Hämta pdf-versionen av Föräldrakraft nr 6, 2010.

FÖRÄLDRAKRAFT NUMMER 6, 2010 TEMA SKOLA PSYKISK HÄLSA 

TEMA SKOLAN: FRÅN TOPPEN TILL BOTTEN 18 SIDOR 

ÅRGÅNG 5 

Idrott: Anna-Carins väg till toppen 

Jakten på talanger har startat 

När idrottsläraren sviker 

Om barn och unga i behov av särskilt stöd 

”JAG VET HUR 

MYCKET KÄRLEK 

FAMILJERNA 

MÅSTE GE” 

Peter Forsberg drar in miljontals kronor 

till svårt sjuka barn. Vi har träffat honom. 

NR 6 

DECEMBER 

2010 

68 KR 

inkl moms 

Satsa på läsplattor! 

Tips från experter 

BRÅKET EFTER FUSKET 

Nya sparkrav hotar 

-märkt 

Yoga för fler 

TVÅNGSVÅRD 

i strid med praxis 

Sören Olsson 

Livet är en lekfull dans 

Maria Ennefors 

MAN VILL 

GÄRNA TRO ATT 

MÄNNISKOR I ENS 

NÄRHET STÅR 

PALL NÄR DET 

VÄRSTA INTRÄFFAR 

3bidrag 

som inte 

hänger 

med 

PSYKISK HÄLSA: FAMILJERNA SOM MÅR BRA IGEN

skäl att prenumerera på Föräldrakraft! 

Sveriges ledande 

oberoende tidskrift 

om funktionsnedsättningar 

2011 års viktigaste läsning 

2Ljudtidning. Du kan lyssna på 

nya och gamla utgåvor i mobilen, 

mp3-spelaren eller datorn. 

Ja tack, jag beställer (välj ett av följande alternativ): 

■ 6 nummer för 363 kronor inkl moms 

■ 12 nummer för 726 kronor inkl moms 

FÖRÄLDRAKRAFT FÖRÄLDRAKRAFT NUMMER NUMMER 6, 6, 2010 2010 TEMA TEMA SKOLA SKOLA PSYKISK PSYKISK HÄLSA HÄLSA 


ÅRGÅNG ÅRGÅNG 55 


sviker 

idrottsläraren 

iidrro 

När NNääär oo 


Om Om barn barn och och unga unga i i behov behov av av särskilt särskilt stöd stöd 

”JAG ”JAG ”JAG ”JAG VET VET VET VET HUR HUR HUR HUR 

MYCKET MYCKET KÄRLEK KÄRLEK KÄRLEK 

FAMILJERNA 

FAMILJERNA 

FAMILJERNA 

FAMILJERNA 

MÅSTE MÅSTE MÅSTE GE” GE” GE” 

Peter Peter Forsberg Forsberg drar drar in in miljontals miljontals kronor kronor 

till till svårt svårt sjuka sjuka barn. barn. Vi Vi har har träffat träffat honom. honom. 

PSYKISK PSYKISK HÄLSA: HÄLSA: FAMILJERNA SOM MÅR BRA IGEN 

NR 6 

2010 

DECEMBER 

68 KR 

inkl moms 





-märkt 


TVÅNGSVÅRD 


Sören Olsson 



MAN VILL 



NÄRHET STÅR 

PALL NÄR DET 


3bidrag 

som inte 

hänger 

med 

FK_1006_s01_omslag_v05.indd 1 2010-11-25 10.24 

Namn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

Adress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

Postnr & ort: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

Telefon: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

E-post: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

Övrigt meddelande: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .FK 1006 

Sänd beställningen till FaktaPress, Backebogatan 3, 129 40 Hägersten. Eller mejla till pren@faktapress.se 

1Sex välfyllda utgåvor 

av papperstidningen varje år. 

Vi ger dig helheten, från det personliga 

planet till det politiska. 

3Tillgång till allt 

arkivmaterial på webben, 

(guider, teman, intervjuer och annan läsning 

ur nya och gamla utgåvor av tidningen). 

r t 

I ro 

t: t: 

An 

tt ttt 

:: ot ott 

ro t o 

Iddd Id Id 

An 

tt tt 

ro rro 

tt r 

Jakkt kt kkt 

C rr 

Ca CCa a ii 

A nna-C CCaaa 

re 

ra ra 

t ssslääära 

r re 

p eee 

ar aar 

ri rri 

r nn s ssvvikeee 

t pppp pp 

pp p nn 

pe ppe 

k rr 

ke 

r aat 

a 

rt rt 

rnnsss v väää 

ttallaanngeerr 

haarr ssttartt 

pppå 

en 

k 

at aat 

vä ä ttilll tto oo 

v ggg 

äg ääg 

to tto 

Klipp ut & posta kupongen 

i ett kuvert till FaktaPress, 

Backebogatan 3, 129 40 

Hägersten. Eller mejla till: 

pren@faktapress.se

Har du valt rätt assistansanordnare? 

För snart två år sedan tog vi 

kontakt med Särnmark Assistans 

och anlitade dem för vår son Zamuels 

räkning. Det har vi aldrig ångrat! 

På Särnmark är de professionella, 

har bred kompetens och är lyhörda. 

Vi upplever att de har en genuin 

omtanke om sina kunder och gör den 

där lilla extra ansträngningen som 

känns så värdefull. 

Lilian, mamma 

Hos Särnmark får du 

• Professionell rekrytering av personliga assistenter • Vikariepool dygnet runt i 

Stockholmsområdet • Insyn i din assistansekonomi • Egen kontaktperson 

• Juridisk rådgivning • Utbildningar och föreläsningar mm 

Pionjären inom personlig assistans 

– sedan 1992 

08-505 920 00




NR 6 

DECEMBER 

2010 

ÅRGÅNG 5 






FAMILJERNA 

68 KR 

inkl moms 





-märkt 


TVÅNGSVÅRD 


Sören Olsson 



MAN VILL 



NÄRHET STÅR 

PALL NÄR DET 


3bidrag 

MÅSTE GE” 

som inte 


hänger 


med 

PSYKISK HÄLSA: FAMILJERNA SOM MÅR BRA IGEN 


Här når du oss! 

Redaktionen 

Valter Bengtsson 

ansvarig utgivare, chefredaktör 

valter.bengtsson@faktapress.se 

08-4100 5636, 0709-560852 

Postadress 

FaktaPress AB, Backebogatan 3 

129 40 Hägersten 

Telefon 08-4100 5636 

Besöksadress 

Maria Bangata 6, Södermalm 

Stockholm 

Prenumerationsärenden, projekt 

och kundtjänst 

Annette Wallenius 

annette.wallenius@faktapress.se 

FaktaPress AB, Backebogatan 3, 

129 40 Hägersten. 

Telefon 08-228203 

Prenumeration inom Sverige 

Ett år, 6 utgåvor, 363 kr inkl moms 

(343 kr + 20 kr moms). 

Två år, 12 utgåvor, 726 kr inkl moms 

(685 kr + 41 kr moms). 

Ovanstående priser gäller endast inom 

Sverige. Prenumerationer till övriga 

världen (alla adresser utanför Sverige) 

kostar 639 kronor (6 utgåvor) eller 

1 278 kronor (12 utgåvor). 

Annonser Se information på vår 

webbsida www.foraldrakraft.se 

För beställning av annons kontakta 

Frida-Louise Vikman 

tel 08-4100 5637 

mobil 0709-560 780 

mejl: frida-louise@faktapress.se 

Adress för annonsmaterial 

FaktaPress AB, Backebogatan 3, 


E-post: info@faktapress.se 

Grafisk formgivning 

Nyberg Förlag, 070-787 58 53 

www.nybergforlag.se 

Foraldrakraft is an independent magazine 

for parents with children with disabilities or 

special needs. It is also available on the 

web at www.foraldrakraft.se. Foraldrakraft 

is published by FaktaPress AB. 

ISSN 1653-9109 

4 FÖRÄLDRAKRAFT # 6, 2010 

Från lägsta till 

högsta betyg 

Uppdelningen har ökat i svenska skolor. 

Men forskningen talar för att inkludering är positivt för alla elever 

och för kunskapsutvecklingen. Två av Sveriges mest 

framgångsrika grundskolor visar att alla 

elever kan lyckas, om de får rätt stöd direkt i klassrummet. 

På Örsundsbroskolan har förändringen startat inifrån. På Nossebro 

skola tog ledningen de första initiativen. Gemensamt för båda är 

dock att de har eldsjälar med mod att våga bryta 

mot traditioner – och envishet att aldrig ge upp. 

Vad innebär inkludering? 

Alla elever, även de som är i behov 

av särskilt stöd, ska vara delaktiga 

i skolans vanliga miljöer. /Låt stå! 


Aktuellt just nu på 

foraldrakraft.se 

■ Patric åter måltavla för 

Försäkringskassans tuffa regler. 

■ En miljon namnunderskrifter till Margot 

Wallström hjälpte inte. 

■ ”En feg brottslighet som utnyttjar de 

mest utsatta.” 

FOTO OMSLAG: HÅKAN NORDSTRÖM 

I detta nummer: 

Ledaren 6 

Krönika 

Sören Olsson 8 

Teman 2011 8 

Nyheter 

Näringslivet vill stoppa ny 

diskrimineringslag 10 

Det fega miljardfusket 11 

Satsa på läsplattorna 11 

Boken som får föräldrar att 

skratta igenkännande 12 

Barn med migrän måste få 

tidig hjälp 14 

Barn som saknar eget tal 

måste få fl er chanser att 

träffa nya vänner 15 

Blöjföretaget som sätter sig 

själv på pottkanten 16 

Med sin bok vill Lena Maria 

få oss att våga drömma 16 

Hela Hela vägen. vägen. Ylva Ylva Frädén Frädén och och 

Maud Maud Larsson Larsson är lärarna lärarna som som 

följer barnens läs- och skrivutveckling 

från förskoleklass och 

genom hela grundskolan. 

Goda utsikter. Inga problem att 

komma vidare till gymnasiet för 

eleverna på Nossebro skola. 

Örsundsbroskolan 

Nossebro skola 

Skolan 

Sverigekartan 

Sverigekartan 

Med goda exempel för din skola 

På följande sidor: Örsundsbroskolan föregår problemen | Tidig upptäckt prioriteras | Nossebro skolas väg från 

underkänt till väl godkänt | Skolchefen även socialchef | Allt fler kräver sin rätt | Skola med egen BO | Uppdelningen av 

elever får underkänt | Tuff kamp trots fina utmärkelser 

■ Svårt sjuka Sarah ska utvisas ensam, 

utan sin familj. 

■ Webb-tv med Linda Hammar: ”Jag 

vill gifta mig Lars-Åke.” 

■ Klyftorna på arbetsmarknaden ökar 

snabbt, så vill näringslivet vända trenden. 

■ Bildspel från Stora Psykologpriset 

och från Dysleximässan. 

■ Länspolismästare Carin Göthblad visar 

vägen. 

”Den stora 

hemligheten 

är att 

vi tar reda 

på vad 

varje enskilt 

barn 

kan ha för 

svårigheter, 

vare 

sig det är 

ordförråd, 

grammatik,språkljud 

eller 

något annat.” 

Gratis juridisk hjälp – men 

svaren visas för alla 17 

Nya sparkrav hotar 17 

Hjälpmedel 

Fem prylar som kan 

förändra ditt liv 20 

Intervjun 

Peter Forsberg 24 

K-märkt 

Föräldrakraft ”k-märker” 

yoga som välkomnar fl er 31 

# 6, 2010 FÖRÄLDRAKRAFT 33

Tema Skolan 

Örsundsbroskolan löser 

problemen innan eleven 

råkar illa ut 34 

Nossebro skola från botten 

till toppen på tre år 38 

Tema psykisk hälsa 

Jonathan mår bra igen 50 

Här får barnen berätta sin 

egen historia – och bättre 

lära känna sig själva 54 

Innehåll 

Strid kring ny lag 

Blir det en ny diskrimineringslag? Inte om 

näringslivet får bestämma. /s 10 

Intervjun. 

Peter Forsberg 

Hockeylegendarens initiativ har lett till att 

flera miljoner kronor har samlats in och delats 

ut till svårt sjuka barn. Föräldrakraft träffar 

honom i hjärtat av hans engagemang, 

Örnsköldsvik. /s 24 

Här lyckas alla elever 

Skolan. Två av Sveriges mest framgångsrika 

skolor visar att alla elever kan lyckas. Vi besöker 

Örsundsbroskolan och Nossebro skola. /s 32 

Familjen mår bra igen 

Psykisk hälsa. Familjen Adielsson berättar 

om hur sonen Jonathan fick hjälp. Idag mår 

hela familjen bra igen. /s 50 

En ny fattig generation 

Allt fler unga med utvecklingsstörning får 

avslag på ansökningar om aktivitetsersättning. 

”De som får avslag kommer att förbli fattiga 

hela livet”, säger Anna-Lena Krok, FUB. /s 58 

Anna-Carins nya liv 

Det dröjde flera år innan Anna-Carin Ahlquist 

accepterade sin sjukdom. Idag är hon glad att 

hon hittat tillbaka till idrottens värld och skrattar 

åt minnet av sina vänja-sig-vid-att-varabland-folk-shoppingutflykter. 

/s 64 

Idrott 

Anna-Carins guldår 64 

Krönikan 

Maria Ennefors 72 

MILJÖMÄRKT 

341 078 



DECEMBER 

NR 6 

2010 

ÅRGÅNG 5 

68 KR 

inkl moms 





-märkt 


TVÅNGSVÅRD 



Sören Olsson 






MAN VILL 



NÄRHET STÅR 

PALL NÄR DET 




FAMILJERNA 

MÅSTE GE” 

3bidrag 

som inte 

hänger 

med 




Ge bort 

Föräldrakraft 

som julklapp! 

Och du får själv Jonas 

Helgessons debutbok. 

Tidningen Föräldrakraft lämpar sig utmärkt 

som julklapp till föräldrar och anhöriga till 

barn och unga med funktionsnedsättningar. 

För 331 kronor inklusive moms kan du 

ge bort 6 nummer som är välfyllda med tips 

och praktisk vägledning, intervjuer, teman 

och reportage (gäller inom Sverige). 

Sänd in kupongen med din beställning före 


årsskiftet så kommer tidningen med start i januari. 

Fyll i adressuppgifterna på baksidan av denna sida 

och posta till oss. Portot är betalt. Det går också bra 

att mejla uppgifterna till info@faktapress.se 

Talongen ovan kan du klippa ut och överlämna som 

ett presentkort till julklappens mottagare! 

(Obs – passa på före prishöjningen vid årsskiftet.)



3bidrag 

som inte 

hänger 

med 

Du får 6 nummer av Föräldrakraft hem 

till brevlådan med start i januari 2011. 



Ansökan 

Ansök om Porto Betalt p 



FAMILJERNA 

MÅSTE GE” 

MAN VILL 



NÄRHET STÅR 

PALL NÄR DET 




Sören Olsson 

TVÅNGSVÅRD 



Postnr & Ort ................................................... 

Telefon: .......................................................... 

Så här går det till Porto Betalt är ett enke 

Alla inrikes och utrikes 



-märkt 


............................................... 

> 






inkl moms 

68 KR 

ÅRGÅNG 5 

NR 6 

2010 

Fakturan ska skickas till 

Namn: ............................................................ 

Adress: .......................................................... 

DECEMBER 



Föräldrakraft Porto Betalt 

FaktaPress AB 

—————— 

Enkel hantering av dina brev 

Svarspost 

550 653 401 


God Jul 

och 

Gott Nytt År 

önskar 

Tidningen ska skickas till 

Namn: ............................................................ 

Adress: .......................................................... 

Postnr & Ort ................................................... 

Telefon: .......................................................... 

Jag vill ge bort en prenumeration på 

6 nummer av Föräldrakraft i julklapp 

och får själv Jonas Helgessons bok. 

Ledaren: Stoppa detta 

gigantiska misstag 

S 

enast 2012 ska alla unga som vill ha aktivitetsersättning 

bedömas mot hela arbetsmarknaden. 

Har man arbetsförmåga blir det 

ingen aktivitetsersättning. Tanken är att 

ingen automatiskt ska slussas in i passivitet. 

Men planen är så bristfällig att resultatet blir 

ökad otrygghet för allt fler unga och deras anhöriga. 

Den arbetsmarknad som Försäkringskassan ska bedöma 

ungdomens arbetsförmåga mot är fiktiv. Tidigare har ungdomen 

bedömts mot ”normalt förekommande arbeten”. Nu är 

det alla tänkbara jobb i hela landet. Men Försäkringskassan 

har ingen klar bild av vilka jobb de unga verkligen kan få. 

)) 

VAD ÄR DET FÖR MENING MED ATT KASTA UT 

TUSENTALS UNGA I ÖKAD OTRYGGHET? 

Oron är stor inom bland annat FUB (Riksförbundet för 

barn, unga och vuxna med utvecklings störning): Kla rar en 

ung vuxen med utvecklingsstörning av att söka förhandsbesked 

om ny servicebostad i en annan kommun? Klarar man av 

att bryta tryggheten med ny personal eller att flytta längre bort 

från sina viktiga närstående? Vilken arbetsgivare är villig att 

vänta i ett halvår, vilket förmodligen blir handläggningstiden, 

innan man har fått en ny servicebostad? 

Vilken arbetsgivare kommer att anställa en 

person med gymnasiesärskolebetyg? 

Av allt att döma kommer För säkringskassan 

att ta mycket liten hänsyn till dessa 

faktorer. ”Vi får enligt lag inte ta hänsyn 

till var man bor eller var jobben finns, 

säger Johanna Hjalmarsson, på 

Försäkringskassan i vårt ekonomitema 

på sidorna 58-61. 

Valter Bengtsson, 

ansvarig utgivare 

valter.bengtsson@ 

faktapress.se 

Regeringen har utlovat en översyn av 

sjukförsäkringen och där ingår även 

aktivitetsersättningen. Det finns ingen 

mening med att öka otryggheten för 

tusentals unga, så stoppa detta gigantiska 

misstag nu. + 

Föräldrakrafts referensgrupp ger redaktionen råd och expertis. 

Carl Tunberg, 

marknads- 

och utvecklingschef, 

Frösunda 

LSS AB 

Örjan Brinkman,generalsekreterare,Handikappförbunden 

HSO 

Anders 

Olau son, 

ordförande 

Euro pean 

Patients’ 

Forum 

Jan Grönlund, 

direktör, 

Hjälpmedelsinstitutet 

Janne Wallgren, 

chef 

patientkontakter, 

Astrazeneca 

Robert 

Hejdenberg, 

vd Ågrenska 

Stig Carlsson, 

generalsekreterare 

Svenska 

Handikapp - 

idrottsförbundet 

Cecilia 

Kennerfalk, 

avdelnings - 

chef LIF 

Turid 

Apelgårdh, 

Sveriges 

Kristna Råd, 

funktionshinderfrågor

Assistansia 

Plus 

för barn och 

ungdomar 

Assistansia Plus. Ett rikare liv. 

Bra personlig assistans är inte bara en 

fråga om att tillgodose ditt barns behov. 

Ett bra liv handlar också om att skapa 

förväntningar, om vänner, om möten, 

om lusten att vilja se framåt. Därför har 

vi tagit fram Assistansia Plus. Kalla det 

gärna möjligheter eller en inbjudan till 

att leva ett rikare liv. 

Assistansia Nya perspektiv+ 

Assistansia Nya perspektiv+ 

Att byta perspektiv på livet är svårt. Men 

med information och utbildning går det 

att sätta upp nya mål för en hög livskvalitet. 

Inom Assistansia Nya perspektiv kan 

du som förälder ta del av olika slags ut- 

Tel 020- 30 31 00 • www.assistansia.se 

bildningar och föreläsningar av specialister 

inom intressanta områden. 

Assistansia Gemenskap+ 

Assistansia Gemenskap+ 

En funktionsnedsättning behöver inte 

innebära isolering och främlingsskap. Det 

kan istället vara grunden för nya vänner, 

stort kontaktnät och ett rikt liv. Inom 

Assistansia Gemenskap kan du och ditt 

barn vara med på lokala trä ar, diskussionsforum 

och utbyta erfarenheter med 

andra som är nära er. 

Assistansia Hålligång+ 

Assistansia Hålligång+ 

Livet kan ha så mycket att erbjuda. Och 

Assistansia 

Nya 

perspektiv+ 

Assistansia 

Gemenskap+ 

Assistansia 

Hålligång+ 

varför ska ni stå vid sidan om och missa 

allt det roliga när ni kan vara med och ta 

för er av vad som bjuds? Inom Assistansia 

Hålligång kan hela familjen vara med på 

resor, helgaktiviteter och många andra 

roliga saker. 

Vill du veta mer om Assistansia Plus så är 

du varmt välkommen att höra av dig. 


Sören Olsson 

LEKFULLHET ELLER 

AMBITION, DET ÄR FRÅGAN 

D 

et är inte många saker 

som skiljer oss människor 

från djuren och 

växterna här på jorden. 

Vi finns här en stund 

och därefter ändrar vi 

form och omsluts i det eviga kretsloppet. 

En av de få saker som skiljer människan 

från djuren är ambitioner. Jag 

tänker att det till exempel är stor 

skillnad på ambitioner och instinkter. 

Djuren styrs ju ofta av instinkter, och 

det kanske vi människor till viss mån 

också gör ibland. Men för att vi ska låta 

det impulsiva i instinkten få fart så 

krävs någonting annat. En ambition. En 

vilja. Vi sätter fart på vår energi och styr 

mot ett mål någonstans i en fjärran 

framtid för att vi väljer det mer eller 

mindre medvetet. 

Vi lägger upp planer, vi strukturerar 

och skapar strategier för att nå det vi 

strävar efter. 

Sen kommer nästa fas. Vi stöter på 

motstånd. Alternativt att vi inte stöter på 

motstånd. Men oavsett detta, så får vi 

reaktioner. Vi reagerar på om vår strävan 

gått lätt och smidigt eller om det är svårt 

och fyllt med motstånd. 

Våra reaktioner sätter igång en känsla 

hos oss. Oavsett om det är en bra eller 

dålig känsla. Någonting känns. 

Nu skapar vi nya strategier för att 

hantera våra känslor. Vi vill ha mer eller 

mindre av det vi känner. Vi föder nya 

ambitioner och en ny strävan tar fart 

inom oss. 

Så där håller det på i stort sett hela livet. 

Vi vill något och strävar mot det och 

får reaktioner på om vi får det eller om vi 

inte får det och det skapar nya mål som 

vi färdas mot. 

Men måste det vara på det viset? 

Måste vi låta oss själva styras av 

ambitioner och mål genom hela livet? 

Jag vet inte. 

Kanske finns det något alternativ? 

Kanske går det att hantera livet på ett 

mer lekfullt sätt? Att inte ta våra stunder 

på jorden alltför seriöst. 

Vi dansar en stund i livets virvlar, som 

om vi vore löv i höstens stormar. 

Så varför ska vi då försöka klamra oss 

fast vid trädet som vi växte på? Varför ska 

vi hålla fast vid det gamla av gammal vana? 

Kanske kan vi låta oss föras med i 

vindarna till okända platser. Vågar vi 

det? 


Jag tror att en riktigt vuxen människa 

inte kan vara alltför seriös. 

För det finns egentligen ingenting att 

vara så särskilt seriös inför! 

I grund och botten tror jag att hela 

livet bara är som en glädjefylld lek. 

Och med hjälp av större medvetenhet 

så kan detta bli fullständigt klart för oss 

– att livet är en lekfull dans av energi. 

Det är samma sorts energi som finns i 

träden, himlen, blommorna, havet och 

alla djuren. 

Det är precis samma energi som bara 

dansar runt i olika former. 

Kanske är det så att det är Guds lek 

som vi alla är en del av? 

Och vi kan välja i varje vaken stund att 

dansa med eller ställa oss utanför och 

vägra släppa in den dansande energin i 

våra liv. 

”En vuxen människa kan inte vara alltför seriös.” 

Det är valfritt! 

Men även om vi väljer att inte låta livet 

få flöda genom oss i en glädjerik dans, så 

innebär det ju inte att livet inte dansar 

för det. 

Livets dans pågår oavsett om vi väljer 

att se den och följa med i leken eller om 

vi väljer att avstå från glädjen och 

rikedomen i att vara människa. 

Jag påstår inte att livet endast är en 

dans på rosor! 

Att vara människa innebär både 

smärtsamma, irriterande, oroande och 

glädjefulla stunder. 

Den viktiga poängen som jag försöker 

påvisa är att vi kan förhålla oss till allt det 

som händer oss på ett mer lekfullt sätt. 

Livet är! 

Ta det inte alltför seriöst! 

Det blir inte mer viktigt för att man 

väljer att se tillvaron som allvarlig. 

Lek livet. 

Jag menar: varför inte? 

Sören Olsson 

Teman på gång 

Ett nytt år står för dörren, 

fyllt av förväntningar och 

goda föresatser. Vi på 

Föräldrakraft hoppas på 

många glada överraskningar 

under 2011 och 

lovar att göra vårt bästa 

för att ge Dig värdefull läsning. Nedan 

är något av nästa års innehåll. Nästa 

papperstidning kommer den 12 

januari. Till dess önskar vi God Jul 

och Gott nytt år! 

Nummer 1, 2011 (januari). 

Utgivningsdag 2011-01-12. 

Materialdag för annonser 16 dec 2010. 

Assistans. 

Kollo- och läger. 

Syskon. 

Inför Leva & Fungera. 

Nummer 2, 2011 (mars). 


Hjälpmedel. 

Inför Leva & Fungera. 

Resor & semester. 

Osynliga diagnoser. 

Nummer 3, 2011 (maj). 


Kärlek & relationer. 

Särskolan. 

Kommunikation. 

Guide till politikerveckan i Almedalen. 

Nummer 4, 2011 (augusti). 


Inför ID-dagarna och Hjälpmedel 

Öresund. 

Boktips 

Datorer & IT. 

Nummer 5, 2011 (oktober). 


Förlust & sorg. 

Arbete & daglig verksamhet. 

Fritid/socialt umgänge. 

World Child Youth Forum. 

Nummer 6, 2011 (december). 


Skola. 

Flerfunktionshinder. 

Juridik/rättigheter. 

❅ 

▲ 

▲Trevlig helg 

önskar 

Föräldrakraft

Stockholm 

Cardellgatan 1 

114 36 Stockholm 

Tel: 08-411 22 52 

Fax: 08-611 00 52 

Din rätt 

Vårt uppdrag 

Xxxxxxxx 

Rätten till Personlig assistans och Assistansersättning är av avgörande betydelse 

för många av våra klienter.Vi har mångårig erfarenhet och gedigen kunskap inom 

området. Med fokus på Din situation och med ett personligt engagemang erbjuder 

vi Dig kvalificerat juridiskt biträde och rådgivning. 

Välkommen till oss på C J Advokatbyrå! 

A r b e t S r ä t t | H u m A n j u r i d i k | P e r S o n l i g A S S i S t A n S | t v i S t e l ö S n i n g 

umeå 

Kungsgatan 67 

903 26 UMEÅ 

Tel: 090-13 00 96 

Fax: 090-77 30 20 

boden 

Kungsgatan 17 

961 61 Boden 

Tel: 0921-20 89 90 

Fax: 0921-17 900 

www.cjadvokat.se | info@cjadvokat.se 

uppsala 

Kungsgatan 62 

753 18 Uppsala 

Tel: 018-430 11 11 

Fax: 018-32 01 42 

– Multi Frame 

• Rullstolsunderredet som både är 

enkelt och lätt – gjort i aluminium 

• Krocktestad för 100 kg med 

x:panda och Panda Futura 

Välkommen in på vår hemsida www.etac.se för mer 

information eller kontakta Kundservice 0371-58 73 00 


Vi värnar om personer 

med funktionsnedsättning 

och vill presentera våra 

fantastiska verksamheter 

för barn, ungdomar 

och vuxna. 

För mer inspiration och 

information besök 

www.värna.nu 

Förbundet för antroposofisk 

läkepedagogik & socialterapi 

– boende, utbildning & arbete. 

Stiftelsen Viktoriagården vilar på en 

antroposofisk grund och erbjuder 

vård och omsorg för ungdomar och 

vuxna med särskilda behov. 

Vi kan erbjuda läkepedagogiskt 

och socialterapeutiskt boende samt 

dagligverksamhet för ungdomar och 

vuxna med stort omvårdnadsbehov. 

Vi riktar oss till personer inom LSS 

personkrets 1 med autism och 

utvecklingsstörning och tilläggshandikapp. 

Vi har tillstånd för LSS boende 9§8, 

9§9 och Dagligverksamhet 9§10. 

Vi erbjuder alltid flexibla och individ 

anpassade lösningar i en trygg och 

lugn miljö där individen kan utvecklas 

på sina egna villkor. Vi tillämpar 

individuella avtal. 

Viktoriagården är belägen i en 

sörmländsk idyll ca 2 mil norr om 

Nyköping i ett litet samhälle som 

heter Aspa. 

Mer information 

Telefon 0155/24 01 03 

Mobil 070 775 7785 

Epost: info@viktoriagarden.se 

www.viktoriagarden.se 


viktoriagarden_fk1004.indd 4 2010-06-29 19.11 

”orimlig börda””vinsterna mycket s 

NEJ 

till ny lag mot diskriminering. 

Niklas Beckman, Svenskt Näringsliv. 

JA 

till ny lag mot diskriminering. 

Ingrid Burman, Handikappförbunden. 

Företagen och handikapprörelsen i öppen 

strid om nya lagen mot diskriminering. 

S 

venskt Näringsliv frontalkrockar 

med handikapporganisationerna. 

– Förslaget till ny diskrimineringslag 

går för 

långt. En orimlig börda 

på Sveriges företag, anser Niklas Beck man, 

expert hos organisationen. 

Samtidigt har Handikappförbunden, 

HSO, tillstyrkt förslaget till ny lag. 

Svenskt Näringsliv målar upp ett 

skräckscenario med ökat krångel och ett 

stort antal rättsliga tvister. 

– Ett tillgängligt samhälle 

är viktigt för alla, men vägen 

dit är inte en komplicerad 

och kostsam lagstiftning 

som leder till tvister, 

skriver Niklas Beck man på 

organisationens webbsajt. 

Han menar att förslaget 

innebär dubbla regleringar: 

– Till det gällande regelverket 

där myndigheter 

övervakar att reglerna följs 

läggs ett system där individer 

eller deras ombud genomdiskrimineringstvister 

ska klargöra sin rätt till 

anpassningsåtgärder. Företagen kommer 

i många fall inte att veta vad de är skyldiga 

att göra utan domstolsprövning. 

I skottgluggen. 

Sanningens 

minut närmar 

sig för Hans 

Ytterbergs 

700-sidiga 

utredning. 

Svårt att i förväg bedöma 

Enligt Beckman blir det mycket svårt att i 

förväg bedöma funktionsnedsättningar 

som kan förekomma hos de kunder som 

någon gång kan komma att besöka verksamheten 

och deras krav på åtgärder. 

– Lagen skulle provocera fram ett mycket 

stort antal tvister med kunderna och fö 

retagens regelbörda skulle öka avsevärt. 

Detta skulle leda till betydligt ökade kostnader 

för företagen, anser Niklas Beckman. 

Svenskt Näringsliv vill behålla dagens 

system. 

– Det är bättre att se till att lokaler blir 

utformade enligt gällande lag, snarare än 

att de som sedan driver verksamhet i 

bygg naden blir stämda för diskriminering, 

skriver Niklas Beckman. 

”Vi tillstyrker allt” 

Handikappförbunden, HSO, är desto 

mer positiva till den statliga utredningen 

om bristande tillgänglighet som diskriminering, 

”Bor tom fagert tal”. 

När HSO lämnade sitt remissyttrande 

fick utredaren, generaldirektör Hans 

Ytterberg, högsta tänkbara betyg. 

Handikappförbunden tillstyrker utredningen 

”i sin helhet och i alla dess delar”. 

Man anser att Ytterberg ”på ett grundligt 

och uttömmande sätt” lämnat förslag på 

hur diskrimineringslagen kan förstärkas. 

Förbunden säger att eventuella diskussioner 

om enskilda delar inte får fördröja 

lagstiftningen. 

Vidare säger förbunden att man ”delar 

utredarens bedömning att förslagen inte 

medför några nya kostnader” som inte 

redan är lagstadgade krav. De kostnader 

som ändå kan uppstå beror på att myndigheterna 

hittills varit alltför undfallande 

mot dagens lagkrav. 

Farhågor om att en skärpning av diskrimineringslagen 

kan orsaka orimliga 

kostnader bedömer Handikappför bunden 

vara kraftigt överdrivna. 

”De ekonomiska vinsterna är mångfalt 

större”, säger Handikappförbunden i 

sitt yttrande. + 

törre”

Polisen misstänker 

Miljardfusk inom assistans 

”Feg brottslighet som utnyttjar de mest utsatta” 

Mer än en tredjedel av det som betalas ut 

i assistansersättning kan bygga på fusk, 

hävdar kriminalpolisen i Halland. Polisen 

utreder just nu sju ärenden med misstänkt 

fusk, rapporterar Sveriges Radio. 

Enligt Karl-Arne Ockell, utredningschef 

på kriminalpolisen i Halland, är fusket 

utbrett. Han tror att det kan handla 

om tio miljarder kronor i hela landet. 

Än så länge är det dock långt ifrån 

klarlagt hur fusket ser ut. Ett fall är snart 

färdigutrett, ytterligare sex utredningar 

pågår och ett 30-tal misstänkta fall står 

på tur att utredas. 

– Vi skrapar på toppen av ett isberg, 

säger kriminalinspektör Claes Björnehag, 

en av utredarna vid länskriminalpolisen 

till SR. 

Ett lägre belopp 

Försäkringskassan uppskattar fusket till 

ett betydligt lägre belopp, eller 1–2 miljarder 

kronor av totalt cirka 20 miljarder 

i statlig assistansersättning. Det uppgav 

Stig Orustfjord, överdirektör på För säkringskassan 

för Sveriges Radio. 

– De allra flesta av de 16 000 personer 

som har assistans behöver verkligen hjälpen, 

så de som fuskar förstör väldigt 

myc ket, sa Stig Orust fjord. 

Försäkringskassan får kritik av handikapp 

organisationerna. Många är upprörda 

över att bedrägerierna med ersättningar 

kunnat pågå samtidigt som människor 

med legitima behov har drabbats av minutiös 

kontroll och tuffa neddragningar. 

– Jag blir enormt upprörd över att dessa 

bedrägerier har kunnat pågå samtidigt 

som Försäkringskassan under de senaste 

åren har inskränkt assistansen för människor 

med helt legitima assistansbehov, 

säger Henrik Petrén, förbundsjurist på 

RBU, Riksförbundet för Röreslehindrade 

Barn och Ungdomar. 

Nu kommer Försäkringskassan 

att 

öka samarbetet med 

polisen i jakten på 

bedrägerier. Samma 

undersökningsmetoder 

som använts i 

Halland ska nu användas 

på fler platser 

i landet. 

Därefter ska Förs 

äk ringskassan och 

polisen diskutera 

hur man ska gå vidare 

med en natio- 

nell satsning på att hitta fuskare. 

Två typer av bedrägerier 

Stig Orustfjord menar att det finns två 

typer av bedrägerier. 

Dels rör det personer som vistats en 

kortare tid i landet och bara har något 

enstaka läkarintyg, som inte kontrollerats 

tillräckligt. Dels rör det personer 

som är så sjuka att de inte själva kan ha 

kontroll över hur assistansen sköts och 

därför utnyttjas av bedragare. 

– En feg brottslighet som utnyttjar de 

mest utsatta, sa Stig Orustfjord i radiprogrammet. 

+ 

”Försäkringskassan har haft helt fel fokus” 

Ännu en utredning 

n Assistansersättningen 

blir föremål för 

ännu en snabbutredning. 

Regeringen har 

gett Statskontoret 

uppdraget att analysera 

kontrollen av hur 

pengarna används. 

Men allra först ska 

Statskontoret granska 

Försäkringskassans 

styrning och kontroll av 

utbetalningarna. 

n Statskontoret ska 

också lämna konkreta 

förslag till hur eventuella 

problem kan begränsas. 

Vidare ska man ta en 

Stig Orustfjord, 

Försäkringskassan. 

Försäkringskassan har i flera år satsat 

på att skärpa reglerna kring hur man bedömer 

”grundläggande behov”. 

– Ett exempel är att den som själv kan 

föra maten till munnen inte anses ha behov 

av assistans vid måltider även om 

man behöver hjälp med att tillaga, ta fram 

och skära upp maten, säger Henrik Petrén. 

– Om Försäkringskassan istället hade 

lagt sina resurser på en mer effektiv 

granskning av bedrägerier hade vi kunnat 

slippa jakten på minuter hos personer 

med stora och varaktiga assistansbehov, 

säger Henrik Petrén. + 

titt på vilken roll andra 

aktörer spelar, till exempel 

assistansföretag. 

n Syftet är att öka 

säkerheten kring 

utbetalningarna. 

n Senast den 30 juni ska 

Statskontoret presentera 

sina förslag. + 

Nyheter 

ny teknik 

ExpErTEr uppmaNar: 

Satsa 

på de nya 

läsplattorna 

Dra nytta av potentialen med 

de nya digitala läsplattorna. 

uppmaningen kommer från 

experter på SpSm, Specialpedagiska 

Skolmyndigheten. 

Det är Sören Henriksen och Åke 

Runn man på SPSM som har fingranskat 

utbudet av nya läsplattor. 

Och deras slutsats är solklar: 

”Den digitala boken är här. Nu är 

det upp till oss alla att se och utnyttja 

potentialen.” 

Ett tiotal plattor 

Redan finns ett tiotal olika läsplattor 

på den svenska marknaden. 

Någon rekommendation om vilken 

sort som är bäst lämnar dock inte 

SPSM. 

– Grundkonceptet är att alla läsplattor 

använder elektroniskt bläck 

för att projicera texten på en skärm. 

Alla läsplattor använder olika antal 

gråskalor och ingen läsplatta visar sidor/bilder 

i färg. Det finns ett antal 

fördelar med läsplattan, för personer 

med funktionsnedsättning och för 

flera användargrupper, heter det i 

sammanfattningen. 

Rapporten heter ”Läsplattan 

som pedagogiskt verktyg för personer 

med funktionsnedsättning.” + 

Mer information finns SPMS:s 

webb där du även kan ladda hem 

rapporten i pdf-format. 

www.spsm.se 


h 

Kul till jul. Om livet som handikappförälder 

Strax före jul släpps en ny bok 

fylld med kåserier om livet som 

”handikappförälder”. Föräldrakraft 

ställer fyra frågor till 

skribenten Maria Ennefors. 

– Många kommer att få en aha-upplevelse, 

säger Maria Ennefors som författat de flesta 

av texterna i boken Lite lagom ovanlig. 

Till vardags är Maria Ennefors redaktör 

för RBU Stockholms medlemstidning 

Hört och hänt varifrån de flesta texterna 

är hämtade. 

– Vi får ofta reaktioner på kåserierna. 

Folk känner igen sig och tycker om kåserier. 

De är korta och kärnfulla och ger mervärde. 

Idén att ge ut kåserierna i bokform 

har jag funderat över i flera år och när jag 

nämnde det för några andra i RBU tyckte 

de att det var jättebra och då tog jag tag i 

det och sökte pengar och startade samarbete 

med Migra Förlag. Syftet är i första 

hand att nå ut till föräldrar till barn med 

funktionsnedsättning för att de ska få en 

läsvärd bok, men också att genom kåserierna 

nå dem utan vår erfarenhet och kanske 

få en viss förståelse för vår livssituation. 

Förälder till ett 

barn som lever 

med personlig 

assistans? 


De får dig att skratta. Joel och Maria 

Ennefors lever ett händelserikt liv som 

inspirerat till många kåserier. 

1. Vad är speciellt med just denna 

bok om föräldraskap? 

– Alla skribenter har egna erfarenheter. 

Vi skriver om verkligheten men i en annan 

form än de flesta andra böcker som tar upp 

föräldraskapet. Kombina tionen av text och 

bild är speciell då den både är skämtsam 

och allvarlig på en gång. Vad vi vet finns 

ingen sådan här bok utgiven förut. 

2. Är det bara ”handikappföräldrar” 

som ska läsa boken? 

– Den kan läsas av alla. Många får nog 

en liten aha-upplevelse när de läser den. 

Jag brukar få många kommentarer av folk 

utan erfarenhet av barn med funktions- 

Välkommen till en 

samtalscirkel där 

du får träffa andra 

föräldrar i liknande 

situation och dela 

erfarenheter. 

Cirkeln är kostnadsfri 

och öppen 

för alla, oavsett 

vilken assistansanordnare 

ditt barn 

har. 

Samtalsledare är 

Sabina Larsson 

Soldati, mamma till 

Leo som har personlig 

assistans. 

26 februari 

kl 13-15 i 

Stockholm 

www.stil.se/kurs 

kurs@stil.se 

08-506 221 50 

Lite lagom 

ovanlig 

– om att vara 

förälder till barn 

med funktionsnedsättning. 

Migra Förlag. 

23 kåserier med 

illustrationer. 

56 sidor. 

Pris 110 kr plus 

porto. 

Illustrationer av 

Eric Dommelöf. 

www.stockholm.rbu.se 

Ur boken ”Lite lagom ovanlig”. 

nedsättning att de gillar kåserierna och att 

de fick en känsla för hur det kan vara att 

ha ett ”speciellt” barn. För den som har egna 

barn med funktionsnedsättning blir 

igen känningen stor, det kan jag lova. 

3. Vilka är ni som har skrivit 

kåserierna? 

– Alla har egna barn med funktionshinder. 

Jag har skrivit 16 av de 23 kåserierna 

och min son är nu 17 år så jag har 

lång erfarenhet. Ingen av oss är författare 

men vi gillar att skriva och framför allt så 

har vi viktiga saker att berätta och upplevelser 

att dela med oss av. 

4. Varifrån får du inspiration till 

kåserier? 

– Jag är en skrivande människa och 

har lätt att uttrycka tankar, känslor och 

upplevelser i ord. Jag skriver ofta ner saker 

som jag tänker på och kan sedan gå 

tillbaka och titta och få inspiration. Jag 

pratar jättemycket med andra föräldrar 

och får många berättelser om hur folk 

har det och vad man tycker är viktigt. Jag 

är aktiv i sociala nätverk och lyssnar mycket 

på vad andra upplever. 

– Men grunden är givetvis mitt eget liv 

och min son Joel, säger Maria Ennefors. + 

Läs en längre version av intervjun 

på www.foraldrakraft.se 

Läs även Maria Ennefors kåseri på 

sidan 72.

Foto: Peter Bassman 

Nyheter 

En riktig jul för alla barn 

Med personlig assistans kan barn med stora funktionsnedsättningar växa upp i gemenskap med sina 

föräldrar och syskon och få roliga upplevelser och erfarenheter på sina villkor. Personlig assistans ger 

fantastiska möjligheter. Men vi vet att det inte alltid är enkelt. 

Vi vet att man måste hitta rätt assistenter som passar ihop både med barnet och resten av familjen och som 

får rätt introduktion och utbildning i yrket. Vi vet att föräldrar behöver stöd av andra i samma situation för att 

hantera sina olika roller och ställa rätt krav på barnets assistenter. Vi vet att för en bra personlig assistans 

krävs nära arbetsledning av en person med ett uttalat och tydligt uppdrag. 

JAGs assistanskooperativ består av medlemmarna, varav ungefär en tredjedel är barn. Efter 18 år som 

assistansanordnare har vi den erfarenhet som krävs för att både barnet, familjen och assistenten ska må bra. 

I JAG kan föräldrarna välja att vara servicegarant för sitt barn och arbetsledare 

för barnets assistenter. Eller så kan vi hjälpa till att utse någon 

annan för hela eller delar av uppdraget. I JAGs stöd ingår även rådgivning, 

rekrytering, juridisk rådgivning, utbildning och handledning. 

Brukarkooperativet JAG 

Tel: 08-789 30 00 E-post: kooperativet@jag.se Hemsida: www.jag.se 


VARNING FRÅN 

MIGRÄNFÖRBUNDET 

Barn med migrän måste få hjälp tidigt 

”Men se upp med läkemedelsreklam” 

Barn och unga som drabbas av migrän måste få en diagnos så 

tidigt som möjligt. Det är en av de viktigaste frågorna för Ingemar 

Färm, ny ordförande i Migränförbundet. ”Tyvärr fi nns stora kunskapsbrister 

bland lärare och skolsköterskor”, säger han. 

– Att tidigt få rätt diagnos är grunden för 

att kunna sätta in rätt åtgärder, det förutsätter 

att lärare och skolsköterskor med 

flera är tillräckligt medvetna och kunniga, 

säger Ingemar Färm. 

Hur jobbar Migränförbundet med 

barn- och ungdomsfrågor? 

– Vi har nyligen avslutat ett ungdomsprojekt 

som har resulterat i skriften ”Huvud 

värk? Frågor och svar om huvudvärk 

hos ungdomar och unga vuxna”. Flera av 

våra föreningar har också tagit fram material, 

som särskilt riktar sig till föräldrar, 

barn och ungdomar. 

– Förbundet håller precis på att förbereda 

bildandet av en ungdomssektion, 

som vi kallar ”Generation e”, som i epost 

och annat elektroniskt. Vi ska också 

bilda en barn- och föräldragrupp. 


Ett gott liv - hela livet! 

”Läkemedelsutlösthuvudvärk 

har blivit 

ett allt större 

problem och 

kan både dölja 

och förvärra 

migrän.” 

Solhagagruppen erbjuder en helhetslösning 

för människor med funktionsnedsättning. 

Alla har möjlighet att leva ett gott liv -hela livet! 

Våra tjänster inom LSS och SoL 

Lagen om Stöd & Service, Socialtjänstlagen 

• 

• •••••••• 

Specialförskola 

Utvecklingsboende 

Korttidsboende 

Barn-/ungdomsboende 

Skola 

Kollo 

Ledsagning 

Grupp-/serviceboende 

Gruppboende 65+ 

Daglig verksamhet 

Utredning & behandling 

Kontakta oss så berättar vi mer : 

Försäljningschef Lasse Camehagen 

Tel: 010 - 707 56 03 

lasse.camehagen@solhagagruppen.se 

www.solhagagruppen.se 

Ingemar Färm 

Vad kan man göra som förälder? 

– Ta sitt barns symptom på allvar och 

begära en diagnos. Kolla gärna bakåt i 

släkten om det finns migrän eller allvarlig 

huvudvärk. Ta reda på mer om vad migrän 

är och vad barnet bör undvika för att 

förebygga anfall. Det är stor brist på migränspecialister 

men man kan kontakta 

Migränförbundet. 

Du är kritisk till läkemedelsförsäljningen, 

varför? 

– Jag är inte kritisk till läkemedelsförsäljning 

i sig. Väldigt många människor 

har en bra livskvalitet tack vare väl fungerande 

läkemedel. Läke medelsutlöst huvudvärk 

har dock blivit ett allt större problem 

och kan både dölja och förvärra 

migrän. 

– Den fria försäljningen av receptfria 

värktabletter och osund marknadsföring 

bidrar till problem. På ett seminarium i 

Almedalen i somras redovisades exempel 

på marknadsföring i TV av värktabletter 

till barn, värktabletter tillsammans med 

godis på receptionsdisken på hotell och 

marknadsföring av värktabletter som dagen-efter-piller. 

+ 

En miljon har migrän 

■ Migrän är en i huvudsak ärftlig 

neurologisk skada i hjärnan, som 

drabbar mer än en miljon människor 

i Sverige. Cirka 400 000 personer i 

Sverige har en så allvarlig form av 

migrän att de får mer än fyra anfall 

per månad, som i genomsnitt varar 

19 timmar. Migränförbundet har 

2 500 medlemmar. + 

Sätter barnet i centrum 

Ger ett nytt perspektiv på världen 

Stimulerar sociala färdigheter, 

lek och lärande 

Ökar självständighet och 

självkänsla 

Förbättrar mag- tarm och 

hjärt- lungfunktion 

Ger full belastning som 

motverkar spasticitet och 

kontrakturer 

- D e t n a t u r l i g a s t e g e t 

BOX 117, 513 21 FRISTAD, TLF. 033 21 08 80, FAX 033 21 08 81 

www.eofunktion.se, info@eofunktion.se

Aktuell avhandling Knowing me, knowing you 

Citerat: ”Barn måste få fler chanser att hitta vänner” 

På bild: Anett Sundqvist 

Barn som saknar vanligt tal måste få fler 

chanser att få vänner. 

– Vi behöver skapa fler situationer där 

barn med funktionsnedsättningar kan 

vara med som alla andra, säger Anett 

Sund qvist som skrivit avhandlingen 

”Kno wing me, knowing you”. 

Barn med allvarliga fysiska funktionshinder 

har samma förmåga att förstå andras 

perspektiv som friska barn, betonar 

Anett Sundqvist. 

– Men för att de ska kunna utöva och 

utveckla sin sociala kompetens behövs 

redskap som underlättar. 

Testat inlevelseförmågan 

Hon har testat barnens inlevelseförmåga 

genom att ställa frågor som ”Hur tror du 

att det här barnet känner sig?” när de hört 

en berättelse eller sett en bild. Barnens 

icke-verbala begåvning testades också. 

– De här barnens sociala förmåga var i 

nivå med barn med en typisk utveckling. 

Vi gör det 

bättre! 

PERSONLIG ASSISTANS i samarbete med 

NÄRA sker helt på dina villkor. Hos oss kan 

du vara “din egen” och därmed vara arbetsgivare 

åt dina assistenter. Passar det 

bättre kan du låta oss ta hand om allt från 

arbetsgivaransvar till utbildning, arbetsmiljö, 

personalsamordning, administration 

och ekonomi. Eller kombinera våra tjänster 

fritt efter dina önskemål. 

NÄRA – 13 år av personlig assistans över 

hela landet. Utan några konstigheter. Vi 

gör det helt enkelt bättre för dig! 

Läs mer på www.nara.nu eller ring och 

boka en tid så att vi får träffas hos dig eller 

hos oss och prata. Tel 08-511 744 40. 

– personlig assistans närmare dig! 

info@nara.nu • www.nara.nu 

”Det är så sorgligt. 

De här barnen har 

samma sociala 

behov som andra 

barn. Hindret är av 

rent teknisk art.” 

Funktionshindret i sig utgjorde inget 

hin der för att kunna förstå hur andra 

tänker. Däremot samvarierade den sociala 

förmågan med den icke-verbala begåvningen. 

De skiljer sig alltså inte åt när det 

gäller social förmåga, de har samma behov 

av vänner som alla barn. Frågan är 

vilka möjligheter de har att få vänner, säger 

Anett Sundqvist. 

Hon kartlade även barnens sociala aktiviteter 

och nätverk. 

– Barnen kan vara självständiga och ta 

initiativ till sociala kontakter, men ofta 

Nyheter 

får de inte chansen. Att kommunicera 

med Bliss är mycket tidskrävande och det 

gäller för motparten och för barnets assistent 

att ha tålamod och inte ta över. 

– Barnens sociala nätverk består till 

största delen av vuxna, som har betalt för 

att vara med barnen. I skolan, oavsett skolform, 

har de hyggliga kontakter med flera 

klasskompisar. Men de har inga nära vänner, 

säger Anett Sundqvist. 

– Det är så sorgligt. De här barnen har 

samma sociala behov som andra barn. 

Hindret är inte deras mentala förmågor, 

utan av rent teknisk art. 

Tillgång till redskap 

Slutsatsen är att barnen måste få tillgång 

till de redskap och anpassningar som finns 

för att underlätta umgänget med andra 

barn. Till exempel mejlprogram där man 

kan använda Bliss. 

– Det är viktigt att skolan har möjlighet 

och resurser att anpassa skolsituationen 

så att dessa barn kan vara med på 

samma sätt som alla andra. Vi behöver ge 

barnen fler chanser att få vänner. 

– Vi behöver också stötta de andra 

barnen, så att de förstår att det här är en 

pojke eller en flicka som du och jag, men 

som kommunicerar på ett annat sätt, säger 

Anett Sundqvist. + 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


”Min 

önskan 

med 

boken 

är att 

väcka 

livslust.” 

Lena Maria får hela 

världen att våga drömma 

Nyss gjorde hon succé i SVT:s Här är 

ditt liv. Nu har sångerskan och konstnären 

Lena Maria Klingvall kommit 

ut med boken om sitt fantastiska liv 

– ”Våga drömma” där man får följa 

henne från den lilla gården till de 

stora konserthusen i Asien och USA. 

Ville sitta i växel 

Lena Marias stora dröm var egentligen 

att få jobba som växeltelefonist 

eller lastbilschaufför. 

Men eftersom hon fötts utan armar 

och med bara ett normalt ben 

tvingades hon och hennes föräldrar 

att tänka lite annorlunda. Utmaningarna 

ledde så småningom till att 

Lena Maria erövrade världen som 

sångerska och konstnär. 

Hennes ovanliga framgångar har 

inspirerat många människor över 

hela världen. David Lega var en av de 

kända personer som framträdde i 

TV-programmet Här är ditt liv för 

att berätta om vilken stor betydelse 

Lena Maria har haft. 

Med den nya boken hoppas Lena 

Maria kunna inspirera ännu fler. + 

Boken är på 160 sidor, inbunden 

och har ISBN: 978-91-7387- 

088-7. Förlaget är Libris. 


Blöjföretag nobbade funkisannonser 

– vill inte förknippas med sjukvård 

E 

n rad stora medieföretag 

hjälpte Funkisbyrån att 

skapa ett ovanligt reklamjippo 

på internationellafunktionshinderdagen 

den 3 december. 

Då använde många annonsörer ”funkismodeller” 

i sin annonsering. 

– Genom funkisannonsdagen kan företagen 

prova på att inkludera en funkismodell 

utan att riskera något. De får 

goodwill och dessutom kan de mäta effekten 

av annonsen, säger Lou Rehnlund, 

ansvarig för Funkisbyrån. 

Föreslog liten barnmodell 

Vilken respons har ni fått? 

– En del annonsörer har varit negativa, 

till exempel ett svenskt blöjföretag 

som svarade att ”vårt varumärke ska inte 

förknippas med sjukvård” när jag föreslog 

en liten barnmodell som har Downs 

syndrom. 

– Andra tycker det är en bra idé, men 

det är för kort tid kvar att göra något bra 

på. De företag som vi haft kontakt med 

förut, i något annat sammanhang, är de 

mest positiva. De har redan sett vilka goda 

effekter det fått för dem och vill vara 

med igen. 

Vilken betydelse tror du att det har? 

– Jag tror att det kan riva barriären företagen 

har mot att inkludera funkismo- 

Vi kan riva barriärer. Det säger Lou 

Rehnlund. 

deller, precis som vi sett hos företag som 

redan gjort det. Förhoppningsvis blir det 

samma banbrytande effekt som när 

Benetton hade med en svart modell på 

80-talet. Det blev startskottet för en etnisk 

mångfald. Nu är det dags att vidga mångfaldsbegreppet 

så att alla får vara med. 

Mäta effekterna 

Vad blir nästa steg? 

– Vi kommer att mäta effekterna och 

berätta om det för företag. Det handlar 

om att förändra attityder. Vi har sett att 

det går att påverka, så vi hyser stort hopp, 

även om det kan tid. +

DINA FRÅGOR OCH SVAR VISAS FÖR ALLA 

Gratis juridisk hjälp att söka personlig assistans 

Det har blivit allt svårare att hävda 

rätten till personlig assistans. 

Många får felaktiga avslag. Nu 

utlovar ett assistansföretag juridiska 

råd helt gratis via webben. 

Däremot kan man inte få hjälp 

att skriva överklaganden, om 

man inte blir kund. 

Föräldrakraft kontaktade 

Chris tian Källström, chefsjurist 

på Assistansia som lanserar den 

nya webbservicen. 

Vet inte var de ska börja 

Är det verkligen möjligt att ge fullödig 

juridisk hjälp enbart via en frågefunktion 

på webben, behövs inte en personlig 

kontakt och mer information på 

djupet? 

– Vi kan hjälpa många som inte vet var 

de ska börja med att söka assistans. Förhopp 

ningsvis kan våra svar vägleda om 

personkretsarna och vilka tillvägagångssätt 

och dokument som krävs. Givetvis kan vi 

även hjälpa till i ett nästa steg genom att gå 

igenom diverse läkarintyg och dokument 

genom ett personligt möte. 

Vi satsar på unga! 

oende Gryning i Lidköping 

Vård har två LSS-enheter 

med inriktning mot neuropsykiatriska 

funktionsnedsättningar inom autism- 

Christian 

Källström. 

Gryning Vård AB är landets största företag inom HVB och erbjuder ett brett, varierat och 

kundanpassat spektrum, vårdutbud t ex för Aspergers barn, ungdomar, syndrom familjer och 

vuxna missbrukare. Gryning Vård Gryning AB ägs driver 

behandlingshem, högfungerande familjehem och autism. öppenvårdsverksamheter och har cirka gemensamt 35 verksamheter av belägna 

inom Västra Götalands län. Bolaget är kommunägt och drivs utan vinstsyfte. 

Claesborg i Skövde tar emot pojkar kom munerna i Västra 

Gryning 11–16 startade år med i början behov av av 2007 individuellt ett nytt boende för ungdomar Götalands i åldern län 16-21 och är år ett 

med funktionsnedsättningen Asperger syndrom/högfungerande autism. 

Boendet anpassad är beläget skola. i centrala Ann-Cathrin Lidköping Åsberg 

av Sveriges största 

och omfattar fem nyproducerade lägenheter, 

gemensamhetsdel 0500-48 78 50. 

vårdföretag. Gryning 

och personalutrymmen. 

drivs inte i vinstsyfte. 

Kinnegatans träningsboende i Lid - 

Vi vänder oss till ungdomar på väg ut i vuxenlivet. Vi arbetar Eventuella utifrån överskott ett helhetsköping 

tar emot ungdomar 16–21 år. 

perspektiv och tar till vara/satsar på ungdomens starka används sidor och för att intressen. utveckla 

På Lisa boendet Ohlsson får ungdomen 0510-204 en 88. pedagogisk arbetsplan. Denna verksamheterna. 

upprättas tillsammans 

av Grynings ungdomen, placeringsfunktion: föräldrar, biståndsbedömare Annika och Kinnegatans personal, där vi utifrån 

funktionshindret/personlig Stridh 031-703 7348 eller mognad 0705-14 sätter 5507. upp mål som utvärderas www.gryning.se 

kontinuerligt. 

Det kommer att finnas personal dygnet runt på Kinnegatan. 

Personalen är utbildad i pedagogiskt arbetssätt och erhåller extern handledning. 

Vi har lång erfarenhet av att arbeta med ungdomar med social problematik och kan 

ge stöd till ungdomar och familjer i sådana frågor. De flesta har även genomgått 

familjeterapiutbildning. 

Kommer ni att kunna hjälpa 

alla som vill ha det? 

– Vårt mål är att hjälpa alla 

som vi tror har förutsättning att 

få personlig assistans, annars 

kan vi rekommendera andra insatser. 

Hur mycket hjälp av er kan 

en enskild person få utan 

kostnad? 

– Vi ser idag ingen anledning 

till att begränsa vår hjälp per enskild 

person. 

Kommer vem som helst att kunna 

läsa frågorna och svaren på webben, 

och hur blir det då med integriteten? 

– Frågor och svar kommer att publiceras 

på webben för att andra ska ha glädje 

av informationen, men skulle det innehålla 

känslig information redigerar vi den. 

Känner inte till sin rätt 

Behövs denna service, kan man inte få 

gratis hjälp på annat sätt? 

– Vi möter ständigt personer som inte 

vetat om att de haft rätt till assistans eller 

inte orkat med ansökningsprocessen. + 

Nyheter 

Anders Borg räknar med måttlig ökning. 

PERSONLIG ASSISTANS 

Budgeten kan leda 

till nya sparkrav 

Nya sparkrav kan komma inom personlig 

assistans, att döma av regeringens 

budget för 2011. Regeringen räknar med 

att den statliga assistansersättningen endast 

ökar med drygt 6 procent under 

2011. Historiskt har ökningstakten legat 

ännu högre, eftersom antalet personer 

med personlig assistans har ökat. Fortfarande 

växer antalet personer som har 

rätt till assistans, liksom det genomsnittliga 

timantalet. 

Störst har ökningen de senaste åren varit 

bland personer som är 65 år eller äldre 

samt bland barn och unga under 20 år. 

Trots detta räknar regeringen nu med 

måttliga kostnadsökningar för assistansen, 

vilket kan betyda nya åtstramningar. + 

Ett eget boende är bra träning 

i självständighet. 

På Häggviks Skolinternat, som ligger i anslutning till Häggviks 

Gymnasium i Sollentuna, erbjuder vi plats för ungdomar med 

måttlig till lindrig utvecklingsstörning inom autismspektrum/ 

ADHD som är mellan 16 och 23 år. Här får man tillgång till 

eget rum med egen nyckel där man delar kök, hygienutrymmen 

och vardagsrum med andra ungdomar. Internatet är öppet 

från söndag till fredag. Syftet är att förbereda ungdomar 

till ett så självständigt liv som möjligt. 

Insatsen söks hos din LSS-handläggare i hemkommunen. 

Träning i självständigt boende 

2 

Du är välkommen att ringa 

Ingrid Magnusson på 08-517 07 127 

www.haggviksskolinternat 


Närhet • Förtroende 

Respekt 


Tel: 044-781 48 50 

E-post: info@furubodaassistans.se 

www.furubodaassistans.se 

Bakgrund: 

Ungdomar tvångsvårdas 

trots ny rättspraxis 

Ungdomar med funktionsnedsättningar tvångsvårdas 

trots ny rättspraxis, rapporterar Sveriges Radios 

program Kaliber som har gått igenom ett antal fall. 

Mer än vart tredje av de barn som följts upp av 

Kaliber har tvångsplacerats på särskilda ungdomshem 

trots att de har en utvecklingsstörning eller 

andra funktionsnedsättingar som autism, aspergers 

syndrom och adhd. 

Det strider mot ny rättspraxis som innebär 

att unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar 

inte ska tvångsvårdas om deras 

beteende beror på diagnosen. 

Ompröva tidigare beslut om tvångsvård av unga 

med funktionsnedsättningar. Se till att kommunerna 

informeras bättre om den nya rättspraxisen. Det 

kräver Autism- och aspergerförbundets ordförande 

Eva Nordin-Olson. 

– Det är förfärligt att tvångsvårdas som en 

konsekvens av en yttring av ett funktionshinder. 

Jag tror ingen skulle tänka i de banorna om det 

vore en kroppslig sjukdom som krävde en specialiserad 

behandling, säger Eva Nordin-Olson till 

Ekots reporter. 

Månadens citat: 

”Enastående kreativitet 

och av största vikt 

socialt och kulturellt.” 

Wayne Drew, styrelseordförande för Ability Media 

Creative Board, förklarar varför svenska Share Music 

tilldelas AMI Awards utmärkelse inom kategorin dans. 

Sophia 

Alexandersson, 

Share 

Musics 

verksamhetschef, 

och 

Peter 

Larsson, 

ambassadör 

för Share 

Music och 

ensemblemedlem. 

FOtO: 

HyLtON WALDEK 

Kulturorganisationen Share Music Sweden 

hyllas internationellt för att främja 

ett rättvist och inkluderande samhälle. 

Share Music tog emot AMI Awards utmärkelse 

inom kategorin dans 2010 under 

en storslagen gala i London. 

Vad avgjorde att Share Music fick 

priset? 

– Vi tror det var vår långsiktiga verksamhet 

där vi alltid arbetar integrerat, säger 

Åsa Rosén, kommunikatör på Share 

Music. Människor med och utan funktionsnedsättningar 

skapar tillsammans på 

hög konstnärlig nivå, säger Åsa Rosén. +

Många upprörs av rapporter om tvångsvård 

av unga med neuropsykiatriska 

funk tionsnedsättningar. 

En av dem är Ingrid Sindahl-Norelius, 

ledare för Freja Musikteater i Jönköping. 

Du arbetar med många unga som 

har autism, Asperger och adhd inom 

Freja Musikteater. Hur reagerar du på 

rapporten om tvångsvård? 

– Fruktansvärt. Det finns inte ord för 

hur illa man gör dessa unga personer som 

redan mår dåligt och känner sig utanför 

och marginaliserade. Att tvångsvårda dem 

tillsammans med kriminella och missbrukare 

är oehört olämpligt. Förutom psykiska 

skador av själva tvångsvården hamnar 

de under påverkan att börja självmedicinera 

med droger eller begå kriminella 

handlingar för att få en grupptilllhörighet. 

Det gör dem till lättmanipulerade offer för 

andra, beräknande viljor. 

Du känner själv personer som har 

drabbats? 

– Ja. I Freja har vi stött på några unga 

personer som farit väldigt illa på grund 

Uppmuntra! Ge 

unga positiv feedback 

istället för 

tvångsvård, säger 

Ingrid Sindahl 

Norelius. 

av tvångsomhändertagande. 

Det har satt 

fruktansvärda 

spår, framförallt 

har de en konstant 

misstro 

mot all hjälp 

från sociala omsorgen, 

även 

LSS-åtgärder 

som skulle kunna 

vara en positiv 

hjälp för 

dem. De har blivit 

så brända av 

sina erfarenheter från tvångsvård att de 

avvisar all hjälp. De vill inte ens ha kontaktpersoner 

och bostadsstöd eftersom 

de misstror all hjälp om den kommer 

från sociala myndigheter. 

Vilken betydelse har det att unga utsätts 

för tvång? 

– Tvång förstärker deras negativa självbild: 

att de står utanför samhället, inte är 

Nyheter 

”Unga får en konstant misstro mot social omsorg” 

Teaterledare upprörs över tvångsvård 

www.permobil.se 

Rullstolar • Bilanpassning • Kommunikationshjälpmedel 

behövda, inte är önskade, att de aldrig 

kommer att tillhöra samhället på riktigt, 

att de alltid kommer att vara i utkanten, 

marginaliserade, knäpp-förklarade, oönskade, 

en börda för samhället, att de bara är 

problem för alla andra och helst inte borde 

finnas. 

Förstärka goda egenskaper 

– Tänk om samhället istället satsade på att 

förstärka deras goda egenskaper, ge dem 

positiv feedback på det som de är BRA på, 

gav dem tillit och hopp om ett värdigt liv i 

gemenskap med andra där deras kapacitet 

kan användas i meningsfullt sammanhang, 

där de blir sedda och respekterade. 

Hur går det för verksamheten inom 

Freja Musikteater? 

– Det går jättebra för vår senaste produktion 

Den Tjocka Olyckan, vi har spelat 

för fulla hus i Stockholm och haft nypremiär 

i Jönköping. 

Läs hela intervjun 


K300 PS JR PeRfeKt JoySticK föR 

den lilla handen 

K300 PS JR 

En rullstol skapad för den nya generationen. 

Sitsen fungerar ända upp till 76 kg och är byggt på 

ett kompakt vuxenchassi. 


Timglas i nytt snitt 

n En nyhet från Iris är timglaset 

Carina (till höger) som är en optisk 

nedräkningstimer. Den har allt 

man förväntar sig av en traditionell 

timstock men dessutom 

några nya funktioner. Tiden kan 

visas visuellt eller med olika 

valbara talstöd, både manligt och 

kvinnligt. Här visas den upp av 

Iris Hjälpmedels Jörgen 

Andersen, som under 

ID-dagarna i Nacka Strand 

i höstas även puffade för 

den lilla, enkla Daisyspelaren 

Milestone 

212. + 


finns på www.iris. 

se/internetbutik 


nya hjälpmedel 

Tryggt och litet 

n Posifon trygghetsmobil 

kan man bära lika smidigt 

som ett armbandsur, men 

den lilla apparaten kan 

både larma, positionera 

och kommunicera. Det lilla 

formatet till trots har den 

tydliga knappar och 

lättanvända funktioner för 

att exempelvis slå larm i 

en nödsituation. Peter 

Thörnblom, vd för Posifon 

i Borås, visade upp 

nyheten på ID-dagarna i 

oktober. + 

Läs mer: www.posifon.se 

Video lär dig läsa 

n Kodknäckarna lanserade på Dysleximässan 

i oktober en ny videokurs för 

föräldrar som vill hjälpa sina barn med 

läs- och skrivträning. ”Hitta läsningen” heter 

filmen och det är logopeden Bodil Andersson 

Rack som håller i 

övningarna. Till 

höger är det 

Louise Belfrage 

och Lotti Fred 

som visar upp 

produkten. + 


på www.kodknackarna.se 

Ny tuff Daisy 

n Olympus har 

lanserat en ny, tuff 

Daisyspelare och 

diktafon med rejäl 

färgskärm. 

Nykomlingen DM-5 

har både vanliga 

Daisyfunktioner som 

kapitelnavigering och 

nya finesser som 

uppläsning av textfiler, 

röststyrning och 

kalender med ljudnoteringar. 

Den klarar 

ljudinspelning, ljudböcker, 

musik, podcasts 

och bilder. 

Svensk leverantör är 

Inläsningstjänst. + 

Läs mer på 

www.inlasningstjanst.se 

Färdtjänsten Fä Färd 

rd rdt 

tj t än ä st sten en i Stockholm S SSto 

S to tock ck c ho h lm l förändras 

Färdtjänst- Fä Färd 

rd rdt tj tjä än ä st s - och oc o h sjukresor sj sjuk uk u resor i sp sspecialfordon ec ecia ia ialf lf lfor or o do don n blir bl blir ir ”Rullstolstaxi” ” Ru Rull llst st s ol o st s ax a i” ffrå 

från rå r n oc och 

h me mmed d de dden 

1 februari 

2011. 20 2011 

11 . D Du D Du s ssom 

s ssom 

om ä äär 

är r beviljad be b viljad resor med specialfordon specialfo fo ford rd rdon on i Stockholms S to t ck ho holm lm lms s län lä l n kan ka kan n redan re r da dan nu boka 

dina di diina 

na n resor re es e or o hos h hhos 

os Samtrans. S SSam 

S am amtr tr t an a s. Samma S SSam 

am a ma priser p ppri 

ri r se ser r och oc och h villkor vi v ll llko ko kor r som so som m hos ho h s Färdtjänsten Fä Färd rd tj tjän j än änst st sten en gäller. g ggäll 

Boka Bo Boka 

ka 

d ddin 

din in r rrul 

rullstolstaxi, ul ulls ls lsto to tols ls lsta ta t xi x , färdtjänst- fä färd rd rdtj tj tjän än änst st st- - eller el elle le l r sjukresa sj sjuk uk ukre re resa sa hos h hhos 

os o Samtrans. S SSam 

am amtr tr tran an ans. s. BBet 

Betalar et e al alar ar du d ddu 

du 

dina di din resor 

själv sj sjä äl ä v sk ssker 

ker er e b bbet 

betalningen et e al alni ni n ng ngen en e kkon 

kontant on onta ta tant nt n eell 

eller ll l er e m mmed 

med ed de dde 

e va vanl vanligaste nl n igas as aste te b bbet 

betalkorten. et etal al alko ko k rt r en en. 

Samtrans Sa Sam 

mt mtt 

ra r ns n förändras 

f fför 

f ör ö än ä dras a 

Vi 

b 

b bby 

byter yt yte er e logotyp l llog 

og ogot ot otyp yp och o ooch 

o ch hoppas h 

h op oppa pa pas s att at a t du s ssom 

som om reser res es eser er e med m ed e oss ooss 

ss också o 

o oock 

ck ckså så s ska s sska 

ka tycka ttyc 

yc y ka k om o m vårt vå vår å nya 

utseende. ut uttse 

se s e en de d . Läs Lä L s mer me m r om o oss ooss 

o ss eller e 

eell 

ll l er e boka b bbok 

ok o a en resa res es esa a på ppå v vvår 

vvår 

år å h hhemsida 

em si sida i da w wwww 

www.samtrans.se. ww .s .sam s am a tr tran an a s. s se Föredrar 

du 

a aat 

att tt få 

å pe ppersonlig rs r on o li lig g service se s rv rvic ic ice e är du d u välkommen vä välk ä lk l om omme me men n att at a t ringa ri ring ng nga a till ti till ll l oss ooss 

ss på ppå 

å telefon te t le l fo fon n 08-1200 08 0 -1 -12 

1200. 

Premiär. Oscar Burman, 

Inläsningstjänst, premiärvisade 

Olympus DM-5 på 

Dysleximässan i oktober. 

08-1200 1200 

www.samtrans.se

Föräldrakraft är officiell mässtidning 

för Leva & Fungera den 5-7 april 2011, 

Nordens största hjälpmedelsmässa. 

– Jag ser stora fördelar med Föräldrakraft 

i den rollen, eftersom det är den ledande 

oberoende tidningen om funktionsnedsättning. 

Tidningen täcker in 

viktiga områden som boende, arbetsmarknad, 

hjälpmedel, kommunikation, 

utbildning, vård, omsorg och mycket annat 

som har direkt 

koppling till Leva 

& Fungera, säger 

Maria Nilsson, 

pro jekt ledare för 

Le va & Fungera. 

Föräldrakraft 

gör en stor satsning 

på Leva & Fungera 

både i papperstidningen, 

på webben och i nyhetsbreven. 

Inför mässan utkommer två mässtidningar, 

nr 1 och nr 2/2011, med teman om 

bland annat hjälpmedel, personlig assistans, 

resor, och osynliga funktionsnedsättningar. 

– Vi är mycket glada över samarbetet 

med Nordens största hjälpmedelsmässa, 

säger Valter Bengtsson, ansvarig utgivare 

av Föräldrakraft. 

Tipspromenad på mässan 

Förutom en aktiv redaktionell bevakning 

före och under mässan, kommer 

Föräldrakraft att uppmärksamma ett 

antal arrangemang på Stora Scenen, 

bland annat om ungas psykiska hälsa 

samt arbetsmarknad och utbildning för 

unga vuxna. 

– Vi jobbar också med en tipspromenad 

på mässgolvet, säger Valter Bengts son. + 

För 

huvudet 

n Ett nytt dynamiskt 

huvudstöd lanserades 

i Sverige i samband 

med ID-dagarna i 

oktober. Helios huvudstöd 

passar bland annat barn med 

cerebral pares från två år och 

uppåt med stort aktivitetsbehov. 

Huvudstödet hjälper även vuxna med 

tungt huvud och starkt nedsatt rörelseförmåga. 

Enligt leverantören Hea Medical AB har man sett 

goda resultat med huvudstödet i Danmark. Med 

stödet är det enklare att hålla kvar ögonkontakt, 

delta i skolarbete och så vidare. + 

Mer information finns på www.heamedical.se 

Föräldrakraft officiell tidning 

för Nordens största hjälpmedelsmässa 

”Vi är 

mycket 

glada 

över samarbetet.” 

Med över 

12 000 

besökare 

n Leva & 

Fungera, 

Nor dens största 

hjälpmedelsmässa 

lockade 

förra gången, år 

2009, 12 330 

besökare 

– anhöriga och 

brukare, 

politiker, 

beslutsfattare 

samt vårdpersonal 

och andra 

professionella. 

www. 

levafungera.se 


HELA DETTA UPPSLAG ÄR EN ANNONS 

från furuboda till ett 

Att bo på internat och gå på fokhögskolekurs på Furuboda var ett viktigt steg, berättar Henrik Juelsson. Foto: Daniél Tejera 

”Jag var 10 år när Jag fick diagnosen Aspergers 

syndrom. Då hade jag kämpat i lågstadiet några år. Det 

var svårt att vara i stor klass. Jag hade problem att koncentrera 

mig och svårt att hänga med. Efter diagnosen 

fick jag mer stöd och kunde så småningom gå i särskola 

på högstadiet. När det var dags för gymnasium valde jag 

verkstadsinriktning på Filbornaskolan i Helsingborg. Jag 

trivdes bra och att jobba med händerna passade mig. 

Jag har alltid lyssnat mycket på musik. När jag 

var 16 började jag öva på mammas gitarr där hemma. 

Mamma uppmuntrade mig och visade mig olika ackord. 

Det var en härlig känsla när jag kunde spela en hel låt! 

Efter att ha övat själv ett år gick jag på kurs och lärde mig 

spela elgitarr. 

När tiden på gymnasiet närmade sig slutet tipsade min 

yrkesvägledare om olika folkhögskolor. Jag ville helst fort- 

”Jag fick träna på att spela med andra 

och att stå på scen och möta publik”

självständigt liv 

sätta med musiken och valde att besöka Furuboda och 

kursen Musikverkstan. Efter en prova-på-vecka sökte jag 

och blev antagen! 

Att bo på internat och gå på fokhögskolekurs var ett 

viktigt steg för mig. Jag fick inte bara öva på gitarr och 

bas. Mitt självförtroende och min säkerhet utvecklades. 

Jag fick träna på att spela med andra och att stå på 

scen och möta publik. 

EftEr 3 år på furuboda har jag nu skaffat egen lä- 

genhet och har min arbetsplats i Höganäs kommun. Jag 

åker runt och spelar för äldre på ålderdomshem och 

barn i förskolan. Kommun-trubadur skulle man kunna 

säga! Nu får jag arbeta med det jag tycker bäst om, att 

spela för andra!” henrik Juelsson 

HELA DETTA UPPSLAG ÄR EN ANNONS 

fakta om furuboda: 

• Ideell förening med ca 3500 medlemmar. 

• Grundat 1960. 

• Folkhögskola med långa och korta kurser. 

• KompetensCenter driver projekt med funktionshinderfrågor 

i centrum. 

• Arbetsmarknad rustar unga för utbildning och jobb. 

• Furuboda Assistans är privat assistansanordnare för 

dig med personlig assistans. 

• Mer information på www.furuboda.se 

www.furuboda.se

Foppa 

ger 

och 

får 

mycket 

tillbaka 

Med Icebreakers 

drar Peter Forsberg 

tillsammans med 

andra svenska hockeystjärnor 

in miljontals 

kronor till kroniskt sjuka 

barn och ungdomar. 

Föräldrakraft har 

träffat honom. 

Text: Mikael Nyberg 

mikael.nyberg@faktapress.se 


Nicklas Bäckström och 

Peter Forsberg.

Intervjun 

Peter Forsberg tar 

emot Föräldrakraft 

intill hemma arenan 

i Örnsköldsvik. 

FOTO: HÅKAN NORDSTRÖM (DÄR INTE 

ANNAT ANGES, DENNA BILD TAGEN AV 

MIKAEL NYBERG) 

# 6, 2010 FÖRÄLDRAKRAFT 25 

>>>>>

”När jag själv var liten och skulle få träffa Håkan Loob, 

min idol, var jag glad för det i en hel vecka.” 

”HAR 

FOPPA 

SAGT ATT 

HAN STÄL- 

LER UPP 

SÅ GÖR 

HAN DET.” 


N 

är Peter Forsberg kliver in i 

det rymliga förmaket till 

Modo Hockeys hjärta, rinken 

i Fjällräven Center vid 

kajen intill Örnsköldsviks 

centrum, har jag hunnit få 

ett av resultaten från mina 

undersökningar bekräftat. 

Hoc key gurun har svårt att 

passa tider. 

Presschefen Hasse Andersson har väntat längre än 

jag. 

– Jag undrar hur många timmar det skulle bli om 

jag slog ihop alla fem-minutrar och kvartar som jag 

väntat på den mannen. 

Som ansvarig för mediekontakterna för Modo 

Hockey och Icebreakers har Hasse Andersson väntat 

mer än de flesta. Men han står ut med det. Foppa är 

värd varje förlorad sekund, tycker han. 

– Utan Foppa skulle vi inte haft den här arenan. 

Örn sköldsviksborna har inte förstått vilken stor och fin 

sak han och de andra grabbarna gör med Ice brea kers. 

Och så påpekar han att jag kan känna mig lugn. 

Jag kommer att få den tid jag behöver. 

– Har Foppa sagt att han ställer upp så gör han det. 

Man kan lita på honom. 

Ovärderlig för hemstaden 

Hockeygeniets betydelse för hemstaden är svår att 

mäta. Foppa är genom familjeföretaget Forspro engagerad 

i näringsgrenar som flyg, båt, hotell, fastigheter 

och golf. 

Ett par sms till Hasses mobil har förvarnat oss på 

entrén. 

Var är ni? 

Ok, jag kommer om fem minuter. 

Peter Forsberg ser ut som på teve. Den svarta 

rocken med uppvikt krage, halsduk och slitna jeans 

ger alldaglig glans utan att förta intrycket av stjärnstatus. 

Jag tänker att det är just så som många tycks 

Mitt bland fansen. Peter Forsberg på besök 

bland barn och ungdomar. 

uppfatta honom. Som en helt vanlig kille. Olik alla 

andra. 

Det känns rätt självklart att skaka hand med honom 

och presentera sig, han har trots allt varit hemma 

också i mitt vardagsrum rätt många gånger, om 

än från en utsiktspunkt i tv-soffan, presskonferensen 

eller spelarbåset. 

Och för honom bör situationen vara än mindre 

ovan. Jag är inte den första journalist som han möter, 

om ens den tiotusende. 

Men, och det är bland annat därför han gjort sig 

omaket att lämna flickvän och bostad i Stockholm 

för en av många resor till Ö-vik, det här är första 

gången som han ska vara med i Föräldrakraft och 

ämnet för dagen är hans egen baby, Hockeyproffsens 

stiftelse och stjärnlaget Icebreakers. 

Vi slår oss ned vid ett fönsterbord i den för dagen 

ännu inte öppnade restaurangen vägg i vägg med ishallen. 

Belysningen är sparsam, men ljuset från den 

grå oktoberhimlen och det öppna blåsiga havet är 

tillräckligt. 

Pengar till bidragssökande barn 

Icebreakers är namnet på det stjärnspäckade lag som 

spelar två till tre uppvisningsmatcher per år och vars 

intäkter går till Hockeyproffsens stiftelse, som i sin 

tur delar ut pengar till bidragssökande barn- och 

ungdomar med kroniska sjukdomar och funktionsnedsättningar 

i Västernorrland. 

Årets turné gick till Karlskrona och Västerås. 

Innan dess hade man klarat av en match i lilla Ramsele 

i Västra Ångermanland. På de här tre matcherna 

drog man in närmare 850 000 kronor. Totalt har 3,5 

miljoner kronor delats ut till mediciner, vårdomkostnader 

och upplevelser. 

Varför tog du initiativ till Icebreakers? 

– Det stod så mycket i tidningarna om att NHLproffs 

tjänar så mycket pengar. Jag ville ge något tillbaka, 

alla har inte haft sådan tur som jag, säger Peter. 

Markus Näslund var den förste som Foppa snackade 

ihop sig med. Barn-, klubb- och klasskamraten 

från gymnasiet i Nolaskolan ställde upp. Därefter har 

rekryteringen av hockeyspelare av absolut världsklass 

gått av sig självt. När Peter Forsberg och Markus Näslund 

kallar ställer man upp, tycks det. 

Några spelare har till och med hört av sig på eget 

bevåg och frågat om de kan få var med, några av dem 

hör inte ens till Västernorrland. Bland spelarna i laget 

finns Nicklas Bäckström, Henrik och Daniel Sedin 

och Henrik Zetterberg. 

I USA är det vanligt att spelare donerar en summa 

för varje mål de gör i NHL. Foppa hade en sådan överenskommelse 

under sina år i Colorado Avalanche. 

– För varje mål gav jag bort 1 000 dollar och sedan 

såg Team Mates For Kids till att ett eller flera företag 

flerdubblade den siffran. I USA finns bättre regler för 

välgörenhet, men det kan förstås ha att göra med att 

de inte är lika vana vid fri sjukvård, säger han. 

Med Icebreakers flyttade Peter engagemanget till 

Sverige. 

I samband med matcherna, vilka bland annat spelats 

i Danmark, Finland och på flera orter i Sverige, 

besöker spelarna barn som ligger på sjukhus. Mötena

Jagat villebråd. Peter Forsberg skriver autografer. 

med barnen sätter djupa spår. Peter söker efter ord att 

förklara. 

– Vi spelare får mycket tillbaka, och man lär sig att 

uppskatta det man har. En del vet inte ens hur länge 

de ska leva, kanske bara några veckor, men man ser 

att de här småttingarna är glada i alla fall. Jag minns 

när jag var liten och visste att jag skulle få träffa 

Håkan Loob, som var min idol, så såg jag fram emot 

det och var glad för det i en hel vecka. Nu kan de här 

barnen bli glada över att få träffa någon av oss. Vi kan 

dra ett litet strå till stacken, säger han. 

Från dessa möten mellan hockeyproffs och sjuka 

barn finns en uppsjö solskenshistorier. > 

Ingen kan allt men 

alla kan 

något! 

Intervjun 

Barnläkaren fi ck ingen betänketid 

– De här killarna sprider glädje med sin blotta närvaro, 

säger Owe Ljungdahl. 

Barnläkare Owe Ljungdahl har varit engagerad i 

Hockeyproffsens stiftelse i fem år och är den som tillsammans 

med Peter Forsbergs mamma Gudrun avgör 

vilka som får stipendier. 

– Jag har jobbat som barnläkare i stan 13-14 år, 

bland annat tillsammans med Gudrun. Det är ett hedervärt 

uppdrag att jobba för något så fint som den 

här stiftelsen, och det var ingen betänketid när jag 

blev tillfrågad. 

Vad betyder stiftelsen och Icebreakers? 

– Med sina idrottsliga framgångar skapar de här 

spelarna drömmar hos både friska och sjuka barn. 

Deras insats inom stiftelsen är helt otrolig, tycker 

jag. När vi var i Finland för några år sedan förstod 

jag hur stora våra stjärnor är där. Några tonårsflickor 

nästan svimmade. Men störst intryck gör det 

när man ser sjuka barn få träffa sina idoler. Det säger 

killarna också. Då får de se att de kan glädja någon 

med sin blotta närvaro. 

Hur avgör ni vilka som ska få stipendier? 

– Man ska vara under 18 år och ha en kronisk 

sjukdom eller en funktionsnedsättning, och man 

ska ha fyllt i en enkel ansökan. 

– Vi har ett sista ansökningsdatum, ofta kring sista 

mars. Vi annonserar på olika sätt i vårt län och vi 

brukar ha 50-70 ansökningar varje år. + 

Järva VIP för- och särskola samt VIP gymnasiesärskola erbjuder 

en helhetslösning för elever med diagnos inom autismspektrat. 

I nya fräscha och specialanpassade lokaler har vi små individanpassade 

klasser med hög personaltäthet där vi möter eleverna 

efter deras behov genom hela den lärande processen. Alla våra 

medarbetare har bred kompetens och erfarenhet. 

För oss är elevens förmåga till självständighet och kommunikation 

alltid i fokus. Tillsammans ser vi möjligheter och guidar eleven 

till ett meningsfullt vuxenliv. Vi fokuserar på elevens styrkor, 

förmågor och talang. INGEN KAN ALLT MEN ALLA KAN NÅGOT! 

Carema Care erbjuder en individanpassad förskola, skola, 

korttidshem, boende och daglig verksamhet. 

Om du vill veta mer om våra skolor är du varmt välkommen 

att ta kontakt med oss. Vi tar gärna emot både studiebesök 

och praktikanter! 

Kontakta oss gärna 

Helena Söderqvist Lönnblad, 0733-77 53 12 

helena.soderqvist@carema.se 

www.caremacare.se 


Icebreakers 2010. 

”Vi har > 

en bra 

organisation 

och allt 

är proffsigtuppbyggt.” 


– Bäckström finns med på Sega (ett datorspel om 

och med hockeystjärnor), och en kille sa till honom 

att ”du fick spö igår i spelet”. Sådant är kul att höra. 

Och jag minns sjukhusdirektören i Karlskrona som 

berättade att han just hade fått höra av en svårt cancersjuk 

13-årig flicka som vi hade besökt, att det hade 

varit den bästa dagen i hennes liv. När man hör 

sådant så vet man att vi är på rätt väg, säger Peter 

Forsberg. 

trög start för icebreakers 

Icebreakers är idag en succé, men det började trevande. 

Vid den första hemmamatchen i Örnsköldsvik 

mot Timrå kom det bara 1200-1300 åskådare. Kil larna 

sa ”aldrig mer Ö-vik”, enligt Hasse Andersson. 

Men sedan har organisationen kring Icebreakers funnit 

en vinnande strategi, som bland annat går ut på 

att inte spela i orter som redan är bortskämda med ishockey 

på toppnivå. 

Namnkunniga spelare må vara en förutsättning, 

men det krävs även annat för att lyckas. 

Vad gör Icebreakers så framgångsrikt? 

os-straffen det bästa av allt 

Född: 20 juli 1973 

Uppväxt: Domsjö, Örnsköldsvik 

Bor: Stockholm 

Meriter: Bland mycket annat två Stanley 

Cup-troféer, två VM-guld, två OS-guld 

Senast lästa bok: ”Aldrig fucka upp” av 

Jens Lapidus 

Senast sedda film: Knockout, ”den där 

bedrövliga med Michael Douglas” 

Bästa idrottsliga minne: ”När vi vann 

Modo-Cupen med 73:orna”, eller OSstraffen. 

Foppas legendariska straff 

avgjorde finalen och gav Sverige OS-guld 

1994. + 

Varför inte inom fotbollen ... 

När blir succén Icebreakers en landsomfattande 

liga? Det sannolika svaret är: aldrig. 

Att få ihop logistiken och programmet till 

två, tre matcher per år kräver redan nu en 

stor arbetsinsats. Att få NHL-klubbarna att 

släppa sina spelare, om än bara för uppvisningsmatcher, 

hade inte varit möjligt utan 

det grundmurade förtroende som många av 

klubbarna har för Icebreakers, något som 

stiftelsen har Peters pappa Kent att tacka för, 

enligt presschefen Hasse Anderssson. 

Och marknaden för uppvisningshockey lär 

dessutom inte vara omättlig. 

– Det kanske är bra att vi inte har konkurrens, 

säger Peter Forsberg. 

Kanske större chans att initiativet ger 

ringar på vattnet inom andra sporter, som 

fotboll. Folkkära fotbollsspelare finns det gott 

om, bland annat i Malmö. 

Zå det Zå. + 

– Vi har en bra organisation och allt är proffsigt 

uppstyrt. Det är ett tajt schema när vi åker på turné, 

men det måste det vara, säger Foppa och hävdar att 

det tydliga upplägget är bra för alla inblandade. 

– Autografer skriver vi när tid är avsatt för det, och 

banketter och andra aktiviteter hålls alltid enligt planeringen. 

Att spelarna trivs och har kul råder det inget tvivel 

om. Här får de en möjlighet att träffas under lättsamma 

former. 

– Vi har en del unga spelare på väg in i laget, som 

Magnus Pääjärvi-Svensson och Jacob Markström. Vi 

vinner oftast, men vi möter förstås inte de bästa lagen. 

Det finns inga negativa sidor av det här och jag 

tror att vi alla, mer och mer för varje år, tycker om att 

göra det här. Nicklas Bäckström har sagt att det här 

vill han hålla på med så länge han kan stå på ett par 

skridskor. Vi kanske kan titta tillbaka om 50 år och 

säga att det där startade vi, säger Foppa. 

Vet hur mycket familjerna kämpar 

Ni har nu fördelat bidrag från stiftelsen för 3,5 

miljoner kronor. På vilket sätt gör dessa miljoner 

skillnad? 

– Min mamma jobbade som sjuksköterska och tog 

hand om muskelsjuka barn, så jag vet hur mycket de 

här familjerna kämpar, hur mycket föräldrarna kan 

tvingas lägga ut och hur mycket kärlek de måste ge. 

En del som har sökt och fått bidrag har till och med 

gått i samma skola som Markus och jag. 

Vill du själv ha barn? 

– Absolut. 

Peter Forsberg har nått en utsiktspunkt i livet som 

är ytterst få förunnat. Han har fått uppleva ekonomiskt 

oberoende och mött närmast gränslös uppskattning 

för det han gör. 

Har det någon gång slagit dig att du faktiskt 

nått ända fram, i vissa avseenden så långt det över 

huvud taget är möjligt? 

– Nej, jag har aldrig sett det så. Jag vill alltid framåt, 

och det gäller nu också. Hockey ligger allt mer bakom 

mig, men nu är det andra delar som gäller, säger han.

I hockeyns ställe finns nu engagemang i ett flygbolag, 

i båtindustrin, i den egna golfbanan och i planer 

på ett hotell. 

Hinner du fokusera på allt du är inblandad i? 

– Det är oerhört intressant att vara med på allt det 

här, det är sånt som jag kan tala om hur länge som 

helst. Och så har jag en tjej som pluggar på Handels i 

Stockholm, säger han. 

Med det senare låter han mig ana att ett vanligt 

sam talsämne runt middagsbordet är – affärer. 

Kan du tänka dig att bli föreläsare? 

– Nej, men i helgen var jag faktiskt med på några 

grejer med ÅF och Olympiska kommittén, på Solvalla 

och på Bosön. Allt jag drar in från sånt här skänker 

jag till Icebreakers, annars skulle jag känna stor press. 

Nu får det gå som det går, säger han. 

Miljoner kronor i månadslön 

Under sin tid som proffs i NHL-laget Colorado Avalanche, 

med vilka Peter Forsberg vann Stanley Cup 

och utsågs till ligans mest värdefulla spelare, tjänade 

han i runda tal miljoner kronor i månaden. 

Kan man bli less på det glamourösa livet som 

proffs? 

– Ja, visst. Vi nådde minst semifinal under fem sex 

säsonger, så det blev långa säsonger. Det var samma 

rutiner inför varje match. Hade vi bortamatch så tränade 

vi på förmiddagen dagen före. Klockan två tog 

vi flyget. Vi bodde alltid på de finaste hotellen och vi 

kunde äta vad vi ville. Men att man snart hade en 

”Just Just den familjära 

känslan är vik viktig tig 

Fika! 

Norlandias café Stenkällan har öppet 

varannan onsdag. En oas och mötesplats där alla 

kan umgås och träffas. 

Välkommen till oss på Stenkällevägen 52. 

Roland, pensionerad kyltekniker och servicechef, har tagit 

över cafévärdsjobbet. Under åtta år arbetade han dygnet runt 

som assistent för sin hustru. Med avlastning från två 

assistenter har Roland nu möjlighet att lägga sin energi 

på café Stenkällan, Lundaknake och mötet med gästerna. 

Läs mer om Rolands historia: 

www.personligassistans.se/roland 

vik ” 

Norlandia Care Personlig Assistans - en del av Frösunda 

match fanns hela tiden med i bakhuvudet. Man förberedde 

sig alltid genom att dricka vatten och äta 

rätt. Klockan tio på kvällen skulle vi vara tillbaka på 

hotellet och halv elva skulle vi sova. Men visst hade vi 

skoj också. Och allting blev lättare av att vi oftast 

vann matcherna. 

Foppa och lagkamraterna åkte ett privatflyg till 

bortamatcherna. 

Många och långa fl ygresor 

Att spela datorspel på 10 000 meters höjd, på väg 

till nästa match med sina proffskompisar, låter 

som en pojkdröm för många. Kan man tröttna på 

det? 

– Ja, visst, vi hade långa resor. Närmsta bortamatch 

var två timmars flygresa från Denver. 

Kan man bli uttråkad av ständiga hyllningar? 

– Nej. 

Kan man bli uttråkad 

av att vara omåttligt populär 

bland tjejer? 

– Nej, jag tror att alla 

mår bra av uppmärksamhet 

och smicker. 

Peter Forsberg har skadat 

sig vid flera tillfällen 

under karriären, och opererats 

mer än 20 gånger. 

När Foppa spräckte 

mjälten i maj 2001 var han 

> 

Intervjun 

Dyr tröja. Icebreakers signerar 

och auktionerar ut sina tröjor. Just 

den här gick för 37 000 kr. 

Träna att bo själv. 

Häggviks skolinternat i Sollentuna erbjuder unga vuxna mellan 

20-23 år, med måttlig till lindrig utvecklingsstörning inom 

autismspektrum/ADHD, vuxenträning i väntan på eget boende. 

Här får man tillgång till en egen lägenhet om ett rum och kök 

och personalstöd från söndag till fredag. 

Syftet med träningsboendet är att förbereda sig socialt och 

praktiskt inför vuxenlivet i avvaktan på eget boende i hemkommunen. 

För vidare information och blanketter gå in på vår 

hemsida www.haggviksskolinternat.se. 

Träning i självständigt boende 

2 

Du är välkommen att ringa 

Ingrid Magnusson på 08-517 07 127 

www.haggviksskolinternat 


Peter 

Forsberg 

”JAG 

TITTAR 

HELLRE 

PÅ FOT- 

BOLL.” 

> mycket illa däran, och fick känna på hur det är att vara 

utlämnad till andras kunnande och yrkesskicklighet. 

– När jag vaknade upp förklarade de att de hade 

tagit bort min ”spleen”. Jag förstod bara att de hade 

tagit bort ett organ, men inte vilket, och det var en 

märklig känsla, säger han. 

Har du någonsin behövt be någon om hjälp? 

– Ja, råd och hjälp har jag fått, bland annat av pappa 

som även varit min tränare. Jag har alltid haft en bra 

relation till mina bästa kompisar. Dem har jag rätt ofta 

frågat om hjälp, när jag bodde i USA talade jag med 

dem dagligen, ofta i bilen på väg till träningar. Jag tror 

det är bra att ha kontakter med gamla vänner. 

Längtar du tillbaka till ishockeyn? 

– Nej, ser jag en hockeymatch på teve så känner jag 

inte att jag själv vill spela. Och jag tittar hellre på fotboll. 

När Foppa gett Föräldrakraft den tid vi bett om 

skyndar han iväg till en lunch med några vänner. 


En känsla av att ha glömt något 

Med en känsla av att ha glömt något väsentligt tar jag 

mina första steg mot den väldiga parkeringsplatsen 

utanför arenan. Månne är det den kalla vinden från 

Bottenhavet som väcker mig och får mig att inse att 

känslan är befogad och att jag just begått ett fatalt 

misstag. Jag har intervjuat en av Sveriges största och 

mest folkkära idrottsprofiler utan att hålla mitt löfte, 

att be om ett par autografer åt mina två sporttokiga 

söner, sju och elva år. 

Jag slänger mig in i bilen, kör tillbaka till arenaentrén 

och springer in via glasdörrarna till den stora 

välkomsthallen. Där finns fortfarande, efter nära två 

timmar, Hasse Andersson. 

Men ingen Foppa. 

Jag förklarar varför jag plötsligt blivit så angelägen. 

Lisa Börjegren, snart 17, drömmer om 

att bli radiopratare och går nu på det andra 

av tre år på gymnasiet i Nolaskolan i 

Örnsköldsvik. 

Lisa, som sitter i rullstol och har assistans, 

och hennes familj i Domsjö utanför 

Örnsköldsvik har tagit emot stipendier 

från Hockeyproffsens stiftelse 

vid två tillfällen. 

Det första var när hennes pappa fyllde 

50 år. 

– Vi fick pengar till en utlandsresa för 

hela familjen. Vi var i Playa del Ingles på 

Gran Canaria i en vecka. 

Lisa har två syskon och familjeresan 

blev ett skönt och uppskattat uppbrott 

från vardagsbestyren. 

– Det var mysigt, skönt och roligt, säger 

Lisa. 

Den andra gången gick pengarna till 

en kortare utflykt för enbart henne. 

– Det var nu i somras och det var jag 

själv som kom med förslaget att söka stipendiet, 

jag åkte till en festival med mina 

kompisar, onsdag till söndag. 

Festivalen Peace & Love hade flera ar- 

tister i Lisas smak, bland andra Robyn 

och Familjen. 

– Vi bodde i tält i ”lugna campingen”. 

De två resorna kännetecknar ett allt 

vanligare typ av stöd från Hockeyproffsens 

stiftelse. 

Initiativet förvånade mamma Gudrun 

Det var inte utan förvåning som Gudrun 

Forsberg tog emot beskedet att sonen Peter ville 

starta Hockeyproffsens stiftelse redan 2001. 

-– Jag visste att Peter ville ge något tillbaka, 

och hoppades att han också skulle göra det. Men 

att han skulle göra det redan då, det hade jag nog 

inte tänkt. Han var så ung då. Jag tyckte det var 

jättebra. 

Gudrun är sjuksköterska och har varit 

verksam på barnavdelningen på Örnsköldsviks 

sjukhus. 

– Jag vet vad som kan hända och hur sådana 

här sjukdomar kan drabba hela familjer, även 

ekonomiskt, säger hon. + 

– Aj då, det är klart att du måste ha autografer, annars 

får du väl inte komma hem! Testa Mamma Mia, 

han skulle dit och äta med några kompisar, tipsar han. 

Restaurangen lär vara en av Ö-viks mest besökta 

plats vid det klockslag jag motvilligt och pliktskyldigt 

stiger in. När jag skannat varje gäst och passerat varje 

bord utom ett stort runt, allra längst in i ett av restaurangens 

hörn, ser jag en skjortrygg och en frisyr som 

känns bekant. 

Runt bordet sitter sju åtta killar, jag hinner tänka 

att de kanske väntat någon kvart eller två på Foppa, 

men att det knappast förvånat dem och att de säkert 

funnit sig i det. 

Nu ser de fram emot en trevlig lunch, som får ta 

den tid den tar. 

Jag förklarar mitt ärende, och Foppa skriver med 

ett leende på läpparna. + 

Pengarna räckte till en utlandsresa för hela familjen 

Utanför Nolaskolan. Lisa Börjegren går i samma skola som Peter Forsberg och 

Markus Näslund varit elever i. FOTO: MIKAEL NYBERG 

– Vi har börjat dela ut allt mer bidrag 

till upplevelser, det kan handla om resor 

eller om att någon vill ha en handikappanpassad 

fyrhjuling, säger presschefen 

och styrelseledamoten Hasse Andersson. 

+

Annika gör yoga tillgänglig för fler 

Föräldrakraft ”K-märker” Annika 

Met säs yoga på Eriksdalsbadet, en 

verksamhet som väl omnar fler. 

EriksdalsbadEt, stockholm. 

För att få kännedom om Annika Metsäs 

yoga-verksamhet vill det till att man 

redan är gäst på Eriksdalsbadet i Stockholm. 

Eller har tur. 

Marknadsföringen begränsar sig till 

några A4-affischer på badets anslagstavlor. 

Och rubriken Senioryoga är lite missvisande 

– även om det är mestadels äldre 

som hittat till verksamheten så passar den 

för betydligt fler grupper. Det visar bland 

annat Åsa Llinares Norlins medverkan. 

– Jag såg lappen av en händelse när 

jag kom hit för att skälla ut min 

son som inte hade kommit hem 

i tid, säger hon. 

Åsa Llinares Norlin har testat 

på yoga tidigare, men då har det 

inte fungerat. 

– Dels ingår ofta avancerade 

rörelser, man står på händer och 

så, dels utgår man från att man 

står upp, och kan balansera. Och allt görs 

i högt tempo, säger hon. 

Rätt tempo och rörelser 

Annat är det under Annika Metsäs ledning. 

Med rätt tempo, rörelser som vänder 

sig till en bredare publik, och enkla 

hjälpmedel som, i Åsas fall, en tegelstensliknande 

kudde som kompenserar för 

hennes ena, kortare arm, utövas yoga på 

ett sätt som den växande gruppen av deltagare 

uppskattar. 

– Vi hade rekord i antalet besökare förra 

onsdagen, då var vi tio stycken. I början 

var vi bara två tre personer, säger Annika, 

som är tacksam över att ledningen på 

Eriksdalsbadet gett henne grönt ljus. 

”De är helt fantastiska 

och får 

mig att känna 

mig betydelsefull 

som instruktör” 

Annika Metsä, 

yogainstruktör 

– Gruppen är ju inte så 

stor, det handlar nog mer om 

en service, goodwill, än om 

pengar, säger hon. 

Tack vare att intresset växer 

och besökarna är lojala och återkommer, 

har Annika i två omgångar fått lov att 

förlänga verksamheten. 

– Vi startade vecka 37 och skulle hålla 

på till vecka 40. Sedan fick vi förlänga till 

vecka 44 och nu har jag precis fått klartecken 

att hålla på till vecka 47, säger hon. 

Veckans timme 

När veckans yoga-timme snart drar igång 

ska hon meddela den goda nyheten. 

– De har sagt att de ska demonstrera 

för att få fortsätta. De är helt fantastiska 

och får mig att känna mig betydelsefull 

som instruktör, säger Annika. 

Yoga i andra former finns även på 

Eriksdalsbadet. 

Anpassade träningslokaler inte tillräckligt 

Viktigt att det även finns 

instruktörer som vill och 

kan anpassa aktiviteter. 

Annika Metsä yoga-grupp 

är ett lysande exempel på 

en verksamhet som vänder 

sig till en bredare publik. 

– Det gäller att man inte 

nöjer sig med att anpassa 

lokalen, och det är nu vad 

Stockholms stad försöker 

ändra på med sina gruppaktiviteter, 

säger Linda 

Junker, projektledare för 

Livsstilsprojektet, som ”har 

på känn” att den här typen 

av verksamheter blir 

vanligare. 

– När jag 2006 började 

titta närmare på vad som 

hindrar och underlättar 

fysisk aktivitet för personer 

med funktionsnedsättningar 

kände jag mig nästan lite 

konstig, frågan var så 

orörd. Det hade då gjorts 

en hel del i USA, men inte 

här. Idag är det annorlunda. 

Nu finns det två doktorand- 

Vill du K-märka? 

Känner du till någon person, något initiativ, företeelse 

eller annat som bör lyftas med ett Föräldra-K, hör 

av dig till redaktionen, info@faktapress.se 

Populär instuktör. Annika Metsä i yoga-lokaeln i Eriksdalsbadet. 

projekt på gång, ett som 

vänder sig till äldre personer, 

ett till barn och ungdomar. 

– Det visar att det nu 

finns forskargrupper som 

intresserar sig för de här 

mjuka värdena, säger Linda 

Junker. 

– Jag tror att rapporten 

Onödig ohälsa satte ljuset 

på att det finns mycket att 

göra för den här gruppen, 

på värdet av ökad mängd 

fysisk aktivitet, minskad 

Men Annika såg att dessa grupper inte 

vände sig till alla. 

– Yoga handlar om att öka kroppskännedomen, 

och här utgår vi från väldigt 

enkla ställningar, säger Annika. 

Underskattar deltagarna 

Deltagarna har ofta visat sig klara mer än 

vad Annika väntat sig. 

– Jag har underskattat den här gruppen, 

de orkar mer än vad jag trott, det är 

härligt att se, säger Annika. 

Om det kommer tio personer i rullstol 

nästa vecka, skulle du klara att leda 

en sådan grupp? 

– Då skulle jag behöva lite tid att tänka 

till, men jag tror att jag skulle klara det. 

Det finns alltid något för alla, yogan har så 

många olika positioner, säger Annika. + 

Annika Metsä instruerar 

Åsa Llinares Norlin. 

övervikt och ökad social 

samvaro, säger Linda 

Junker. + 


Från lägsta till 

högsta b yg 

Uppdelningen har ökat i svenska skolor. 

Men forskningen talar för att inkludering är positivt för alla elever 

och för kunskapsutvecklingen. Två av Sveriges mest 

framgångsrika grundskolor visar att alla 

elever kan lyckas, om de får rätt stöd direkt i klassrummet. 

På Örsundsbroskolan har förändringen startat inifrån. På Nossebro 

skola tog ledningen de första initiativen. Gemensamt för båda är 

dock att de har eldsjälar med mod att våga bryta 

mot traditioner – och envishet att aldrig ge upp. 

Vad innebär inkludering? 

Alla elever, även de som är i behov 

av särskilt stöd, ska vara delaktiga 

i skolans vanliga miljöer. /Låt stå! 

32 FÖRÄLDRAKRAFT # 6, 2010

Hela Hela vägen. vägen. Ylva Ylva Frädén Frädén och och 

Maud Maud Larsson Larsson är lärarna lärarna som som 

följer barnens läs- och skrivutveckling 

från förskoleklass och 

genom hela grundskolan. 

Goda utsikter. Inga problem att 

komma vidare till gymnasiet för 

eleverna på Nossebro skola. 

Örsundsbroskolan 

Nossebro skola 

Skolan 

Sverigekartan 

Med goda exempel för din skola 

”Den stora 

hemligheten 

är att 

vi tar reda 

på vad 

varje enskilt 

barn 

kan ha för 

svårigheter, 

vare 

sig det är 

ordförråd, 

grammatik,språkljud 

eller 

något annat.” 

På följande sidor: Örsundsbroskolan förebygger problem | Tidig upptäckt prioriteras | Nossebro skolas väg från 

underkänt till väl godkänt | Skolchefen även socialchef | Allt fler kräver sin rätt | Skola med egen BO | Uppdelningen 

av elever får underkänt | Tuff kamp trots fina utmärkelser 


Skolan som tar itu 

med problemen 

– innan eleven 

råkar illa ut 

En skola som upptäcker problemen redan innan 

eleven själv gör det, anpassar undervisningen och 

sedan följer upp eleven under hela skoltiden. 

Örsundsbroskolan har bevisat att det går. 

Text: Valter Bengtsson 


L 

ärare, logopeder och föräldrar 

– alla har de velat 

hylla Örsundsbroskolans 

satsning på tidig hjälp 

mot läs- och skrivsvårigheter. 

Skolan nominerades från flera håll till 

Bertil Hults pris, för dess arbete med att 

förebygga och möta läs- och skrivsvårigheter. 

Och till slut beslöt juryn att utse 

skolan till vinnare. 

Hela skolan, med sina 460 elever från 

förskoleklass till och med årskurs 9, har 

haft glädje av det framgångsrika arbetet. 

Litet samhälle 

Örsundsbro är ett litet samhälle någon 

mil från Enköping. Och skolan ser ut 

som vilken landsbygdsskola som helst. 

Men nu har några eldsjälar inom dess 

väggar lyckats sätta Örsundsbro på kartan. 

Allt fler upptäcker att man här har 

kommit på något nytt och spännande när 

det gäller att lindra läs- och skrivsvårigheter. 

Det hela började för tio år sedan när 

spe cialpedagogen Catharina Tjernberg 

och logopeden Ingrid Wikström startade 


en systematisk screening av språklig 

med vetenhet hos förskoleklassens elever. 

– Det innebar att skolan tidigt kunde 

fånga upp elever, som kanske flera år senare 

annars skulle visa sig ha dyslexi, säger 

rektor Thomas Tollsner. 

Insatser på lekfullt sätt 

Att upptäcka svårigheter innan barnen 

själva gör det är viktigt, menar Catharina 

Tjernberg. Då kan man sätta in insatser 

på ett lekfullt sätt, före motgångar som 

försämrar självförtroendet. 

– Annars dröjer det ofta till årskurs 3 

eller 4 innan skolan förstår att man måste 

ta itu med det och då har självkänslan fått 

många törnar, säger Lena Landelius. 

Screeningen siktar in sig på läs- och 

skrivfrågor, men indirekt fångar man 

även upp andra svårigheter. Olika typer 

av behov blir synliga. 

– Det är viktigt att ha en helhetsbild av 

barnet. Andra problem kan göra läs- och 

skrivsvårigheter osynliga. Om ett barn 

har adhd kanske man inte upptäcker att 

där också finns läs- och skrivsvårigheter. 

Många gånger kan det finnas flera olika 

svårigheter. På skolan måste man hjälpas 

åt för att ge optimal hjälp. 

Tidig screening har blivit ett allt vanligare 

önskemål. Dyslexiorganisationer 

krä ver det, liksom många skolpolitiker 

runt om i landet. 

Örsundsbroskolan är pionjärer på området. 

Trots att man inte har haft några färdiga 

modeller att utgå från har skolan haft 

stor framgång. En förklaring är troligen att 

skolans specialpedagog bedrivit forskning 

parallellt med det praktiska arbetet. 

– Min forskning är kopplad till det 

praktiska arbetet i klassrummet, berättar 

Catharina. 

Snabb feedback 

En positiv effekt är att lärarna har fått 

snabb feedback på sitt arbete, från Catharina 

som kollega och forskare. Hela skolan 

har fått draghjälp av forskningen. 

– De reflekterande samtalen mellan pedagogerna 

på skolan är så häftiga. När 

Catharina sätter ord på det hon sett i klassrummen 

får vi en helt ny dimension. Det 

ger oss en uppfattning om att vi är på rätt 

väg. Annars finns det inte så mycket forskning 

som är direkt kopplad till den dagliga 

verksamheten, säger Thomas Tollsner. 

På så sätt har hela skolan engagerats. 

Det har också gjort det möjligt att identi-

fiera framgångsfaktorerna. Till exempel 

praxisalfabetet. 

Praxisalfabetet har sitt ursprung i 

Eng land, och går ut på att ljud, bild och 

bokstav kopplas ihop. 

Praxisalfabetet andvänds tidigt 

I förskoleklasserna börjar man tidigt använda 

praxisalfabetets olika ljud, parallellt 

med vanliga lekar med rim, ramsor, 

rytm och musik. 

– Vi introducerar ett eller två praxisljud 

varje vecka och ofta har vi väldigt roligt 

när vi gör det, berättar förskollärare 

Maud Larsson. 

När Föräldrakraft hälsar på i skolan i 

början av november har man nyligen blivit 

klar med screeningen av årets förskoleklasselever. 

– Barnen tycker det är väldigt spännande 

att bli uppmärksammade och få 

möjlighet att prata om olika saker, säger 

Maud Larsson. 

Man brukar tidigt kunna känna åt vilket 

håll det går och se vilka som behöver 

stöd. Program med individuella insatser 

upprättas. I en barngrupp på 20–26 barn 

brukar det vara 3–6 som får lite extra 

stöd. 

– Stödet är integrerat i barngruppen 

och kommer alla till godo. Det är bra för 

alla, men nödvändigt för vissa, säger 

Catha rina Tjernberg. 

– Det är viktigt att alla är delaktiga och 

att stödet ges i ett socialt sammanhang. 

Kanske sänker man nivån på sagoläsningen 

något, eller arbetar mer med bilder. 

Målet är att ”individanpassa inom 

gruppens ram”. Och allt med skolans befintliga 

resurser. 

Några år senare kan skolan se resultatet. 

Av de cirka tio procent som i förskoleklass 

bedömts behöva stöd återstår i 

årskurs 5 kanske 2–3 procent med läs- 

och skrivsvårigheter. 

– Men även dessa klarar sig ofta utmärkt 

i skolarbetet med kompensatoriska 

hjälpmedel, säger Mikael Back, klasslärare 

i årskurs 5. 

Ständig uppföljning 

Under hela skoltiden sker en uppföljning. 

Många som ”fallit utanför” i en första 

screening visar sig senare vara ikapp. Det 

är följden av den systematiska träningen 

med praxisalfabet etcetera, menar lärarna. 

– Den stora hemligheten är att vi tar 

reda på vad varje enskilt barn kan ha för 

Skolan 

Fyra hörnstenar i 

Örsundsbroskolans satsning 

1. Alla barn ”screenas” i förebyggande 

syfte redan i förskoleklass. 

2. De som behöver extra hjälp får 

insatser redan från förskoleklass 

och följs sedan upp under hela 

grundskolan. 

3. Nästan alla insatser ges i 

klassrummet tillsammans med hela 

elevgruppen för att alla ska vara 

delaktiga. 

4. Specialpedagogen utför praktisk 

forskning mitt i verksamheten 

och lärarna får ständig feedback. 

”Stödet är 

integrerat 

i gruppen. Det 

är bra för alla 

och nödvändigt 

för vissa.” 

Prisat lag. De belönas med Bertil Hults pris för arbetet med läs- och skrivfrågor på Örsundsbroskolan. Från vänster 

Catharina Tjernberg (specialpedagog), Maud Larsson (förskolelärare), Thomas Tollsner (rektor), Mikael Back (klasslärare åk 

5), Ylva Frädén (klasslärare åk 1-3) och Lena Landelius (klasslärare åk 1-3). 

svårigheter, vare sig det är ordförråd, 

grammatik, språkljud eller något annat – 

och att vi sedan kopplar det till insatser, 

säger Catharina. 

– På den här skolan har alla nu blivit så 

otroligt medvetna om betydelsen. Många 

som faller utanför i förskoleklass spottar 

upp sig och blir duktiga läsare redan i 

årskurs 1, säger Lena Landelius. 

Ofta mycket positiva 

Föräldrarna är oftast mycket positiva. 

Screening används heller aldrig för att gradera 

barnens förmågor utan bara som ett 

stöd för att hitta rätt modell för inlärning. 

– Vi berättar kanske att vi ser problem 

med barnets förmåga att rimma, och tipsar 

om att det kan vara bra att öva lite extra 

på rim därhemma, säger Maud 

Larsson. 

Men kan inte föräldrarna bli oroliga 

och bekymrade? 

– Vi har enbart mött positiva reaktioner. 

Ofta kommer det fram att någon av 

föräldrarna själv har dyslexi men inte fått 

någon hjälp och klassats som dum i skolan, 

säger Maud Larsson. 

– Samarbetet med föräldrarna är så 

viktigt, säger Lena Landelius. 


>

”Det är ett 

viktigt redskap, 

men det finns 

ingen ’easy fix’, 

det är aldrig en 

enda sak som 

avgör.” 

Lena Landelius betonar att man lyfter 

fram det som barnet är bra på. Till exempel 

kan barn som har läs- och skrivsvårigheter 

vara mycket verbala. 

– Vi ser till att barnen får lyckas, så att 

de även orkar ta itu med det som är svårt. 

Praxisalfabetet har många lärare känt 

tveksamhet inför, trots att det är väl beprövat 

i England och används av många logopeder 

för barn som har svårt att uttala ljud. 

– Jag tyckte också att det kändes bakvänt 

först, men såg ändå en fördel med 

det. Det visade sig snart vara suveränt, 

även för de barn som inte hade svårigheter. 

Nu har vi använt det i tre år, berättar 

Ylva Fränden. 

– Många upplever att det kan vara nästan 

hopplöst att hjälpa vissa barn komma 

ihåg ljud. Man river sitt hår, inget hjälper! 

Men när man plötsligt får en bild av hur 

det låter blir det också möjligt att koppla 

det till en bokstav, säger Lena Landelius. 

Testade i egna klassen 

Hon testade praxisalfabetet i sin egen 

klass och fick samtidigt möjlighet att göra 

ett utvecklingsarbete i Skolverkets regi. 

I februari i år presenterade hon resultatet 

vid en skolkonferens i Stockholm. Ingen 

annan skola i landet har använt praxisal- 

På Lidingö, 22 minuter från Stockholms central 

Hos oss får elever med Asperger 

syndrom och autism en anpassad 

gymnasieutbildning. 

Tydlighet, tolerans och trivsel är våra 

ledord för att skapa en god arbetsmiljö. 

Ansökan sker via gymnasieantagningen 

senast den 24 februari 2011. 

Kontakta oss gärna för ett personligt 

möte eller studiebesök! 

Anna Huovinen, rektor. 

Tel: 08-656 27 42 

Mobil: 070-456 33 74 

E-post: anna@lunaskolan.se 


fabetet så brett, men plötsligt får Lena 

Landelius massor av intresserade förfrågningar 

från skolor runt om i landet. 

Praxisalfabetet är ett av de verktyg 

som gör det möjligt att göra hela klassen 

delaktig i stödinsatserna. 

– Det är en stor vinst även för mellanbarnen. 

Tack vare att alla använder alfabetet 

får vi en gemensam grund. Alla kan 

samarbeta, alla kan fråga den som sitter 

på stolen bredvid. 

Aldrig en enda sak som avgör 

– Det är ett viktigt redskap, men det finns 

ingen ”easy fix”, det är aldrig en enda sak 

som avgör, säger Mikael Back. 

Helena Turesson, bitr. rektor. 

Tel: 08-656 27 56 

Mobil: 070-882 80 10 

E-post: helena.turesson@lunaskolan.se 

www.lunaskolan.se/gymnasium 

– Man behöver en hel arsenal med metoder 

för att kunna få med alla variationer. 

Vår gemensamma bas är att vi har en 

stor medvetenhet. Den som är bäst på att 

läsa kanske inte är den som har bäst idéer, 

säger Mikael Back. 

Små bärbara datorer 

I arsenalen ingår även tekniska hjälpmedel 

som små bärbara datorer, rättstavningsprogram 

som Stava Rex och Spell Right, 

Daisyspelare – och inte minst ett fullt utrustat 

folkbibliotek, där allt material som 

behövs kan beställas i inläst form. 

– Det är viktigt för inkluderingen att 

även andra elever, också de duktigaste läsarna, 

ibland använder inläst material. Det 

får inte vara något konstigt med att man 

läser via Daisyspelare, säger Mikael Back. 

Han tycker att ”teknikutvecklingen 

har varit en lisa för eleverna” och hoppas 

att skolan snart kan ha fler bärbara datorer 

och läspennor. 

Internt på skolan pratar man mycket 

om ”Språkbron”. Bakom namnet döljer 

sig de två eldsjälarna som drog igång hela 

satsningen – Catharina Tjernberg som 

specialpedagog och Ingrid Wikström som 

logoped. Allt med en vision om att jobba 

förebyggande och att inkludera alla. 

UTBILDNINGAR 

• Estetiskt program med bild- och forminriktning. 

• Samhällsvetenskapligt program med 

samhällsvetenskaplig inriktning. 

• Introduktionsprogram, för elever som 

inte är behöriga för gymnasieskolans 

nationella program. 

Besöksadress 

Kottlavägen 116 

181 41 Lidingö 

Tel: 08-767 05 50 

föraldrakraft10.indd 1 2010-11-22 13:56:28

Visionen har gått i uppfyllelse och nu 

kan Catharina Tjernberg konstatera att 

många elever med dyslexi går vidare till 

gymnasieskolor med både MVG och stipendier 

som synliga bevis på framgången. 

Ett system för arbetet 

Har då Örsundsbroskolan lyckats lösa alla 

problem? Skolan har i alla fall ett system 

för hur man ska arbeta. Ett system 

som gillas av både ledning, lärare, elever 

och föräldrar. Och experthjälp vid behov. 

Men det finns fortfarande utmaningar. 

– Alla som har läs- och skrivsvårigheter 

är inte likadana. Det krävs hela tiden 

nya metoder för att lära och redovisa. 

Det är viktigt att alla är medvetna om att 

det behövs olika sätt, säger Mikael Back. 

Allt handlar om att låta eleven lyckas 

menar lärarna. Frågan är när elever på 

andra skolor får samma möjlighet. 

Lärarna på Örsundsbroskolan menar 

också att initiativet måste komma från 

nyfikna lärare och eldsjälar. Det tror inte 

på direktiv från skolkansliet. 

– Men i princip kan alla skolor göra 

som vi. Tyvärr är det många skolor som 

inte har någon logoped. Samtidigt kan 

andra skolor dra nytta av det arbete vi 

har gjort. + 

Placeringsansvarig 

Pierre Selim 

Tfn direkt: 08-768 44 47 

Mobil: 070-766 27 15 

p.selim@enigmaomsorg.se 

Marcusskolan 

– Många upplever 

att det kan vara 

omöjligt att hjälpa 

barn att komma ihåg 

ljud, säger Lena 

Landelius som menar 

att praxisalfabetet är 

lösningen. 

En grundsärskola för elever med Autism. 

Vi kan också erbjuda fritidshem, korttidshem och boende. 

Marcusskolan präglas av: 

Initiativtagare. Catharina 

Tjernberg är specialpedagogen 

som tillsammans med 

skolans logoped påbörjade 

arbetet för tio år sedan. 

• Tydlig struktur 

• Personlig pedagogik 

• Hög personaltäthet 

• Arbete mot ökad självständighet 

Skolan 

Vi finns i nya och fräscha lokaler i Spånga 

Du är hjärtligt välkommen att ta kontakt för mer information. 

Teknikutvecklingen 

har varit en lisa för 

eleverna, säger 

Mikael Back, och 

lyfter bland annat 

fram datorprogram 

som StavaRex. 

Från start. Screening 

i förskoleklass gör det 

möjligt 

att hjälpa 

elever 

som 

skulle få 

problem 

snare, säger 

rektor Thomas 

Tollsner. 

www.enigmaomsorg.se 


Nossebro skola gick från 

ris till ros på tre år 

Näst sämst i Sverige. De öppna jämförelserna blev en 

kalldusch för Nossebro skola. ”Det var en fruktansvärd 

situation när eleverna inte kom vidare till gymnasiet”, 

säger Johanna Lundén. Tre år senare blev 100 

procent av eleverna godkända. 

D 

et är skolans ansvar att 

eleverna lyckas i klassrummet, 

anser Johanna 

som både är specialpedagog 

och rektor för särskolan 

inom Nossebro skola. 

– Vi har själva valt att jobba på skolan 

och kan aldrig skylla på eleverna, föräldrarna 

eller bristande läxtid. Vi måste 

prova nya åtgärder igen och igen, tills 

det blir rätt. Det är vi som måste anpassa 

oss, säger hon. 

Hur var det möjligt att förvandla 

Nosse bro skola från avskräckande exempel 

till föredöme? 


Det avgörande beslutet var att stänga 

alla grupper som gav stöd vid sidan om 

den vanliga undervisningen. Heldagsskolan, 

smågrupperna och den speciella 

mattegruppen – allt avvecklades. 

Istället skulle alla få hjälp direkt i 

klassrummet. 

Två lärare samtidigt 

De separata grupperna var dyra. Med den 

nya fördelningen av resurser har man ofta 

två lärare samtidigt i klassrummet. 

− Vi omfördelar efter hand. Alla elever 

är allas elever. Alla ska vara inkluderade, 

alla ska lyckas i klassrummet. 

På väg mot gymnasiet? Från Nossebro skola var steget tidigare långt till 

gymnasiet. Nu är framtidsutsikterna för skolans elever mycket goda. 

Det har varit en omvälvande förändring. 

Men tanken bakom den är varken 

ny eller revolutionerande. Enligt Johanna 

Lundén har man bara följt den moderna 

forskningen. Sådant man lär sig på utbildningen 

av specialpedagoger. 

− Vi har läst oerhört mycket om vad 

forskningen säger och diskuterat tillsammans. 

Vi har lärt oss att inte utvärdera 

eleven, utan att utvärdera insatsen. Det 

finns så mycket gammalt i väggarna, men 

det finns också mycket aktuell svensk 

forskning. 

Till grund för plan 

Aktuella böcker av skolprofiler som Lars 

H Gustafsson, Eva Hjörne, Bengt Persson 

och Birgitta Kimber har legat till grund 

för Nossebro skolas egen handlingsplan. 

Johanna Lundén har sammanställt det 

viktigaste i böckerna och forskningen till 

häften. 

I korthet: Alla mår bra av gott bemötande 

och struktur. Inkludering leder till 

delaktighet och tillgänglighet. 

Skolan försöker nu anpassa undervisningen 

till alla, även till de duktigaste 

eleverna. Med extra lärare i klassrummet 

kan även de duktigaste få utmaningar. 

− Istället för att plocka ut några elever 

som behöver mer hjälp kan de extra resurserna 

komma alla till godo. 

Det handlar inte om att alla elever ska 

nå samma mål på samma tid. För dem 

som behöver extra tid hittar man fler träningspass. 

Och de som är särskilt duktiga 

får chans till fördjupning. 

− Motivationen hos våra elever har 

ökat markant. Vi pratar mycker om hur 

man kan göra för att lyckas, säger Jo hanna 

Lundén. 

En förälder sa: 

”Jag var utplockad. Jag 

vill inte att ni plockar ut 

mitt barn.” Nu går 

eleven i nian och har 

godkänt i alla ämnen.

Undersökningar visar att i stort sett alla 

elever i nian vill lyckas bättre i skolan. 

Markant är också den täta kontakten 

med föräldrarna. Nu nöjer man sig inte 

med utvecklingssamtal en gång per termin. 

När så behövs blir det möten med 

föräldrarna varje vecka eller till och med 

varje dag. 

– Det hänger på oss i skolan att det blir 

ett bra samarbete. Vår utgångspunkt är 

att ”Lisas” föräldrar alltid är hennes bästa 

föräldrar. Vi ser många vinster med att ha 

bra relationer och har därför många olika 

typer av möten. 

– För elever som inte ”går på räls” kan vi 

ha möten dagligen eller en gång per vecka, 

för att se hur veckan har varit. Då går vi 

igenom schemat med färger i rött, gult och 

grönt, som ger en tydlig bild av hur veckan 

varit. Och vi kan tillsammans med föräldrarna 

se att det blir grönare och grönare. 

Alla ska lyckas 

Efter framgångar med årskurserna 6-9 

har nu hela grundskolan i Essunga kommun 

samma mål – att alla elever ska lyckas 

i klassrummet. 

– Vi började här på högstadiet eftersom 

vi hade så makalöst dåliga resultat 

när de öppna jämförelserna kom 2007. 

250 

200 

150 

100 

50 

0 

2007 2008 2009 2010 

Titta gärna på oss. ”Vår skola är ett gott exempel på att man kan lyckas och vi vill gärna sprida våra erfarenheter”, 

säger Bosse Johansson som är både skolchef och socialchef i Essunga kommun. Och specialpedagog Johanna Lundén 

är glad för att skolan fick fria händer att genomföra förändringarna. 

Det var en kalldusch och vi blev tvungna 

att göra något radikalt. Eleverna trivdes 

men vi hade inte fokus på kunskap och 

eleverna kom inte vidare. Det var en 

fruktansvärd situation för många när de 

inte kom in på gymnasiet. Vi hade massor 

av akutlösningar i slutet av terminen 

och individuella programmet svällde. 

Många fick gå flera år extra för att komma 

ikapp. Och de elever som blev utplockade 

från klassrummet, för att få extra 

stöd, missade mycket av den ordinarie 

lärarens kompetens och missade dessutom 

de duktiga eleverna som drog. 

Hur kunde det bli så illa? 

– Vi hade mycket fokus på skolans värdegrund, 

men hade inte förstått hur lågt 

vi låg kunskapsmässigt. Idag, när vi har så 

”När vi har 

så god 

inkludering på 

skolan får vi 

värdegrunden 

Meritvärde 

Godkänd 

Nått målen 

Skolan 

stor inkludering på skolan, får vi värdegrunden 

på köpet. Och ingen blir längre 

stämplad som utplockad. 

Häpnadsväckande 

Förändringen är häpnadsväckande. 2007 

var Nossebro näst sämst i hela landet, enligt 

de öppna jämförelserna. Då hade bara 

76 procent av eleverna behörighet till 

gym nasiet. I år var det 100 procent. 

Samma ledning, samma lärare och 

samma resurser – ändå var det möjligt att 

gå från sämst till föredöme på tre år. 

– Vi känner inte till att någon annan 

har gjort på det här sättet. Men det är alls 

inga konstigheter. Vi har sett över resurserna 

och använt dem på annat sätt. 

Människorna har förändrats. Alla ville 

göra något, ingen ville vara sämst i Sverige. 

När tanken hade väckts om förändring 

blev allt självklart. 

Skolinspektionen uppmärksammade 

vänd ningen tidigare i år. ”Det bästa förändringsarbete 

vi sett”, var omdömet. 

Rektorn, Lasse Björkqvist, utsågs nyligen 

till ”Sveriges rektor”. 

Inkludering har varit nyckeln. Sär skolan 

var tidigare som isolerade öar. Idag 

deltar alla särskoleelever i de vanliga klasserna 

på Nossebro skola. 

på köpet.” > 


650 elever 

i Nossebro skola 

n Essunge kommuns skola. 

Omfattar alla elever från förskoleklass 

till och med årskurs 9. 

Antal elever: 650 varav 

20 inom särskolan. 

Lärare: 33 heltidstjänster varav 

3 speciallärare och två som 

arbetar halvtid som specialpedagoger. 

n Essunge kommun i Västra 

Götaland har 6000 invånare. 

– Nu får särskoleeleverna automatiskt 

inbjudningar till kalas och fotbollsträning, 

precis som alla andra. Inkludering 

istället för separata grupper handlar om 

människosyn, att vi alla är lika värda och 

att vi lär av varandras olikheter. Vi har 

fått en makalöst god stämning i nian. 

När förändringsvinden började blåsa 

ifrågasatte många varför vissa elever 

plockades ut och inte fick komma med i 

gemenskapen. 

– När frågan väl var väckt blev det en 

självklarhet att ändra på detta, säger 

Johan na Lundén. 

Ifrågasatte utplockningen 

Elever ifrågasatte själva utplockningen. 

Någon ville vara med sina fotbollskompisar 

i den vanliga klassen. 

– Det var lätt att se vinster med inkludering. 

För eleverna kunde det handla 

om att få vara med fotbollskompisarna 

och en större gemenskap. 

Men många talar om hur viktigt det 

är att slå vakt om särskolan? 

– Även om man går i vanlig klass kan 

man följa särskolans läroplan. Allt handlar 

om individen. Nya läroplaner liksom 

tidigare läroplan har intentionen att vi 

ska se till allas lika värde. 

Men den generella tendensen är väl 

den motsatta – ökad uppdelning? 

– Jag önskar att alla valde inkludering, 

för jag tror att det ger ett bättre framtida 

samhälle. 

Är Sverige på fel väg? 

– Det är ofta den bild man får men det 

görs oerhört mycket på skolorna, även om 

förutsättningarna inte alltid är de bästa. 

För att inkludering inte ska stanna vid 

vackra ord krävs en aktiv ledning. 

– Det är viktigt att det finns en grupp på 

skolan som drar och som finns till för sam 


Egen handbok. Nossebro skola har skapat en egen handbok för framgångsrik skola. Nu står 

kommuner, skolor och myndigheter på kö för studiebesök. Därför planerar Johanna Lundén en 

hel konferensdag i mars 2011 om skolans förändringsprocess. 

tal, så att lärarna inte lämnas ensamma. 

Bå de ledning och specialpedagoger måste 

var med och dra, säger Johanna Lundén. 

Johanna Lundén kom direkt från lärarutbildningen 

till Nossebro skola år 2005. 

Trots sina nyvunna kunskaper om inkludering 

började hon med att starta en separat 

grupp för elever i behov av stöd. 

– Utanförskapet var det enda som band 

samman eleverna i gruppen. Jag kunde inte 

se några fördelar med det. Den lilla 

gruppen befäste utanförskapet, eleverna 

nådde inte målen. Det fanns inget positivt. 

– Det kunde inte vara rätt att göra så. 

Eleverna ville vara normala. Att bli utplockad 

var förödande för självkänslan 

och för hur kompisarna såg på dem. De 

ville gömma sig, det blev svårare för dem 

att vara med i gemenskap. 

Kunde göra det bättre 

– Det var mitt första jobb, men snart insåg 

jag att man kunde göra det så mycket 

bättre om man inte jobbade med en 

grupp vid sidan om. 

När man studerar till specialpedagog 

översköljs man av forskning, men ute i 

arbetslivet faller man lätt in i traditionella 

metoder. Så blev det även för Johanna. 

Men efter ett år i Nossebro bröt skolan 

mot traditioner och valde inkludering. 

– Det är så himla roligt med dialogen 

med eleverna, föräldrarna, lärarna. Drivkraften 

är att se alla lyckas i skolan. Att få 

se eleverna gå ut nian med flaggan i topp. 

Jag lär mig hela tiden hur mycket som 

helst. 

Radikal förändring 

Hur gör man i praktiken för att genomföra 

en så radikal förändring? 

Nossebro skola stängde alla grupper 

vid sidan om och la resurserna på att ha 

extra lärare i klassrummen. 

Det blev en förändring som eleverna 

märkte tydligt – lärarna såg dem, hjälpte 

dem och uppmuntrade dem. Eleverna gick 

hem och var nöjda. Man började prata om 

det positiva som hände i klassrummen. 

Lärare som ville ha det kunde begära 

extra resurser i klassrummet och elever 

kunde få extra träningspass. 

Idag är det ovanligt att föräldrar klagar 

över bristande stöd. När en elev riske 

Skolans fem 

framgångsfaktorer 

1. Välj inkludering. Våga ta steget 

att stänga specialgrupperna. 

2. Se över resurserna. 

3. Stenkoll på alla enskilda elever. 

4. Det är skolans ansvar att 

eleverna lyckas i klassrummet. 

5. Basera arbetet på aktuell 

forskning.

ar att inte nå sitt mål skickar skolan ett 

brev till föräldrarna, som oftast tackar ja 

till extra hjälp. Det kan handla om läxläsning 

under eller efter skoltid, sommarskola, 

höstlovsskola, påsklovsskola. Det 

kan också handla om bättre struktur, 

kanske en egen kom ihåg-lapp om vad 

eleven ska jobba med. 

För att nå 100 procent måluppfyllelse 

måste man hitta individuella lösningar 

och kompensatoriska hjälpmedel. Man 

kan lyssna på boken istället för att läsa 

den, ha förlängd provtid, uppläst prov, 

egen dator för att ta några exempel. 

Kan bli nödvändigt 

Ibland kan det ändå bli nödvändigt att 

plocka ut en elev under en begränsad tid. 

Det handlar om att se individen. 

– Men det är ovanligt och vi gör det då 

med en tydlig plan. Eleven är med på vissa 

lektioner och lotsas in för att skapa 

trygghet, säger Johanna Lundén. 

Resurserna då? Att det är en god investering 

i långa loppet är man övertygad 

om på skolan. Men även kortsiktigt har 

det gått ihop. 

– Vi kan aldrig säga nej till en elev. Vi 

måste hitta sätt som fungerar långsiktigt. 

Elever med stor social problematik ska inte 

”Det är 

så himla 

roligt 

med 

dialogen 

med 

elever 

och föräldrar.Drivkraften 

är att 

se alla 

lyckas i 

skolan.” 

heller gå i någon särskild grupp – där måste 

man istället jobba extra med relationer 

och täta möten för att se att det fungerar. 

Skolan har fördelen av att ha en egen 

elevhälsa, som gör det möjligt att reagera 

snabbt. 

– Om man kan ha direktkontakt behöver 

man inte gå in när eleven misslyckats 

eller när det är maximalt med problem 

som motiverar extra hjälp. 

Hur mycket hänger på eldsjälar? 

– I början var det viktigt men nu är 

mycket inbyggt och vi har nya traditioner. 

Men arbetet blir aldrig klart utan 

måste hela tiden utvecklas. 

– Det var häftigt att kommunledningen 

gav oss fria händer och vår skol- och 

socialchef Bosse Svensson betydde oerhört 

mycket. 

Hur duktiga som helst 

– Lärarna har också varit hur duktiga som 

helst. Jag fascineras av att äldre lärare köper 

det nya arbetssättet. Vi har nästan helt 

och hållet samma lärare nu som tidigare. 

Vilken roll spelade föräldrarna? 

– Vi hade en förälder som själv hade 

varit utplockad och som sa: ”Jag vill inte 

att ni plockar ut mitt barn.” Nu går eleven 

i nian och har godkänt i alla ämnen. + 

Välkommen till 

Vi tar emot barn 

med särskilda behov. 

Individanpassad 

helhetsplan utifrån 

den antroposofi ska 

människosynen. 

Elevhem 3-18 år. 

Korttidshem 3-13 år. 

Förskola/särskola 1-10 år. 

Vi fi nns i Järna i Sörmland. 

Telefon: 08-551 700 34 

Mejl: info@morapark.se 

www.morapark.se 

Skolan 

Skol- och socialchef 

en och samma person 

Nossebros skolchef, Bo Svensson, 

är också socialchef. Han ser ett 

tydligt samband: om eleverna 

lyckas i skolan förebygger man 

sociala problem. 

– Vår skola är ett gott exempel 

på att man kan lyckas och vi vill 

gärna sprida våra erfarenheter. Vi 

tar inte bort särskolan men eleven 

är så mycket som möjligt i vanliga 

skolan. Separata grupper är inte 

billigt och resurserna kan användas 

för fler. Vi hade tre heldagsskolor 

som kostade mycket, de 

resurserna överförde vi till vanliga 

skolan. Många andra har också 

dyra speciallösningar. 

– Vi har förbättrat resultatet utan 

att öka kostnaderna och lärarna 

har inte heller fått ökad arbetsbelastning. 

Samtidigt har skolan 

gjort besparingar, som en följd av 

finanskrisen, framförallt under 

2009. Då tvingades vi stryka 

elevassistenterna ur budgeten, för 

att kunna behålla lärarna, säger Bo 

Svensson. + 

JORIELSKOLAN i Älvsjö 

Vi har till hösten 2011 ett fåtal lediga 

platser på Jorielskolan. 

Jorielskolan är en skola för elever med CPoch 

andra neurologiska diagnoser, som tar 

emot elever f.o.m. förskolan t.o.m. åk 10. 

Vi följer såväl grund-, grundsär-, som 

träningsskolans läroplaner. 

Den konduktiva pedagogiken genomsyrar elevernas 

skoldag. En pedagog och en konduktor har gemensamt 

ansvar för varje klass. En arbetsterapeut, en sjukgymnast 

och en logoped fi nns dessutom knuten till varje klass. 

Läs mer på www.pysslingen.se och välj pysslingenhet 

Jorielskolan. Kontakta Janos Abonyi telefon 08-46 46 632 

eller på mail janos.abonyi@pysslingen.se 


Skoltorget 

Gymnasieskolan för 

dig med rörelsehinder! 

Riksgymnasiet i Stockholm ger dig 

individuellt anpassad undervisning 

och stöd. Habiliteringen finns i samma 

lokaler som skolan. Om du inte har 

möjlighet att bo hemma under studietiden 

finns elevhem på gångavstånd 

från skolan. 

Sista ansökningsdatum 2011-01-15. 

För mer information: www.rg.nu/skh 

eller kontakta rektor Ann-Sofie Rosenqvist, 

08-508 426 70, e-post: ann-sofie.rosenqvist 

@stockholm.se 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Waldorfskola på lantbruk 

för elever med särskilda behov 

Tobiasskolan är en resursskola som erbjuder 

barn och ungdomar en lugn 

och överblickbar miljö. 

Vi tillhandahåller extra resurser för 

eleverna i form av högre personaltäthet 

samt terapeutiska insatser i en 

lantlig och vacker ekologisk miljö. 

Tobiasskolan har tillstånd att bedriva 

grundskoleverksamhet, särskola och 

gymnasiesärskola. 

www.tobiasskolan.se 0303 22 20 18 

ÖREBRO LÄNS LANDSTING 

 

 

 

Vi vänder oss till personer 


Vi anordnar även yrkesutbildningar 

inom området. 

www.fellingsbro.fhsk.se 

tel: 0581-89 100 

 

 

 

 

 

 

 

riksgymn skärholmen modul fk1006.indd 4 2010-11-24 14.39

Tecken Tecken 

Kort Kort Kort Kort 

NN ÄÄ SS TT AA N N FF YY RR AA HH UU NN DD RR A A OO RR D D 

I T R E T T O N K A T E G O R I E R 

Hatten Förlag 

n y 

n yy 

En idéburen friskola från förskoleklass 

t.o.m årskurs 9 med fritidshem. 

Välutbildad och engagerad personal. 

Små grupper med hög lärartäthet. 

Nya Broskolan är belägen centralt och har närhet 

till goda kommunikationer med T-bana, bussar och 

tåg. 

Vi tar in elever i alla årskurser. 

Skolan är belägen i en unik engelsk park med rik 

natur, lekplats, basket, fotbollsplan, sim- och idrottshall. 

Skolan erbjuder en kreativ inlärningsmiljö med ny 

teknik, och datorer med internetuppkoppling, kameror och 

filmkameror med möjlighet till redigering. Utåtriktade 

aktiviteter studiebesök, gäster, kultur m.m. 

Skolan är öppen för alla. 

Anmälningsblankett finns på eller kan beställas 

via 

hemsida: www.nyabroskolan.se 

e-mail: info@nyabroskolan.se 

telefon/sms 0735-109736 

Lärare, vikariat och teckenspråkslärare 

Vi söker en lärare, gärna teckenspråksutbildad, som vill arbeta 

i ett ambitiöst, kreativt och skapande klimat. Grundskollärarutbildning 

1-9, svenska, matematik (heltid) 

Vi söker även en teckenspråkslärare (timanställning) 

Nya Broskolan Tel 0735-109736 

Stora Mans väg 06 0735-071321 

125 59 Älvsjö 

info@nyabroskolan.se 

se vidare arbetsformedlingen.se 

Bara 

i Örebro 

Riksgymnasier för elever med dövhet, 

hörselnedsättning, dövblindhet samt 

grav språkstörning. 

Titta på www.orebro.se/riksgymnasier.rgd-rgh 

RGD – Riksgymnasiet för döva • RGH – Riksgymnasiet för hörselskadade 


När skolan inte löser problemen. 

Anmälningar om brister i särskilt stöd fortsätter öka. 

6 frågor 

– Anmälningarna ökar i alla kategorier, 

säger Ann-Marie Begler. När det gäller anmälningar 

om särskilt stöd har vi fram till 

oktober fått in cirka 450 anmälningar. Det 

kan jämföras med 2009 då vi totalt fick 

331 anmälningar om särskilt stöd. 

Vet ni vad ökningen beror på? 

1 

– Jag tror att en orsak är att Skol- 

inspektionen har blivit mer känd och att 

elever och föräldrar har förtroende för 

att vi kan hjälpa dem. Det är också så att 

skolfrågor uppmärksammas mycket i 

den offentliga debatten och i medier, vilket 

säkert bidrar till en ökad medvetenhet 

om vad man kan kräva av skolan. Vi 

har också gjort det möjligt att göra anmälan 

över webben, vilket säkert har påverkat. 

Hur klarar ni handläggningsti- 

2 

till Skolinspektionens 

generaldirektör 

Ann-Marie Begler. 

derna? – Vi gör vad vi kan för att 

inte handläggningstiderna ska öka. Vårt 

mål är att utredningarna ska vara klara 


inom fem månader och eventuella krav 

ska ha riktats mot skolorna under den tiden. 

Av anmälningarna vi fått in och fattat 

beslut om i år så klarar vi just nu den 

gränsen i 4 av 5 ärenden. 

Vad blir resultatet av anmäl- 

3 

ningarna? – Nära 70 procent ut- 

reder vi och fattar beslut om. Vi riktar 

kritik i ungefär en fjärdedel av dessa 

ärenden. Resten utreder vi inte. En vanlig 

anledning är att anmälan gäller brister 

som ännu inte uppstått eller att anmälaren 

tar tillbaka sin anmälan. 

Vad bör man tänka på när man 

4 

Särskolan riktar sig till elever i hela 

Stockholmregionen. 

Snäckbackens särskola har en tvåspråkig profil 

– talad svenska och teckenspråk. Vi är till för alla 

elever som har behov av en tvåspråkig miljö för 

att utveckla kunskaper och vara i relation med 

andra. 

Särskolan riktar sig även till elever med dövblindhet. 

Snäckbacken ligger centralt i ett tätbebyggt 

område som heter Edsberg med närhet till affärer 

och annan samhällservice samt fina skog och 

naturområden. Vi har stora luftiga lokaler som är 

tillgänglighetsanpassade för elever med olika 

funktionsnedsättningar. 

funderar på att anmäla en skola 

till er? – Innan man gör en anmälan är 

det viktigt att den som är ansvarig för 

skolan fått möjlighet att rätta till sådant 

som blivit fel. Ofta är det också ett enklare 

och snabbare sätt att få hjälp. I första 

hand bör man vända sig till rektorn, som 

är den som ska se till att eleverna får det 

stöd de behöver och som tar beslut om 

olika åtgärder. I andra hand till förvaltningschefen 

eller skolans styrelse. Men 

om problemen inte rättas till kan man 

göra en anmälan till oss. 

En särskola med teckenspråksprofil i Sollentuna 

Har fullt upp – Ann-Marie Begler. 

Blir det ännu fler anmälningar 

5 när nya skollagen börjar gälla i 

juli 2011? Elevers och föräldrars rättigheter 

skärps ju på flera sätt. – Det är 

svårt att svara på i nuläget. Det beror på 

hur bra skolorna är på att leva upp till 

kraven som ställs. 

Vad vill du rekommendera sko- 

6 

lorna och deras huvudmän att 

göra för att komma till rätta med problemen? 

– Lös skolans grunduppdrag. 

Ge alla elever förutsättningar och möjligheter 

att nå minst godkänt. Att det är 

möjligt visar inte minst de skolor som 

faktiskt klarar det. Gemensamt för dessa 

skolor är att de lyckas fokusera på lärarens 

profession. 

– En av de viktigaste förutsättningarna 

för att alla elever ska kunna utveckla sitt 

lärande och nå högre resultat är att lärarna 

har höga förväntningar på dem och 

ger dem det stöd de behöver, säger Ann- 

Marie Begler. + 

Snäckbacken 

Vi har spännande rum som drama/rörelse, språkverkstad, 

vattenlek, ateljé, hemkunskap och 

upplevelserum. Gården utmanar till lek och 

lärande genom en mängd lekredskap och spännande 

miljöer. Här arbetar engagerade lärare och 

pedagogiska resurser. 

Vi har eget kök där vår kock lagar god och näringsriktig 

mat. 

Snäckbacken har skolbarnomsorg (fritids). 

Välkomna att kontakta oss! 

Telefon 08-754 44 34

Nya lagar, nya metoder 

”Kräv mer – nu!” 

De nya lagarna gör att vi måste arbeta 

mer aktivt med tillgängligheten, säger 

Cat rin Tufves son, teknisk FoU-sam ordnare 

på SPSM, Specialpeda go giska skolmyndigheten. 

Vad tycker du är viktigast för att 

skapa en tillgänglig skola? 

– Att man utgår ifrån eleverna och deras 

behov! Skolan måste vara tillgänglig 

både fysiskt och pedagogiskt för att elever 

ska känna delaktighet, och kunna delta på 

ett likvärdigt sätt. Jag tror även att det 

handlar om en inställning till frågan, ser 

man det som ett problem eller möjlighet? 

Kan du ge några exempel på konkreta 

åtgärder för att snabbt förbättra 

tillgängligheten? 

– Det är just här jag tror vi har ett av 

de stora problemen, att det finns en önskan 

om att det måste gå fort att åtgärda 

tillgängligheten för det är så mycket annat 

som också ska göras i skolan. Och jag 

tror att det kanske är därför som vi inte 

lyckas. Man måste sätta sig in i vad tillgänglighet 

är för något, speciellt i en miljö 

som skolan. + 

Ökar takten 

– Catrin 

Tufvesson. 

Funderar du på att söka till 

specialskola? 

Då är det tid att kontakta våra statliga 

specialskolor med lärmiljöer för elever 

som behöver alternativ. 

Läs hela 

intervjun på 

foraldrakraft.se 

Ekeskolan är för elever med synnedsättning och ytterligare 

funktionsnedsättning. Hällsboskolan är för elever 

med grav språkstörning. Åsbackaskolan är för elever 

med medfödd dövblindhet och med hörselnedsättning 

i kom bination med utvecklingsstörning. 

Våra regionala specialskolor finns för elever med 

hörselnedsättningar: Manillaskolan i Stockholm, 

Kristinaskolan i Härnösand, Birgittaskolan i Örebro, 

Vänerskolan i Vänersborg och Östervångsskolan i Lund. 

Kontakta oss för mer information om val av 

grundskola eller boka tid för besök på telefon 

010-473 50 00 eller via www.spsm.se 

Senaste ansökningsdag är 15/1 2011. 

www.spsm.se 

Gästföreläsningar våren 2011 

Neuropsykiatri - senaste rönen 

Självskadebeteenden och mentalisering 

28 mars 2011 

Föreläsningen kommer att ge dig 

fördjupad kunskap om ADHD, 

Aspergers syndrom, Tourette, Tvångoch 

självskadebeteende. 

Innehåll 

• Baskunskap om självskadebeteende 

• Medicinering och dess verkan 

• Nya pedagogiska tips och idéer 

Niklas Borell är överläkare och 

specialist vid BUP i Skärholmen och 

SLL sydväst. Han har bred kunskap 

om att arbete med patienter med 

självskadebeteenden från sin 

öppenvårdsverksamhet och 

akut-tjänstgöring. 

För hela vårens utbildningsutbud se hemsidan 

För mer info och anmälan: 

www.enigmaeducation.se 

www.info@enigmaomsorg.se 

08-768 20 26 

Vi ser våra elever 

som oslipade diamanter. 

Vår vision är ”Genom glädje, trygghet 

och förståelse utvecklas vi”. 

Glädje måste finnas i vardagen för 

att skapa trivsel. Trygghet är en 

förutsättning för att lyckas och vi 

arbetar med elevens självkänsla 

och självbild. Förståelse för sin 

funktionsnedsättning och andras 

gör att eleverna bemöter varandra 

med förtroende och respekt. 

Svedenskolan är både en grundskola 

och en särskola för elever 

med autism och Aspergers syndrom 

där vi välkomnar elever redan från 

sex år eftersom vi vet att ju tidigare 

ett barn med autism får en individuellt 

anpassad utbildning desto 

snabbare blir utvecklingen. Ansökan 

om plats på skolan hämtar du på 

www.svedenskolan.se. 

Hantera känslor och sexualitet 

För personer inom Autismspektrat 

18-19 april 2011 

Tvådagars föreläsning om hur man 

kan hantera känslor och 

humörssvängningar, öka förståelsen 

och utveckla strategier för att 

förbättra sexuella färdigheter. 

Innehåll 

• Pubertet och sexuell mognad 

• Empati och känslomässig 

kommunikation 

• Intimitet - missförstånd och gränser 

Isabelle Hénault är känd forskare, 

sexolog och psykolog från Kanada. 

Hon har utvecklat ett relations- 

och sexual-undervisningsprogram 

och arbetar med att öka förståelsen 

för sexualitet hos personer med 

Autism och Aspergers syndrom. 

www.enigmaeducation.se 

Särskild pedagogik för elever med särskilda behov. 

2 Du är välkommen att ringa 

Gun-Marie Wicksén på 08-517 07 201 

www.svedenskolan.se 


Läs om Friskolan med egen barnombudsman 

Pysslingombudet: www.pysslingen.se 

På bild: Anita Wåhlin, ”PyssO” eller Pysslingsombud 

V 

arför har Pysslingen ett 

eget barnombud? 

– Vi är flera som har 

drivit frågan om ett 

kompromisslöst fokus 

på barns bästa. Frågan 

kom upp år 2006 när det kom många nya 

lagar om särskilt stöd, likabehandling 

och kränkningar. 

Nu skärps skollagen ytterligare, vilken 

betydelse får det? 

– Barnens bästa kommer ännu mer i 

fokus. Bland annat stärks rätten till en 

bra elevhälsa. Det blir också möjligt att 

överklaga åtgärdsprogram. 

Förbyggande åtgärder 

Hur jobbar du som Pysslingombud? 

– Jag arbetar mest med förebyggande 

åtgärder, till exempel utbildning i frågor 

om särskilt stöd, likabehandling och 

kränkning. Grunden är att ha en noggrann 

koll på styrdokument och bestäm- 

För ungdomar 

med behov av stöd 

En mycket speciell skola... 

Hos oss får alla ungdomar erfarenhet och kunskap 

som gör att de utvecklas och blir mer självständiga 

i sina liv. 

Med tydlig struktur och kognitiva hjälpmedel ger 

vi våra ungdomar förutsättning att förstå och klara 

sin vardag. 

• Livskunskap 

• Ilskekontroll 

• 

Social färdighetsträning 

Vi erbjuder undervisning och boende enligt LSS och 

har kontinuerligt intag under hela året. Boendet har 

verksamhet dygnet runt - året om. 


melser. Man behöver också känna till förordningar, 

propositioner och allmänna 

råd för hur man ska tolka lagarna. 

– Föräldrar och barn kan ringa och få 

veta precis vad de har rätt till enligt lag. 

Friskolor kritiseras för att tacka nej 

till elever med funktionsnedsättningar, 

vad är din kommentar till det? 

– Jag känner inte igen den bilden. 

Friskolor har många barn i behov av särskilt 

stöd. Barn i behov av särskilt stöd 

finns i alla våra verksamheter och vi har 

även några specialverksamheter, Jorielskolan 

är en av dem. 

Vad är viktigast för föräldrar och 

elever att känna till? 

– Man ska veta att skolan har ett långtgående 

ansvar för att anpassa verksamheten 

efter barnets behov och förutsättningar. 

Se till att det görs en bra kartläggning 

av hela skolsituationen. Den kartläggningen 

ska barn och föräldrar erbjudas att delta 

i. Tillsammans ska man analysera vad 

Glädje 

Struktur 

Motivation 

Sociala relationer 

www.salbohedskolan.se 

man kan göra och därefter upprätta ett åtgärdsprogram 

med fokus på vad skolan 

ska göra, inte vad elever och föräldrar ska 

förändra. Det är grunden. 

– Rapporter från Skolverket visar att 

skolorna ofta gör en bristfällig kartläggning, 

vilket kan leda till fel åtgärder för 

barnet. Kartläggningen måste ha med 

föräldrarnas och elevens bild och ska 

omfatta både organisationsnivå, gruppnivå 

och individnivå. Hur skolan organiserar 

sig påverkar hur det går för barnet. 

Öppen dialog 

– Det måste finnas en öppen dialog. 

Skolan ska inte vara ensam expert som 

talar om för barnet och föräldrarna vad 

som ska göras. Det bästa är att göra en 

analys av möjligheterna tillsammans. 

– Skolans arbete för likabehandling 

ska synas i en årlig plan som ska vara 

känd och tillgänglig för alla. Om barnet 

upplever sig kränkt och skolan inte ser till 

att det upphör kan man vända sig till 

Barn- och Elev ombudet vid Skolin spektionen. 

Noll tolerans gäller för all form av 

kränkning. Man kan kräva väldigt mycket 

av en skola, oftast mycket mer än man 

vet. Det gäller att påtala det barnet faktiskt 

har rätt till, även om man tror att 

man upplevs som besvärlig. + 

Intresserad av att 

arbeta med teater och film? 

Då ska du välja vår nya estetiska utbildning på Häggviks Gymnasium. 

Det är en nationell utbildning med inriktning teater 

och film. Är du intresserad av annat som t.ex. trädgårdsarbete, 

matlagning, media eller idrott så har vi utbildningar 

även för det. Vi har den specialistkompetens som krävs för 

att utbildningen ska bli givande och vara en förberedelse för 

vuxenlivet. 

Beställ hem skolans broschyr med hjälp av kupongen nedan 

eller gå in på www.haggviksgymnasium.se. 

2 

En gymnasiesärskola 

Beställ skolans broschyr på telefon 08-517 07 100 

eller på www.haggviksgymnasium.se

Uppdelning efter kunskapsnivå 

stoppades av Skolinspektionen 

Centralskolan i Perstorp delade in eleverna efter kunskapsnivå. Men 

så får man inte göra. ”Sådan segregering strider mot skollagen”, 

konstaterar Skolinspektionen i en rapport. 

Uppdelningen hade varit igång under två 

års tid när Skolinspektionen upptäckte 

den. Då fick skolan en månad på sig att 

rätta till förhållandena. Nu är uppdelningen 

slopad. 

– Det stora felet var att man hade gjort 

en fast nivågruppering som inte var flexibel, 

säger Litza Aschan, utredare på Skolin 

spektionen. 

Slog fast på förhand 

Klassindelningssystemet innebar, enligt 

Skolinspektionen, att man på förhand 

slog fast vilka elever som skolan har höga 

förväntningar på och vilka som inte förväntas 

att lyckas lika bra. 

– De svaga vinner inte på uppdelning, 

det visar forskningen. Elever kan dra varandra, 

säger Lotta Kårlind, enhetschef på 

Skolinspektionen. 

Mo Gårds verksamhet grundar sig på gällande 

lagstiftning inom omsorg, socialtjänst och skola 

(främst LSS och SoL). Vi tar vår utgångspunkt i en 

humanistisk människosyn där alla människor har 

lika värde, möjligheter att utvecklas och samma 

grundläggande behov. 

Vi har boenden och behandlingsverksamheter på 

olika platser i landet, där vi också kan erbjuda anpassade 

möjligheter till arbete, sysselsättning och 

fritid. Vi erbjuder också vår kompetens på brukarens 

Nu har skolan brutit upp klasserna. 

Man har hittat nya former för att ge stöd. 

Bland annat har en specialpedagog anställts. 

Inte alltid av ondo 

– Vi ser många olika typer av uppdelning 

och alla är inte av ondo, säger Lotta Kårlind. 

Det finns även bra lösningar som är 

anpassade efter eleven. Skolorna måste 

inte slaviskt se till att elever arbetar i samma 

klassrum, men om uppdelningen är 

omfattande och stadigvarande måste 

skolans styrelse besluta om en särskild 

undervisningsgrupp. Beslutet kan delegeras 

till rektor, men det måste finnas ett 

beslut med besvärshänvisning och det 

ska kunna överklagas. 

Ser ni ofta att det slarvas med beslut 

om uppdelning? 

Skolan 

Mo Gård - Teckenspråk och alternativ kommunikation 

Inte okej 

Centralskolan i Perstorps 

kommun införde ett system för 

att dela in eleverna i klasser som 

stod i strid med skollagen. 

Indelningen gjordes genom att 

Centralskolans rektor bestämde 

vilka elever som skulle placeras i 

”basklass/repetitionsklass” och 

vilka som skulle placeras i en 

klass som arbetar i ett högre 

tempo. Som beslutsunderlag 

hade rektorn en bedömning av 

elevens kunskapsnivå gjord av 

elevens tidigare skola. 

Källa: Skolinspektionen 

– Det kan finnas sådana exempel men 

generellt sett har skolorna blivit duktigare. 

De senaste tio åren har kraven på skolorna 

ökat och kompetensen har förbättrats. 

Ändå är det inte alltid så att elever 

får tillräckligt stöd. 

Har ni intrycket att uppdelningen i 

skolorna ökar eller minskar? 

– Skolverkets iakttagelser är säkert riktiga. 

Enligt våra inspektörer har uppdelningen 

ökat i grundskolans senare del, 

bland annat i matematik. + 

hemort. Detta innebär att vi skräddarsyr tjänsten i 

brukarens närmiljö. Denna flexibla insats genomförs 

givetvis med samma krav på kompetens och kvalitet 

som vid våra andra enheter. Mo Gård erbjuder även 

folkhögskola på flera platser i landet samt gymnasiesärskola 

och grund- och gymnasieskola på uppdrag. 

Mo Gård | Mertens Väg 5 | 612 40 Finspång | Tel Växel: 0122-236 00 | Fax: 0122-236 90 | Texttel: 0122-236 80 | mogard@mogard.se | www.mogard.se 


Tvåspråkig friskola 

redo att växa efter tio år 

Små klasser, lugn miljö. Den ena utmärkelsen efter den andra. 

Friskolan Nya Broskolan är friskolan med teckenspråksprofi 

l öppen för alla. 

N 

ya Broskolan startades för 

tio år sedan av en grupp 

föräldrar som inte var 

nöjda med de statliga och 

kommunala skolorna. 

Trots högre studietakt 

och mängder av ambitiösa projekt måste 

skolan fortfarande kämpa för göra sig 

gällande. 

– Vi följer grundskolans vanliga läroplan 

och studietakt och lägger till teckenspråk. 

Nu hoppas vi kunna nå föräldrar 

tidigare genom att starta förskola, säger 

Monika Slätt. 

Med sedan starten 

Hon var själv en av föräldrarna som drog 

igång skolan. 

– Vi ville ha en vanlig skola, men som 

också hade teckenspråk och hög kvalitet på 

undervisningen. En skola som lärde eleverna 

hur det fungerar i samhället utanför. 


Våra barn har klarat sig över förväntan, 

mycket bättre än vi vågade drömma om. 

Skolan ligger i en idyllisk miljö i Långbro 

i Älvsjö, södra Stockholm. Idag går 

det elva elever här, men huset skulle 

egentligen kunna rymma ett 30-tal elever. 

Önskvärt vore i alla fall 20-25 elever, 

anser skolans personal. Behovet finns, 

”Vi följer 

grundskolans 

vanliga 

läroplan och 

studietakt 

och lägger till 

teckenspråk.” 

Lättläst som ger mersmak. 

Om man har det tufft med läsningen och plötsligt kan ta sig igenom en hel bok så 

får man ofta ett sug att läsa mer. Våra lättlästa böcker och nyheter erbjuder ett lika 

fängslande som utvecklande språk. Med lättläst kan alla hitta läsglädje! 

Du kan se alla våra böcker och beställa på www.lattlast.se 

Där kan du även starta prenumeration på nyhetstidningen 8 SIDOR. 

Lyhört arbetslag. Monika Slätt, rektor, 

tillsammans med (från vänster) lärarna 

Christer Borg, Sylvia Sundevall, Mica 

Slätt och Hjalmar Friberg. 

menar personalen, men det är uppenbarligen 

svårt att nå ut med information. 

Hämmat utvecklingen 

Olika problem har hämmat utvecklingen, 

men likväl har skolan och eleverna 

haft stora framgångar. 

– Vi har löst problem på alla möjliga 

sätt. Inom svenska har vi satsat på filmproduktion 

och retorik för att förbättra 

undervisningen. Vi tog hit norrmannen 

Arne Trageton för att lära våra elever att 

läsa via datorn. En del av dessa lösningar 

har vi sedan använt för skoltidningen. Ett 

år vann skoltidningen pris. Sådana projekt 

betyder mycket. Det lär barnen att 

skriva för att påverka sin egen situation, 

säger Monika Slätt. 

Nya Broskolan gillar projekt som ger 

skolan vidare perspektiv. Handikappförbundens 

projekt ”Med i media” är ett 

exempel. 

– Våra elever gjorde filmer inom ”Med 

i media”, filmer som gick vidare i en 

media tävling och visades i Wien, säger 


Vann fi nal 

Uppfinnartävlingen Finn Upp är ett annat 

exempel. Förra året vanns Stockholms fina 

len av en elev från Nya Broskolan. Så dana 

höjdpunkter ger skolan råg i ryggen. 

Men, betonar Monika Slätt, skolverksamheten 

är inte någon tävling. 

– Vi behöver inte vara bäst. Det är roligt 

att få pris, men det viktiga är att vi 

och vår skola kan vara med i många olika 

sammanhang, tillsammans med andra. 

Monika berättar vidare om nästa satsning 

– ett projekt tillsammans med Forum 

för levande historia för de äldre 

eleverna. Det kommer att handla om tolerans 

och demokrati. Ele ver på Nya Broskolan 

bidrar med filmer som ska vara 

klara i mars. 

– Det är jättefarligt att stänga dörren 

till samhället utanför, det blir så lätt slutna 

grupper, som är så typiskt för institutioner, 


– Vi vill utveckla goda miljöer genom 

att ha ett ständigt flöde av gäster, studie-

esök, projekt. Allt det där tar en massa 

tid men det är livsviktigt. 

Inte bara tid 

Det kräver inte bara tid, utan kostar också 

pengar. Eftersom Nya Broskolan har 

döva och hörselskadade elever har man 

en annan budget för verksamheten än 

vanliga grundskolor. Behovet av tolkar 

vid museibesök och liknande är bara en 

av många extra utgiftsposter. 

– När vi har utvecklingssamtal med 

hörande föräldrar kan vi också behöva 

köpa in tolkar. Det är tokigt att det ska 

finnas sådana hinder i samhället idag, säger 


Hur har det då gått för eleverna som 

gått vidare efter årskurs nio? 

– Vi har försökt underlätta för dem att 

själva kunna välja vanliga gymnasieskolor, 

och inte bara välja det statliga riksgymnasiet 

i Örebro. I praktiken har det 

gått både bra och dåligt. De fyra första elverna 

som gick ut, år 2004, enades om ett 

och samma gymnasium, nämligen Edicon 

i Liljeholmen. Det har gått bra, en av 

dem är min egen son Robin som nu går 

bland hörande elever, med tolk som stöd, 

på Socialhögskolan. 

Arbetsmarknaden är inte lika lovande. 

”Låt barnen 

själva välja 

tecken eller tal.” 

– Döva har väldigt svårt att få jobb och 

det har blivit extra svårt efter den ekonomiska 

krisen, berättar Christer Borg, som 

jobbar som lärare i NO och Teknik. 

– En av våra elever blev direkt drabbad 

av den ekonomiska krisen. Efter att ha haft 

en bra praktik på Bilia, blev den avdelningen 

nedlagd när bilindustrin kom i kris. 

Krav på teckenspråk 

Inom ett nätverk för FN:s barnkonvention 

har skolans egna elever lagt fram krav på 

att alla ska få lära sig teckenspråk i skolan. 

– En god idé, tycker Monika Slätt. Det 

skulle ta ned bullernivåerna i skolan. Och 

visuell kommunikation betyder allt mer. 

Vad är det viktigaste just nu? 

– Vi vill att fler ska få veta hur bra det 

kan fungera för eleverna. Det vi har kämpat 

för. Vi vill ha grönt ljus för verksamheten 

och inte stoppas på fel grunder 

som ibland har skett. Jag tycker det är ett 

rättvisekrav att även elever med hörselskada 

ska kunna välja en fristående skola, 

Mellansjö skola 

Skolan 

men att driva friskola har inte varit lätt, 


Oro för framtida press 

Läraren Christer Borg känner oro för att 

teckenspråket ska utsättas för press i 

framtiden. 

– Det är inte så länge sedan teckenspråk 

blev godkänt i skolan. Och nu är 

trenden tyvärr att färre lär sig teckenspråk. 

Idag har utvecklingen med cochlea 

implantat lett till att allt fler döva elever 

ska lära sig prata istället för att använda 

teckenspråk. 

– Satsa på tvåspråkighet och låt barnen 

själva välja tecken eller tal, säger 

Christer Borg. + 

Många erfarenheter 

På Nya Broskolan har personalen 

många erfarenheter, både som 

föräldrar och med egna hörselnedsättningar. 

Hit välkomnas även 

elever utan hörselskada. ”Vi är bra 

på läs- och skrivinlärning och att 

möta barn med olika problem”, 


En grundskola i Täby Kyrkby som vänder sig till elever som har extra stort behov av stöd. 

Vår målsättning är att varje elev ska lyckas i sitt skolarbete och få en bättre självkänsla. 

• Skräddarsydd pedagogisk planering 

• Tydliggörande pedagogik 

• Hög personaltäthet 

• Träning i sociala situatioer 

• Aspergerklasser och små undervisningsgrupper 

• Lugn och naturnära miljö 

• Egen musikstudio, gymnastiksal och träslöjd 

Vi kan också erbjuda fritidshem, korttidshem och barn- och ungdomsboende i samband med skolgång. 

För mer information kontakta: 

Enhetschef 

Anders Claesson 

Mobil: 076-7611819 

Tfn växel: 08-768 20 00 

a.claesson@enigmaomsorg.se www.enigmaomsorg.se 


Tema psykisk hälsa 

På följande sidor: På Psykoterapimottagningen | Forskaren som uppmanar 

föräldrar att tänka också på sig själva – för barnets skull | Tips som kan underlätta 

dialog med ditt barn | Så ser det bästa föräldrastödet ut 

Idag mår 

Jonathan 

bra igen 

Familjen Adielsson berättar om hur terapin 

hjälpte dem 

Text & foto: Anna Pella 

info@faktapress.se 

J 

onathan är en av många 

ungdomar som blivit retad 

under större delen av 

sin uppväxt. För tre år sedan 

kom familjen i kontakt 

med Psykote rapimot 

tagningen för barn och ungdomar 

med funktionsnedsättning i Göteborg. 

– Jag var inåtvänd och deprimerad under 

hela min grundskoletid. Idag mår jag 

bra igen, till stor del tack vare terapin, säger 

Jonathan. 

Svårigheter med det sociala 

Jonathan Adielsson föddes 1991 med en 

mycket ovanlig njursjukdom. Sjuk domen 

gjorde att han som liten behövde tömma 

urinblåsan med hjälp av en kateter. Dessutom 

var Jonathan ovanlig på andra sätt, 

han låg långt före sina klasskamrater i de 

flesta ämnen men hade stora svårigheter 

att medverka i det sociala samspelet. 

Jonathan: 

– Jag kände mig lättad 

när jag fick veta att jag 

hade Aspergers syndrom, 

även om jag ogillar att bli 

placerad i ett fack. Det 

finns ju trots allt fler saker 

i livet som har gjort mig 

till den jag är. 


– Skolan var ett fruktansvärt ställe för 

mig. Klasskamraterna började reta mig 

redan i första klass. Jag märkte dessutom 

inte skillnaden mellan skoj och riktig 

mobbning, jag tyckte att alla var dumma, 

berättar Jonathan. 

Berättade inte om mobbingen 

Jonathan berättade inte hemma att han 

blev retad i skolan. Han blev mer och mer 

deprimerad och ville ofta inte gå dit. 

Hans mamma AnnMarie förstod att allt 

inte stod rätt till. 

– När jag skulle väcka Jonathan på 

morgonen tänkte jag ”Hur blir denna 

dag?”. Jag märkte direkt när det var en dålig 

dag, och när jag skjutsade honom till 

skolan steg paniken i hans ögon ju närmare 

vi kom, berättar AnnMarie. 

När detta hände vände AnnMarie bilen 

direkt och när de kom hem pustade 

Jonathan ut. 

– Mamma skyddade mig, kanske ibland 

lite för mycket, men jag behövde någon 

som tog mitt parti. Hade det inte varit för 

Mamma Ann-Marie: 

– Tack vare Psykoterapimottagningen 

har det 

blivit högt i tak hemma, 

allt har kommit upp till 

ytan. Jag hoppas att vi 

ska kunna fortsätta i 

samma riktning och att 

Jonathan ska fortsätta 

må bra. 

Bra för alla. Mamma Ann-Marie, 

Jonathan och pappa Kent tycker att 

kontakten med Psykoterapimot tagningen 

varit mycket positiv för hela 

familjen. 

henne vet jag inte hur det hade gått. Det 

kändes som att hon var den enda som stod 

på min sida just då, säger Jonathan. 

Det blev mer och mer tydligt att 

Jonathan var annorlunda på flera sätt. 

Han var överkänslig för sinnesintryck 

och ville bara äta viss mat, men han låg 

också långt före sina klasskamrater i de 

flesta ämnen. I femman och sexan gick 

han till och med runt och hjälpte sina 

skolkamrater på lektionerna. Många runt 

omkring hade åsikter om Jonathan, om 

varför han var speciell, varför han inte åt 

eller varför han inte ville gå till skolan. 

Mamma AnnMarie fick många välmenande 

kommentarer. 

Överbeskyddande 

– De tyckte att jag var överbeskyddande. 

Någon sa ”Han äter nog till slut om du 

bara ställer fram en annan sorts mat” eller 

”Du ger dig för lätt, du måste se till att 

få iväg pojken till skolan”. Jag hade hela 

tiden njursjukdomen i tankarna och 

trodde att matproblemen hängde ihop 

med den. Jag vet att jag tänkte att om det 

är så att jag överbeskyddar honom så behöver 

han nog det, säger AnnMarie. 

När Jonathan började sjuan kom han 

till en annan skola och trodde att skol

kamraterna skulle ha mognat och sluta 

retas, men det var precis tvärtom. 

– Här var de ännu värre och dessutom 

ännu större, men det var lite roligare på 

lektionerna så jag gick i alla fall i skolan 

nästan hela sjuan. Men efter halva åttan 

fick det vara nog, då slutade jag gå till 

skolan helt, säger Jonathan. 

Familjen fick en remiss till BUP, men i 

den första utredningen hamnade Jonat han 

precis under strecket för att få en diagnos. 

Familjen blev hemskickad med ett recept 

på den antidepressiva medicinen Zoloft, 

men Jonathan tyckte inte om den och slutade 

ganska fort. Familjen krävde en ny utredning, 

och den här gången passerade 

Jonathan nålsögat med en hårsmån. Resultatet 

visade att han hade en mild variant av 

Aspergers syndrom. Läkarna avrådde föräldrarna 

att berätta detta för Jonathan, de 

sa ”oroa honom inte i onödan”. 

Berättade till slut 

– Till slut berättade mamma och pappa i 

alla fall. Jag kände mig lättad när jag fick 

veta, även om jag ogillar att bli placerad i 

ett fack. Det finns ju trots allt fler saker i 

livet som har gjort mig till den jag är, säger 

Jonathan. 

Under den här perioden ville Jonathan 

helst vara ifred och spela dataspel 

eller läsa. Innan familjen hade internetuppkoppling 

åkte han också mycket 

till ett internetkafé och spelade spel 

med andra över hela världen, vilket var 

ett socialt sammanhang som han uppskattade. 

”Skolan 

var ett 

fruktansvärt 

ställe 

för mig.” 

Habiliteringen kallade familjen till ett 

möte för att se om det gick att hjälpa 

Jonathan att återvända till skolan. 

– De gav mig ett schema som var speciellt 

framtaget för personer med Aspergers 

syndrom, där de hade lagt in promenader, 

vilka tider jag skulle äta, när jag skulle 

plugga och när jag skulle spela dator. För 

mig hade schemat motsatt effekt, jag kände 

mig helt låst av det, säger Jonathan. 

Fick hemundervisning 

Så fick Jonathan istället hemundervisning 

och kunde få slutbetyg tack vare en 

mycket engagerad lärare som inte bara 

var duktig pedagog utan även en bra 

mentor. Familjen fick ungefär samtidigt 

Psykisk hälsa 

också höra talas om Psykoterapi mottagningen, 

och där träffade Jonathan 

psykologen Jessica Johansson. 

– Jessica var väldigt bra att prata med, 

hon hade inga förutfattade meningar 

varken om mig eller min diagnos. Det var 

underbart. Vi kunde prata om andra saker 

också, inte bara mina problem. Hon 

har varit min fasta punkt under de senaste 

åren, säger Jonathan. 

Vid flera tillfällen på Psykoterapimottagningen 

fick Jonathan möjlighet 

att konfrontera sina föräldrar. 

– Vi satt allihop tillsammans, Jessica 

och jag, mamma, pappa och deras terapeut. 

Jag fick då chans att säga mitt hjärtas 

mening till mina föräldrar med Jessica 

som stöd, och det var skönt. Dessa möten 

ledde till att jag lärde mig att samspela 

bättre med mamma och pappa, och även 

det har varit en bra social träning för 

mig, säger Jonathan. 

Vinden har vänt 

För mamma AnnMarie och pappa Kent 

har kontakten med Psykoterapi mottagningen 

också varit mycket positiv. 

Jonathan är deras första gemensamma 

barn, och AnnMarie berättar att det inte 

varit så lätt att få relationen att hålla under 

Jonathans uppväxt. 

– Vi hade så otroligt skilda åsikter om 

hur vi skulle hjälpa Jonathan, och det 

ledde till att vi levde isär under sex år. 

Efter att vi kommit i kontakt med Psykoterapimottagningen 

kom Kent och jag 

närmare varandra igen, och han flyttade 

tillbaka hem. Idag har det blivit högt i tak 

hemma, allt har kommit upp till ytan. Jag 

hoppas att vi ska kunna fortsätta i samma 

riktning och att Jonathan ska fortsätta 

må bra, säger AnnMarie. 

Terapin avslutad 

I juni i år avslutades terapin på Psykoterapimottagningen. 

Jonathan kände att 

det räckte. Idag läser han naturvetenskapliga 

programmet på Burgårdens lärcentrum, 

en liten gymnasieskola som låter 

honom lägga upp sina studier så att 

det passar honom. 

– Den här skolan är jättebra. ”Vad är 

haken? Så här bra kan det inte vara!” 

tänkte jag när jag hörde talas om den. Så 

småningom vill jag nog läsa vidare till 

biomedicinsk analytiker i USA eller 

Kanada, men vi får se vad som händer. 

Det viktigaste är hur man mår, det har 

mamma lärt mig, säger Jonathan. + 


Ser goda resultat. Jessica Johansson, Inger Claeson och Kerstin Larsson 

på Psykoterapimottagningen tar emot föräldrar och barn parallellt. 

Här får barnet berätta sin 

Psykoterapimottagningen berättar om många 

lyckade behandlingar. 

P 

å Psykoterapimot tag ningen 

i Göteborg får barn 

och ungdomar med 

funktionsnedsättning 

hjälp med att hitta sin 

identitet och stärka sin 

självkänsla. 

– Hos oss får barnet, kanske för första 

gången i sitt liv, berätta sin egen historia. 

Berättelsen växer ofta fram under terapins 

gång och när barnet får sätta ord på 

sin situation börjar hon eller han också 

bearbeta sina svårigheter, berättar Inger 

Claeson, psykolog. 

Inom habiliteringen 

Psykoterapimottagningen började som 

ett projekt inom habiliteringen för snart 

fem år sedan men är sedan förra årsskiftet 

en permanent mottagning. Upp tagningsområdet 

är Göteborg och Södra 

Bohuslän. Familjen kommer hit genom 

en remiss från sitt habcenter. En grundtanke 

är att både barnet och föräldrarna 

ska få stöd. Därför träffar barnet och föräldrarna 

varsin terapeut parallellt. 

– Vi vet att barn och ungdomar med 

funktionsnedsättningar också ofta har 

känslomässiga svårigheter. Funktions ned 


sättningen medför ofta sorg och ensamhet, 

att de känner sig missförstådda och 

har kanske blivit utsatta för mobbning. 

Det kan dessutom vara så att ”vanliga” 

händelser i familjen får betydligt större 

känslomässiga reaktioner hos dessa barn 

och ungdomar, berättar Inger. 

Kartläggning är första steget 

Under ett första bedömningssamtal träffar 

familjen en socionom och en psykolog, 

som berättar vad det innebär att gå i 

psykoterapi för familjen. Familjen får 

också i sin tur berätta lite mer om hur deras 

situation ser ut. 

– En förutsättning för att gå vidare är att 

föräldrarna vill delta aktivt i behandlingsarbetet 

eftersom det är en viktig del i barnets 

eller ungdomens vardag och förändringsprocess. 

Familjen måste vara beredd 

på att komma regelbundet en gång i veckan. 

Efter samtalet får familjen fundera på 

om detta är något för dem. Kanske har de 

väldigt mycket annat just nu och det är 

svårt att avsätta mycket tid, eller så kanske 

barnet mår så pass dåligt att hon eller han 

behöver en annan sorts hjälp, säger Inger. 

Efter tre besök har teamet tillsammans 

med familjen kartlagt barnet och föräld 

rarnas behov. Nu startar terapin och det 

vanligaste är att familjen kommer varje 

vecka i upp till ett års tid. Barnet träffar 

psykologen och föräldrarna träffar socionomen 

samtidigt. 

– Att träffas parallellt, så ofta och under 

en så pass lång tid är den största skillnaden 

mot att träffa sin habiliteringspsykolog. 

Föräldrarna tycker också att det är 

bra att vi är angelägna om att de båda ska 

delta. På så sätt får de möjlighet att samtala 

med varandra om barnets problem 

på en avsatt tid, säger Inger. 

En vuxen person som lyssnar 

Psykoterapimottagningen har hittills tagit 

emot barn och ungdomar mellan fyra 

och 18 år med utvecklingsstörning, cpskador, 

muskelsjukdomar, missbildningar 

och neuropsykiatriska störningar, där 

de senare varit överrepresenterade. De 

flesta har varit mellan elva och fjorton år, 

oftast pojkar med diagnosen autism och 

kanske ytterligare någon problematik. 

– Nästan alla är eller har blivit mobbade. 

Många har inte heller berättat om det 

hemma eftersom de är vana vid att bli behandlade 

annorlunda och tror att mobbningen 

bara är ytterligare en bekräftelse 

på detta, berättar Jessica Johansson, psykolog 

på Psykoterapimottagningen. 

Med hjälp av pennor och kritor, musik 

och spel, boxhandskar och sandsäck, sand

Sandlåda. Med olika uttrycksmedel får barnet hjälp att berätta sin egen historia. 

egen historia 

”Nästan 

alla 

har blivit 

mobbade.” 

låda och hängmatta, och framför allt samtal, 

växer barnets berättelse sakta fram. 

– Vi jobbar utifrån psykodynamisk 

grundsyn med inslag av bland annat kognitiv 

terapi. Vi anpassar de traditionella 

psykoterapimetoderna efter varje barns 

speciella behov, det är en förutsättning 

för att det här ska fungera. Vi märker 

också att den kravlösa miljön här är ovan 

för barnet. De är vana vid att behöva prestera. 

Många är misstänksamma i början. 

”Vem är denna nya person, vad vill hon 

mig, vad förväntas jag nu träna på?” 

Därför tar det också längre tid. När de 

sen förstår att vi finns här för att bara 

lyssna på dem blir de ofta väldigt lättade, 

säger Jessica. 

Förutom Psykoterapimottagningen i 

Göteborg finns bara en liknande verksamhet 

i landet, och den finns i Stockholm och 

är en specialavdelning under BUP. Hos 

Psykoterapimottagningen står flera barn i 

kö och terapeuterna skulle behöva vara 

dubbelt så många för att kunna ta emot alla. 

Nu hoppas Inger och Jessica att deras 

erfarenheter ska sprida ringar på vattnet. 

– Många som vi träffar från habcenter 

runt om i landet säger ”Vi skulle också 

behöva ha en Psykoterapimottagning!”, 

och föräldrar uttrycker ofta att det är bra 

att vi har den dubbla kompetensen. För 

dem är det viktigt att träffa terapeuter 

som har kunskap om både funktionsnedsättning 

och barnpsykoterapi. 

Det finns många fina exempel på att 

barnen tycker om att vara på Psykoterapimottagningen 

och att det faktiskt 

ger resultat. 

Vill gå i skolan igen 

– Vi ser att ledsna, arga och ångestladdade 

beteenden hos dessa barn och ungdomar 

går tillbaka när de börjar känna 

sig förstådda. De vill gå i skolan igen, de 

fungerar bättre med syskon och kompisar 

och mår helt enkelt bättre. En sjuårig 

pojke vill sällan gå hem härifrån efter terapin, 

en gång sa han ”Jag vill komma 

hit varje dag, det här är livet!”, säger 

Jessica Johansson. + 


Identitet och 

självkänsla 

Fakta Psykoterapimottagningen 

för barn och ungdomar med 


Målgrupp: Barn och ungdomar 0-17 

år som har kontakt med habiliteringen 

i Göteborg och södra Bohuslän 

och som har stora känslomässiga 

svårigheter. Det kan handla om att: 

+ vara annorlunda och att ha en 

sorg över det 

+ ha funderingar över vem man är 

+ känna sig ensam eller isolerad 

+ vilja prata om sin funktionsnedsättning 

med någon utomstående 

+ skydda och stärka sin integritet 

+ ofta känna sig ledsen eller arg 

+ bearbeta känslor omkring sin 


Arbetssätt: Psykoterapimottagnin 

gen ger barnet/ungdomen 

möjlighet att arbeta med sin identitet 

och självkänsla. Målet är att motverka 

att barn och ungdomar med 

funktionsnedsättning utvecklar 

psykisk ohälsa, såsom depression, 

självmordstankar, beteendestörningar, 

aggressivitet eller passivitet. 

Teamet arbetar med individuell 

psykoterapi i nära samarbete med 

barnets/ungdomens familj, och är ett 

komplement till de geografiska 

habiliteringsteamen och kan arbeta 

mer koncentrerat och under en 

längre tid. 

Remiss: Kontakt med 

Psykoterapimottagningen får man 

genom habiliteringsteamen. Den som 

skriver remissen ska ha mött såväl 

föräldrar som barn och gjort en 

bedömning av barnets behov av 

psykoterapi. Det är viktigt att 

habiliteringsteamet känner familjen 

och att de har prövat de möjligheter 

som finns innan man remitterar. 

Övriga mottagningar i landet: 

BUP Kastanjen i Stockholm 

www.bup.se 


Extra utsatta. Föräldrarna har ofta en hög arbetsbelastning, säger Malin Broberg. 

”Hjälp dig själv innan 

du hjälper ditt barn” 

Många barn med funktionsnedsättningar lider av psykisk ohälsa. Att det kan 

finnas ett nära samband med hur föräldrarna mår, vet Malin Broberg, forskare 

och lektor vid psykologiska institutionen på Göteborgs universitet. 

– Det är fortfarande lite tabu att söka hjälp för psykiska besvär. Men för att kunna 

vara en bra förälder måste man själv må bra och förstå sin situation. Som 

flygvärdinnan säger: ”Ta på syrgasmasken själv innan du hjälper ditt barn”. 

M 

alin Broberg började 

jobba på habiliteringen i 

Vänersborg i mitten av 

90-talet. Som habpsykolog 

var hennes främsta 

uppgift att göra utvecklingsbedömningar, 

men att ge stöd i form 

av psykoterapi var ovanligt. 

– Jag såg att många barn mådde psykiskt 

dåligt. Det finns så mycket annat 

stöd för dessa barn, men konstigt nog inte 

så mycket när det gäller den psykiska 

hälsan, säger Malin. 

Symtomen odiagnostiserade 

Studier visar att 30–50 procent av alla 

barn med intellektuella funktionsnedsättningar 

lider av psykisk ohälsa. Trots 

det förblir många utan hjälp. 

– Symtomen hos barn med intellektuella 

funktionsnedsättningar visar sig på 

liknande sätt som hos andra, men förblir 

ofta odiagnostiserade. Ibland ses barnets 

symtom som en del av funktionsnedsättningen 

och utreds aldrig, och ibland missas 

symtomen därför att barnet visar sin 

psykiska ohälsa mer diffust, menar Malin. 

Även föräldrarna till dessa barn är extra 

utsatta. Mammor till barn med funktionsnedsättningar 

löper högre risk än andra 

mammor att drabbas av depression, 


och det finns ett tydligt samband mellan 

detta och barnens psykiska ohälsa. 

– Dessa föräldrar har ofta en mycket 

hög arbetsbelastning på grund av barnets 

stora omvårdnadsbehov, de behöver ofta 

kämpa för sina egna och barnets rättigheter 

samtidigt som sorgen och krisen åtminstone 

initialt återfinns hos de flesta 

50% 

30-50% av alla barn med intellektuella 

funktionsnedsättningar 

uppfyller kriterier för en eller flera 

psykiatriska diagnoser. 

Mammor till barn med funktionsnedsättning 

löper 10% högre risk 

att drabbas av depression än andra 

mammor. 

Depression hos föräldrar har ett 

högt samband med psykisk ohälsa 

hos barn. 

Källa: Malin Brobergs avhandling 

”Parents of children with 

intellec tual disabilities” 

Forskare och lektor 

Malin Broberg är legitimerad 

psykolog och 

filosofie doktor samt 

docent med inriktning 

mot barn med funktionsnedsättning/kronisk 

sjukdom och deras 

familjer. Malin disputerade 

2004 med avhandlingen 

”Parents of children 

with intellectual disabilities” 

och har sedan dess 

arbetat som forskare och 

lektor vid psykologiska 

institutionen, Göteborgs 

universitet. 

föräldrar. I Sverige förväntas dessutom 

båda föräldrarna arbeta och förverkliga 

sig själva utöver den gemensamma familjebildningen. 

För många familjer ställs livet på sin 

spets när barnet med funktionsnedsättning 

föds. Det kan vara avgörande hur 

det första beskedet ges och vilket stöd 

som finns på sjukhuset, samt hur habiliteringen 

fångar upp familjen när de kommer 

hem med sitt barn. 

Skrämmande exempel 

– Det är inte självklart att man får bra 

stöd från början. Riktlinjerna inom sjukvården 

är att ett besked om en bestående 

skada eller sjukdom ska ges så fort som 

möjligt och att båda föräldrarna ska vara 

med. Jag har hört många skrämmande 

exempel på när det inte fungerar, där 

man fått dessa besked i korridorer eller 

mitt i natten och när den ena föräldern 

fått ta emot beskedet själv. Dessutom kan 

det komma nya kallduschar och jobbiga 

besked under barnets första år. 

En stressfaktor som många familjer 

tvingas leva med under längre perioder 

är situationer där det inte går att få några 

besked om vad funktionsnedsättningen 

kommer att innebära eller där barnet 

kanske inte får någon tydlig diagnos. 

Ovissheten tär ofta hårt på familjen. 

Tvingas förändra mycket 

– Jag har hört någon förälder säga ”Tänk 

om det finns saker vi skulle kunna påverka 

om vi visste mer om vad detta innebär 

för vårt barn?”. Föräldrarna tvingas ofta 

förändra många saker i livet bara för att 

få det att fungera. De som inte hittar ett

sätt att förhålla sig till allt detta löper 

självklart en ökad risk för depression. 

Brister i samspelet mellan föräldrar 

och barn kan också få konsekvenser på 

längre sikt. Malin Broberg menar att 

barn med funktionsnedsättningar 

egent ligen behöver en extra bra miljö att 

växa upp i, med mycket stimulans och 

uppmärksamhet. Det räcker med att relationerna 

förskjuts lite grann i tidig ålder 

för att barnets självkänsla ska påverkas. 

Före ningen Sveriges Habiliteringschefer, 

som Malin arbetat på uppdrag 

av, har nyligen kommit med rekommendationer 

om föräldrastöd som innefattar 

just detta. 

Svårt att samspela 

– Om barnet inte ger den förväntade responsen, 

som till exempel ett svarsleende, 

så är det svårt för mamma och pappa 

att samspela med sitt barn. Barnet får 

helt enkelt inte samma uppmärksamhet 

som barn som utvecklas normalt. Detta 

behöver alla som jobbar nära dessa familjer 

bli medvetna om. Vi har nog varit 

dåliga på att fånga upp och hjälpa dessa 

föräldrar att lära sig att läsa av, vänta in 

och bekräfta sitt barn. 

Sverige är ett land med ett unikt föräldrastöd, 

som rullar igång helt automa 

Tips till dig 

som är vän eller anhörig 

1 Bekräfta att detta är bland det 

tuffaste man kan råka ut för, men 

tyck inte synd om familjen! 

2 Lär känna barnet med funktionsnedsättning 

och visa att du ”vågar”, 

kan och vill vara tillsammans med 

barnet. 

3 Avlasta familjen genom att ta hand 

om syskon, handla eller städa. 

4 Be att få vara med och träffa 

professionella direkt, så att familjen 

slipper vara informationscentral. 

Tips till dig 

som är mamma eller pappa 

6 Träffa andra i liknande situation. 

7 Ta emot hjälp av släkt och vänner. 

8 Var inte rädd för att söka professionell 

hjälp för dig eller ditt barn. 

9 Skydda inte anhöriga, lita på att 

de kan ta emot dina svåraste tankar. 

10 Prata – med varandra och med 

vänner om allt som känns svårt. 

Familjekompetens på Ågrenska 


tiskt när man får barn. Men om man får 

ett barn med funktionsnedsättning måste 

man ansöka och bli behovsbedömd för 

att få det man har rätt till. 

– Vi ser att många familjer får kämpa 

för sina rättigheter vilket tar oerhörd 

kraft och energi. Tänk om föräldrarna 

kunde få hjälp med samordningen av alla 

insatser via en enda person på kommunen, 

någon som bara ser till barnets och 

familjens bästa och är fri från själva beslutsfattandet. 

Har sökt forskningspengar 

Malin och hennes kollegor har precis 

sökt forskningspengar från Folkhälso institutet 

för att ta reda på hur familjer ser 

på stödet som är knutet till barn med 


– Mitt intryck är att systemet är lite 

stel bent, och att det i viss mån har ett 

motverkande syfte om man ser till psykiskt 

välmående. Avlastning är ett sådant 

exempel, där vissa familjer kanske 

skulle må bättre av att få hjälp med 

praktiska saker, och istället kunna vara 

med sitt barn. 

– Allt pyssel runt omkring barnet 

kan ju faktiskt någon annan göra – men 

att vara förälder kan faktiskt bara mamma 

och pappa, säger Malin Bro berg. + 

Ågrenska erbjuder familjevistelser för familjer 

som har barn med sällsynta diagnoser och för 

personal. 

Planerade vistelser 2011 

våren 2011 

Dystrofi a myotonika 

Cri du chat-syndromet 

Dravet syndrom 

Kabuki syndromet 

Dysmeli 

Mitokondriella sjukdomar 

Spinal muskelatrofi 

Hereditär spastisk parapares 

Spielmeyer-Vogts sjukdom 

Prader-Willis syndrom 

hösten 2011 

Gauchers sjukdom 

Sotos syndrom 

Mukopolysackaridos 

Svårbemästrad epilepsi 

Sturge-Webers syndrom 

Silver-Russells syndrom 

22q11-deletionssyndromet 

Ågrenska arrangerar i samarbete med Barncancerfonden fl era vistelser där 

diagnoserna ännu inte är fastställda. Se mer information på hemsidan. 

031-750 91 00 www.agrenska.se 

Nationellt kompetenscentrum 


”Kunskap ger skydd” 

I boken ”Doktorn kunde inte riktigt laga mig” ger psykologen Christina Renlund 

många tips på hur föräldrar kan förebygga psykisk ohälsa hos sina barn. 

Vad betyder det för ett litet barn att till 

exempel inte kunna gå och springa, att 

inte kunna se, att ha trassliga och krångliga 

tankar, att vara annorlunda? Vad betyder 

det att behöva ta sprutor, behandlas, 

opereras och ibland också ha ont? Och 

vad kan vi vuxna göra för att hjälpa? 

Genom åren har psykologen Christina 

Renlund fått många frågor från föräldrar 

om vad barn vet eller tänker om sin sjukdom, 

sin skada eller sin funktionsnedsättning. 

Christina menar att om de vuxna 

– för att de inte känner barnets tankar 

– väljer att inte tala med barnet, lämnar 

de barnet ensamt med sina frågor och 

funderingar. Kunskap ger barnet skydd. 

”Prata med oss” 

En pojke som blir intervjuad i boken säger: 

”Vi vet redan från att vi är små, i förskoleåldern. 

Det bästa föräldrar kan göra 

är att tidigt prata med sitt barn. Ju längre 

man väntar desto svårare blir det. Det är 

Inside Team är en privat psykolog- och psykiatrisk 

mottagning som erbjuder tjänster inom kognitiv beteendeterapi 

(KBT) och neuropsykiatri (avtal med Stockholms 

läns landsting kring neuropsykiatriska utredningar och 

medicinsk behandling). 

Vi arbetar sedan många år som konsulter inom skolan 

där vi bl.a. är del av elevvårdsteam, gör psykologbedömningar, 

handleder kring ADHD och autismspektrum samt 

beteendeproblem. 

Vi ger även föreläsningar och utbildning inom exempelvis 

KBT och neuropsykiatri samt stresshantering. Vidare 

erbjuder vi insatser kring organisations- och personalfrågor 

samt har program för ”hemmasittare”. 

www.insideteam.se 


viktigt att få fråga, gråta, vara arg, glad 

och stolt. Att man får kämpa med gott 

och ont. I allt detta behöver föräldrar alltid 

finnas där.” 

Hjälp barnet att uttrycka sig 

I boken skriver Christina att om man 

hjälper barnet att uttrycka sina tankar 

och frågor, så får man veta vilka frågorna 

är och kan rätta till missförstånd och ge 

riktig information. Att få uttrycka sig 

skapar ofta hopp och tillförsikt samt 

minskar rädsla och oro, och den delade 

vetskapen blir lättare att bära. Barn behöver 

ställa frågor, uttrycka sina tankar, skapa 

uttryck för sin ilska och tydligt få klart 

för sig att hon eller han själv kan vara aktiv 

och påverka. + 

Skriv brev. Hjälp ditt barn att skriva 

brev till funktionsnedsättningen – ett 

av många tips i Christina Renlunds 

bok. 

Så här kan du som förälder 

skapa förutsättningar 

för dialog: 

+ Använd leken 

+ Rita och måla 

+ Fråga och försök ställa öppna frågor 

+ Bekräfta det du får veta 

+ Använd spel, dockor och gosedjur 

+ Hjälp ditt barn att skriva brev till funktionsnedsättningen 

+ Ta hjälp av en stöttande morfar eller klok farmor 

+ Be barnet ge tips till andra i samma situation 

+ Gör sagor och berättelser tillsammans och läs för 

barnet 

+ Hjälp barnet att hitta strategier för vad det kan 

göra när andra stirrar eller säger dumma saker 

Sök professionell 

hjälp om barnet: 

■ Drar sig inom sig själv, isolerar sig, begränsar sig 

■ Blir överväldigat av starka känslor av rädsla, ilska, 

oro eller förtvivlan 

■ Visar ångest och rädsla till exempel för att vara 

ensam eller för att bli sjuk 

■ Utvecklar skrämmande eller ångestfyllda fantasier 

■ Inte kan hantera starka reaktioner 

■ Får besvärliga tvångssymtom 

■ Visar destruktiva beteenden och slår andra eller 

skadar sig själv 

■ Får kroppsliga symtom som till exempel huvudvärk, 

magont, svårt att sova eller äter dåligt 

■ Får skolsvårigheter 

■ Får kamratproblem 

■ Inte på något sätt kan prata om eller visa sina 

tankar om sin funktionsnedsättning 

Källa: Boken ”Doktorn kunde inte riktigt laga mig”, 

Gothia Förlag, 2007, Christina Renlund.

Här är föräldrastödet som fungerar bäst 

Ta hänsyn till den aktuella situationen. Sveriges 

Habiliteringschefer har sammanställt det föräldrastöd som ger mest nytta. 

”Habiliteringens föräldrastöd är angeläget 

för att förbättra familjernas livskvalitet 

men även för att förebygga psykisk 

ohälsa hos barnen”, skriver Sveriges 

Habiliteringschefer i sin senaste rapport, 

som har sammanställt de typer av föräldrastödsprogram 

som ger mest nytta. 

Olika typer av stöd 

I rapporten slås fast att habiliteringen 

bör erbjuda olika typer av föräldrastöd 

utifrån familjens behov. En basmodell för 

stöd och kunskap kring barnets funktionsnedsättning 

och vad habiliteringen 

kan erbjuda, samt vilket samhällsstöd 

man är berättigad till, bör ges till alla. 

Utökat stöd ska kunna erbjudas, till exempel 

krisbearbetning, kognitiva tekniker 

för stresshantering, föräldraträning 

och föräldrautbildning. 

Gemensamt för insatserna bör vara att 

de utgår från tydliga modeller som skapas 

utifrån det föräldrastöd som redan 

”Familjer som har 

barn med beteendeproblem 

bör 

tidigt erbjudas 

utökat stöd med 

träningsprogram 

för föräldrar.” 

bedrivs. Habiliteringen bör erbjuda föräldrastöd 

såväl individuellt som i grupp. 

Vidare bör familjer som har barn med 

beteendeproblem tidigt erbjudas utökat 

stöd med föräldraträningsprogram, där 

man praktiskt får omsätta kunskaperna i 

samspel med sitt barn. 

Standardiserad metod 

För att avgöra vilka föräldrar och barn 

som behöver fördjupat stöd kan barnets 

Har du problem att komma ihåg, sova eller strukturera vardagen? 

Det finns produkter som kan hjälpa! 

I Var-Dags-Hjälp! hittar du exempel på olika produkter som kan 

underlätta vardagen. Foldern är framtagen för personer med 

svårigheter att planera, sova, påbörja och avsluta aktiviteter. Det 

hindrar dock inte att man kan använda vissa produkter på många 

olika sätt. I foldern finns även information om vilket företag som 

säljer produkterna. 

Beställ foldern kostnadsfritt på www.sklkommentus.se. 


beteendeproblem och föräldrarnas stress 

följas med någon standardiserad metod. 

På samma sätt kan man följa upp effekterna 

av insatser. 

Rutiner bör även finnas för att ta hand 

om eller remittera föräldrar som har allvarligare 

psykiska symtom. 

Familjens sammansättning 

Det är också viktigt att ta hänsyn till familjens 

sammansättning och styrkor när 

man planerar och genomför insatser, så 

att alla viktiga familjemedlemmar får tillgång 

till stöd, till exempel styvföräldrar, 

syskon och mor- och farföräldrar. 

En viktig del i habiliteringens föräldrastöd 

är att bidra till en bra samordning 

mellan olika vårdgivare, myndigheter 

och organisationer. + 

Läs mer: www.habiliteringschefer.se 

Källa: Rapporten ”Föräldrastöd inom 

barn och ungdomshabiliteringen”, 2010, 

Föreningen Sveriges Habiliteringschefer. 

Vad har man en Timstock till 

och hur känns ett bolltäcke? 

Hjälpmedelsinstitutet har fått i uppdrag av regeringen att sprida kunskap 

om och utveckla hjälpmedel för personer med psykiska funktionsnedsättningar. 

Satsningen pågår 2009 till 2011. Mer information finns på 

www.hi.se/hjalpmedelifokus 


Tema ekonomi 

På följande sidor: Den stora omprövningen | Fattigdomsfällan | Snåriga vårdbidrag | 

Bilstöd ur tiden | Handikappersättningen plåster på såren | RBU vill ha samhällslön 

Nyfattig 

Allt fler unga får avslag 

på aktivitetsersättning 

Ny fattigdomsgeneration på väg att skapas. 

Allt fler unga med utvecklingsstörning får avslag på ansökningar 

om aktivitetsersättning. Det hävdar FUB, Riksförbundet 

för Barn, Unga och Vuxna med Utvecklings störning. 

– Det har blivit allt sämre ekonomiska villkor för de som är 

beroende av aktivitets- eller sjukersättning för sin försörjning, 

säger Anna-Lena Krook, FUB:s ordförande. 

F 

örsämringen beror inte 

bara på osäkerhet kring 

aktivitetsersättningen utan 

även på höga hyror i 

gruppboende. 

– Det behövs en radikal 

reform för att det inte ska skapas en 

ny fattigdomsgeneration, säger Anna- 

Lena Krook. Redan för två år sedan efterlyste 

LSS-kommittén en skyndsam 

utredning om den ekonomiska situationen 

för personer med funktionsnedsättningar, 

men vi väntar fortfarande på att 

den ska komma igång. 

Ockerhyror 

Hon anser att det förekommer rena ockerhyror 

inom gruppboende och annat 

”De som nu får 

avslag kommer 

att vara fattiga 

hela livet.” 

specialboende. En kommun kan ta över 

7 000 kronor per månad för en liten lägenhet 

på 40 kvm i en gruppbostad. 

– Om man då har aktivitetsersättning 

som enda försörjning måste föräldrarna 

skjuta till ett par tusen kronor varje månad 

eller så måste personen ansöka om 

socialbidrag, säger Anna-Lena Krook. 

Nu ökar dessutom risken för att unga 

vuxna kastas ut ur systemet med aktivitetsersättning. 

– Allt fler försäkringskassor har börjat 

avslå ersättningen både vid nya ansök- 


ningar och omprövningar. Min egen 

kommun, Norrköping, är ett exempel. 

Både vi inom FUB och kommunens 

vård- och omsorgskontor har protesterat 

hos Försäkrings kassan men utan resultat, 

säger Anna-Lena Krook. 

Vill träffa ministrar 

FUB har även (tillsammans med Föreningen 

Autism) pressat regeringen med 

skrivelser och begäran om möten med 

ministrarna på socialdepartementet, Göran 

Hägglund och Maria Larsson, men 

också det utan resultat. Överläggningar 

med Ragnvi Marcelind, social depar tementet, 

och Cristina Hus mark Pehrsson, 

tidigare socialförsäkringsminister, har 

lett till något konkret. 

– Just nu väntar vi på 

en kallelse till regering- 

enshandikappdelegation, där vi hoppas kunna 

ta upp både ockerhyrorna 

och avslagen på 

aktivitetsersättning, säger 

An na-Lena Krook. 

Lika viktigt är kravet 

på en ”skyndsam” utredning 

om de försämrade 

ekonomiska villkoren. 

Men det är svårt att få uppmärksamhet 

hos politiker och media. 

– Detta hade behövt vara en valfråga, 

men i valet fick långtidssjukskrivningar så 

stor uppmärksamhet att vår målgrupp 

hamnade i skymundan, trots att det handlar 

om cirka 40 000 personer. Och nu, efter 

valet, är det jättetyst även om alla som mår 

dåligt på grund av sjukskrivningsfrågan, 

säger Krook. 

Under de senaste två åren har det blivit 

allt svårare att få aktivitetsersättning, enligt 

FUB. Det började sedan den statliga 

utredningen ”Brist på brådska” presenterat 

förslag om att skrota ersättningen. 

Utred ningen ville byta ut aktivitetsersättning 

mot sjukersättning, 

men bara till dem 

som ”bedöms att helt 

sakna arbetsförmåga”. 

Förslagen fick hård 

kritik av FUB, Hjärnskade 

förbundet Hjärn- 

Anna-Lena 

Krook 

kraft och Riks fö reningen 

Autism.Unga 

med funktionsnedsättningar 

görs beroende 

av socialbidrag, hette det i ett gemensamt 

remissvar. 

Inga politiska förslag 

Utredningen har inte lett till några politiska 

förslag, men trots det, menar Anna- 

Lena Krook, att den delvis används. 

– Allt fler försäkringskassor tillämpar 

avslag och sådant brukar sprida sig, säger 

hon. Det är inte bara i min hemkommun 

som det blir fler avslag, men exakt hur 

omfattande det är vet jag inte. 

– Tidigare förekom det inga avslag alls 

för unga som bedömdes tillhöra LSS och 

särskolan. De som nu får avslag kommer 

att vara fattiga hela livet. Socialbidrag är 

tänkt som en kortsiktig insats, inte något 

man ska leva på från 20 års ålder och hela 

livet. 

Vill behålla 

FUB vill behålla aktivitetsersättningen 

som idag, men Anna-Lena Krook betonar 

samtidigt att det inte får innebära att 

unga automatiskt går från särskolan till 

daglig verksamhet. 

Hon efterlyser ett bättre stöd för att 

komma ut på arbetsmarknaden och särskilt 

för att behålla jobb med lönebidrag.

– Det behövs mycket mer stöd än man 

kan få idag, för att kunna behålla ett lönearbete. 

Vår målgrupp har till exempel 

inte så stor förmåga att lösa konflikter 

som uppstår på en arbetsplats. När något 

sådant händer försvinner man bara, om 

det inte finns ett stöd. Stödet från Arbetsförmedlingen 

räcker inte, utan kommunen 

måste ta på sig ett ansvar. Ett bra exempel 

på det är Norrköping, där kommunen 

har 16–17 arbetslivskonsulenter 

som jobbar särskilt med detta, säger 

Anna-Lena Krook. + 

” Det viktiga för oss på 

Försäkrings Försäkrings kassan är 

att följa regelverken.” 

Bidrag enda alternativ 

■ Av de 26 500 unga i åldern 20-29 

år som har aktivitetsersättning har de 

allra flesta bara garantiersättningen. 

Endast cirka 2 900 har inkomstrelaterad 

ersättning. 

■ För många som förlorar aktivitetsersättningen 

återstår endast so cialbidrag 

som tänkbar försörjning. 

■ Försäkringskassan har ingen 

statistik över hur många totalt som 

ansöker om ersättning eller hur 

många som får avslag. 

Tema ekonomi 

26 500 unga kan 

omprövas mot hela 

arbetsmarknaden 

De flesta av de 26 500 

unga som idag har aktivitetsersättning 

kommer 

att få stödet omprövat 

med nya, tuffare regler. 

- De unga ska prövas 

mot en fiktiv arbetsmarknad, 

jobb som inte 

finns i verkligheten, 

säger Ingrid Burman, 

Handikappförbunden. 

Tidigare har det varit enkelt att få aktivitetsersättning 

om man har insatser 

enligt LSS eller har gått i särskola. I juli 

2008 infördes nya regler. Nu ska det 

göras en bedömning av arbetsförmågan 

”mot hela arbetsmarknaden” innan 

man kan få aktivitetsersättning. 

Detta är förklaringen till att fler 

unga får avslag, enligt Jo han na Hjalmarsson, 

verksamhetsansvarig för 

sjuk- och aktivitetsersättning inom 

För säk ringskassan. 

Nya regler för alla från 2012 

Många av de som idag har aktivitetsersättning 

har fått det beviljat enligt 

gamla regler eller enligt övergångsbestämmelser. 

Denna eftersläpning i besluten kan 

förklara varför de nya reglerna är så 

okända. Men snart kommer alla att 

omfattas. Över gångsbestämmelserna 

upphör med utgången av år 2012. 

Därefter ska alla som söker aktivitetsersättning 

få sin arbetsförmåga bedömd 

mot hela arbetsmarknaden. 

– Tidigare skulle man bedömas 

mot ”normalt förekommande arbeten” 

med ringa eller ingen anpassning. 

De nya reglerna innebär en 

mycket bredare bedömning och omfattar 

fler arbeten, till exempel inom 

Samhall, säger Johanna Hjalmarsson. 

Varför är det bättre att bli be - 

dömd mot hela arbetsmarknaden? 

– Bakgrunden är en politisk tanke 

om att ta tillvara på allas möjligheter, 

men jag vill inte recensera lagen, säger 

Johanna Hjalmarsson. 

Om avslagen leder till att 

personerna ifråga måste söka 

socialbidrag är det väl ingen bra 

utveckling? 

– Det viktiga för oss på Försäkringskassan 

är att följa regelverken, säger Johan 

na Hjalmarsson. 

Vad innebär det i praktiken att bedömas 

mot hela arbetsmarknaden? 

– Man måste inte söka jobb överallt, 

utan det är själva arbetsförmågan som 

ska bedömas. När vi gör bedömningen 

får vi dock enligt lag inte ta hänsyn till 

var man bor eller var jobben finns, säger 

Johanna Hjalmarsson. 

Mot fi ktiv arbetsmarknad 

Ingrid Burman, ordförande för Han dikappförbunden, 

är kritisk: 

– Det stora problemet är att de unga inte 

prövas mot den arbetsmarknad som 

finns idag, utan mot en fiktiv arbetsmarknad, 

jobb som inte finns i verkligheten. 

Många kan ställas helt utan försörjning 

eller hänvisas till socialbidrag. 

Hon betonar att unga inte ska få aktivitetsersättning 

automa tiskt men då 

mås te de få en verklig chans på arbetsmarknaden. 

– Nu fungerar systemet som så att de 

som har någon form av arbetsförmåga 

ska stå till arbetsmarknadens förfogande, 

trots att det kanske inte finns arbeten 

som motsvarar denna arbetsförmåga, säger 

Ingrid Burman. 

– Tidigare fanns det en trygghet i systemet. 

Idag mäts man mot en arbetsmarknad 

som inte finns, och vad ska 

man göra då? Vi har redan sett att kommunerna 

fått ökade utgifter för socialbidrag, 

säger Ingrid Burman. 

Inte heller Anna-Lena Krook, FUB, 

tror att systemet kommer att fungera. 

– Det skulle behövas stora förändringar 

och ökade resurser på Försäkrings 

kassan för arbetsförmågeutredningen, 

ökade resurser på Arbetsförmedlingen 

med nära och regelbundet 

stöd för personen. Annars kommer det 

att sluta med att den enskilda personen 

med utvecklingsstörning blir beroende 

av det minmala försörjningstödet från 

20 års ålder och resten av livets. Det blir 

en form av automatik, det tar bara längre 

tid och det innebär stor ångest och 

vånda både hos personen och hans närstående, 

säger Anna-Lena Krook. + 


Fattigdomsfällan 

Många får aldrig 

chansen att bygga 

upp sin ekonomi 

Varför är det så tyst om stöden som urvattnas? 

E 

konomin för personer 

med funktionsnedsättningarhänger 

inte med i utvecklingen.Socialstyrelsen, 

För s äkrings 

kassan och statliga utredningar 

har uppmärksammat försämringarna, 

men inget har hänt. 

– Det har varit förfärligt tyst om 

detta alltför länge, säger Ingrid Burman, 

ordförande för Handi kappförbunden. 

Missnöjet växer. I mitten av december 

väntas Handikappför bunden 

uppvakta regeringen. Kraven är 

att ersättningarna höjs, att myndigheterna 

blir bättre på att informera 

och att det blir enklare att ansöka. 

– Ersättningarna som en gång 

kom till för att utjämna de ekonomiska 

skillnaderna har halkat efter. 

Men det har också blivit krångligare 

att söka, säger Ingrid Burman. 

– Samtidigt som nivåerna har 

halkat efter möter vi höjda avgifter i 

samhällets service. 

Ersättningen inte anpassad 

Under hösten gjorde Handikapp förbunden 

en enkät bland sina medlemsförbund. 

På ett ordförandemöte 

beslöts att regeringen ska kontaktas, i 

ett försök att vända den negativa 

trenden. 

– Handikappersättning och vårdbidrag 

är två ersättningar som inte är 


En allt skevare värld. Ingrid Burman konstaterar 

att ersättning halkat efter. 

anpassade till hur samhället ser ut 

idag. Det har lett till att många människor 

lever i relativ fattigdom. 

Ser inte till extra avgifter 

– När man tittar på inkomsterna för 

personer med funktionsnedsättningar 

ser man ofta bara på inkomstsidan 

och ytterst sällan på alla extra utgifter 

och avgifter. Om man tar med utgifterna 

blir nettot ofta väldigt litet. 

Redan i april 2007 slog För säkringskassan 

fast att handikappersättning 

och vårdbidrag har blivit omoderna. 

Den rapporten (För säk ringskassans 

Kunskaps över sikt – handikappersättning 

och vård bidrag) har 

ännu inte lett till några förändringar. 

Nu hoppas Handi kapp för bunden 

Handikappförbundens fyra krav 

1 Ett samlat, strukturerat och förtydligat stödsystem behövs. 

2 Lagstiftningen är otydlig. Översyn med konsekvensbeskrivning 

behövs. 

3 Stor informationsbrist råder. Många känner inte till ersättningsformerna. 

Ansvariga myndigheter måste ha informationsskyldighet. 

4 Handikappförbunden måste agera för förbättring och reformering 

och att utredning tillsätts. 

än då kunna väcka socialdepartementets 

intresse. 

Passiviteten kan delvis bero på 

att statistiken är bristfällig, trots alla 

rapporter. 

– Vi vet att det finns en stor anhörigförsörjning, 

särskilt när unga 

vuxna ska börja leva sina egna liv. 

Däremot vet vi inget om hur stor 

del av försörjningen som anhöriga 

står för, säger Ingrid Burman. 

Måste ha på fötterna 

– För att få upp frågan i debatten 

behöver man verkligen ha på fötterna. 

När Social styrelsen kommer 

med en rapport får vi lite uppmärksamhet, 

men det är ändå som att det 

inte är politiskt intressant att diskutera 

ekonomiska villkor för personer 

med funktionsnedsättningar. 

– Det finns ingen ordentlig forskning. 

När jag nyligen träffade fattigdomsforskare, 

frågade jag dem varför 

de inte tog med människor med 

funktionsnedsättningar i sin forskning. 

”Ja, men det finns ju ett försäkringssystem”, 

blev svaret. Sam tidigt 

vet vi att vårdavgifterna för många 

unga kan vara så höga att de tar nästan 

hela inkomsten. 

Får aldrig chansen 

Socialstyrelsens rapporter ”Allt jämt 

ojämlikt” och ” Inkomster och utgifter 

för vissa personer 20–64 år 

med funktionsnedsättningar ” visar 

ändå svart på vitt att många aldrig 

får chansen att bygga upp en ekonomi. 

Särskilt hårt drabbade är 

unga människor som aldrig får någon 

möjlighet på arbetsmarknaden, 

ofta på grund av en medfödd funktionsnedsättning. 

– Ingen politiker, oavsett parti, 

tycker att det är rimligt, men så ser 

verkligheten ändå ut. Vi måste driva 

frågorna hårdare för att få en förändring, 

säger Ingrid Burman. +

Otidsenligt 1.Vårdbidragen är 

snåla och har oklara regler 

Frågan om vårdbidrag och handikappersättning 

är het inom organisationer 

som RBU. 

– Dessa ersättningar har inte hängt 

med i utvecklingen. De fungerar helt 

enkelt inte bra, säger Henrik Petrén, 

förbundsjurist på RBU, Riksförbundet 

för Rörelsehindrade Barn och Ung domar. 

När RBU nyligen hade en stor konferens 

i Göteborg fick Henrik Petrén diskutera 

vårdbidrag med många missnöjda 

medlemmar. 

Vårdbidrag ska kompensera för dels 

extra arbete med vård och tillsyn av 

barn med funktionsnedsättningar, dels 

rena merkostnader. 

Rent logiskt, menar Petrén, borde 

vårdbidraget därför ersätta merkostnader 

krona för krona. 

Vidare borde ersättningen för extraarbete 

stå i relation till den förlorade 

arbetsinkomst som föräldrarna drabbas 

av. Det gör vårdbidraget inte idag, 

ett helt vårdbidrag är bara 8 833 kronor 

per månad. 

– Det är en stor brist att det inte 

finns någon utökad rätt för föräldrar 

till barn med funktionsnedsättningar 

att vara lediga från jobbet för att klara 

den extra vården, säger Petrén. 

Bilstödet har inte heller hängt med i 

samhällsutvecklingen. Med personlig 

assistans har det blivit möjligt att leva 

ett mera fritt liv och med egen bil kunna 

ta sig dit man vill – och därmed har 

bilstödsreglerna blivit otidsenliga, menar 

man inom bland annat RBU. 

– Om man behöver bilen för att jobba 

eller studera kan man få bilstöd 

även om man inte själv kan köra bilen. 

Samtidigt behöver den nuvarande 

utformningen finnas kvar för föräldrar 

som inte har något arbete, eller kanske 

har förlorat det på grund av barnets 

funktionsnedsättning. 

RBU hoppas att den översyn som diskuterats 

i flera år ska komma igång. Det 

är också viktigt att göra det enklare att 

överblicka vilken rätt till vårdbidrag 

man har. 

– Detta bedöms idag väldigt olika. 

Det är svårt även för handläggarna, som 

har väldigt lite att gå på, säger Petrén 

Oklara regler gör det även svårt att 

få vårdbidrag parallellt med personlig 

assistans. 

– Ett barn kan ha dygnetruntassistans 

och ett tydligt behov av vårdbidrag 

på en och samma gång, säger 

Petrén. 

– Försäkringskassan avfärdar ofta 

en ansökan om vårdbidrag och motiverar 

med att det finns assistans, men 

då missar man att vårdbidraget ska 

täcka in det ofta stora merarbete som 

finns i form av att administrera, hålla i 

myndighetskontakter och se till att all 

skolpersonal och alla assistenter hela 

tiden får rätt information. Det måste 

förtydligas att man har rätt till vårdbidrag 

även då. + 

Otidsenligt 2. Bilstöd utan frihet 

Om man däremot inte behöver bilen 

för jobb eller studier får man inte bilstöd, 

även om man är kvalificerad till 

det utifrån sitt rörelsehinder. 

– Idag har många personliga assistenter 

som skulle kunna köra bilen och 

det skulle ofta vara samhällsekonomiskt 

lönsamt, eftersom man inte skulle behöva 

nyttja färdtjänst, säger Henrik 

Petrén. + 

Otidsenligt 3. Plåster på såren 

Handikappersättningen är ännu mer 

för legad till sin konstruktion och uppfattas 

av många som ”plåster på såren” 

för de som inte beviljas personlig assistans. 

Om man nekas assistans kan man 

istället få ett par tusen kronor i månaden 

som hjälp. Ersättningen är låg och speglar 

en ålderdomlig syn på kompensationen 

för extra hjälpbehov, till skillnad 

från assistansersättning som ska täcka 

de verkliga kostnaderna för insatsen. 

Inte heller merkostnadsdelen av 

han dikappersättningen stämmer överens 

med principen om att de verkliga 

kostnaderna ska täckas. 

Idag måste man nå upp till en viss 

nivå (1 000 kronor per månad) för att 

få merkostnaderna ersatta överhuvudtaget. 

Man kan alltså gå back med upp 

till drygt 12 000 kronor varje år – trots 

att alla är överens om att sådana merkostnader 

bör täckas av samhället. + 

Tema ekonomi 

Samhällslön – nästa 

stora politiska reform? 

RBU vill samarbeta 

med Centerpartiet om 

förslaget till samhällslön 

Centers valförslag om samhällslön har 

väckt intresse hos RBU, Riksförbundet för 

Rörelsehindrade Barn och Ungdo mar. 

– I grunden ett bra förslag. Vi pratar 

med centern om hur det kan förankras i 

alliansregeringen, säger Henrik Petrén, 

jurist på RBU. 

– Aktivitetsersättningen har länge varit 

på en nivå som är så låg att många föräldrar 

tvingas skjuta till pengar varje månad 

för att det ska gå ihop, säger Henrik 

Petrén. 

– Våra medlemmar som har medfödda 

funktionsnedsättningar får aldrig en 

chans att kvalificera sig på arbetsmarknaden 

och få en inkomst. Socialförsäkrings 

systemet är inte alls utformat för 

dem, utan bara för de som har etablerat 

sig och sedan har råkat ut för något som 

ger ersättning. Om man aldrig har kommit 

in i det systemet kommer man alltid 

att ligga på lägsta nivån. 

Inget konkret från regeringen 

Centerpartiets valfråga om samhällslön, 

för att garantera bättre ekonomiska villkor 

för de mest utsatta, har inte resulterat 

i något konkret från alliansregeringen 

efer valet. Inte ännu, i alla fall. Nu försöker 

RBU få fart på frågan. 

– Vi hade nyligen möte med socialutskottets 

ordförande Kenneth Johansson 

(C) om centerns förslag om bättre ersättning 

till de som har mest omfattande 

funktionsnedsättningar. Det är en tråd 

som vi ska dra i ännu mer framöver. 

Tycker ni inom RBU att centerns 

samhällslön är en bra lösning? 

– Ja, i grunden är det ett bra och nödvändigt 

förslag, men som vallöfte var det 

inte så detaljerat utformat och det behövs 

en större utredning. Centern har i 

alla fall sett problemet och tycker det är 

oacceptabelt. 

– Samtidigt får en medborgarlön inte 

bli en ersättning som passiviserar på något 

sätt eller innebära att man låser in 

och slänger nyckeln till andra insatser. 

Det får inte handla bara om ekonomi utan 

även om rätten till meningsfull sysselsättning, 

säger Henrik Petrén. + 

Koll på ersättningar. 

Mer information om de olika stöden 



Tänk om sjukvården kunde säga: Låt oss samarbeta 

Unga med neuropsykiat 

riska funktionsnedsättningar, 

NPF, kan vara smarta, 

sociala, välformulerade, men 

känslomässigt omogna och i 

behov av mycket extra stöd. 

Vad tar sjukvården för ansvar 

när dessa ungdomar söker sig 

till sjukvård och ungdomsmottagningar? 

Inget, anser jag. 

Idag vägrar sjukvården 

uppge för en förälder till 

exempel vilken tid en tonåring 

bokat, och därmed utlämnar 

man ett omyndigt barn med 

NPFsyndrom åt sig själv. 

Föräldrarna får sedan ta 

hand om ett ångestladdat barn, 

som inte orkar bära allt själv. 

För sent får man veta att de 

begärt undersökningar och 

utredningar och att sjukvården 

ställt på att hemlighålla allt. 

Man säger, att ”mogenhetsgraden” 

ska avgöras vid första 

mötet med barnet, verkar 


barnet ”moget i sitt sätt” ska 

föräldrar hållas utanför. 

Många flickor skadas på så sätt 

av sjukvården. Sjukvården 

sargar barnet själsligt, stressar 

det, lägger på det alltför tungt 

ansvar. Inte av illvilja, men av 

pur okunskap. 

Att bedöma mogenhet 

efter sättet att prata och bete 

”Sjukvården 

sargar barnet 

själsligt, stressar 

det, lägger 

på det alltför 

tungt ansvar. 

Inte av illvilja, 

men av pur 

okunskap.” 

När allt rasar ihop, får föräldern bära allt. Det skriver en 

mamma till ett barn med NPF. Foto: Istock 

sig är ett väldigt trubbigt 

instrument, och jag förstår 

inte vem som bestämt detta. 

Det låter inte vetenskapligt. 

Jag är ansvarig rent 

juridiskt för mitt barn tills det 

är 18 år – men hur ska jag 

kunna axla det ansvaret om 

sjukvården anser sig skyldig 

att hemlighålla det omyndiga 

barnets besök i sjukvården? 

Det är omöjligt, att under 

sådana förhållanden, fullfölja 

sitt ansvar som förälder. Men 

när allt rasar ihop, då får 

föräldern bära allt. 

Det är ett orättfärdigt 

system – som ej tar hänsyn 

till dessa ungdomars funktionshinder. 

Vilken cool 16åring svarar 

JA om sjukvården frågar ”får 

vi tillstånd att kontakta dina 

föräldrar”? Ingen! 

Allra minst en 16åring 

med NPF. När en förälder 

ringer borde sjukvården säga: 

låt oss samarbeta. Att bejaka 

en förälder som bryr sig om 

sitt barn, det är största 

besparingen samhället kan 

göra idag. 

Det kan göras med respekt 

för tonåringen, så att det ger 

trygghet. 

En mamma

Följ debatten på webben – foraldrakraft.se 

... om 

skolan 

Jag har en dotter på 

gymnasiet som går men 

använder rulle. Hon har 

en kompis i manuell 

rulle och en i permo. 

De går i dag i vanlig 

klass med en mängd 

olika nivåer och 

trappor som en 

gammal skola har. 

Skolan har löst problemen 

på ett mycket bra 

sätt och vardagen 

fungerar oftast. 

Vad jag fortfarande 

inte förstår är varför 

RH-skolor/klasser har 

så dåligt kvalitet på 

utbildningen. Det 

största och nästan enda 

problemet är att hitta en 

skola som kan leverera 

en bra utbildning. 

Varför måste handikappade 

elever välja mellan 

tillgänglighet och en bra 

utbildning? Hur kan 

samhället och föräldrar 

acceptera att eleverna 

”utbildas” in i bidragsberoende? 

BM66 

... assistans 

Svenska skattebetalare 

är offer för ett omfattande 

bedrägeri. De 

kommande tillståndskraven 

för anordnare 

av personlig assistans 

kan vara ett verktyg för 

att försöka begränsa 

fusket med assistansersättningen. 

Rätt 

utformat kan det hålla 

undan oseriösa utan 

att valfriheten för 

assistansberättigade 

begränsas. 

Samtidigt leder 

fusket till ett olyckligt 

misstänkliggörande av 

alla assistanssökande 

och anordnare. 

Funktionshindrade 

riskerar att mötas av en 

än större skepsis. Ärliga 

och seriösa aktörer i 

branschen får svårare 

att tas på allvar. 

Fusket leder till att 

pengar som skulle ha 

använts till personlig 

assistans hamnar i 

orätta händer. I mitt 

arbete märker jag hur 

Försäkringskassans 

bedömningar har 

hårdnat till följd av 

stora besparingskrav. 

Det är ytterst olyckligt 

att kritiker nu får 

tillfälle att nämna 

fusket och assistansreformens 

kostnader i 

samma mening. 

Därför är det av 

yttersta vikt att fusket 

åskådliggörs, diskuteras 

och framförallt stoppas. 

Niklas Andersson, 

LSS-rådgivare, Hela 

Sveriges Assistans 

HAR DU 

OCKSÅ FUNDERAT 

PÅ ATT BÖRJA 

IDROTTA? 

Debatt 

... och om 

blöjföretag 

som nobbar 

funkis ar 

Men kära nån, vill 

man ”inte förknippas 

med sjukvård”? 

Jag skulle gärna vilja 

att det blev offentligt 

vad det är för 

företag så att de får 

skämmas! 

Lalanda 

Blöjföretaget borde 

veta att även 

familjer med 

funktionshindrade 

barn använder 

blöjor och de 

barnen är precis lika 

vackra och älskade 

som barn utan 

funktionsnedsättning. 

Annika 

www.handikappidrott.se 

Svenska Handikappidrottsförbundet och Sveriges Paralympiska Kommitté (SHIF/SPK) administrerar och organiserar 

idrott för personer med rörelsehinder, synskador och utvecklingsstörning. 

På restaurangen 

Pastellen har man 

hittat en fiffig 

lösning. Man har, 

enligt skylten 

ovanför hissen, en 

kombinerad ”hiss 

och handikapptoalett”. 

Den skylten 

har hängt där i 

några år, och jag har 

tittat på den många 

gånger – men inte 

vågat testa om detta 

är en bra lösning ;) 

Cornelia 

Foto: Martin Nauclér 


annons.indd 1 08-05-07 17.11.13

På följande sidor: 

Peking ett speciellt minne | Talangjakten har startat | Så kommer du igång | Enkelt 

tips gör att fler kan spela kubb | När idrottsläraren sviker | Åttaåringar i nystartat 

forskningsprojekt | Idrottsgalan vill inte jämföra prestationer 

Gudmammans 

väg mot toppen 

Med tankekraft har värderingsmannen från 

Auktionsverket i Göteborg nått positionen som 

världsetta i pingis. Föräldrakraft har talat med 

Anna-Carin Ahlquist. 

Text: Mikael J Nyberg 

mikael.nyberg@faktapress.se 

M 

S tvingade Anna-Carin 

att slänga sina högklackade 

skor till förmån för 

kryckor, och snart även 

rullstol. Det skulle ta 

lång tid innan hon 

accep terade sitt nya liv. När hon väl gjorde 

det öppnade sig en nygammal värld, 

bordtennisens. 

När Föräldrakraft når Anna-Carin ska 

hon just lämna sin arbetsplats på kansliet 

på Göteborgs handikappförbund för att 

inleda en intensiv uppladdningsperiod 

inför VM. 

– Jag ska vara tjänstledig tills vi åker till 

Korea. I morgon åker vi på träningsläger i 

Malmö med landslaget. Det blir morgonpass 

mellan 7.30 och 9.15, eftersom Korea 

ligger före oss i tiden. Jag ska försöka gå 

upp och lägga mig lite tidigare, säger hon. 

Förbereder sig maximalt 

Anna-Carin förbereder sig minutiöst. 

Man kan tro att hon aldrig varit annat än 

toppidrottsman. Men så är det inte. 

Vid 30 års ålder, 2002, drabbades hon 

av en sjukdom som plötsligt och obarmhärtigt 

tvingade fram stora förändringar 

i hennes liv. Det skulle ta lång tid innan 

hon såg de möjligheter som också öppnat 

sig. 

– Jag fick MS och miste känseln i båda 

benen och höger arm. Det tog lite tid in- 


nan jag fick reda på vad det var, typ ett år. 

Det är ganska omtumlande när sånt händer, 

det sker ganska radikala förändringar. 

Jag fick mycket hjälp av min familj, vänner 

och även av psykolog för att reda ut det 

här. Det blir som ett sorgearbete. 

Stod inför ett val 

Anna-Carin beskriver det som att hon 

stod inför ett val, ville hon leva ett aktivt 

liv, eller inte? 

– Jag har alltid varit väldigt idrottsintresserad 

och jag spelade bordtennis 

som barn, stående. Jag tänkte att jag bör 

röra på de kroppsdelar som ännu går att 

röra på. När jag var på Hjälpmedelscentralen 

bläddrade jag i Göteborgs handikappidrottsförbunds 

tidning och såg 

en artikel om bordtennis, säger hon. 

Anna-Carin bestämde sig för att prova. 

– Det gick bättre än jag hade kunnat 

tänka mig, säger världsettan. 

När Anna-Carin beskriver hur hon 

tränar och spelar bordtennis säger hon 

att hon måste styra sina rörelser, handen 

och racketen, ”med tankekraft”. 

Kan du förklara? 

– Jag spelar med den arm som jag inte 

har någon känsel i, jag är så grymt högerhänt. 

Jag tappar rörelsen om jag inte tänker 

rörelsen ordentligt. 

Anna-Carin måste kompensera denna 

förlust av känsel, och känsla, genom att 

föreställa sig den exakta rörelsen. Denna 

förmåga att föreställa sig måste hon underhålla 

med dagliga träningar. 

– Jag förlorar någon millisekund på att 

spela med den hand jag inte har känsel i, 

men det går oftast bra. Men håller jag 

upp i ett par veckor så måste jag börja om 

från noll. 

Idrottade tidigt 

Att det alls är möjligt att spela pingis på 

den nivå som Anna-Carin gör, har hon 

idrottandet från barndomen att tacka för. 

– Jag har det med mig från barnsben, 

rörelsemönstret finns där, säger hon.

Anna-Carin är kulturvetare och har 

jobbat på Göteborgs auktionsverk som 

värderingsman. Men förlamningen och 

den borttynande känseln gjorde att det 

blev svårt för Anna-Carin att fortsätta. 

Vill lyfta och känna 

– Det är inte lika roligt när man inte kan 

lyfta tavlan, eller krypa under byrån. Jag 

hade fått välja att vara administratör där 

eller här, på Göteborgs handikappförbund. 

Jag valde det här, för då kan jag behålla 

antikviteterna som intresse, jag tror 

att det var ett klokt val. Det tappar sin 

charm att vara värderingsman när man 

inte kan klämma på sakerna. Jag hade inte 

kunnat leva med det, jag måste kunna 

njuta av föremålen, säger hon. 

Intresset för antikviteter har Anna- 

Carin haft så länge hon kan minnas. 

– Det kommer nog från mamma och 

pappa. När jag valde universitetslinje valde 

jag från hjärtat. 

In på kulturvetarlinjen 

En röst som förde henne till kulturvetarlinjen 

med inriktning konsthantverk och 

design. 

– Det ingick tio veckors praktik och 

jag blev rekommenderad att söka mig till 

Idrott 

I korthet 

Namn: Anna-Carin Ahlquist. 

Ålder: 38 år. 

Bor: I lägenhet i Haga, Göteborg. 

Familj: Mamma, pappa, bror 

med familj, gudbarnen Rebecca, 

Tobias, Fanny, Lina. 

Jobb: Göteborgs handikappi 

drotts förbund, kansliet, 

halvtid. Anna-Carin gör bland 

annat förbundets tidning och 

underhåller dess hemsida. 

Anna-Carin har hittat hem. Idag är 

hon glad att hon sökte sig tillbaka till 

idrotten. Foto: Niklas EhléN 

ett auktionshus, och blev kvar där. Det 

hela var otroligt lyckosamt, det är få förunnat 

att få ett jobb som värderingsman, 

och bara cirka 3 procent får jobb direkt 

efter kulturvetarlinjen, säger hon. 

Anna-Carin blev kvar på auktionsverket 

i åtta år. 

– Då hade jag ännu inte fått en diagnos, 

men förlorat känseln. Jag var trött 

och sade upp mig, säger hon. 


>

”Det var som att bli barn på nytt” 

MS brukar debutera mellan 25 och 35 

år. Anna-Carin hamnade småningom i 

rullstol, men vägen dit var lång och svår. 

– Jag slet och harvade med kryckor. Jag 

hade en hel kryckpark i olika färger för att 

matcha mina kläder. Jag gick med kryckor 

i två år innan omgivningen övertalade mig 

att lämna dem. Det slet otroligt mycket på 

kroppen att hålla på som jag gjorde. 

Så du accepterade till slut? 

– Ja, efter ett tag. Pappa sa att vi tar med 

den där (rullstolen) hem, den kan ju få stå i 

källaren. Jag minns att jag gjorde ett besök 

på Treklöver-hemmet och fick hjälp. Jag 

insåg att det var enklare med rullstolen. Jag 

hade svårt i början att visa mig offentligt, 

först med kryckor, sedan med rullstol. 

– Jag åkte till Torp köpcentrum norr 

om Göteborg. Dit åkte jag för att vänja 

mig vid att visa mig ute, bland folk, för 

där kände jag ingen. I dag känns det nästan 

fånigt att berätta det, säger hon. 

Personlig assistent 

och tränare 

n Anna-Carin har fler än en 

assistent knuten till sig, men bara 

en av dem fungerar som tränare, 

Jan-Owe Ahlquist, tillika Anna- 

Carins pappa. Närheten till 

tränaren, och möjligheten till 

förhållandevis korta men intensiva 

träningspass, har varit 

lyckosamt för Anna-Carin. 

– Det har varit väldigt tacksamt, 

för det har sparat mig mycket tid, 

för mig är det viktigt med intensiv 

träning, för jag blir snabbt trött. 

15 minuters paus är inget för mig. 

Jag kör hellre intensivt en timme, 

säger hon. + 

n Svenska handikappidrottsförbundets 

rekordsatsning på att rekrytera ungdomar 

till idrotten har startat. 50 personer 

kom till Beckis Idrottscenter för den första 

prova på-dagen. 

Lova Arvidsson och Niklas Paulsson 

var två av de 50 personer som kom till 

Beckis för att prova på. 

– Vi blev skjutsade hit av våra mammor, 

säger Lova som bor i Nockebytorg, 

också det i de västra delarna av Stockholm. 

Niklas bor i Bromma, även det nästgårds. 


Sina vänja-sig-att-vara-bland-folk-träningsrundor 

kombinerade hon med verkliga 

inköp. 

– Jag passade faktiskt på att shoppa, 

jag kunde ju inte ge mig ut hemma. Vi 

har sommarställe nära Uddevalla, så nu 

har det blivit ett stående inslag att åka dit 

för att shoppa, skrattar hon. 

En fantastisk värld 

Vad betyder handikappidrotten för dig? 

– Det är en fantastisk värld. Den är så 

fylld av glädje, engagemang och intresse, 

det är så fantastiskt att se och få vara del 

av den. 

Anna-Carin minns det första besöket 

till pingishallen. 

– Jag var så rädd för allt, till skillnad 

mot tidigare då jag inte var rädd för något. 

Det var som att bli barn på nytt. 

Mamma och pappa var med mig på träningen. 

Jag såg barn och ungdomar med 

kämpaglöd. Det var nästan så att tårarna 

föll, man blev rörd. Det var fyllt med 

mycket glädje. 

Anna-Carin uppskattar även de internationella 

inslagen. 

– På resor till tävlingar stöter jag på 

många intressanta människor som jag 

kanske inte hade träffat annars. Dessutom 

får jag chansen att idrotta på hög 

nivå och vara förebild för andra, och förhoppningsvis 

inspirera andra. 

Rest sig ur en livskris 

Anna-Carin är ett enastående exempel på 

hur en person har rest sig ur en livskris, 

bland annat tack vare idrotten. Att rekrytera 

är en utmaning för alla verksamheter, 

idrotten, och i synnerhet handikappidrotten, 

är inget undantag. Nyligen drog Svenska 

handikappidrottsförbundet igång sin 

mest påkostade rekryteringssatsning någonsin, 

Talangjakten. 

Lova och Niklas spelar redan basket. 

Här tog de chansen att även prova på judo, 

boccia, innebandy och gym. 

Vad var roligast? 

– Allting, svarar båda två. 

Fortsätter med basket 

Men deras planer för framtiden lär inte 

ändras av Talangjakten. Det är alltjämt 

basket som gäller, säger de. 

Redan till följande helg blev Lova och 

Niklas och alla andra som anslöt till 

Talangjakten kallade till en uppföljnings- 

– Vi hoppas att vi ska få den hit till 

Göteborg. Det är inte riktigt klart vilka 

som kommer att ha den efter Stockholm. 

Vi har anmält vårt intresse. Jag hoppas 

att jag kan vara med och bidra då. Även 

om den heter Talangjakten så är det både 

bredd- och elitsatsning det handlar om. 

Jag hoppas att man kan nå de där extra, 

som är svåra att nå idag, säger hon. 

”De där extra”, säger du, kan du förtydliga 

vilka det handlar om? 

– Det är dem som vi har svårt att veta 

var vi ska hitta. Vi har samarbete med habiliteringar 

och med särskolor, där är det 

inga problem, med till exempel de rörelsehindrade 

och synsvaga är det svårare. 

God inblick i vardagskampen 

Från sin tjänst på kansliet på Göteborgs 

handikappidrottsförbund har Anna-Carin 

god inblick i det lyhörda arbete som 

dagligen utförs. 

– Vi försöker ha de rätta kontakterna, 

och nå ut så gott vi kan via idrottslärare 

och fritidspedagoger och andra. Vi har 

ett rullande arbete som ständigt pågår, vi 

försöker göra nya och tätare besök på 

skolor. Vi lär känna personer som kanske 

har ett barn med någon funktionsnedsättning 

eller känner någon som har det, 

säger Anna-Carin. 

Hur ser samarbetet och ditt avtal 

med Team Frösunda ut? 

– Frösunda är ett team som knutit upp 

en del elitidrottsmän. Tanken är att man 

ska kunna peppa varandra även om man 

håller på inom olika idrotter. Och de 

sponsrar oss så att man kan göra någon 

extra resa per år och vara med på någon 

extra tävling. Jag är med ur den aspekten 

att jag hoppas kunna vara förebild för 

andra ungdomar och inspirera dem till 

att vilja börja idrotta, och stanna inom 

idrotten. + 

Talangjakten. 50 personer kom till Beckis Idrottscenter 

träff, som även den hölls i Beckis Idrottscenter. 

– Då kommer även representanter från 

olika föreningar att vara här. Det är det 

nya med den här satsningen. Vi försöker se 

vad ungdomarna är intresserade av och 

vad det finns för möjligheter för dem, säger 

Annica Landström Wallter, ordförande 

i Stockholms handikappidrottsförbund 

och styrelseledamot i Svenska handikappidrottsförbundet 

(SHIF), som tillsammans 

med Para lympiska kommittén 

står som arrangör för Talangjakten.

Peking – ett 

stort minne 

Blev rastlös av psykologens 

uppmaning: vila och ät godis! 

AnnaCarin spelade sin första turnering 

efter förlamningen 2007. Året därefter 

var hon med på Paralympics i Peking. 

– Det var fantastiskt att vara med, även 

om det inte riktigt var tanken för min del 

från början, då handlade det bara om att 

jag skulle röra på mig. 

AnnaCarin fick göra landslagsdebut 

som 35åring. 

– När de började prata om Peking 

tänkte jag att det lät som ett skämt. Jag 

lyckades kvalificera mig till årsskiftet 

20072008 och fick tåga in i “fågelboet” 

inför 90000 människor. Invigningen var 

fantastisk att få vara med om. Tårarna 

strömmade ur mig. 

I samma hall 

Stort var också att få ”spela pingis i samma 

hall som Jörgen Persson”, inför ”bror 

och pappa på läktaren”. Liksom att på 

plats få uppleva hela OSbyn. 

– Det var som en egen stad med den 

stora matsalen, gator och bussar. Det var 

enormt stort allting. Jag var fortfarande 

lite för färsk för att kunna prestera mitt i 

allt det där. Det kändes ovant att få en 

mikrofon i nyllet när man spelat klart. 

Men det var en bra erfarenhet. 

AnnaCarin var en boll från semifinal, 

men missade sin chans, den gången. 

Förlusten tog hon hårt. 

– Jag fick blommor när jag kom hem, 

men jag förstod inte varför, jag ville sluta 

med pingis. Min idrottspsykolog sa att: 

Nu vill jag att du går hem två veckor och 

äter godis och ligger i soffan. 

Idrottspsykologens uppmaning fick, 

får man förmoda, önskad effekt. 

För Stockholms handikappidrottförbund, 

som hjälpt till med arrangemanget, 

har det varit bråda dagar. 

Är det skönt att det är över? 

– Tvärtom, det är nu det startar. Nu 

handlar det om att leda in ungdomarna 

i en idrott, säger Annica Landström 

Wallter. 

50 helt okej 

Är ni nöjda med att 50 personer kom? 

– Visst hade vi hoppats på ännu fler, 

men det var okej. Dessutom kom många 

medföljande vuxna. Ofta är det de vuxna 

man måste vinna först, säger Annica 

Landström Wallter. 

– Efter tre dagar började det klia i fingrarna 

igen, jag kunde ju inte ligga där i 

soffan. 

Två år senare är AnnaCarin rankad 

etta i världen. 

– Jag har haft ett fantastiskt 2010. Vi 

har experimenterat med min rullstol, 

min racket, gummit. Det har varit spännande 

och motiverande. Det är så spännande 

och roligt i sig att göra de här resorna, 

att få lov att lyckas så bra. 

Vägen till världstoppen 

Internationella bordtennisförbundets 

statistik bekräftar ett fantastiskt 2010 för 

AnnaCarin. 

Fram till senaste rankingen i oktober 

hade hon 52 vinster, 6 förluster, 18 guld, 

ett silver och två brons. 

– Från 1 oktober sedan den nya rankningen 

kom gick jag upp på förstaplatsen 

och är alltså förstaseedad inför VM. + 

– Lyckas vi få in hälften av dem som 

var här på en idrott så är det bra, säger 

Per Olof Bergkvist, utvecklingskonsulent 

på SHIF. 

Anders Olsson på plats 

Simmaren Anders Olsson var en av paralympierna 

som besökarna kunde träffa. 

Enligt arrangörerna fick han under dagen 

upp ögonen för en mycket duktig 

ung simmare. 

– Det var en ung kille som kom till 

simhallen, han var helt grön, men Anders 

Olsson upptäckte att han hade stor 

talang för simning, säger Per Olof 

Bergkvist. 

Idrott 

Började klia i fingrarna. Anna-Carin reste sig ur besvikelsen efter Peking och 

började snart träna igen. Foto: Niklas EhléN 

VM-guldet får vänta 

Anna-Carin lyckades inte bärga 

VM-guldet i Korea. Men en 

silvermedalj i lag med Ingela 

Lundbäck, fick hon med sig 

hem. 

– Jag är otroligt ledsen och 

besviken över mitt VM, säger 

Anna-Carin om sin insats i VM. 

På meritlistan har hon även: 

EM-guld i lag, EM-brons individuellt 

2009 och EM-brons i lag 

2007. 

Anna-Carin tävlar i klass 3 av 5 

för rullstolsburna. (1-5 sittande, 

1-5 stående. 1 står för gravast 

funktionsnedsättning.) 

– Jag spelar lag i klass 5. + 

Bland prova påarna fanns flera olika 


– Men vi hade något fler synskadade än 

väntat. Och åldrarna var spridda, säger 

Nils Ander, tävlingskonsulent på Stockholms 

handikappidrottsförbund. + 

Åtta prova på-dagar 

Talangjakten fortsätter med 

ytterligare åtta prova på-dagar 

under 2011 och 2012. Var och när 

dessa kommer att hållas är ännu 

inte bestämt. 

Läs mer: 

talangjakten.handikappidrott.se 


Första tipset: 

Våga ringa, 

våga fråga, 

våga prova Kubb för flera 

1Linda Junker hjälper 

dig att komma igång 

När Föräldra kraft 

ber Linda Junker, 

projektledare för 

Livsstilsprojektet, att bryta ned sin 

kunskap om vad som hindrar oss 

från att komma igång, till ett handfast 

tips, blir svaret: Våga. 

– Våga ringa, våga fråga, våga 

prova, säger hon. 

För att byta livsstil, och för att öka 

dina chanser att leva ett aktivt liv, 

måste du också vara beredd på att 

prova dig fram. 

– I livsstilsprojektet är det sällan 

någon som hittar en aktivitet som de 

fastnar för redan vid första besöket. 

Men även om det första besöket inte 

leder till en aktivitet, så lär man sig 

något mer om sig själv. Fundera på 

vad du skulle vilja prova på, och 

undersök sedan var och hur det 

skulle gå till, säger Linda Junker. 

Att tre av medlemmarna i den speciella 

jury som utser Årets idrottare med funktionsnedsättning 

hoppade av i protest, 

hjälpte inte. Svenska Idrottsakademins 

styrelse vill inte jämföra prestationer av 

idrottare med funktionsnedsättning 

med prestationer 

av fullt friska. 

– Vi vill kunna nominera 

fritt till alla kategorier. 

Vi har inte fått någon förklaring 

från akademin, säger 

Hans Säfström, sportchef 

på Svenska handikappidrottsförbundet, 

SHIF. 

Godtog inte förslaget 

Hans Säfström ville att skidåkaren 

Zebastian Modin 

skulle nomineras i kategorin 

Årets nykomling. Men akademin 

godtog inte förslaget. 

– Zebastian hör inte till den kategorin 

och därför har vi inte beaktat förslaget, 

säger Stephan Rimér på Svenska Idrottsgalan. 


Enkla anpassningar gör populärt spel tillgängligt för fler. 

Det kan många gånger räcka med små 

medel för att en övning ska bli möjlig för 

fler att utföra. 

Några enkla tips från Ronny Thorstensson, 

Kärn huset Halmstad kommun, gör 

att fler kan spela kubb. 

– Den som inte har tillräcklig 

muskelstyrka eller 

muskelkontroll kan med 

små förändringar delta på i 

stort sett samma villkor. 

Risken för skador minskar 

om man använder mjuka 

material som plastkäglor 

eller kubbar av mjukplast, 

dessutom går det utmärkt 

Tänk nytt. Kubb 

måste inte se ut 

så här. 

att spela inomhus vilket ytterligare ökar 

tillgängligheten, säger han. 

Varifrån fick du idén? 

– Det ingår i mitt jobb att anpassa utifrån 

olika förutsättningar. Jag hade då 

elever utan muskelkraft att kasta de här 

träbitarna, så vi använde tennisbollar och 

rännor. Ibland får man tips från elever, 

ibland från annat håll, säger Ronny 

Thorstensson. + 

Det finns ett förslag från SHIF att 

jämföra alla prestationer. Hur ställer ni 

er till det? 

– Det är en förfrågan som vi ska ta 

ställning till. I dagsläget är vi inte av den 

åsikten. Vi tycker att ”funk tionshinder 

idrotten” har en plats på 

galan och att de prestationerna 

är värda att lyftas fram, säger 

Stephan Rimér. 

Riskerar att inte synas 

Stephan Rimér hävdar samtidigt 

att idrottare med funktionsnedsättningar 

skulle riskera 

att inte synas på galan om arrangören 

tog bort priset Årets 

idrottare med funktionsnedsättning. 

– Som det är nu lyfter vi garanterat 

fram fyra personer inom 

det området, säger Stephan 

Rimér. 

Varför kan man inte behålla priset 

Årets idrottare med funktionsnedsättning, 

men ändå öppna för att alla prestationer 

jämförs? 

Exempel på andra anpassningar: 

n Justera avståndet mellan lagen/ 

linjerna i utgångsläget beroende på 

muskelstyrka 

n Använd plastkäglor, stafettpinnar i 

plast, tuber till badmintonbollar eller 

dylikt som kubbar 

n Använd olika sorters bollar, 

ärtpåsar, gummidiscar eller 

andra mjuka material i stället 

för kastpinnar 

n Använd olika sorters 

ljudkällor för att skilja kungen 

och ”målkubben” om det 

finns spelare som är blinda 

eller har synhandikapp 

n Använd färre spelare per lag – det 

går att spela en på varje sida! 

n Använd ränna och tennisbollar om 

det finns spelare med mycket begränsad 

funktion i armar/händer 

n Spela med fötterna (bollar) om det inte 

finns någon funktion i armarna 

Fler tips på: www.hh.se/hos/samverkan/ 

snafa/tipsinomafa 

”Idrottsgalans pris ska vara ’top shit’” 

Svenska Idrottsakademin anser inte tiden mogen att öppna alla kategorier för idrottare 

med funktionsnedsättning. Zebastian Modin blev inte nominerad till Årets nykomling. 

Ett pris som 

diskriminerar? 

– De priser vi har i galan ska vara ”top 

shit”. Vi upplever att om vi öppnar de andra 

kategorierna så riskerar ”funktionshinderpriset” 

att bli ett tröstpris. Vi vill 

att priset ska ha samma status som andra 

priser, vi vill ge det högsta möjliga status, 

säger Stephan Rimér. 

Enligt Stephan Rimér har det dock 

hänt mycket inom handikappidrotten 

under senare år. 

– Vi kommer allt närmare den dagen 

när det här priset läggs ned, och de övriga 

priserna öppnas. Hur långt det är dit kan 

jag inte yttra mig om. Vi ska ta ställning 

till SHIF:s förslag efter den här galan, säger 

Stephan Rimér. + 

De nominerade är ... 

+ Zebastian Modin är nominerad i 

kategorin Årets idrottare med 

funktionsnedsättning. Övriga 

nominerade är Jennie Ekström, 

simning, Lotta Helsinger, sportskytte 

och Anders Olsson, 

simning.

Inte för alla. Bilden från Skolinspektionens flygande kontroller tidigare i år. 

S 

kolidrotten ska vara tillgänglig 

för alla. Men den 

är det inte alltid. 

Många elever undviker 

idrottslektionerna, 

några av dem är mer eller 

mindre utestängda från skolidrotten. 

Skälen till att en elev inte kan, eller 

väljer att undvika, idrottslektionerna kan 

vara många. 

Vad gör du som förälder om du märker 

att ditt barn inte är med på idrotten, 

och inte finner det stöd och engagemang 

hos idrottsläraren som du har rätt att förvänta 

dig? 

Sätt press på skolan 

Kajsa Jerlinder, forskare i handikappvetenskap, 

anser att du har flera möjligheter 

att sätta press på skolan. 

– Som föräldrar har man ganska goda 

påtryckningsmöjligheter. Om inte idrottsläraren 

lyssnar bör du kontakta skolans 

rektor. Skolan och rektorn måste se till att 

det finns ett åtgärdsprogram. 

Ofta är det ett så kallat elevvårdsteam 

som upprättar åtgärdsprogram för enskilda 

elever. Elevvårdsteamet kan bestå av lärare, 

personal från elevhälsan och rektor. 

Inför mötet med elevvårdsteamet kan 

man be experter om råd och stöd. 

– Man kan kontakta Specialpeda gogis 

ka skolmyndigheten, SPSM, för tips 

och råd, ibland har rådgivare från SPSM 

till och med suttit med på åtgärdsprogramträffar. 

På det sättet får man som 

förälder mer ”power”, om man tycker att 

Foto: SkolinSpektionen, Malin Walldén 


Be en expert följa med dig till mötet med skolledningen. 

man inte har så mycket att själv komma 

med. Jag känner till flera fall där föräldrar 

tagit hjälp av SPSM. 

Skolinspektionen kan hjälpa 

Jon Torkelstam på Skolinspektionen pekar 

på möjligheten att vända sig till Skolinspektionen 

och Barn och elevombudet 

om det finns orsak att tro att skolan 

gjort fel. 

Föräldrar och elever ska givetvis i första 

hand ta kontakt med de ansvariga på 

skolan. En anmälan kan göras genom att 

ta kontakt med Skolinspektionen via dess 

hemsida. 

Fortsätt att driva frågan 

När en anmälan kommit in till Skolinspektionen 

och Barn och elevombudet 

registreras den och får ett diarienummer. 

Därefter lämnas ärendet till en 

handläggare. Om handläggaren behöver 

mer upplysningar tar han eller hon kontakt 

med den som anmält. 

– Om skolan säger att den gjort allt 

som står i dess makt, men ditt barn likväl 

utestängs från idrotten, så måste du som 

förälder fortsätta att driva frågan. Skolan 

måste möta eleven och se vilka behov 

eleven har, säger Jon Torkelstam. 

I Lpo94 och Lgr11 uttrycks detta tydligt 

i avsnitt1 på följande sätt: Under visningen 

skall anpassas till varje elevs förutsättningar 

och behov. + 

Här kan du anmäla: www.skolinspektionen.se/sv/Anmalningar 

Idrott 

Åttaåringar 

hjälper 

åttaåringar 

Nytt forskningsprojekt. Kamratstödjare 

ska underlätta för 

klasskamrater med funktionsnedsättningar 

att delta i idrottsundervisningen. 

I det nystartade forskningsprojektet ska 

elever i åldrarna åtta till tio år underlätta 

för sina klasskamrater med funktionsnedsättningar 

att ta del i idrotten. 

– Vi planerar ett projekt där man använder 

sig av kamratlett ledarskap inom 

idrottssituationen. Vi vet sedan tidigare 

att idrottsundervisningen kan upplevas 

som orättvis och att elever med funktionsnedsättning 

deltar i begränsad omfattning. 

Många elever med funktionsnedsättning 

deltar vid sidan av övrig 

klass och interagerar inte så mycket med 

sina klasskamrater. Vi ska filma och se 

hur interaktionen påverkas när elever 

utan funktionsnedsättning instruerar 

elever med funktionsnedsättning under 

lektionens gång, säger Kajsa Jerlinder, 

forskare inom handikappvetenskap. 

Att åttaåringar ska få en extra uppgift, 

som kamratstödjare, ska dock inte 

tolkas som en belastning för dessa elever. 

– Vi ska inte sätta de här åttaåringarna 

på pottkanten. Det är fortfarande läraren 

som är ansvarig. Vi ska utbilda 

barnen i vad det innebär att vara kamratstödjare. 

De ska få inse betydelsen av 

att vara en positiv och lärande person, 

och stödja sina kamrater i inlärningssituationen, 

säger Kajsa Jerlinder. 

I USA har man noterat att interaktionen 

vid den här typen av inlärning 

ökar påtagligt. 

– Man har sett väldigt positiva effekter, 

elever utan och med funktionsnedsättning 

interagerar mer med varandra 

och elever med funktionsnedsättning 

blir mer delaktiga och får ett bättre 

stöd. + 

Ett samarbete 

+ Forskningsprojektet är ett samarbete 

mellan Lena Hammar på Specialpedagogiska 

skolmyndigheten, Kajsa 

Jerlinder från Högskolan i Gävle och 

Lars Kristén från Hög skolan i 

Halmstad. I gruppen ingår även 

forskare från Lettland och Danmark. 

Ett första resultat kan eventuellt 

presenteras under hösten 2011. 


Annonsörer i detta nummer: 

A-Assistans Leimir AB.........................................................................71 

Aprendere Skolor AB ..........................................................................43 

Asp-Center AB/Ungdomscenter AB ...................................................21 

Assistansia ..............................................................................................7 

BOSSE - Råd, Stöd & Kunskapscenter.......................................... 12, 16 

Carema Vård och omsorg AB .............................................................27 

Centrum för lättläst, LL-förlaget ........................................................48 

CJ Advokatbyrå AB ...............................................................................9 

Dammsdal ...........................................................................................42 

Enigma Education AB ........................................................................45 

Enigma Omsorg AB ..................................................................... 37, 49 

EO-Funktion AB .................................................................................14 

Etac Sverige AB ......................................................................................9 

Fellingsbro Folkhögskola ....................................................................42 

Frösunda LSS AB ........................................................................ baksida 

Furuboda Assistans ............................................................................18 

Färe Montessoriskola ..........................................................................41 

Föreningen Furuboda .................................................................. 22-23 

Gryning Vård AB .................................................................................17 

Handikappförbunden, HSO ...............................................................73 

Hatten Förlag AB /Fun Domestic .......................................................43 

Heldagsskolan Rullen AB ....................................................................71 

Hjälpmedelsinstitutet, HI ...................................................................57 

Höghammarskolan .............................................................................71 

ICAP AB ..............................................................................................71 

Inside Team .........................................................................................56 

JAG, Brukarkollektivet .......................................................................13 

För Dig som har barn i behov av särskilt stöd! 

”Värdefull” 

Föräldrakraft är tidningen 

för Dig som är 

förälder eller anhörig 

till barn med funktionsnedsättning 

och 

särskilda behov. Varje 

nummer innehåller 

massor med tips och 

praktisk vägledning, 

intervjuer, teman och 

reportage. Beställ en 

helårsprenumeration 

(6 nr) för 363 kr genom 

att fylla i kupongen 

här intill. Eller ta två år 

direkt (12 nr) för endast 

726 kronor så missar 

du ingenting! 


läsning för dig som 

förälder & professionell! 

Ja tack, jag beställer: 

6 nummer för 363 kronor inkl moms 

12 nummer för 726 kronor inkl moms 

Information om annonsering 

Jorielskolan ..........................................................................................41 

Lunaskolan ..........................................................................................36 

Misa ............................................................................................... 17, 75 

Move & Walk Sverige AB .....................................................................15 

Mättinge AB ........................................................................................71 

Norlandia Personlig Assistans AB .......................................................29 

Nya Broskolan .....................................................................................43 

NÄRA Personlig assistans & utbildning AB .......................................15 

Permobil AB .......................................................................................19 

Resurscenter Mo Gård AB, Mo Gårds Gruppen ................................47 

RGD/RGH Kansli ................................................................................43 

Riksförbundet Sällsynta diagnoser .....................................................73 

Riksgymnasiet i Skärholmen ..............................................................42 

Salboheds Gymnasiesärskola AB ........................................................46 

Samtrans ..............................................................................................20 

Snäckbackens förskola ........................................................................44 

Solhagagruppen AB ............................................................................14 

Specialpedagogiska Skolmyndigheten SPSM ....................................45 

Stiftelsen Mora Parks Läkepedagogiska Institut ................................41 

Stiftelsen Viktoriagården .....................................................................10 

STIL, Stiftarna av Independent Living i Sverige .................................12 

Svenska Handikappidrottsförbundet, SHIF.......................................63 

Särnmark Assistans AB .........................................................................3 

Tobiasskolan ........................................................................................42 

UPAB Utvecklingspedagogik AB .......................................17, 29, 45, 46 

Värna, Antroposofisk Läkepedagogik & Socialterapi ........................10 

Ågrenska ..............................................................................................55 

} 

Välj ett 

alter nativ! 

Ljudtidning 

utan extra 

kostnad 

Klipp ut & posta kupongen 

i ett kuvert till FaktaPress, 

Backebogatan 3, 129 40 Hägersten. 

Eller mejla till: 

pren@faktapress.se 

Namn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

Adress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

Postnr & ort: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

Telefon: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

E-post: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

Övrigt meddelande: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .FK 1006 

Sänd beställningen till FaktaPress, Backebogatan 3, 129 40 Hägersten. Eller maila till: pren@faktapress.se 


ÅRGÅNG 5 

NR 6 

2010 








FAMILJERNA 

MÅSTE GE” 



DECEMBER 

68 KR 

inkl moms 





-märkt 


TVÅNGSVÅRD 


Sören Olsson 



MAN VILL 



NÄRHET STÅR 

PALL NÄR DET 


3bidrag 

som inte 

hänger 

med 


FK_1006_s01_omslag_v05.indd 1 2010-11-25 10.24

■ Du har väl 

www.mattinge.se 

inte missat 

Föräldrakrafts 

digitala nyhetsbrev? 

Du får det 

varje vecka via 

mejl och det är helt gratis! 

Beställ på foraldrakraft.se eller mejla 

till info@faktapress.se 

PERSONLIG ASSISTANS 

PÅ DINA VILLKOR 

Hos oss får du vara med och välja dina 

personliga assistenter. Personer du trivs med 

och som hjälper dig med det du önskar, på 

det sätt du vill och när det bäst passar dig. 

www.a-assistans.se 

ICAP arbetar med IT-hjälpmedel, utbildning 

för personer med funktionsnedsättning. 

Våra kunder är Arbetsförmedling, Landsting, 

Försäkringskassa, Privat och Skola. 

Stockholm 

tel: 08-55 11 12 00 

Göteborg 

tel: 031-704 30 99 

■ Dags att 

planera 2011 

års marknadsföring. 

Beställ 

vår temaplan 

genom att 

mejla till 

frida-louise@ 

faktapress.se 

I C A P 

Individual Computer Applications AB 

www.icap.nu 


NäR de SoM StåR eN NäRMaSt 

SvikeR göR det MeSt oNt 

Maria Ennefors sänder varma tankar till alla som 

upplever att någon de håller kär särbehandlas 

för att han eller hon är annorlunda. 

J 

ag har under senare tid 

fått höra berättelser från 

många föräldrar om hur 

deras barn med funktionshindersärbehandlas. 

Det är väl ingen nyhet tänker säkert 

många. Särbehandling, diskriminering 

och orättvisor hör väl till vardagen för 

våra barn och ungdomar? 

Javisst är det så. Och att så sker är helt 

fel. Men det jag har hört från många är en 

mer subtil och personlig särbehandling 

från nära anhöriga eller vänner. Man vill 

ju gärna tro att människor i ens närhet 

– de som ska finnas där som stöd när det 

blåser hårt – står pall när det värsta 

inträffar. Men tyvärr vittnar många 

berättelser om att det är precis tvärt om. 

Nätverket sviker och det gör ännu mer 

ont eftersom det är ett personligt svek 

som sårar djupt. 

Jag har hört ledsna och uppgivna 

föräldrar berätta om hur deras anhöriga 

vänder dem ryggen när barnet de fått 

visar sig vara ”defekt”. Saker som ”straff 

från Gud” och ”lika bra om hon inte fått 

leva” har uttalats och när det väl är sagt 

går det aldrig att ta tillbaka. 

Berättelser om hur barn blivit utfrysta 

från släktens gemenskap vid högtider gör 

så ont att ta del av. Att ett litet barn inte 

får påskägg som sina syskon eller julklappar 

som sina kusiner eftersom farmor 

eller mormor ”inte tycker att det är lönt 

att ge honom något för han förstår väl 

ändå inte det”. Då är smärtan avgrundsdjup 

och sveket känns i hjärtat. 

När vänner helt plötsligt inte hör av sig 

eller svarar vid kontaktförsök. 

När de drar sig undan och inte vill 

lyssna på hur livet ser ut och blivit sedan 

det annorlunda, men så innerligt älskade 

barnet, kom till familjen. 

Varför blir det så? Varför är det så 

skrämmande och svårt att bara vara nära 


och dela verkligheten med sin anhörig 

eller vän när denne råkat ut för något 

svårt? Kanske är det rädsla? Rädsla för att 

något liknande ska drabba även mig? 

Rädsla för att göra fel eller säga fel? 

Jag tror inte att det är exakt vad någon 

säger som är det viktiga. Det är i stället att 

känna att de man tycker om finns där för 

en när det är svårt. Att man får vara 

ledsen och bara prata om det man känner 

just nu. Att de man älskar och tycker om 

finns där och orkar lyssna. 

Och allra viktigast är nog att känna att 

barnet man fått är älskat och accepterat. 

Att familj och vänner ser honom eller 

henne för den han/hon är. En människa 

med samma känslor, behov och del av 

gemenskapen som alla andra. Ett barn 

som behandlas på samma sätt som alla 

andra. 

Jag önskar verkligen att alla barn blev 

välkomnade till världen som de är. Att alla 

barn möttes av samma respekt och kärlek 

av sina anhöriga och nätverk som övriga 

barn i familjen. 

Till alla familjer som inte har det så 

– som kämpar i motvind och kanske inte 

ens har kontakt med familj J och vänner 

just för att ett barn i familjen särbehandlas 

eller blir utfryst – jag barnkan och ungdomar? bara sända er 

varma tankar och önska att ni har kraft 

att orka kämpa vidare. 

För våra barn är allas barn.Och alla 

ag har under senare tid fått höra berättelser 

från många föräldrar om hur 

deras barn med funktionshinder särbehandlas. 

Det är väl ingen nyhet tänker säkert 

många. Särbehandling, diskriminering 

och orättvisor hör väl till vardagen för våra 

Javisst är det så. Och det är helt fel. Men 

det jag har hört från många är en mer subtil 

och personlig särbehandling från nära 

anhöriga eller vänner. Man vill ju gärna tro 

att människor i ens närhet – de som ska finnas 

där som stöd när det blåser hårt – står 

pall när det värsta inträffar. Men tyvärr vittnar 

många berättelser om att det är precis 

tvärt om. Nätverket sviker och det gör ännu 

mer ont eftersom det är ett personligt svek 

barn är lika mycket värda. 


Mamma till Joel och redaktör som sårar djupt. för RBU 

Stockholms tidning Hört&Hänt 

Jag har hört ledsna och uppgivna föräldrar 

berätta om hur deras anhöriga vänder 

dem ryggen när barnet de fått visar sig vara 

”defekt”. Saker som ”straff från Gud” och 

”lika bra om hon inte fått leva” har uttalats 

och när det väl är sagt går det aldrig att ta 

tillbaka. 

Berättelser om hur barn blivit utfrysta 

från släktens gemenskap vid högtider gör så 

ont att ta del av. Att ett litet barn inte får 

påskägg som sina syskon eller julklappar 

som sina kusiner eftersom farmor eller 

mormor »inte tycker att det är lönt att ge 

honom något för han förstår väl ändå inte 

det«. Då är smärtan avgrundsdjup och sve- 

RBU Stockholm har under många år 

publicerat kåserier i sin medlemstidning. 

Nu ger föreningen i samarbete med 

Migra Förlag ut boken Lite lagom ovanlig 

med ett urval av kåserierna. ket känns i hjärtat Läs mer om 

boken på www.stockholm.rbu.se 

N 

är vänner helt plötsligt inte hör av 

sig eller svarar vid kontaktförsök. 

När de drar sig undan och inte vill 

lyssna på hur livet ser ut och blivit sedan det 

annorlunda, men så innerligt älskade barnet, 

kom till familjen. 

Varför blir det så? Varför är det så skrämmande 

och svårt att bara vara nära och dela 

verkligheten med sin anhörig eller vän när 

Krönika 


”Jag tror inte att det är 

exakt vad någon säger 

som är det viktiga. 

Det är i stället att känna 

att de man tycker om 

finns där för en när det 

är svårt.” 

När de som står 

en närmast sviker 

gör det mest ont 

ger som är det viktiga. Det är i stället att 

känna att de man tycker om finns där för en 

när det är svårt. Att man får vara ledsen och 

bara prata om det man känner just nu. Att 

de man älskar och tycker om finns där och 

orkar lyssna. 

Och allra viktigast är nog att känna att 

barnet man fått är älskat och accepterat. Att 

familj och vänner ser honom eller henne för 

ILLUSTRATIONER: ERIC DOMELÖF 

illustration: eric dommelöf 

välkomnade till världen som de är. Att AL- 

LA barn möttes av samma respekt och kärlek 

av sina anhöriga och nätverk som övriga 

barn i familjen. 

Till alla familjer som inte har det så – som 

kämpar i motvind och kanske inte ens har 

kontakt med familj och vänner just för att 

ett barn i familjen särbehandlas eller blir utfryst 

– jag kan bara sända er varma tankar

Information från Riksförbundet Sällsynta diagnoser 

Nationell konferens om plan för sällsynta diagnoser 

Styra, samordna och samverka. Mer än 80 

personer deltog med sitt kunnande och 

engagemang när följande fråga skulle 

besvaras: Vad bör ingå i en nationell 

handlingsplan för sällsynta diagnoser? 

Detta var temat för vår nationella konferens den 

11 november inom projektet EUROPLAN, ett 

initiativ från vår europeiska samarbetsorganisation 

EURORDIS. Målsättningen är att senast 

2013 ha en nationell plan som 

bland annat ger möjligheter att 

styra, samordna och samverka 

inom vården. Underlag till 

planen samlas ihop av 

EUROPLAN-projektet genom 

konferenser i 15 EU-länder. Nu 

är den svenska konferensen 

genomförd. 

Alla var där. Det konstaterade 

moderatorn Anders 

Olauson, Ågrenska stiftelsen, när han inledde 

sammankomsten. Deltagarlistan är sprängstoff! 

Vilket nätverk det blir när alla verksamheter 

i Sverige som arbetar med sällsynta 

diagnoser är församlade, fastslog Anders. 

Konferensens grundpelare var EU:s 

rådsrekommendation från juni 2009: ”Om en 

satsning i samhället avseende sällsynta 

sjukdomar”. Jag framhöll att EU-rekom men- 

Anders Olauson lotsade de 85 

deltagarna genom den nationella 

konferensen. Här frågar 

han ut Ulrica Sundholm, Socialdepartementet. 

dationen stöder det som förbundet arbetat för 

under de drygt tio år vi funnits. I rekommendationen 

ingår förslag om att skapa en nationell 

handlingsplan för sällsynta diagnoser. 

Ulrica Sundholm, sakkunnig på Social de partementet, 

nämnde den nationella samordningsfunktionen 

för sällsynta diagnoser som 

regeringen beslöt om i somras. Vidare tog hon 

upp departementets förhandlingar med 

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om 

ett nytt läkemedelsavtal. 

SKL och departementet ser över 

reglerna för så kallad solidarisk 

finansiering. Sådan finansiering 

finns för ett fåtal sjukdomar, där 

det råder en mycket ojämn 

fördelning av patienter mellan 

landstingen. Syftet är att utjämna 

landstingens kostnader för 

behandlingen av dessa sjukdomar. 

Frågan om solidarisk 

finansiering har aktualiserats på grund av dyra 

särläkemedel för sällsynta diagnoser. 

Jan-Inge Henter, barnläkare vid Karolinska 

Universitetssjukhuset, framhöll eftertryckligt 

betydelsen av internationellt forskningssamarbete. 

Patientunderlaget i ett enskilt land är i 

regel väldigt begränsat. Om läkare kan följa 200 

personer med en viss sällsynt diagnos skapas 

påtagligt bättre förutsättningar att använda ett 

läkemedel optimalt, än om man bara har 

kännedom om ett fåtal diagnosbärare, sa 

Jan-Inge. 

Avslutningstalare var riksdagsledamoten och 

läkaren Finn Bengtsson (m). Han ansåg att 

effektiva vårdlösningar behövs för små 

patientgrupper om tillgången till god vård ska 

kunna säkras för alla. Debatten måste fortsätta 

och här är diagnosbärarnas organisationer 

viktiga, ansåg Finn Bengtsson. 

Jag framhöll att man inte ska inbilla sig att 

det inte kostar pengar i dag, när läkarna inte vet 

vad de ska göra med en patient som har någon 

sällsynt diagnos. Sam ordning 

av vårdresurser är kostnadseffektivt. 

Nu måste vi 

komma vidare med den 

nationella handlingsplanen! 

Elisabeth Wallenius 

Förbundsordförande 

■ Läs mera om Riksförbundet Sällsynta 

diagnoser på www.sallsyntadiagnoser.se 

Riksförbundet Sällsynta diagnoser 

Box 1386, 172 27 Sundbyberg 

Telefon 08-764 49 99 

Förbundets 90-konto är 90 01 56-1 

sällsynta fk 1006.indd 50 2010-11-29 08.52 

Varför bygga samhället fel från grunden? Alla är 

olika, och har olika behov. Några behöver hjälp 

att läsa, höra eller förstå. Andra behöver medicin, 

terapi eller personlig assistans. 

Ändå bygger samhället på att du ska vara perfekt 

– fullt frisk, röra dig obehindrat, vara högpresterande, 

ha planeringsförmåga och må bra i själen. Det är 

en norm som sätter stopp för människor att kunna 

leva fritt och oberoende och att fullt kunna delta på 

alla livets områden – vilket är en mänsklig rättighet 

enligt FN:s konvention om rättigheter för personer 


Det är en verklighet som många beslutsfattare inte 

ser. Istället fortsätter de att fatta beslut utifrån en 

felaktig grund. Tror de att det handlar om en liten, 

marginell grupp? I själva verket är var femte väljare 

direkt berörd. 1,5 miljoner svenskar har idag någon 

form av funktionsnedsättning. Och ju äldre vi blir, 

desto fler behöver någon form av hjälp. 

Ingen är perfekt. Men många tvingas varje dag att 

leva med konsekvenserna av ett defekt samhälle. Vi 

är 39 förbund inom handikapprörelsen som vet hur 

man kan lösa problemen, och bygga Sverige så att 

det blir bättre för alla! 

Ta del av personliga berättelser om att leva i ett defekt samhälle. Följ bloggen www.ingenarperfekt.se 

Vill du ha tips på hur Sverige kan förändras? Gå in på www.handikappforbunden.se och läs våra krav på nästa regering. 

#6, 2010 FÖRÄLDRAKRAFT 73

Kyrkan diskuterar alltför 

sällan de stora livsfrågorna 

med personer 

som har funktionsnedsättningar, 

menar prästen 

Jonas Persson i 

Högalids försmling i 

Stockholm. 

J 

onas Persson tog därför 

initiativ till en unik föreläsningsdag 

om mänskliga 

rättigheter. 

200 personer, varav 

många med intellektuella 

funktionsnedsättningar, deltog i denna 

heldag om de stora livsfrågorna. 

Hur kom du på idén att anordna 

denna utbildningsdag? 

– Jag var frustrerad över att personer 

med funktionsnedsättningar, särskilt intellektuella, 

inte räknas i samtalen om 

existentiella och andliga frågor. Sedan 

flera år har vi i Högalids församling arbetat 

med dessa frågor tillsammans med 

olika dagliga verksamheter. Jag ville att 

fler skulle ta del av ett sådant samtal, säger 

Jonas Persson, präst i Högalids församling. 

Personal, brukare och anhöriga 

Vilka deltog? 

– Vi var knappt 200 personer och det 

var en blandning av personal, brukare 

och anhöriga. 

Vad var viktigast med dagen? 

– Vi hade fem föreläsningar och efter 

var och en följde samtal i mindre grupper, 

så att vi alla kunde hjälpa varandra 

att förstå vad föreläsningen handlat om. 

Samtalen blev väldigt bra för många. Det 

var en pedagogisk idé som vi inte provat 

förut, ett sätt att göra föreläsningen intellektuellt 

tillgänglig. 


– Det var också spännande att så många 

personal och brukare var med. Det 

blev intressanta samtal och möten. Det 

kändes som att vi genomförde dagen tillsammans. 

Ingen gjorde något för någon 

annan, utan vi gjorde det här tillsammans, 

som de människor vi är. 

Unik konferens 

Hur vanligt är det att kyrkan arbetar 

så här? 

– Konferensen är nog helt unik. Dels 

på grund av ämnet, existentiella frågor 

och funktionsnedsättningar. Dels på 

grund av upplägget, med personal, anhöriga 

och brukare som både föreläsare och 

som åhörare. Dels på grund av platsen, i 

en kyrka. Det har inte gjorts förut! 

– Bakgrunden är det arbete vi gjort i 

ett par år tillsammans med dagliga verksamheter 

i vår närhet, där vi tillsam 

Intervju 

Han ger alla chans att 

diskutera de stora frågorna 

Text: Valter Bengtsson 


På riktigt. I kyrkan ska varje människa tas på allvar. Så är det inte överallt, men 

så måste det vara, annars är vi inte kyrka på riktigt, säger Jonas Persson. 

Yrke: Präst i Högalids 

församling, Stockholm. 

Ålder: 51 år. 

Bakgrund: Har arbetat 

i mer än tio år med 

Gålölägret, ett integrerat 

konfirmationsläger 

där ungefär hälften av 

ungdomarna kommer 

från särskolan. Leder 

regelbundet gudstjänstarbetetillsammans 

med dagliga 

verksamheter i 

mans arbetat med högmässor i Högalidskyrkan. 

Nu ville vi gå vidare och teoretisera 

kring det praktiska arbetet vi 

ändå gör. Även vårt gudstjänstarbete är 

nog unikt. 

Hur kommer ni att fortsätta arbetet? 

– Vi håller på att fundera på det. Troligen 

skapar vi någon sorts nätverk utifrån 

de människor, organisationer och 

ar betsplatser som var med. Vad som sedan 

kommer vet vi inte. 

Ser till människan 

Tycker du att kyrkan borde göra mer? 

– Kyrkan ska alltid se till människan 

och inte förmågan. Kyrkan ska aldrig göra 

skillnad på människor. I kyrkan ska 

varje människa tas på allvar. Så är det inte 

överallt, men så måste det vara, annars är 

vi inte kyrka på riktigt. + 

Jonas persson – vet att vintern tar slut 

Högalids församling. 

Familj: Gift med Marie, 

två vuxna barn. 

Fritidsintressen: Film 

och läsning. 

Det bästa med vintern: 

Att den tar slut.

Arbetsinriktade utbildningar för dig med 

Aspergers syndrom under våren 2011 

Jessica, 28 år 

Misa – arbetar främst med daglig verksamhet och har unikt goda 

resultat i att slussa personer med funktionshinder ut i arbetslivet. 

Misa erbjuder unika kurser för 

dig med Aspergers syndrom. 

Du får 10 veckors teori och 10 

veckors praktik på ett företag. 

Kurserna är skräddarsydda för 

dig med Aspergers syndrom 

och vi på Misa handleder dig 

under hela perioden. Målet är 

att öka dina möjligheter att få 

ett riktigt jobb. 

’’Tack vare databasutbildningen blev jag anställd på Eniro som systemutvecklare’’ 

’’Jag har tidigare gått ett antal kurser 

men aldrig lyckats slutföra dem. 

Upplägget på denna kurs passade mej 

utmärkt. Vi var få deltagare på kursen 

och fick det stöd vi alla behövde. Med 

Misas stöd att finna praktikplatser 

Sista anmälningsdag den 15 januari 2011. 

Kurs i databashantering 

Under kursen lär du dig att 

förstå hur en databas är 

uppbyggd och hur den ska 

administreras. Du lär dig att 

använda SQL samt att förstå 

skillnaderna mellan olika typer 

av databaser såsom MySQL, 

MS SQL och Oracle. En fördjupning 

kommer att göras 

i någon av dessa databaser. 

Utbildningarna sker inom ramen för daglig verksamhet. 

Läs mer på www.misa.se eller ring 08-714 33 30 alternativt 

maila en intresseanmälan till arc@misa.se 

under kursens gång, vågade jag tro 

på en yrkesframtid. Detta är min första 

anställning, utan de kunskaper jag fått 

på kursen hade jag inte klarat av att 

göra mina arbetsuppgifter och aldrig 

fått en anställning.’’ 

Kurs i ekonomi 

Under kursen får du kunskaper 

som innebär att du kan arbeta 

som ekonomiassistent. Du 

kommer bland annat att få 

grundläggande kunskaper om 

bokföring, löne- löne- och fakturahantering 

samt momshantering. 

Du kommer även att få bekanta 

dig med de vanligaste systemen 

inom områdena.

B-POSTTIDNING 

Returadress: 

FaktaPress AB 

Backebogatan 3 


Frösunda erbjuder personlig assistans som utgår från dig som person. Somliga 

kunder önskar att vi tar vi ett helhetsgrepp om den personliga assistansen, 

medan andra vill sköta den mer självständigt. Oavsett, vi är en trygg arbetsgivare 

för dina personliga assistenter. 

Som kund får du också stöd i den juridiska processen kring personlig 

assistans och tillgång till vår kundombudsman, fritidsaktiviteter och mycket 

annat. Allt för högsta möjliga livskvalitet. 

Kontakta oss. Oavsett. 

Telefon: 0770-933 410 • E-post: kundkontakt@frosunda.se • frosunda.se 

PERSONLIG 

ASSISTANS SOM 

DU VILL HA DEN. 

OAVSETT.

Hämta pdf-versionen av Föräldrakraft nr 6, 2010.

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?