Stroke och TIA

ehabilitering. För en optimal övertagning mellan sjukhus och hemort är en väl fungerande
samarbetsrutin nödvändig.
Den så kallade slussremissen, gemensam för primärvård/kommun, används för att på
hemorten kunna samordna insatserna samt för att underlätta rapporteringen från
medicinkliniken. Fortsatt träning på hemorten handhas av primärvårdens Teamrehab, ofta i
samarbete med kommunens Dag- och hemrehab.
Följande information bör ingå i varje medicinsk epikris:
• Såväl etiologisk som topografisk diagnos enligt kapitel 19 och 20.
• Beslut om sekundärprofylax med motivering till varför man ger eller avstår från sådan.
Vid insatt behandling skall målsättning/behandlingstid preciseras (t.ex. värden på
blodtryck, LDL, behandlingstid med antikoagulantia eller ASA).
• Förloppet av bortfallssymtomen under vårdtiden: regress-progress-stationärt. Glöm inte att
nämna eventuella kognitiva störningar, som kan ha stor betydelse för träningen, se kap 15.
Utskrivningsdagen skall ett enkelt neurolog/funktionsstatus utföras. Detta är nödvändigt
för att man vid nästa återbesök skall kunna bedöma eventuellt behov av annan form av
rehabilitering, hjälpmedelsbehov etc., samt även för att vid eventuell försämring kunna
bedöma om denna betingas av ny CVL eller annan orsak (t.ex. hjärtsvikt eller allt för hård
blodtrycksbehandling).
• En prognostisk bedömning av hur mycket patienten behöver/orkar träna.
• Planerad uppföljning: var och när nästa återbesök?
• Att i epikrisen uppge makens/makans eventuella deltagande i vården underlättar det
fortsatta samarbetet mellan närstående och sjukvården efter utskrivning.
• I de fall nutritionsuppföljning behövs är det mycket värdefullt om blanketten ”Underlag
för fortsatt nutritionsstöd” fylls i och skickas med patienten vid utskrivning. Den är främst
avsedd att användas vid enteral nutrition, men går utmärkt att använda även vid enbart
oralt intag. Blanketten finns under flik 13 i pärmen ”Riktlinjer för enteral nutrition, SkaS.
• Beslut om körkortsinnehav skall framgå för alla patienter med genomgången TIA och
slaganfall.
Det är viktigt att patienten inte ges tidsbegränsade besked utan att det muntliga körförbudet
gäller tills ny ställning tas, t.ex. vid ett läkarbesök.
Grundregel för patienter med kvarstående funktionsbortfall (OBS! särskilt kognitiva
störningar vilka kan vara svåra att upptäcka vid bedsideundersökning) är strikt muntligt
körförbud fram till första återbesöket cirka två månader efter utskrivningen. Vid enstaka
okomplicerade TIA kan det ibland räcka med 2 veckors körförbud.
Vid synfältsdefekt förutsätts perimetrikontroll på ögonmottagningen innan körförbud
eventuellt kan upphävas.
Kognitiva störningar (kap. 10 i Vägverkets föreskrifter) kan vara svåra att bedöma. Förhöjd
risk för kognitiv nedsättning förekommer vid resttillstånd efter kortikala hjärnskador och efter
32