Stroke och TIA

More documents

Recommendations

Info

8 Omvårdnad Nutrition Nutritionssvårigheter är vanliga hos patienter med slaganfall. Det är mycket viktigt att undvika undernäring, vilken försämrar prognosen, bl.a. genom nedsatt muskelstyrka och immunförsvar och ökad risk för depression. Därför skall man initialt föra mat- och vätskelista hos patienter med nutritionssvårigheter. Hos dessa patienter bör vikt kontrolleras en gång/vecka. Vid viktnedgång kan energi- och proteinrik kost bli aktuellt, ibland kombinerat med kosttillägg. Vid svårigheter bör energiberäkning göras och/eller kontakt tas med dietist för bedömning och ordination av rätt kost. (Se även kap. 4 sid. 5) Orsaker till nutritionssvårigheter vid slaganfall kan vara: Dysfagi, d.v.s. sväljningssvårigheter, p.g.a. förlamning i mun, tunga eller svalg. Dysfagi kan kräva konsistensanpassad kost där tjock konsistens oftast går lättare att svälja än tunn, och kallt oftast fungerar bättre än varmt. Kolsyrad dryck brukar också vara lättare att svälja än icke-kolsyrad dryck. Oral agnosi och/eller apraxi, d.v.s. oförmåga/svårighet att använda munnen ändamålsenligt i ätandet. Kan kräva olika former av träning, t.ex. att äta med automatik, eller i avskildhet. Patienter med dysfagi behöver betydligt längre tid för att äta samt lugn och ro vid måltiden. Överväg remiss till logoped/dysfagienheten vid ovannämnda symtom. Ätproblem kan också förorsakas av s.k. neglekt, (se kap. 15). Patienten kan t.ex. inte uppfatta att det finns mat kvar på den ena halvan av tallriken och äter därför inte upp. Om en patient med neglekt får hjälp med matning är det viktigt att man sitter på den sidan som patienten kan uppfatta. Sittställningen spelar en avgörande roll för patientens möjlighet att nutriera sig. Det är viktigt att patienten har en bra sittställning, hellre sittande i stol/rullstol än i säng. Vid svårighet att uppnå en bra sittställning tas lämpligen hjälp av arbetsterapeut. För att underlätta sväljningen kan patienten vrida huvudet mot den paretiska sidan. I en del fall underlättar det i stället att bocka huvudet, med hakan mot bröstet. Det ger skydd för luftstrupen och sväljningen utlöses lättare. Munhåle- och protesproblematik Patienter med svårigheter att själv sköta sin munhygien skall få hjälp med detta, som en naturlig del av den personliga omvårdnaden, minst två ggr/dag. Även medvetandesänkta patienter har behov av munvård. Då bör man göra ordentligt rent i munnen minst två gånger per dygn och däremellan frekvent fukta munnen. Om en medvetslös patient har tandprotes bör denna få sitta kvar om den sitter bra, då käkarna annars snabbt riskerar att förändras, men protesen skall tas ut och rengöras två ggr/dag (se även kap. 22). Förekomst av svamp i munhålan skall uppmärksammas och behandlas med Diflucan ® . Patienter med nedsatt sensorik och/eller motorik kan ha svårigheter att känna det som finns i munnen och tenderar därför att hamstra i kinden. Kvarvarande födorester kan ge irritation och leda till frätskador varför detta är viktigt att uppmärksamma och hjälpa till med munvård. 18
Vattenkastning Slaganfall ger ofta urinretention och/eller urininkontinens. Vid urininkontinens bör patienten få toalettassistans som regelbundna rutiner med schemalagd miktion, vaneträning och uppmärksamhetsträning (promted voiding) Att toaletträna, d.v.s. att låta patienten använda toalett eller bäcken/flaska med regelbundna intervall kan vara ett sätt att återfå kontinens. I samband med sängläge drabbas, speciellt kvinnor, ofta av UVI eftersom det kan vara svårt att tömma urinblåsan ordentligt när man ligger på bäcken. Kateter ökar infektionsrisken och skall användas endast när det är absolut nödvändigt, den gör dessutom ofta patienten orolig och ”mer sjuk”. Att toaletträna är nästan alltid bättre än att kateterisera urinblåsan (förutsatt att patienten inte har retentionstendens). Vid urinretention bör RIK (ren intermittent kateterisering) vara förstahandsval (före KAD) för att undvika KAD-associerad infektion och att patienten blir orolig och förvirrad av den inneliggande katetern. RIK gör det också möjligt att följa residualurinen. Urinretention är vanlig efter slaganfall och skall kontrolleras med icke invasiv diagnostik, BladderScan. Ge alltid patienten två chanser att kasta vatten innan tappning/KAD. • 100-300 ml resurin kan accepteras under initialskedet. Följ med BladderScan dagligen första veckan, därefter en gång/v. i två-tre veckor för att se att inte resurinen tilltar. • Vid 300-500 ml resurin tappa patienten (1)-2 ggr per dygn. Följ BladderScan två gånger dagligen och om ingen förbättring fortsatt tappning enligt RIK. • Vid 500-800 ml resurin första dygnet kan enstaka tappning provas, vid upprepning eller vid resurin över 800 ml efter miktion (risk för övertänjning av blåsan) föredras RIK 4-5 ggr per dygn framför att sätta KAD. Tappning/KAD kan bli aktuell vid lägre resurinvolymer, t.ex. vid kreatininstegring. Om patienten upplever urinpåsen besvärlig kan katetern ”proppas” och öppnas 6-8 ggr/dag. I dessa fall är det viktigt att patienter som inte klarar att självständigt sköta sin KAD får hjälp med detta. Förstoppning Förstoppning uppträder ofta hos sängliggande och förhållandevis orörliga patienter. Bulkmedel ges därför dagligen vid behov redan från inkomstdagen. Trycksår Trycksår kan lätt uppstå på utsatta ställen t.ex. på skulderblad, armbågar, korsrygg, höftben, insidan av knäna, hälar och örsnibbar. Risken ökar om patienten har feber, är inkontinent eller undernärd. Vändschema används för att förebygga trycksår hos sängliggande patienter. Andra åtgärder är god hygien, samt att använda antidecubitusmadrass och avlasta drabbade områden. Trombosprofylax Subkliniska djupa underbenstromboser är mycket vanliga efter slaganfall med hemipares och lungembolisering är en vanlig dödsorsak hos patienter avlidna första månaden efter ett slaganfall. Tidig mobilisering och instruktion om aktiva rörelser är några av de viktigaste trombosförebyggande åtgärderna. Klexane ® profylax övervägs hos alla immobiliserade patienter. 19
Page 1 and 2: Riktlinjer för behandling av Strok
Page 3 and 4: Innehållsförteckning 1 Terminolog
Page 5 and 6: 1 Terminologi Slaganfall (=stroke):
Page 7 and 8: • Metabola störningar som hypo-
Page 9 and 10: Följande parametrar skall övervak
Page 11 and 12: Mekanismerna bakom försämringen k
Page 13 and 14: Först klargörs om det är ett isc
Page 15 and 16: Symtom vid vertebralisdissektion:
Page 17 and 18: Effekten av kirurgisk behandling vi
Page 19 and 20: Non-kardioemboliska stroke/TIA Trom
Page 21: Förmaksflimmer Paroxysmalt förmak
Page 25 and 26: Sväljningen delas in i tre faser:
Page 27 and 28: svaga arm/hand i dagliga aktivitete
Page 29 and 30: och på ett säkert sätt för att
Page 31 and 32: 14 Språk- och talstörningar - log
Page 33 and 34: Neglekt, apraxi och agnosi Percepti
Page 35 and 36: 16 Depression efter slaganfall Mer
Page 37 and 38: multipla slaganfall. Vid undersökn
Page 39 and 40: Majoriteten av patienterna överfly
Page 41 and 42: Gammal hjärtinfarkt i.25.2 Pneumon
Page 43 and 44: hydrocephalus och därmed vakenhets
Page 45 and 46: Slutord Vårdprogram och riktlinjer
Page 47 and 48: Skaraborgs Sjukhus Ambulanssjukvår
Page 49 and 50: Bilaga 3
Page 51 and 52: BARTHELS ADL-INDEX Datum före Sign
Page 53: Strokeenheten, Skaraborgs Sjukhus,

Stroke och TIA

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?