SOCIOLOGI – ALLMÄN ÖVERSIKT

Brist på pengar stänger människor ute från samhället. Samtidigt befriar pengar individen, eftersom det
personliga bandet försvinner. Pengar har inga affektionsvärde, men pengar ger människor olika
möjligheter. Simmel tror att försvinnande av de personliga banden är tragiskt trotts att det är befriande.
Det innebär att i modern växelverkan betyder roll mer än personlighet. Till exempel, man behöver inte
vara intresserad av försäljares personliga saker.
Till följd av pengar och arbetsfördelning blir människor väljarna, men det är obligatoriskt att välja.
Man kan välja ut vad man vill köpa. Att välja ut sin arbetsplats är också möjligt men inte så enkelt.
Tillval är också befriande trotts att det är ett måste för alla människor. Tillval ger också tillåtelse. Med
pengar blir det möjligt att skilja sig från mängden till exempel med hjälp av modet. Det egna jaget
vidgar sig med varje ny objekt som man äger. Men de personliga banden med sådana objekt är svaga,
eftersom det är viktigare att äga bröd än äga bröd av något varumärke.
Simmel definierar olika typer av individuell konsumtion. Det finns vinningslysten konsument,
girigbuk, slösare, asketisk konsument, kyniker och olustig konsument. Vinningslysten konsument
vill bara samla pengar. Pengar är absolut strävan för honom. Girigbuk vill inte utnyttja pengars
potential. Slösare bryr sig inte om vad han köper. Han vill bara använda pengar. Asketisk konsument
vill inte använda pengar. Han vill utbyta på andra sätt.
Simmel konstaterar att mest intressant typer av konsumenter är kyniker och olustig konsument.
Kynikerna finns till exempel i börs. Kyniker tycker att allting är utbytbart. Saker med samma priser är
likställda till kyniker. Olustig konsument (blasé) tycker att ingenting känns som någonting. Olustig
konsument behöver testa allt möjligt, men han blir led lätt. Så måste han testa någonting annat. Men
slutresultatet är alltid motbjudande.
10. Kriminologi
Esa Karonen
Kriminologi (Latin crimen ”brott” och grekiska logia ”-lära”, av logos ”ord”) är en vetenskap som
forskar i kriminella beteenden från samhällets och individens synvinkel. Kriminologi tolkar att
brottsligheten är ett samhällsfenomen. Undersökningen kan innebära dess orsaker, struktur, utveckling,
samband och följder, samt samhällets reaktioner på brottslighet. Kriminologi placerar sig under det
sociologiska forskningsområdet.
Jag ska diskutera klassiska och traditionella sociologiska teorier inom kriminologi.
Klassisk kriminologi
Den klassiska skolan har funnits i mitten av 1800-talet. Det grundade sig på utilitaristisk filosofi.
Filosofer presenterar en teori om kriminella beteenden som följer:
● Människor har en fri vilja
● Skräckintrycket baserar sig på tanken att människor är hedonister. Man söker belåtenhet och
undviker värk. Följaktligen, människor väger sina akter p g a hur lukrativa de är
● Bestraffning borde överlämnas enligt det gjorda brottet
● När bestraffning är rakt och snabbt, då är det effektivare att minska kriminellt beteende.
14