Stroke och TIA

More documents

Recommendations

Info

Sjukgymnastens uppgift är: • att kartlägga patientens tidigare rörelsemönster och förflyttningssätt, tidigare orsaker till ev. inskränkningar i dessa, samt kartlägga vilken typ av arbete, intressen och fritidsaktiviteter patienten ägnat sig åt. • att bedöma patientens motorik, sensorik, koordination, balans, förflyttnings- och gångförmåga, fallrisk samt kognitiva funktioner. • att varje vecka sätta upp konkreta mål för sjukgymnastisk behandling tillsammans med patienten och övriga teammedlemmar, vilket ökar patientens delaktighet och motivation till träning. • att behandla/träna patienten för att förbättra den rörelse- och förflyttningsförmåga som blivit störd och att motverka utveckling av ogynnsamma rörelsemönster. • utprovning och ordination av gånghjälpmedel samt vissa ortoser. • att informera och undervisa närstående och personal om hur patienten bäst kan stödjas vid utförandet av förflyttningar, gång och rörelser. • att göra hembesök tillsammans med patienten, arbetsterapeut och närstående om målsättningen är att patienten ska skrivas ut till hemmet. Syftet är att se hur patienten klarar förflyttningar och andra vardagsaktiviteter i sin hemmiljö samt ta ställning till ev. behov av hjälpmedel och bostadsanpassning. • att utvärdera behandlingen. Bedömningar och utvärderingar sker kontinuerligt och med jämna mellanrum och grundas på standardiserade undersöknings- och mätmetoder för att förändring i patientens rörelse- och funktionsförmåga ska kunna följas på ett objektivt sätt över tid och för att effekten av behandling ska kunna utvärderas. Sjukgymnasten ansvarar för bedömning av patienten utifrån mätinstrument som används av hela teamet vid teamrond. • att överrapportera till sjukgymnast på nästa vårdnivå om patienten är i behov av fortsatt rehabilitering efter utskrivning från strokeenheten. Några behandlingsprinciper: Tidig mobilisering För att starta rehabiliteringsprocessen tidigt görs en första sjukgymnastisk bedömning inom 24 timmar efter ankomst till strokeenheten måndag till fredag. Det är av största vikt att patienten mobiliseras till sittande och om möjligt stående/gående så fort som möjligt för att stimulera vakenhet och undvika komplikationer t.ex. lunginflammation, djup ventrombos och kontrakturer. Ett bra behandlingsresultat förutsätter en konsekvent och individuell behandlingsstrategi som följer patienten hela dygnet vilket integrerar all personal runt patienten. Inför helger informeras personalen hur de kan träna patienten. Motorik- och koordinationsträning Det är viktigt att göra patienten medveten om sin svaga sida, t.ex. vid bemötande, förflyttning, matsituation och personlig vård. En metod som används är så kallad guidning som innebär att man leder patientens svaga sida i ett naturligt rörelsemönster. Sjukgymnasten tränar patientens motorik bl.a. med hjälp av uppgiftsspecifika övningar. Koordinationsträning syftar till att skapa smidiga, välavvägda rörelser och träningen kan ske genom att variera kraft, hastighet och stopp/start i olika delar av rörelsebanan. Koordination kan tränas specifikt men inkluderas ofta i annan träning som t.ex. gångträning. Vid uttalat neglekt är det viktigt att stimulering sker i det synfält som patienten uppfattar. Förflyttningsteknik Förflyttningstekniken varierar från patient till patient beroende på funktionsnivå. Vid förflyttningar uppmanas patienten att vara så aktiv som möjligt. Från säng till stol används vid behov så kallad tårtbitsförflyttning. Målet är att patienten ska kunna förflytta sig självständigt 24
och på ett säkert sätt för att förebygga fall. Det är viktigt att all personal förflyttar patienten på samma sätt. Sängdävert används inte, då den kan stimulera till ett ogynnsamt rörelsemönster och hypertonus. Balansträning Initialt tränas sittbalans och bålkontroll om balansen är nedsatt. Träningen inriktas på att patienten ska kunna hålla balansen när tyngdpunkten förskjuts och att successivt minska understödsytan. Gångträning Det är viktigt att så tidigt som möjligt börja träna stående och gående för att stimulera den posturala kontrollen. Sjukgymnasten bedömer om patienten behöver gånghjälpmedel och i så fall vilken sort som är lämplig. När personalen kan börja gångträna med patienten informerar sjukgymnasten om hur patienten ska stödjas. Även gång i trappa tränas när det är möjligt och lämpligt. Vilopositioner Vilopositioner är en del av behandlingen. Syftet är att öka känselinflödet, öka patientens medvetenhet om den svaga sidan och att normalisera muskeltonus. Vilopositionerna kan även förebygga smärta och svullnad i den svaga sidan, underlätta patientens ventilation av lungorna samt motverka kontrakturer och trycksår. Skuldran Muskulaturen kring axelleden är ofta försvagad vid stroke vilket gör att leden blir instabil och lätt subluxerar (delvis hamnar ur läge). Armen bör därför alltid vara understödd då patienten sitter eller står. För att undvika att armen hänger kan man använda bord på rullstolen, slynga eller skulderortos. Det är av största vikt att all personal är varsam med armen/axeln. Dra aldrig i en svag arm och lyft inte patienten i armhålorna! Handen Det är inte ovanligt att den svaga handen svullnar. Orsaken är att handen är inaktiv och cirkulationen försämrad. Svullnad i handen ger svullna fingrar vilket omöjliggör fullgod funktion, även om motoriken återkommer. I förebyggande och behandlande syfte placeras handen i högläge både i sittande och liggande. Undvik att handleden blir kraftigt böjd vilket ytterligare försämrar cirkulationen. Dropp i den svaga handen kan ge upphov till svullnad och bör om möjligt undvikas. 13 Psykosocialt stöd - kurator Ett insjuknande i slaganfall innebär ofta drastiska förändringar i patientens och de närståendes livssituation. Detta gäller särskilt yngre patienter (se kap. 21). De psykiska och sociala konsekvenserna av insjuknandet beror på sjukdomens svårighetsgrad och på individens personlighet och bakgrund. Patientens närstående påverkas också i stor utsträckning. Kuratorn är tillgänglig för både patient och närstående. Avdelningens personal skall informera patient och närstående om möjligheten till kuratorskontakt. Kurator bistår patienten och hans/hennes familj med samtalsbehandling och hjälp att planera för framtiden, d.v.s. ge information och vid behov förmedla sociala stödåtgärder. 25
Page 1 and 2: Riktlinjer för behandling av Strok
Page 3 and 4: Innehållsförteckning 1 Terminolog
Page 5 and 6: 1 Terminologi Slaganfall (=stroke):
Page 7 and 8: • Metabola störningar som hypo-
Page 9 and 10: Följande parametrar skall övervak
Page 11 and 12: Mekanismerna bakom försämringen k
Page 13 and 14: Först klargörs om det är ett isc
Page 15 and 16: Symtom vid vertebralisdissektion:
Page 17 and 18: Effekten av kirurgisk behandling vi
Page 19 and 20: Non-kardioemboliska stroke/TIA Trom
Page 21 and 22: Förmaksflimmer Paroxysmalt förmak
Page 23 and 24: Vattenkastning Slaganfall ger ofta
Page 25 and 26: Sväljningen delas in i tre faser:
Page 27: svaga arm/hand i dagliga aktivitete
Page 31 and 32: 14 Språk- och talstörningar - log
Page 33 and 34: Neglekt, apraxi och agnosi Percepti
Page 35 and 36: 16 Depression efter slaganfall Mer
Page 37 and 38: multipla slaganfall. Vid undersökn
Page 39 and 40: Majoriteten av patienterna överfly
Page 41 and 42: Gammal hjärtinfarkt i.25.2 Pneumon
Page 43 and 44: hydrocephalus och därmed vakenhets
Page 45 and 46: Slutord Vårdprogram och riktlinjer
Page 47 and 48: Skaraborgs Sjukhus Ambulanssjukvår
Page 49 and 50: Bilaga 3
Page 51 and 52: BARTHELS ADL-INDEX Datum före Sign
Page 53: Strokeenheten, Skaraborgs Sjukhus,

Stroke och TIA

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?