SOCIOLOGI – ALLMÄN ÖVERSIKT

More documents

Recommendations

Info

Andra typer av afasi är transkortikal sensorisk och transkortikal motorisk afasi. Den som har transkortikal sensorisk afasi kan ofta tala flytande, men språkförståelse är nedsatt. Transkortikal motorisk afasi är nästan som Brocas afasi, men patienten kan inte repetera ord eller satser. Olika typer av afasi är sällan så rediga som jag här presenterat. Det är vanligt, att nästan alla patienter har problem med att benämna saker och ting. Många har också åtminstone små svårigheter att förstå särskilt snabbt eller komplicerat tal. Det är också viktigt att komma ihåg, att problemen handlar om både talat och skrivet språk. Källor Ahlsén, E. (2008). Förvärvade språkstörningar hos vuxna vid fokala hjärnskador. I L. Hartelius, U. Nettelbladt och B. Hammarberg (redigerad) Logopedi. Lund: Studentlitteratur. Hokkanen, L., Laine, M., Hietanen, M., Hänninen, T., Jehkonen, M. & Vilkki, J. (2007). Kognitiiviset häiriöt ja niiden tutkiminen. I S. Soinila, M. Kaste och H. Somer (redigerad). Neurologia. Helsinki: Duodecim. Korpijaakko-Huuhka, A.-M. & Kiesiläinen, A. (2003). Aikuisiän kielellis-kognitiiviset häiriöt. I K. Launonen och A.-M. Korpijaakko-Huuhka (redigerad) Kommunikoinnin häiriöt. Syitä, ilmenemismuotoja ja kuntoutuksen perusteita. Helsinki: Palmenia. 2. Vem lever i diaspororna? Emmiina Vihervirta Det grekiska ordet diaspora betyder utspridning. På senaste tiden har ordet blivit populärt eftersom globaliseringen och den internationella integrationen lett till att invandrarna söker definitioner på sina transnationella identiteter. Det är inte enkelt att bestämma när en etnisk grupp kan beskrivas med begreppet diaspora. I denna essä kommer jag att beskriva fyra skiften som termen diaspora enligt Robin Cohen (2007) gått igenom. Till slut kommer jag att behandla vilken roll globaliseringen spelar i de diasporiska gruppernas liv. Den klassiska Diasporan Ursprungligen användes ordet diaspora endast för att beskriva det världsomfattande judiska samfundet. Därför skrevs det i singular och med stor begynnelsebokstav. Diasporan uppkom genom de traumatiska incidenterna som tvingade judarna att fly från sitt hemland. Trots att de under seklen bosatt sig i alla samhällen, bevarade de det mytiska minnet av hemlandet, Sion. På 1970-talet blev även andra etniska grupper med likadana erfarenheter kallade diasporor. Sådana gemenskaper var armenier som saknade hemkomst till Armenien, afroamerikaner med sina myter om Afrika och irländare som var tvungna att lämna hemmet på grund av den stora svälten på Irland. Cohen påpekar att den palestinska diasporan ironiskt uppkom när man försökte lösa den judiska frågan genom att grunda staten Israel. 4
Definitionen utvidgas Det betonades på 1980-talet att det kan vara svårt att säga vilka grupper som har gått igenom tillräckligt tragiska erfarenheter för att bli diasporor. De svåra förhållandena i hemlandet kan också tvinga människor att flytta utomlands. I dessa fall är det vanligtvis bara en bråkdel av befolkningen som lämnar landet men de bevarar ofta sin identitet och sina kontakter med ursprungsområdet till och med efter flera generationer. Dessutom är deras ekonomiska situation ofta sämre än den etniska majoritetens situation och de tror inte att de skulle vara helt accepterade i samhället. Sådana diasporor är till exempel kinesiska och indiska samfund utomlands, och kubaner och mexikaner som bor i Förenta staterna. Man har också tagit upp frågan om migrationens frivillighet. Inte ens judarna har flyttat bara när de har varit tvungna. Många är lockade av mögligheterna som finns i de stora metropolerna. ”Boomen” I mitten av 1990-talet kritiserade socialkonstruktivisterna att man borde betona den subjektiva erfarenheten av diaspora, det vill säga att diasporor vore dem som på detta sätt definierade sig. Konstruktion av ett saknat hem kunde ytterligare vara bara en symbolisk föreställning. Diaspora blev på modet. Ordet användes för att beskriva såväl alla invandrargrupper som individer utanför sitt ursprungslands gränser. I medier talades det till och med om den homosexuella diasporan. Det fjärde skiftet <strong>–</strong> en kompromiss Cohen citerar Brubaker som påminner oss om att ”om var och en är diasporisk, är ingen distinkt diasporisk”. Det finns många åsikter om hur definitionen borde begränsas. Brubaker påstår att de viktigaste aspekterna är att diasporan har spritt sig till flera stater, att den etniska identiteten grundar sig på lojalitet till ett äkta eller inbillat hemland och att individer av en etnisk grupp känner solidaritet mellan varandra. Tiden är även ett nödvändigt medel för att en diaspora uppkommer. Det händer inte genast när ett par invandrare kommer fram till en hamn eller till en flygplats utan de kan ibland assimilera sig med majoriteten och tappa sin kultur. Cohen analyserar diasporiska kännetecken och bygger upp fem idealtyper som beskriver olika diasporor enligt deras karaktär: offerdiaspora är den klassiska definitionen på ordet. Kulturell diaspora hänvisar till en etnisk grupp som inte har något eget land utan det är snarare en fantasi. Exemplet av denna diaspora är karibianska människor som har myten om ett paradisiskt hemland i Afrika. Människorna i arbetsdiaspora, imperiediaspora och handelsdiaspora har flyttat utomlands helt eller delvis frivilligt. Arbetsdiaspora består av gemenskaper vars främsta motiv till emigration har varit bättre mögligheter på arbetsmarknaden annanstans. Indier är ett exempel på den här diasporan. I imperiediaspora lever personer, till exempel britter, som har stannat i sina forna kolonier när länderna har blivit självständiga. I handelsdiaspora har motivet att lämna hemlandet varit att delta i den internationella handeln. Till exempel kineser hör till denna kategori och migration kan ofta bestå av flera korta perioder i olika länder. Alla experter godkänner ändå inte att var och en av dessa idealtyper ingår i termen diaspora. John Rex (1996) påstår att det är vilseledande att kalla till exempel frivilligt flyttade britter diaspora eftersom de alltid har varit vällottade i samhället. Dessutom betonar han religioners förenande makt i diasporiska samfund. 5
Page 1 and 2: SOCIOLOGI - LOGOPEDI ÖVERSIKT Sven
Page 3: 1. Afasi Aura Yli-Savola Afasi är
Page 7 and 8: verken i socialvetenskap som grunda
Page 9 and 10: 5. Sociologins klassiker Karl Marx
Page 11 and 12: starkare mellan två, när ”den t
Page 13 and 14: Bauman många böcker som handlade
Page 15 and 16: Klassisk skola kom till när männi
Page 17 and 18: sin avvikelse. I det här närmande
Page 19 and 20: Bernstein uppdelar språket i två
Page 21 and 22: De fyra problem av ett rättssystem
Page 23 and 24: Bourdieu undersökte stabiliteten a
Page 25: Migration är ett av sociologins de

SOCIOLOGI – ALLMÄN ÖVERSIKT

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?