Hans Rosing © Att resonera logiskt: inledning till logikens

More documents

Recommendations

Info

Hans Rosing © Att resonera logiskt: inledning till logikens grundbegrepp och metoder diskutera astronomiska problem enligt en rationell logik. (Ungenfär samtidigt stagnerade den arabiska vetenskap som hade blomstrat medan den europeiska låg i dvala). De flesta känner till att polacken Nicolaus Copernicus i mitten på 1500-talet inledde den moderna utvecklingen inom astronomin, men faktum är att några filosofer redan på 1300talet diskuterade möjligheten att jorden rör sig ett varv runt sin axel varje dygn. Jean Buridan, lärare vid universitetet i Paris, tog upp frågan och påpekade att en sådan rörelse är tänkbar. Mer utförligt diskuterades teorin av fransmannen Nicole Oresme (1325-1382), teolog, matematiker, ekonom och naturfilosof. Jag tar upp Oresme här därför att hans tänkande är ett belysande exempel på hur olika slag av logik kan existera hos en och samma människa. Vad är förklaringen till dag och natt? Oresme påpekade att dag och natt kan förklaras av att jorden roterar ett varv varje dygn medan solen och himlasfärerna står stilla. “Man kunde utmärkt väl säga,” skrev han, “att orsaken till att solen och stjärnorna förefaller att stiga upp och gå ner, och att himlarna förefaller att rotera, är jordens rörelse.” 14 Hur bemötte han då blåstargumentet? Som vi sett påpekade t.ex. Ptolemaios att om jorden roterar med hög hastighet mot öster så måste det hela tiden blåsa en hård vind från ost mot väst. Oresme svarade: “Den dagliga rörelsen påverkar inte bara jorden, utan tillsammans med den också vattnet och luften. Tänk på luften inne i ett fartyg som är i rörelse. För en person som befinner sig inne i skeppet förefaller luften att stå stilla.” 15 Härav följer, menade Oresme, att avsaknaden av hård ostlig vind ingalunda bevisar att jorden står stilla. Han anförde alltså ett motargument mot ett motargument. Därmed hade han förstås inte bevisat att jorden de facto rör sig. Men han har visat att det är möjligt att jorden roterar trots att vi inte kan observera detta. Avsaknaden av fartvind är sålunda logiskt sett förenlig med, dvs konsistent både med att jorden roterar och att den inte gör det. Märkväl att Oresme endast diskuterar huruvida det är möjligt att jorden roterar runt sin axel. Han säger ingenting om den heliocentriska hypotesen. Man kunde tro att Oresme ville bevisa att jorden faktiskt rör sig, men så var inte fallet. Oresmes argument bevisar, som man lätt inser med intuitiv logik, ingenting alls om jordens faktiska rörelse. Det enda det bevisar är att det är möjligt att den rör sig utan att vi märker det, att det är möjligt att solens rörelse över himlen är skenbar. Begrepp som möjlig och nödvändig kallas i logiken modala. Slutsatserna är alltså modala, de gäller vad som är möjligt, inte vad som är faktiskt. Märkväl att Oresme inte ger några argument för att atmosfären och alla ting faktiskt följer med i rörelsen. Han påpekar blott att om vi antar detta så upphör blåstargumentet att vara ett motargument. Det enda argument han har för att atmosfären följer med är en analogi. Det är alltså frågan om induktion från en analogi. Han jämför jordens atmosfär med luften inne i ett skepp. Denna analogi är dock mycket svag. Den som anser att jorden står stilla kunde likaväl jämföra med luften runt fartyget. Om ett roddarskepp rör sig över ett lugnt hav så observerar vi just det som Ptolemaios påpekade. Låt oss granska logiken hos ett belysande exempel som diskuterades ren på 1300talet. Vad händer om vi skjuter en pil rakt uppåt? Slutsatserna är lätta att deducera. Den som tror att jorden står stilla resonerar så här: Om jorden står stilla så faller pilen ner rakt på den som sköt upp den. Detta är precis vad vi observerar. Alltså står jorden stilla. Argumentet har formen Om A så B. B är sant. Alltså: A är sant. Detta argument är inte deduktivt korrekt. Det är ett exempel på felslutet att bekräfta följden. Det bevisar alltså ingenting. Den som tror att jorden rör sig resonerar så här: 14 Se not 19 s. 183. 15 Se not 19 s. 184. 33
Hans Rosing © Att resonera logiskt: inledning till logikens grundbegrepp och metoder Om jorden rör sig och luften och alla ting följer med i rörelsen med precis samma hastighet så faller pilen ner rakt på den som sköt den. Detta är vad vi observerar. Alltså rör sig jorden och alla ting följer med i rörelsen. Detta argument har samma form som det föregående och är förstås lika deduktivt inkorrekt som detta. Det är frågan om samma deduktiva felslut. Att pilen faller rakt ner på den som sköt bevisar alltså ingenting alls. Observationen är konsistent med båda teorierna. Av detta drog Oresme en högst intressant slutsats. Han menade att detta och liknande resonemang visade att “det naturliga förnuftet” [det vi i dag kallar vetenskap], inte kan finna sanningen i denna och många andra frågor. Alla observationer är konsistenta med båda teorierna. Alltså är vetenskapens möjligheter att utröna sanningen om världen begränsad. Här generaliserar han från ett fall till en allmän regel. Vad borde vi då tro? Oresme skriver: “Alla anser, och jag tror, att himlarna och inte jorden rör sig därför att [sedan citerar han Bibeln Psaltaren Ps 93.1] Herren har klätt sig, omgjordat sig med makt; därför står jordkretsen fast och vacklar icke.” 16 Att jordkretsen står fast och inte vacklar betyder, enligt Oresme, att jorden inte rör sig. Vi ser att Oresme i ett astronomiskt resonemang plötsligt ändrar till det religiösa sättet att resonera. Först resonerar han helt korrekt enligt Aristoteles rationella logik och drar slutsatsen att vi inte kan få några säkra svar, sedan godtar han Bibeln som en ofelbar auktoritet i denna astronomiska fråga. Han återgår sålunda till den typ av logik som babylonierna byggde på. Han överger plötsligt de regler för kritiskt tänkande som han just använt. En enda dunkel sats i Bibeln har, enligt denna religiösa logik, mer bevisvärde än alla observationer och rationella resonemang. Trots sin stora lärdom, begåvning och kreativitet var Oresme ändå ett barn av sin tid, fången i den medeltida kristna bilden av universum, som, ironiskt nog, egentligen var skapad av hedningen Aristoteles. Att ta steget fullt ut och bryta med urgamla föreställningar var vid denna tid ännu omöjligt. Redan att man öppet diskuterade möjligheten att jorden roterade var djärvt och ett tecken på att vetenskapen började vakna efter sin tusenåriga törnrosasömn. Oresme hade, utan att avse det, tagit ett första stapplande steg på vägen mot en radikalt ny världsbild. Hans motargument mot blåstargumentet skulle nästan 200 år senare användas av en annan Nicolaus, nämligen polacken Copernicus. Och nästan 300 år senare finner vi det i Galileos berömda bok Dialog om de två stora världssystemen (1632). Oresme är intressant därför att han så uppenbart resonerade enligt två olika, och i grunden oförenliga logiker. Å ena sidan var han väl insatt i Aristoteles rationella sätt att resonera, men å andra sidan levde han i en kultur som dominerades helt av en världsbild baserad på Bibeln och den katolska traditionen. Detta var typiskt för medeltidens filosofer, men är vanligt ännu i denna dag. Det var en ohållbar situation som förr eller senare måste leda till öppen konflikt om vem som hade företräde när det gällde att förklara världen. Konflikten mellan dessa två logiker, dessa två helt olika sätt att resonera, skulle med tiden bli alltmer tydlig, för att slutligen kulminera i den mest kända rättegången i vår historia, nämligen processen mot Galileo Galilei 1633. Copernicus heliocentriska teori Som vi har sett fanns det redan under antiken filosofer som spekulerade om att jorden rör sig. Också bland arabiska astronomer var den möjligheten känd, men inte allmänt omfattad. I Europa togs tanken att jorden roterar, som vi såg ovan, upp till diskussion på 1300-talet, men ingen tycks ha trott att den verkligen gör det. Den polska astronomen 16 Se not 19 s. 183. 34
Page 1 and 2: Hans Rosing © Att resonera logiskt
Page 11: Hans Rosing © Att resonera logiskt

Hans Rosing © Att resonera logiskt: inledning till logikens

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?