Stroke och TIA
Stroke och TIA
Stroke och TIA
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Först klargörs om det är ett ischemiskt- eller hemorragiskt slaganfall genom datortomografi.<br />
DT-hjärna utförs på alla patienter där antitrombotisk sekundärprofylax bedöms vara<br />
meningsfull. Majoriteten av alla hjärninfarkter framträder inom 3 dygn på DT, blödningar<br />
syns så gott som alltid omedelbart. Små intracerebrala blödningar kan resorberas på 7-14<br />
dagar <strong>och</strong> kan därför missas med senare DT-undersökning.<br />
Hjärninfarkt<br />
Olika typer av hjärninfarkter<br />
Hjärninfarkt är den vanligaste orsaken till slaganfall (85 %) <strong>och</strong> indelas i fyra olika grupper:<br />
Atherotrombotisk infarkt (25 % av alla hjärninfarkter): arteriosklerotisk storkärlssjukdom,<br />
med stenoserande eller usurerande förändringar i extrakraniella eller större intrakraniella<br />
artärer. De ischemiska symptomen orsakas framför allt av artär till artär embolisering av lokalt<br />
bildade tromber, men vid mera uttalade kärlförändringar kan distal flödesreduktion<br />
(hemodynamisk effekt) bidra.<br />
Vid höggradig karotisstenos (70-99 %) är risken för upprepat slaganfall 7-13 % per år utan<br />
kirurgisk behandling, en klart högre risk än den genomsnittliga för återfall efter slaganfall.<br />
En blandbild mellan storkärlssjukdom <strong>och</strong> kardiell embolisering utgörs av cerebral infarkt till<br />
följd av embolisering från aortabågsplack. Dessa kan påvisas med TEE <strong>och</strong> innebär, om<br />
plackets tjocklek överstiger 4 mm, ökad risk för såväl infarktrecidiv som andra vaskulära<br />
incidenter.<br />
Lakunär infarkt (25 % av alla hjärninfarkter) till följd av småkärlssjukdom. Etiologin är<br />
tilltäppning av små penetrerande ändartärer till basala ganglier, kapsula interna, thalamus <strong>och</strong><br />
hjärnstammen. Kärlocklusionen anses vanligen vara sekundär till s.k. hyalinos i dessa småkärl<br />
men man kan inte utesluta mikroembolier som täpper till det penetrerande kärlets mynning.<br />
Embolisk infarkt/kardiell emboli (25 % av alla hjärninfarkter). Kardiella tillstånd som utgör<br />
väletablerad embolikälla är:<br />
• förmaksflimmer (dominerande)<br />
• färsk framväggsinfarkt (< 3 månader)<br />
• dilaterad kardiomyopati med ejektionsfraktion < 30 %<br />
• mitralstenos<br />
• mekanisk klaffprotes<br />
• tromb i vänster förmak/kammare<br />
• endokardit<br />
• myxom<br />
Vid flera andra kardiella tillstånd, som huvudsakligen upptäcks med ultraljudskardiografi, är<br />
kausalsambandet med en hjärninfarkt mer osäker, främst p.g.a. att de är vanligt<br />
förekommande också hos friska, äldre personer. Hit hör öppetstående foramen ovale,<br />
förmaksseptumaneurysm, mitralklaffprolaps, mitralringsförkalkning <strong>och</strong> förkalkad<br />
aortastenos.<br />
I typiska fall ses momentant massiva bortfallssymtom men insjuknandet kan även vara<br />
gradvis. Infarkten blir gärna kortikalt lokaliserad <strong>och</strong> är ofta stor. Karotisterritoriet drabbas i<br />
cirka 70% av fallen. Retningsfenomen i form av epileptiska anfall förekommer ibland i<br />
samband med insjuknandet. Bilateral cerebral infarcering eller perifer embolisering till andra<br />
organ stärker misstanken om kardiell embolikälla. Hemorragisk omvandling efter några dagar<br />
är vanligt vid emboliska infarkter.<br />
9
Change language