SOCIOLOGI – ALLMÄN ÖVERSIKT

samfund. Till exempel är det möjligt att betrakta interaktionen mellan en patient och en läkare som en
del av sjukhus som institution. Berger och Luckmann påstår att beteendet som har blivit
institutionaliserat är alltid bunden till rollerna.
Källorna:
Jokinen, Kimmo & Saaristo, Kimmo. 2005. Sosiologia. Helsinki: WSOY.
Kantola, Ismo, Koskinen, Keijo & Räsänen, Pekka (toim.). 2004. Sosiologisia karttalehtiä. Tampere:
Vastapaino.
13. Ny utbildninssociologi
Sanna Lehtonen
År 1971 redigerade Michael Young boken Knowledge and control som representerade en ny inriktning
i utbildningssociologi. Boken innehåller artiklar som har skrivits av bland annat Basil Bernstein och
Pierre Bourdieu. Den nya inriktningen som Knowledge and control representerar, kallades för den nya
utbildningssociologin därför att den har en olik synpunkt på ämnet än de forskningar som gjorts
tidigare.
Den gamla utbildningssociologin (till exempel funktionalism, forskning av utbildningsgallring och en
inriktning som kallades för politisk aritmetik) forskade i utbildning på makronivå och var intresserad av
hurdan roll utbildningen spelar i samhället. Den nya utbildningssociologin var intresserad av hur
kunskap, språk och kultur inverkar på utbildning. Inriktningen forskar särskilt i inlärningsomgivning
som innehåller tre viktiga delområden:
• Interaktion i klassen: lärares och elevers relationer.
• Språk i skolan: lärares och elevers symboliska interaktion.
• Läroplan: skolkunskap och inlärningsupplevelser som är kärnan av skolans interaktion.
Michael Young
Michael Young var intresserad av kunskap som elever och studenter lär sig i skolor. Hans centrala
tanke var att i ett skiktat samhälle gallrar utbildningen ut både studenter och kunskap. Han ville inte ta
läroplans innehåll för givet och han ansåg att skolkunskap var konstruerad socialt. Vad som undervisas
i skolor och hålls för kunskap beror på dominerande grupper i samhället. Han ifrågasatte också
definitioner av bra och dåliga studenter och hur man lyckas eller misslyckas i skolan. Hans syn på
saken har fått intryck av C. Wright Mills kunskapssociologi och av fenomenologisk kunskapssociologi.
Basil Bernstein
Basil Bernstein skrev om samhällsklassers och pedagogikens relation. Han anser att interaktionsregler
i skolor favoriserar medelklasselever och deras kultur och värden. På samma sätt diskriminerar det
institutionella språket på skolor arbetarklasselever. Lärare som också tillhör medelklassen,
kommunicerar verbalt hur de vill att elever lär sig saker och de också graderar studenter på grund av
deras språk. Regler och interaktion på skolor reflekterar såväl fördelning av makt i samhället som
principer av social kontroll.
18