SOCIOLOGI – ALLMÄN ÖVERSIKT

Bernstein uppdelar språket i två språkliga koder: begränsad kod och vidsträckt kod. Språkets
begränsade kod betyder att talet ofta är ospecificerat och förståeligt bara i sitt kontext, till exempel “det
var tråkigt”. Begränsad kod innehåller också ofta betydelser som är förståeliga bara för talares egen
grupp. Vidsträckt kod betyder att tal innehåller universala betydelser, är mera analytiskt och förståeligt
också utan talets kontext, till exempel “det var tråkigt att plugga igår därför att solen sken”. Bernstein
påstår att medelklassbarn lär sig båda koder hemma och därför det är lätt för dem att anpassa sig i
skolas institutionella språk. Arbetarklassbarn måste först förstå hurdant språk krävas på skolan och då
lär sig att tala enligt vidsträckt kod vilket ger medelklassbarn försprång.
Pierre Bourdieu
Pierre Bourdieus teori av den kulturella reproduktionen har haft ett stor inflytande på
utbildningssociologi. I likhet med Bernstein anser Bourdieu att arbetarklasselever diskrimineras i
skolor och att det är lättare för medelklasselever att lyckas i utbildningen. Utbildningssystem är en
enhet av institutioner och bruk, som förmedlar dominerande klass kultur och konserverar samhälles
maktrelationer. Kultur och bruk i skolor förefaller ändå neutrala och jämlika. Därför misstolkas
arbetarklasselevers sämre framgång som mindre talang eller intelligens.
Bourdieu hänvisar till utbildning som ett fält på vilket spelare konkurrerar om kapital. Samma kapital
är också resurser som används i spelet. Det finns olika slags av kapital: ekonomiskt, socialt och
kulturellt kapital. I Bourdieus teori är kulturellt kapital det viktigaste. Det innehåller till exempel
värden, inställningar, bildning, examensbetyg och sättet att tala. De här ärvda kapitalen leder ofta till
medelklasselevers framgång i utbildningssystem.
14. Talcott Parsons
Kalle Keskinen
Talcott Parsons kan anses vara en av de mest inflytande sociologerna på 1900-talet. Hans insats både
för den durkheimska funktionalismen och rättsociologin var prominent. De största resultaten i Parsons
liv var inom funktionalismens och rättsociologins områden. I synnerhet fäste den s k AGIL modellen,
som Parsons utvecklade, uppmärksamhet. Modellen förevisar de funktionella nödvändigheter som gör
möjligt att samhället håller ihop. Inom rättsociologis område lokaliserade Parsons fyra problem som ett
rättsystem måste lösa för att fungera (=legitimationsproblem, interpretationsproblem, sanktionsproblem
och kompetensproblem).
Ändå var Parsons liv intressant innan han blev en känd sociolog. Ursprungligen skulle Parsons inte bli
sociolog eftersom han var intresserad speciellt av biologi och medicin. Vad då fick den unga Parsons
att byta branschen och bli intresserad av sociologi? Jag ska svara på den här frågan bl.a. under nästa
titel där jag berättar om Parsons liv. Efter levnadshistorien berättar jag mera av Parsons resultat inom
sociologi. Jag ska koncentrera mig på AGIL modellen och på fyra problem som var nämnda i början.
19