Stroke och TIA

Att avbryta livsuppehållande behandling
Efter att man satt in maximal behandling kan utvecklingen av sjukdomsförloppet leda till en
punkt när det blir uppenbart att patientens liv inte går att rädda, trots maximal behandling. Att
vid en sådan tidpunkt avbryta livsuppehållande behandling innebär fortfarande att patienten
får optimal behandling. Det bästa för patienten är att den utsiktslösa, livsuppehållande
behandlingen avbryts så att patienten får en värdig död.
Att avstå från livsuppehållande behandling
Medicinen förfogar över en alltmer förfinad diagnostik, som möjliggör förbättrad
prognosbedömning. Därför kan det i vissa fall redan från början stå klart att optimal vård och
behandling innebär att man avstår från att sätta in livsuppehållande behandling. Det bästa för
patienten är att inte bli utsatt för livsuppehållande behandling. Vården och behandlingens syfte
blir i dessa fall att ge patienten en så värdig död som möjligt.
Livsuppehållande behandling med tanke på organdonation
Både när det gäller om man ska avbryta eller avstå från livsuppehållande behandling kan ett
särskilt etiskt dilemma uppstå även inom strokevården. Om det står klart att patientens liv inte
går att rädda – ska man ändå sätta in livsuppehållande behandling vid de tillfällen då
patientens tillstånd kan innebära en möjlighet till organdonation? Inom såväl medicinsk som
etisk profession råder olika uppfattningar i denna fråga. Här är inte platsen för en medicinsketisk
analys och diskussion av detta. Vi lyfter dock för fullständighetens skull fram den
medicinsk-etiska frågeställningen utan att komma med några rekommendationer eller
riktlinjer.
Palliativ vård och behandling
Brytpunkten mellan kurativ och palliativ vård och behandling är inom strokevården liksom i
all medicinsk verksamhet inte alltid så lätt att identifiera. Övergången från kurativ till palliativ
vård och behandling sker ofta successivt. I detta sammanhang vill vi endast betona att optimal
vård – dvs. bästa möjliga vård och behandling – även inom strokevården ibland innebär
palliativ vård och behandling.
Källa: Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2005. Medicinskt och hälsoekonomiskt faktadokument s.29-32
42