SOCIOLOGI – ALLMÄN ÖVERSIKT

More documents

Recommendations

Info

Parsons liv År 1902 föddes Talcott Parsons i Colorado. Hans far jobbade på universitet och sålunda är Parsons ursprung är i detta fall akademisk. Förfäderna i Parsons släkt som inkommit till Amerika redan i början av 1600-talet, var de första pionjärerna av engelsk härkomst i Amerika. Inom sin studietid blev Parsons intresserad av sociologi tack vare biologi eftersom han blev intresserad av social evolution via den biologiska evolutionsteorin. Social evolution undersöker hur olika samhällen har utvecklats, hur är de organiserade och vad som förbinder och separerar dem. Efter Parsons blev färdig med sina studier åkte han till London för att studera handelsvetenskap. I London hittade Parsons sin kommande fru. År 1927 gifte paret sig med varandra. Från London åkte Parsons till Heidelberg universitet där han inarbetade doktorns värde i sociologi och filosofi. Under Heidelberg tiden blev Parsons bekant med Max Webers tankar. Senare absorberade Parsons olika idéer från Weber, t.ex. roller av religion och kultur i världshistorien. När Parsons hade kommit tillbaka till Amerika fick han en plats i Harvard på handelsvetenskaplig institution. Jobbet var ganska kortvarigt eftersom redan år 1931 flyttade Parsons till institutionen för sociologi. På 1930-talet började nazismen breda ut sig i Tyskland, och Parsons oroade sig över situationen. På 1930-talet fick Parsons bevisa nazismen när han besökte Tyskland. I sitt hemland skrev Parsons bl.a. anti-nazistiska artiklar och informerade människor om situation i Bostons radio. Parsons förhöll sig negativt till nazism, fascism och kommunism. Parsons tyckte att kommunismen var sekulär på samma sätt som det religiösa räddningsbudet. Enligt det här argumentet kan man behålla Parsons antikommunism konstig eftersom AGIL modellen också var statisk och strävade efter slutlig ordning som skulle vara den bästa. År 1944 blev Parsons huvudman av Harvard universitets sociologiska institut. Från den här tiden började hans mest innovativa period. Parsons utvecklade sin funktionsteori och AGIL modellen i Harvard. Teorin säger att människor formar sammanslutningar och normsystem därför att de får mer nytta av det än i en situation där finns kaos och djungelns lag. År 1979 dog Parsons efter en svår hjärtattack. Han hade varit i pension redan sex år från Harvard. AGIL modellen AGIL modellen är en modell som innehåller egenskaper som garanterar samhällets funktion och kontinuitet. Modellen har fyra egenskaper och de första är anpassning (Adaptation). Med adaptation menar man samhällets förmåga att samla kapital och resurser och producera och kommunicera. I allmänhet hanterar ekonomiska institutioner de här sakerna. Den andra egenskapen är uppnående av mål (Goal-attainment). Med uppnåendet av mål kan man hänvisa till beslutsfattande. Enligt Parsons finns den här funktionen i synnerhet i politiska sammanhang. Den tredje egenskapen är samhällets integration (Integration). Samhälles täthet är underhållande med t.ex. kyrkan, massmedier och föreningar. Den fjärde egenskapen är förvaring av samhällets form och hindrande av spänningstillstånden (Latent pattern maintenance). Den här funktionen stödes med utbildningssystem och t.ex. föreningsverksamhet. Vad är då de faktorer som gör samhällets verksamhet möjlig enligt de fyra egenskaperna? Enligt Parsons måste man ha ett rättssystem utan kontradiktioner. 20
De fyra problem av ett rättssystem Det första problemet av ett rättssystem är kallas för legitimationsproblem enligt Parsons. Det problemet ställer följande frågor: vad legitimerar normer och vad är rättens basis. Samhället skulle lösa de här frågorna med någon metod som är allmänt accepterad för att lösa legitimationsproblem. Det andra problemet heter tolkningsproblem. som betyder rättsystemets kapacitet att skapa offentliga resolutioner för rättliga basis så att enstaka rättsfall inte skulle lösas arbiträrt. Det tredje problemet heter sanktionsproblem eller problemet om hur och till vem samhället ska verkställa sina sanktioner. Det fjärde problemet handlar om omständigheter och till vem man ska verkställa lagen. Det här problemet kallas för kompetensproblem. Endast när man avgör alla de här fyra rättsystematiska problemen är det möjlig för samhället att fungera enligt AGIL modellen som genomför samhällets inre och yttre krav. 15. Michel Foucault Lassi Siltanen I den här essän ska jag presentera filosofin Michel Foucault och hans teorier om makt. Det ska jag göra eftersom det är vad jag tror är mest intressant i hans filosofi och är också betydande i sociologisk teori. Först ska jag behandla förbindelsen mellan makt och kunskap oh förklara hur Foucaults definition av makt skiljer från några andra filosofer. Sedan ska jag berätta lite om makt, social kontroll och organisationer. Michel Foucault (1926-1984) var en fransk filosof men också skrev om historia. Foucault var också en viktig person i sociologi. Han skrev om makt, sexualitet, kunskap, och social kontroll. Han behandlade också samhälleliga institutioner i sina skrifter. Fast Foucault kallades en postmodernist ville han inte kategorisera sig själv (Giddens 2006, 116). Han bara sade att han påverkades av Friedrich Nietzsche. Foucault har influerat på många sociologer, filosofer och andra samhälleliga forskare. Foucault och makt I hans skrivningar om makt ger Foucault ingen exakt definition om vad makten är men han binder makten med kunskap. Enligt Foucault är makten inte någonting som en person kan ha. Makten finns i alla sociala relationer. (Saaristo & Jokinen 2008, 192-193.) När några tidigare filosofer hade konstaterat att makten var någonting som kan koncentrera sig i en institution till exempel staten eller kyrkan. Foucault konstaterade däremot att makten inte kan koncentrera sig i en institution. (Giddens 2006, 846-847.) Om makten inte är någonting någon har vad betyder begreppet makt då för Foucault. Makten betyder inte en exakt sak för Foucault. Makten kan vara någonting som finns i social interaktion och i de här verksamheterna är makten den som gör olika slags verksamheter möjliga eller omöjliga. Makten kan fungera på två olika sätt. (Saaristo & Jokinen 2008, 193.) I Foucaults definition av makt spelar begreppet diskurs en stor roll. Olika slags experter kan ha en stor influens i vad man tanker är normalt eller acceptabelt. Sådana experter kan vara till exempel doktorer som kan definiera hurdana människor är normala och hurdana inte är normala på medicinsk sätt. Sedan genom diskurser kan de här experterna sprida uppfattningen i samhället om vad som är normalt och vad 21
Page 1 and 2: SOCIOLOGI - LOGOPEDI ÖVERSIKT Sven
Page 3 and 4: 1. Afasi Aura Yli-Savola Afasi är
Page 5 and 6: Definitionen utvidgas Det betonades
Page 7 and 8: verken i socialvetenskap som grunda
Page 9 and 10: 5. Sociologins klassiker Karl Marx
Page 11 and 12: starkare mellan två, när ”den t
Page 13 and 14: Bauman många böcker som handlade
Page 15 and 16: Klassisk skola kom till när männi
Page 17 and 18: sin avvikelse. I det här närmande
Page 19: Bernstein uppdelar språket i två
Page 23 and 24: Bourdieu undersökte stabiliteten a
Page 25: Migration är ett av sociologins de

SOCIOLOGI – ALLMÄN ÖVERSIKT

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?