Stroke och TIA

More documents

Recommendations

Info

känselbortfall, personlighetsförändring, förlorad sexuell lust, nedsatt orienteringsförmåga och humörsvängningar. • Dessa handikapp bidrog till att efter slaganfallet arbetade endast 33 % av den aktuella enkätpopulationen jämfört med 82 % innan. • Många närstående mådde psykiskt dåligt efter slaganfallet. • Det ofta blev förändringar vad gäller rollfördelningen i familjen. Det var inte ovanligt att ansvaret för hem och familjen helt kunde hamna på den friska personen. Detta var en svår omställning som det kunde ta mycket lång tid att acceptera. • Barnen till slaganfallspatienten ofta glömdes bort i dessa sammanhang. Var därför frikostig med att koppla in kurator/psykolog vid behov och remittera patienter i arbetsför ålder med kvarstående funktionsbortfall (inte minst kognitiva) till Länssjukvårdens Rehabiliteringsmedicinska klinik i enlighet med kapitel 18. 22 Odontologiskt omhändertagande vid slaganfall Vid slaganfall drabbas även den orala regionen av funktionsstörningar. En halvsidig facialispares med de motoriska problem som följer av detta är ett synligt och högst påtagligt handikapp medan andra funktionella, perceptionella och emotionella störningar, som också har konsekvenser för den orala hälsan, lätt förbises. Det finns ett flertal odontologiska aspekter vid omhändertagande och behandling av patienter som drabbats av slaganfall. Till exempel innebär hemiparesen svårigheter med munhygien/proteshygien och svårighet att sätta in och ta ut proteser/delproteser. Nedsatt rörlighet och sensibilitet i läppar, tunga och kinder medför sämre självrengöring med kvarvarande matrester i omslagsvecket, svårighet att hålla hel- och delproteser på plats, risk för bett i tunga, läpp och kind med åtföljande sår som inte uppmärksammas, dregling, nedsatt salivsekretion och ökad kariesrisk. En del patienter drabbas av apraxi som är en oförmåga att utföra en viljemässig handling trots avsaknad av pares. Detta kan drabba även den orala muskulaturen och yttra sig så att patienter plötsligt inte förmår öppna eller stänga munnen. Denna oförmåga kan komma mycket olägligt under en tandbehandling. En del patienter som drabbats av slaganfall har ett ökat omvårdnadsbehov större delen av dygnet. De kan därför bedömas höra till den personkrets som berörs av det reformerade tandvårdsstödet med uppsökande tandvård och rätt till nödvändig tandvård för att förbättra förmågan att tillgodogöra sig föda och därmed ge en ökad livskvalitet. Intyg om rätt till nödvändig tandvård utfärdas av Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) (eller på delegation av MAS) eller av regionens bedömningstandläkare. För utförd behandling betalar patienter enligt Hälso- och sjukvårdens avgiftssystem med för närvarande max 900 kronor under en 12-månaders period. 40
Slutord Vårdprogram och riktlinjer gäller patientgrupper. Stroketeamet måste ta ställning till den enskilda patientens förutsättningar och behov. Av detta följer att man i det enskilda fallet måste avgöra vad som kan och skall tillämpas för 'just denna patient', d.v.s. man skall inte oreflekterat tillämpa alla råd i detta vårdprogram på varje individ. Eller, för att använda Nationella Riktlinjers ord: Optimal vård och behandling vid stroke Det kan vara svårt att identifiera när behandlingar och medicinska ingrepp övergår till att bli medicinska överbehandlingar och därmed nästan som övergrepp. Det gäller såväl enskilda patienter som större patientgrupper inom strokevården. De riskerar då att utsättas för förlängt lidande och förlängt döende och det finns inte någon rimlig relation mellan behandlingens kostnad och effekt mätt i förbättrad hälsa och förhöjd livskvalitet. Medicinska behandlingsbeslut vilar på medicinska fakta och etiska värderingar. Besluten fattas dock av människor med fel och förtjänster utifrån en bedömning av hela patientsituationen. Inte minst med tanke på detta vill vi hänvisa till inledningen till Läkarförbundets etiska regler som reviderades år 2002: ”Det förtroende och den handlingsfrihet som tillkommer läkaren grundar sig på de personliga egenskaper och det kunnande läkaren besitter.” Enskilda läkare ställs idag ofta inför svåra beslut, när det gäller medicinsk vård och behandling. Den tiden är förbi, då den medicinska kunskapen satte gränserna för vad man kunde göra. Tack vare eller på grund av den medicinska kunskapsutvecklingen krävs det ofta svåra ställningstaganden och bedömningar, för att patienterna ska få optimal vård och behandling, dvs. bästa möjliga vård och behandling. Det läkaren behöver ta ställning till vid möten med enskilda patienter är frågor som: Bör man – avstå från att föra en patient till sjukhus när denne redan är föremål för vård och behandling, t.ex. i särskilt boende? – avbryta behandling vid svår stroke, stor hjärnblödning, svår subaraknoidalblödning? – återuppta en behandling som tidigare har avbrutits? – avstå från hjärt-lungräddning och antibiotika vid bakteriell infektion/peroral eller intravenös tillförsel av vätska och näring? – anse att enbart möjligheten att tillvarata organ i donationssyfte kan motivera intensivvård? Denna medicinsk-etiska kartläggning av förhållandet mellan optimal behandling, maximal behandling, avbrytande av eller avstående från livsuppehållande behandling samt palliativ vård och behandling ger viss vägledning i det medicinska beslutsfattandet. Alla patienter som drabbas av stroke och söker hälso- och sjukvården har rätt att få optimal behandling, dvs. bästa möjliga vård och behandling. Optimal vård och behandling kan emellertid betyda såväl maximal behandling, avbrytande av och avstående från livsuppehållande behandling som palliativ vård och behandling. Maximal behandling Framför allt i det akuta skedet kan optimal behandling vara detsamma som maximal behandling. Maximal behandling innebär att alla tillgängliga resurser sätts in för att minska skadeverkningarna vid stroke. Om behandling fortskrider med önskat resultat innebär detta fortsatt behandling, rehabilitering och ett fortsatt liv. 41
Page 1 and 2: Riktlinjer för behandling av Strok
Page 3 and 4: Innehållsförteckning 1 Terminolog
Page 5 and 6: 1 Terminologi Slaganfall (=stroke):
Page 7 and 8: • Metabola störningar som hypo-
Page 9 and 10: Följande parametrar skall övervak
Page 11 and 12: Mekanismerna bakom försämringen k
Page 13 and 14: Först klargörs om det är ett isc
Page 15 and 16: Symtom vid vertebralisdissektion:
Page 17 and 18: Effekten av kirurgisk behandling vi
Page 19 and 20: Non-kardioemboliska stroke/TIA Trom
Page 21 and 22: Förmaksflimmer Paroxysmalt förmak
Page 23 and 24: Vattenkastning Slaganfall ger ofta
Page 25 and 26: Sväljningen delas in i tre faser:
Page 27 and 28: svaga arm/hand i dagliga aktivitete
Page 29 and 30: och på ett säkert sätt för att
Page 31 and 32: 14 Språk- och talstörningar - log
Page 33 and 34: Neglekt, apraxi och agnosi Percepti
Page 35 and 36: 16 Depression efter slaganfall Mer
Page 37 and 38: multipla slaganfall. Vid undersökn
Page 39 and 40: Majoriteten av patienterna överfly
Page 41 and 42: Gammal hjärtinfarkt i.25.2 Pneumon
Page 43: hydrocephalus och därmed vakenhets
Page 47 and 48: Skaraborgs Sjukhus Ambulanssjukvår
Page 49 and 50: Bilaga 3
Page 51 and 52: BARTHELS ADL-INDEX Datum före Sign
Page 53: Strokeenheten, Skaraborgs Sjukhus,

Stroke och TIA

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?