISTANS SOM<br />
DU VILL HA DEN.<br />
OAVSETT.