Stroke och TIA

More documents

Recommendations

Info

Att avbryta livsuppehållande behandling Efter att man satt in maximal behandling kan utvecklingen av sjukdomsförloppet leda till en punkt när det blir uppenbart att patientens liv inte går att rädda, trots maximal behandling. Att vid en sådan tidpunkt avbryta livsuppehållande behandling innebär fortfarande att patienten får optimal behandling. Det bästa för patienten är att den utsiktslösa, livsuppehållande behandlingen avbryts så att patienten får en värdig död. Att avstå från livsuppehållande behandling Medicinen förfogar över en alltmer förfinad diagnostik, som möjliggör förbättrad prognosbedömning. Därför kan det i vissa fall redan från början stå klart att optimal vård och behandling innebär att man avstår från att sätta in livsuppehållande behandling. Det bästa för patienten är att inte bli utsatt för livsuppehållande behandling. Vården och behandlingens syfte blir i dessa fall att ge patienten en så värdig död som möjligt. Livsuppehållande behandling med tanke på organdonation Både när det gäller om man ska avbryta eller avstå från livsuppehållande behandling kan ett särskilt etiskt dilemma uppstå även inom strokevården. Om det står klart att patientens liv inte går att rädda – ska man ändå sätta in livsuppehållande behandling vid de tillfällen då patientens tillstånd kan innebära en möjlighet till organdonation? Inom såväl medicinsk som etisk profession råder olika uppfattningar i denna fråga. Här är inte platsen för en medicinsketisk analys och diskussion av detta. Vi lyfter dock för fullständighetens skull fram den medicinsk-etiska frågeställningen utan att komma med några rekommendationer eller riktlinjer. Palliativ vård och behandling Brytpunkten mellan kurativ och palliativ vård och behandling är inom strokevården liksom i all medicinsk verksamhet inte alltid så lätt att identifiera. Övergången från kurativ till palliativ vård och behandling sker ofta successivt. I detta sammanhang vill vi endast betona att optimal vård – dvs. bästa möjliga vård och behandling – även inom strokevården ibland innebär palliativ vård och behandling. Källa: Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2005. Medicinskt och hälsoekonomiskt faktadokument s.29-32 42
Skaraborgs Sjukhus Ambulanssjukvården Namn Personnummer Checklista för Stroke-trombolys Klockslag för insjuknandet (eller senast i habitualtillstånd) : Ålder 18 år och över Tidigare uppegående (får använda käpp/rollator) Hinner till sjukhuset inom 5 timmar efter debut Waranbehandling? Epilepsi/kramper? RLS 1-2 (=GCS 15 – 13) Om alla kryss i vita fält och nytillkommen pares i arm, ben eller ansikte med eller utan talstörning varsla KSS trombolystelefon alternativt SiL akutmott och kör patienten med prio 1. Rapportera förekomst av: Afasi/otydligt tal Pares i: Ansikte Arm Ben Blodtryck P-glukos O2 – saturation EKG-remsa tas på alla patienter Kroppstemperatur Om möjligt sätt in rosa venflon i den icke-paretiska armen / Ja Ja Nej Nej Hö Vä Nej Signering Ambulanspersonal Namn Anställnings-nr: Bilaga 1
Page 1 and 2: Riktlinjer för behandling av Strok
Page 3 and 4: Innehållsförteckning 1 Terminolog
Page 5 and 6: 1 Terminologi Slaganfall (=stroke):
Page 7 and 8: • Metabola störningar som hypo-
Page 9 and 10: Följande parametrar skall övervak
Page 11 and 12: Mekanismerna bakom försämringen k
Page 13 and 14: Först klargörs om det är ett isc
Page 15 and 16: Symtom vid vertebralisdissektion:
Page 17 and 18: Effekten av kirurgisk behandling vi
Page 19 and 20: Non-kardioemboliska stroke/TIA Trom
Page 21 and 22: Förmaksflimmer Paroxysmalt förmak
Page 23 and 24: Vattenkastning Slaganfall ger ofta
Page 25 and 26: Sväljningen delas in i tre faser:
Page 27 and 28: svaga arm/hand i dagliga aktivitete
Page 29 and 30: och på ett säkert sätt för att
Page 31 and 32: 14 Språk- och talstörningar - log
Page 33 and 34: Neglekt, apraxi och agnosi Percepti
Page 35 and 36: 16 Depression efter slaganfall Mer
Page 37 and 38: multipla slaganfall. Vid undersökn
Page 39 and 40: Majoriteten av patienterna överfly
Page 41 and 42: Gammal hjärtinfarkt i.25.2 Pneumon
Page 43 and 44: hydrocephalus och därmed vakenhets
Page 45: Slutord Vårdprogram och riktlinjer
Page 49 and 50: Bilaga 3
Page 51 and 52: BARTHELS ADL-INDEX Datum före Sign
Page 53: Strokeenheten, Skaraborgs Sjukhus,

Stroke och TIA

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?