Formellt tänkande
Formellt tänkande
Formellt tänkande
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Psykologi & filosofi<br />
ALLMÄN ÖVERSIKT<br />
Svenska för psykologer och filosofer<br />
Åbo universitet / Språkcentret<br />
Lektor Ilkka Norri (red.)<br />
04/2009
Förord<br />
2<br />
Sedan många år tillbaka har den s.k. tjänstemannakursen i svenska för filosofer och psykologer vid Åbo<br />
universitets språkcenter bestått av tre delar. Gruppen har 30 timmar kontaktundervisning, där man<br />
koncentrerar sig på muntliga färdigheter samt på att skriva uppsatser och referat, o.d.<br />
Studerandena läser och övar grundgrammatiken via webben med hjälp av Språknätet som planerades<br />
och konstruerades redan på senare delen av 1990‐talet i samarbete mellan språkcentren i fyra finländska<br />
högskolor, Åbo universitet, Tammerfors universitet, Helsingfors universitet samt institutionen för språk<br />
och kommunikation vid Helsingfors handelshögskola. Denna del innehåller även en grupp övningar under<br />
titeln ”Människan i arbetslivet”. Övningarna rapporteras med hjälp av en studiedagbok som sedan<br />
skickas till läraren.<br />
För det tredje skriver studerandena självständigt en essä om ett fritt valt område inom området<br />
psykologi eller filosofi. Detta häfte är en samling av dessa essäer. Endast de grövsta språkfelen har<br />
rättats av läraren.<br />
Åbo 14.4.2009<br />
Ilkka Norri, FL, lektor i svenska
INNEHÅLL<br />
PSYKOLOGISKA TEXTER<br />
1. Jean Piaget Jenna Parkkila 4<br />
2. Ungdomspsykologi Satu Pulkkinen 5<br />
3. Familjeterapi Monika Korkeamäki 6<br />
4. Arbets‐ och organisationspsykologi Viivi Moberg 8<br />
5. Mental hälsa Anna Kuittinen 8<br />
6. Psykoanalys Henna Kivelä 10<br />
7. Depression Eeva Holmberg 11<br />
8. Schizofreni Sanna‐Mari Fincke 12<br />
9. Psykopati Emma Lamminpää 13<br />
10. Ätstörningar – anorexi och bulimi Taru Nikkilä 15<br />
11. Hypnos som en alternativterapi Elisa Rantala 16<br />
12. Krispsykologi och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) Heidi Grönlund 17<br />
13. Stress i arbetslivet Satu Lindfors 18<br />
14. Paniksyndrom ‐ livsfara utan fara Anna‐Kaisa Jokinen 20<br />
15. Intervju och tester som verktyg i rekrytering Tiina Virta 21<br />
FILOSOFISKA TEXTER<br />
16. Cogito, ergo sum Pasi Vaparanta 23<br />
17. Fenomenologi Sanna Suni 24<br />
18. Immanuel Kant Heidi Haanila 25<br />
19. Immanuel Kant ‐ Om den eviga freden Leena Anto 27<br />
20. Karl Marx Petro Väyrynen 28<br />
21. Holmes Rolstons miljöfilosofi Juuso Vähä‐Piikkiö 29<br />
22. Civil olydnad Linda Heikinheimo 30<br />
3
1. Jean Piaget<br />
Jenna Parkkila<br />
Jean Piaget (9 augusti 1896 – 16 september 1980) var en schweizisk filosof, naturvetenskapsman och<br />
barnpsykolog. Piaget är känd för sin forskning av barn och om sin teori angående deras kognitiva<br />
utveckling. Han är också pionjär i teorier kring strukturell inlärning. Intelligens var också något som<br />
Piaget blev intresserad av. Piaget studerade i Zürich och senare blev han lärare i Frankrike. År 1921 fick<br />
han ett jobb som direktör på Rousseau institutet i Genève. Piaget skrev många böcker och artiklar om<br />
psykologi och alltjämt är han en betydelsefull man inom pedagogiken tack vare sina teorier och<br />
forskningar.<br />
Jean Piagets teori om kognitiv utveckling<br />
4<br />
Enligt Piagets teori går barnets sociala, psykiska och fysiska utveckling tillsammans och barn kan inte<br />
förstå angelägenheter som inte är på barnets utvecklingsnivå. Piagets teori grundar sig på fyra olika<br />
åldersfaser. Utöver Piagets fyra faser, det sägs vara en femte fas som kallas för postformell operationell<br />
period. Barnets utveckling fortskrider stegvis men utvecklingstakten varierar mellan individer.<br />
När barn upplever en kognitiv konflikt som det inte kan lösa, konstruerar barnet ett nytt schema.<br />
Dessutom kan barnet också anpassa sig till situationen genom att smälta och adaptera befintliga<br />
scheman.<br />
Kognitiva utvecklingsstadier<br />
• Sensomotorisk period ( 0 – cirka 2 år)<br />
I denna fas sker barnens inlärning genom sinnesupplevelser och motorik. Barnet förstår att objekt och<br />
människor fortsätter att finnas även om barnet inte kan se dem. Det här kallas också för<br />
objektpermanens.<br />
• Pre‐operationell period (cirka 2 ‐ 7 år)<br />
Den här fasen är viktig för utveckling av symbolfunktionen. Barnets tankesystem bildar sig till inre<br />
föreställningar av yttre händelser. Den här perioden delas upp i två steg, den prekonceptuella perioden<br />
(cirka 2 ‐ 4 år) och den intuitiva perioden (cirka 4 ‐ 7 år). Barnet är ganska egocentriskt och <strong>tänkande</strong>t är<br />
beroende av direkta upplevelser.<br />
• Konkret operationell period (cirka 7 ‐ 12 år)<br />
Tänkandet är fortfarande i någon mån bundet till konkreta ting men barnet börjar omfatta normer och<br />
moraliska begrepp. Barnet kan också bättre förstå orsakssammanhang och tidsuppfattningen förbättras.<br />
• Formell operationell period (cirka 12 år och uppåt)
<strong>Formellt</strong> <strong>tänkande</strong> betyder att man kan resonera logiskt och abstrakt. Då använder man symboler och<br />
teorier som verktyg i <strong>tänkande</strong>t.<br />
(• Post‐formellt operationell period)<br />
Postformellt <strong>tänkande</strong> innebär att man kan acceptera motsatser och kan resonera utifrån motsatta<br />
synvinklar. Denna fas når inte alla individer.<br />
Källor<br />
http://en.wikipedia.org/wiki/Jean_Piaget<br />
http://oldwww.cs.umu.se/tdb/kurser/TDBC12/HT‐97/LABBAR/11‐LABGRP/index.html<br />
http://wapedia.mobi/fi/Piaget<br />
http://webspace.ship.edu/cgboer/piaget.html<br />
2. Ungdomspsykologi<br />
Satu Pulkkinen<br />
5<br />
Det är allmänt känt att många problem tillhör ungdomen. Tonåren beskriver man ofta som virrig och<br />
kaotisk tid. Naturligtvis är det normalt att studera sig själv och pröva sina gränser under ungdomsåren.<br />
Men vad ska hända om någonting verkligen går på tok och problemen blir oöverkomliga? Härnäst ska vi<br />
behandla några av de mest allmänna problemen, som ungdomar ofta genomgår. Man kan dela dem i två<br />
skilda inslag: inåtriktade och utåtriktade problem.<br />
Inåtriktade problem<br />
Inåtriktade problem kallar man också för emotionella problem, som är till exempel depression och<br />
ångest. Det har beräknats att det finns depression och ångest ungefär i en tiondel av ungdomar.<br />
Emotionella störningar är vanligare och ökar mer mot vuxenålder och det här gäller både flickor och<br />
pojkar.<br />
Grunder för emotionella störningar har man försökt utreda. Det finns bevis på att genetiska faktorer har<br />
cirka 50 procents inflytande på depression, men det finns inte sådan evidens på ångest. Andra orsaker<br />
för störningar är miljöfaktorer, som är stressframkallande och traumatiska levnadshändelser (till<br />
exempel självmord av nära anhörig, skilsmässa, konflikter i familjen eller sexuellt utnyttjande). I<br />
synnerhet utformar ackumulering av sådana levnadshändelser en väldig stor risk för ungdomar. Också<br />
medel att klara sig påverkar: om man har en negativ tolkningsstil, lågt självförtroende, överkontrollerad<br />
(neurotisk) personlighet och förhindrad temperament, har man större risk att bli sjuk.<br />
Utåtriktade problem<br />
Utåtriktade problem kan man se externt, det vill säga ungdomen visar sitt onda tillstånd till andra<br />
utvändigt. Det syns ut till exempel som aggressivitet, beteendestörningar och brottslighet.
Beteendestörningar finns i ungefär 6‐16% av pojkar och 2‐9% av flickor. Det finns också olikheter i<br />
användning av aggression: pojkar använder direkt aggression (fysiskt våld, till exempel att man slår till)<br />
och flickor indirekt aggression (psykiskt våld, till exempel skvaller).<br />
Man har skyllt olika saker för de här problemen, till exempel svår temperament, impulsivitet och låg<br />
intelligens. Det har konstaterats att det hur föräldrarna uppfostrar sina barn har påverkning: knapp<br />
handledning, inkonsekvent disciplin och för oblida bestraffningar ökar sannolikheten att ungdomar har<br />
externa symptom. Kompisarna inverkar också på en ung människa. Om det finns asociala normer i<br />
kamratgruppen, är situationen värre. Då förstärker normer oönskat beteende av ungdomen, och så<br />
formas asociala grupper, från vilka det inte är så lätt för ungdomen att komma loss, inte utan hjälp<br />
utifrån. Socialisering spelar alltså en viktig roll.<br />
6<br />
Understödet från föräldrar och andra medmänniskor har visat sig vara den viktigaste faktorn i<br />
ungdomen. Då har ungdomen känslan att han eller hon inte är ensam i den orättvisa och stora världen.<br />
Föräldrarnas övervakning eller kontroll har också en viktig roll. När föräldrarna vet var ungdomen är och<br />
med vem, har de bättre chanser att påverka ungdomens liv.<br />
Trots allt, måste man komma ihåg att de flesta ungdomar lever en ganska normal ungdom. Många<br />
ungdomar brukar revoltera mot sina föräldrar, men dock har de en tryggad ungdomsperiod. Revolt och<br />
resning hjälper ungdomar att bli fullvuxna.<br />
3. Familjeterapi<br />
Monika Korkeamäki<br />
Familjen är mycket viktig för nästan alla människor. Speciellt barn och unga behöver familjens stöd<br />
mycket så att de kan växa och utveckla sig normalt. Om familjen mår bra är det lättare att ta hand om<br />
också svårare perioder i livet. Familjen är ett så viktigt samfund att det lönar sig att sköta om familjens<br />
psykiska välmående. Om man inte själv kan lösa problemen inne i familjen då är det bra att hämta<br />
professionell hjälp i tid. Familjeterapi är en psykoterapi som är officiellt accepterad i Finland. Det finns<br />
mycket att berätta om familjeterapi men jag har valt några saker som jag tycker är intressanta. Först ska<br />
jag berätta lite om vad familjeterapi är i allmänhet och vad man gör där i praktiken. Sen ska jag skriva<br />
några tankar om hurdan terapeut är en bra familjeterapeut.<br />
Vad är familjeterapi och vad gör man där?<br />
Familjeterapi är en behandlingsform som innebär att terapeuten tar hand om en eller flera<br />
familjemedlemmar på samma gång. Det kan också hända att man måste ta hand om en mera<br />
omfattande sammansättning. Naturligtvis beror det på situationen. Man kan använda familjeterapi i<br />
många olika situationer tillexempel när en medlem i familjen har svår psykisk störning eller om familjen<br />
har något slags kris. Man kan använda bara familjeterapi eller kombinera det med andra terapiformer.<br />
Man kan använda familjeterapi på så många sätt att man alltid borde definiera individuellt för alla<br />
kunder vad familjeterapi betyder för dem. Man kan träffa familjen en gång i veckan eller en gång i
månaden och även mera sällan. Om familjen är i en kris, då kan man träffas varje dag. Familjeterapi kan<br />
ta tid från några besök till ungefär tjugo besök eller mera om det behövs. Allt som allt kan familjeterapi<br />
ta tid från ett halvt år till ett och ett halvt år eller ibland längre.<br />
7<br />
Teoretisk bakgrund av familjeterapi kommer från olika utgångspunkter. Bland annat kommer teorin från<br />
• systemcentrisk familjeundersökning<br />
• psykodynamisk teori<br />
• kognitiv teori<br />
• barnpsykoterapi<br />
• gruppterapi<br />
• psykosernas psykoterapi<br />
I praktiken kan familjeterapi vara många slags terapi. Det beror mycket på situationen och kanske också<br />
på teoretisk bakgrund. Man kan prata om familjens situation och man kan använda till exempel det att<br />
man gör ett släktträd tillsammans eller kunden kan rita någonting. Ibland kan familjen försöka leva sig in<br />
i något slags övning. Sakerna som diskuteras kan vara ofta ganska vardagliga, men det är ju livet. Viktigt<br />
är att terapeuten försöker ta isär och förstå störningar i familjens interaktion. Man får inte leta efter en<br />
syndabock. Det är nyttigare att ta fram parternas styrkor och krafter.<br />
En bra terapeut i familjeterapi<br />
Jag sökte familjeterapeuter på Finlands familjeterapiförenings webbsida. Jag fick veta, att i Åbo finns det<br />
23 familjeterapeuter som pratar finska men svenskspråkiga familjeterapeuter hittade jag bara två där.<br />
Jag har studerat psykologi nästan fyra år. På sistone har vi haft en kurs i psykoterapi och en tredjedel av<br />
kursen handlade om familjeterapi. Jag tyckte mycket om den där kursen. Den var mycket intressant. I<br />
den där delen hade vi en kunnig och erfaren familjeterapeut Florence Schmitt som lärare. Hon berättade<br />
för oss många olika exempel på situationer i familjeterapi med föräldrar och barn. Barn kan och vet ofta<br />
mera än föräldrar kan tänka sig. Därför är det mycket viktigt att ta barn med i familjeterapi. Om<br />
terapeuten kan förfara och prata med barn på rätt sätt då kan det hända att något av barnen börjar<br />
hjälpa terapeuten att ta reda på saker som händer i familjen.<br />
Av familjeterapeut kräver man ganska mycket kreativitet. Terapeuten kan inte veta på förhand vad som<br />
kommer det att hända under sessionen. Familjeterapeutens kunnande består av interaktionsförmågor,<br />
yrkesmässighet, anseende och intresse. Atmosfären ska vara öppen och säker. Breda allmänna<br />
kunskaper kan också vara mycket nyttiga. Ifall kunden till exempel är en man som är intresserad av musik<br />
eller bilar så kan det hända att diskussionen börjar bättre genom sådana teman. Terapeuten kan lära sig<br />
mycket genom sitt eget privatliv och man måste vara nyfiken över olika saker. Terapeuten kan också lära<br />
sig om livet från kunder. Kollegor och handledning kan vara ett viktigt stöd och en viktig hjälp till en<br />
familjeterapeut.
4. Arbets‐ och organisationspsykologi<br />
Viivi Moberg<br />
8<br />
Arbets‐ och organisationspsykologi är ett fascinerande och omfattande tillämpningsområde inom<br />
psykologi. Vad som mest beskriver arbets‐ och organisationspsykologi är ord: den yngsta, den mest<br />
växande och den månsidigaste. En allmän egenskap hos arbets‐ och organistionspsykologi är betoning på<br />
anställds hälsa och produktivitet. Arbets‐ och organisationspsykologi fäster ämnen psykologi, sociologi,<br />
socialpsykologi och antropologi ihop. Därför kan man påstå att arbets‐ och organisationspsykologi också<br />
är ett mycket krävande tillämpningsområde.<br />
Arbets‐ och organisationspsykologi avdelas i tre olika grupper: individ och hans relation till arbetet,<br />
grupp och arbetsgemenskapsfrågor och organisationsnivås frågor. Det intresantaste tema för mig är<br />
individ och hans ralation till arbetet eftersom det är praktiskt och behändigt i dagens arbetsliv.<br />
Utbrändhet och arbetsrelaterad stress är ju modeord nuförtiden!<br />
På 1970‐talet utveckalde Robert Karasek en av den mest känd arbetstressmodell, JDC ( från ord Job<br />
Demand‐Control model). I denna modell beskriver han skadlig arbetsbelastning som en relation mellan<br />
kontroll och krav. Kontrollen för arbetet kan vara till exempel möjligheter att påverka sin<br />
arbetsförhållanden och sitt arbetsinnehåll. Tidtryck, rollkonflikter och volymmässig överbelastning är<br />
exemplen på kraven. Till följd av den här delningen uppstår det fyra olika grupper som beskriver arbete<br />
annorlunda: arbetet kan var belastande, obelastande, aktivt eller passivt.<br />
Visste du att stress också kan vara någonting gynnsam? Aktivt arbete kan skapa positiv stress, eustress.<br />
Motsatsen till eustress är förstås den betungande stressen – en konsekvens av passivt arbete. Ta fasta på<br />
den här när du känner dig lite stressad nästa gång!<br />
Källmaterialet<br />
Chimiel N. (2008). An introduction to work and organizational psychology: a European pespective. (131‐<br />
134 s.). Padstow: Blackwell Publishing.<br />
Feldt, T., Kinnunen, U., & Mauno S. (2005). Työ leipälajina. (18‐19 s.). Jyväskylä: PS‐kustannus.<br />
5. Mental hälsa<br />
Anna Kuittinen<br />
Trots att mental hälsa är ett separat begrepp från fysiskt hälsa, finns det ett klart samband mellan dessa<br />
två. Om man mår psykiskt illa, kan man också börja ha fysiska symptom och tvärtom. Mental hälsa<br />
betyder inte bara att man lever utan psykiska sjukdomar. Enligt WHO definieras mental hälsa ”Ett<br />
tillstånd av fysisk, psykisk och social välbefinnande, och inte bara frånvaro av psykiska störningar ". Det<br />
relaterar till att främja generellt välmående, att förebygga psykiska störningar och till att både behandla<br />
och rehabilitera människor som har eller har haft psykiska störningar.
9<br />
Varför har man psykiska störningar, eller psykiskt funktionshinder som uppfattas som ett mindre<br />
stigmatiserande ord för mentalsjukdomar, sen? Varför kan man inte vara lycklig om man har allt bra i<br />
livet? Och när svårigheter och motgångar kommer, varför är det så att den ena bryter sig och den andra<br />
överlever?<br />
Några teorier om orsaker till psykiska störningar<br />
Den biomedicinska tolkningen av psykiska störningar anser att man kan finna orsaker till alla psykiska<br />
störningar i hjärnan och att de kan skötas med mediciner. Det kan bero på utvecklingsstörningar eller<br />
ärftliga störningar i det centrala nervsystemet. Orsaken kan också vara obalans i hjärnverksamhetens<br />
biokemi eller signalsubstanser som dopamin, GABA, noradrenalin eller serotonin. Den här biologiska<br />
inriktningen dominerar psykiatrin idag.<br />
Det finns många olika sätt inom psykosociala teorier att förklara psykiska störningar. Det<br />
psykodynamiska perspektivet anser att dessa störningar är utvecklingsstörningar i personlighet, det<br />
behavioristiska perspektivet talar om felaktig inlärning. Det kognitiva perspektivet betonar störningar i<br />
tankeverksamhet och det humanistiska perspektivet anser att det beror på hinder och förvridningar i<br />
den personliga växten. Enligt det interpersonliga perspektivet är orsaken till psykiska störningar problem<br />
med interaktion. Trots att det finns skillnader mellan dessa perspektiv, anser de alla att psykiska<br />
störningar är problem i sinnes verksamhet, som är ett separat system från kroppen, fast de ofta fungerar<br />
tillsammans. Det Sociokulturella perspektivet betonar samhällets inverkan och rådande värden, normer<br />
och livsstilar.<br />
Det integrerande perspektivet förenar alla dessa perspektiv och har skapat många nya teorier och<br />
synvinklar som baserar sig på många olika perspektiv. Integrerande modeller förenar individens<br />
biologiska benägenhet, belastande livssituation och enstaka traumatiska livshändelser.<br />
Vem är psykiskt illa och vem är frisk?<br />
Jag anser att mental hälsa är ett ganska likadant begrepp som fysisk hälsa. Om jag en dag har ont i<br />
magen men har inte några kroniska sjukdomar, kan jag säga att jag är frisk i allmänhet men i dag mår jag<br />
illa. Jag tycker att det gäller också psykiska tillstånd. Man kan vara psykiskt frisk men känna sig jätte<br />
illamående eller sorglig efter till exempel någon motgång eller olycka. I alla fall, är det inte en skam att<br />
vara psykiskt illa. Om man har diabetes, kan man kontrollera det med lämplig medicinering och om man<br />
har schizofreni eller bipolärt syndrom måste man också ha lämpligt vård.<br />
Källor<br />
http://www.who.int/topics/mental_health/en/<br />
http://sv.wikipedia.org/wiki/Psykisk_st%C3%B6rning<br />
Terveyden ja mielenterveyden psykologia 1.4.2008, Aarno Laitila, JY, Mielenterveyden häiriöiden<br />
esiintyminen ja mielenterveyshäiriöiden selitysmalleja (anteckningar från föreläsningen)
6. Psykoanalys<br />
Henna Kivelä<br />
10<br />
Psykoanalys är en kontroversiell vetenskapsgren vars utvecklare var Sigmund Freud. Psykoanalys är en<br />
metod av psykoterapi där man vill reda upp människans omedvetna psykiska processer. Psykoanalytisk<br />
terapi grundar sig på teori av personlighet, som undersöker persons omedvetna och har höjning av<br />
självinsikt för ögonen. Man tycker att tidiga interaktioner och erfarenheterna i barndomen är mycket<br />
viktiga för den personliga utvecklingen.<br />
Sigmund Freud<br />
Sigmund Freud (Sigismund Schlomo Freud) var en österrikisk läkare, som föddes 6 maj 1856. Han var ett<br />
ovanligt intelligent barn, som var intresserad av många vetenskapsgrenar, till exempel av<br />
naturvetenskap. Först studerade han juridik och senare medicin. Han grundade en läkarpraktik i Wien år<br />
1886. År 1895 föddes Anna Freud, Sigmunds dotter, som senare också blev psykoanalytiker.<br />
Freud fick muncancer. Efter flera operationer kunde han inte längre tala så bra, så ofta föreläste Anna i<br />
stället. År 1938 flydde Freud till Frankrike därför att han var jude. Från Frankrike fortsatte resan till<br />
London, England. Där bodde han tills han dog. För cancers skull tog han en överdos av morfin den 23<br />
september 1939. Nuförtiden är Freuds hus i London ett museum.<br />
Psykoanalys<br />
Freud trodde att omedvetna processer inverkar på drömmar. Freud tyckte att man kan förstå personens<br />
beteende bättre genom att tyda drömmar. Han använde fri association som metod. Där kunde patienter<br />
fritt berätta om sina erfarenheter och Freud lyssnade. Tillsammans undersökte de förbjuda känslor och<br />
försökte finna lösningar till problemen.<br />
Freud delade egot i tre delar: det, ego och överjag. Det är den omedvetna delen som är primitiv, ofta<br />
sexuell drift. Ego är vår rationella, medvetna del som försöker kontrollera det omedvetna tillsammans<br />
med överjag. Överjag innehåller regler och är en del av samvete.<br />
Drömtydning (1900) är Freuds mest kända litterära verk. Han skrev att det omedvetna inverkar mycket<br />
på ens beteende och medvetna psyke. Drömmar är oftast uttryck för önskan och rädsla. Den här<br />
omedvetna önskan är mest sexuell. Omedvetna kan bli medvetna med hjälp av psykoanalys och man kan<br />
lära sig att leva med sina problem.<br />
Freud tyckte att sexualitet inverkar mycket på personens psyke. Han utvecklade teorin om<br />
oidipuskomplex, där pojkar är avundsjuka på sina pappor och är kär i sina mammor. Det är också samma<br />
sak med flickor. De konkurrerar om pappas uppmärksamhet.
Till slut<br />
Psykoanalys har alltid mött fördomar, speciellt på grund av påstådd ovetenskaplighet. Trots allt har<br />
psykoanalys haft en stor betydelse för den nutida uppfattningen om personens psyke. Psykoanalys är<br />
också en viktig teori, om man anser på kulturhistoriskt perspektiv.<br />
Källor<br />
11<br />
http://fi.wikipedia.org/wiki/Sigmund_Freud<br />
http://fi.wikipedia.org/wiki/Psykoanalyysi<br />
http://www.avoin.helsinki.fi/opetus/materiaalit/freud.htm<br />
http://www.psykoanalyysi.com/mita.html<br />
7. Depression<br />
Eeva Holmberg<br />
Depression är ett av de mest allmänna problemen med folkhälsan. Det beror på att nedstämdhet år så<br />
allmänt, den orsakar arbetsoförmåga och utsätter för självmord. Ungefär 5 % av människor lider av<br />
depressionen i Finland. Tillfällig depression är normalt efter en förlust. Men när man pratar om<br />
depression som syndrom, betyder det, att depressionen pågår minst två veckor. Nuförtiden finns det<br />
många behandlingar, men tyvärr förnyas depressionen ofta.<br />
Symptom<br />
Det finns olika symptom i depressionen. Alla deprimerade människor behöver inte ha samma symptom<br />
och inte alla symptom. Symptomen måste fortsätta minst två veckor. Typiska symptom i depressionen är<br />
till exempel<br />
deprimerad mod<br />
trötthet<br />
förlust av självkänsla<br />
ogrundad skuldkänsla<br />
psykomotorisk ändring<br />
tankar om död och självmord<br />
sömnstörningar<br />
ändring i matlust<br />
Faktorer<br />
Det finns olika biologiska, psykologiska och sociala faktorer som kan orsaka depression. Biologiska<br />
orsaker är ärftlighet, hormoner, sjukdomar och hjärnas neurokemi. Psykologiska teorier är till exempel<br />
kognitiv teori och psykoanalytisk teori. Den kognitiva teorin talar om förvrängda tankar och den<br />
psykoanalytiska inriktningen om undermedvetna inre konflikter. De sociala faktorerna är också
etydande. Man har märkt att deprimerade personer ofta har negativa erfarenheter. Till exempel<br />
skilsmässa, arbetslöshet och insjuknande är vanliga med deprimerade människorna.<br />
Behandling och prognos<br />
Vanligtvis sköter man depressionen med mediciner eller psykoterapi. Nuförtiden finns det olika<br />
medicinerna som har visat sig vara ganska effektiva. Psykoterapin kan vara till exempel kognitiv eller<br />
psykoanalytisk. Ett mål för terapin är att påverka patientens tankeprocesser och känslor. Det är också<br />
möjligt att inverka på patientens sociala omgivning.<br />
12<br />
Det är mycket vanligt att depressionen förnyar sig. Icke mindre än 50 % av deprimerade människor blir<br />
deprimerade igen. Prognosen beror på hur svår depressionen är. Prognosen är naturligtvis bättre när<br />
depressionen inte har varit så djup.<br />
8. Schizofreni<br />
Sanna‐Mari Fincke<br />
Schizofreni är en allvarlig mental störning och en form av psykos. Det är en av det svåraste och mest<br />
krävande psykiska sjukdomar vars bakgrund sannolikt är mångfaldig och dåligt känd. Fast behandlingen<br />
har av schizofreni utvecklats mycket under de senaste åren gäller sjukdomen ännu lidande för patienten<br />
och de anhöriga och sänkning av livskvalitet och handlingskraft.<br />
Symptom och diagnos<br />
Schizofreni påverkar skadligt kognitiva och emotionella funktioner och beteende. Typiska symptom är<br />
vanföreställningar, hallucinationer, splittring av tal och beteende och s.k. negativa symptom liksom<br />
affektiv avflackning, viljelöshet och utarmat tankeliv. Schizofreni kan delas i<br />
paranoid schizofreni (patient med paranoia tankar)<br />
desorganiserad schizofreni (patient med accentuerad splittring av tal och beteende och affektiv<br />
avflackning)<br />
kataton schizofreni (patient med psykomotoriska symptom)<br />
odifferentierad schizofreni (person med schizofrenidiagnos men har inga symptom såsom<br />
paranoid, desorganiserad eller kataton schizofreni)<br />
residualschizofreni (patient som har diagnostiserats sent och har negativa symptom)<br />
Många patienters symptom varierar under livscykeln. Största delen av patienter har symptom många år.<br />
Det finns inget enstaka symptom som är karakteristisk för schizofreni. En person som lider av schizofreni<br />
har bemärkta svårigheter i många psykiska aktiviteter. Schizofreni har betecknats som en störning i<br />
hjärnans signalsubstanser som försvårar mänskliga funktioner. Patienter har svårigheter att tänka<br />
kreativt, knyta och uppehålla intima relationer och uttrycka sig själv och sådana viktiga känslor som
13<br />
kärlek och rädsla tydligt. Skrämmande erfarenheter såsom främmande röster som intränger sinnet, yttre<br />
hot och obekanta krafter kan höra till schizofrenipatientens vardag.<br />
Etiologi<br />
Schizofreni har många orsaksfaktorer och det finns ännu många saker vi inte vet om etiologin.<br />
Grundorsaker kan vara otaliga genetiska DNA‐förändringar, som miljön aktiverar. Miljöbundna<br />
riskfaktorer kan vara till exempel virus, näringsämnen, skador under graviditet och födsel och<br />
psykologiska och sociala faktorer associerad med utveckling. Genetiska orsaker är kanske nödvändiga<br />
villkor för att insjukna. Om båda föräldrar har schizofreni är risken för att barnen blir sjuka 46 %. Några<br />
tycker att bara miljön kan orsaka schizofreni men i alla fall skulle utlösningen förutsätta avvikelse i<br />
hjärnans utveckling i barndomen.<br />
Forskningar uppvisar att problemet med centrala nervsystemets utveckling är en viktig orsak till<br />
schizofreni. Någonting har gått fel när hjärnan har formats och senare leder det till schizofreni.<br />
Schizofreni kan också kallas som en sjukdom av neural förening. Därför är det svårt att hitta bara en del<br />
av hjärnan som ”föranleder” schizofreni. Det här kan också förklara varför schizofrenipatienter har så<br />
omfattande problem med informationsbehandlingen och verkligheten.<br />
Behandling<br />
Behandlingen av schizofreni är vanligen långfristig. Kombinering av biologiska, psykoterapeutiska och<br />
psykosociala behandlingsmetoder är centralt för behandlingen. Därför att schizofrenins etiologi inte är<br />
bekant finns det inget botande behandling. Med behandling och rehabilitering kan man mildra<br />
schizofrenipatientens symptom, förbättra psykosocial funktionsförmåga och anpassning till sjukdomen.<br />
Målen är att hindra nya psykosperioder eller åtminstone att minska och mildra dem.<br />
När schizofrenidiagnosen har blivit säker är antipsykotisk medicin oftast den första behandlingsmetoden.<br />
Men medicineringen är aldrig tillräcklig och patienter behöver också psykoterapi och rehabilitering.<br />
Antipsykotisk medicin måste börjas så tidigt som möjligt för att förbättring inte förlängs. Annars kan<br />
sjukdomen bli kronisk. Hela 60 % av patienter som i akutperioden får antipsykisk medicin blir bättre.<br />
Litteratur<br />
http://sv.wikipedia.org/wiki/Schizofreni<br />
Lönnqvist, Heikkinen, Henriksson, Marttunen, Partonen (toim.): Psykiatria (2007)<br />
9. Psykopati<br />
Emma Lamminpää<br />
Jag bestämde mig att skriva min essä om psykopati. Jag tycker att det är en fascinerande och<br />
skrämmande företeelse som väcker nyfikenhet och frågor. Vad är väsen av psykopati? Vilka är de
viktigaste kännetecken på psykopati? Jag är också intresserad av bakgrunden till psykopati: finns det<br />
kanske en genetisk grund i psykopati?<br />
Kännetecken på psykopati<br />
14<br />
Robert D. Hare har forskat i psykopati och har också utvecklat en mätare med vilken man kan identifiera<br />
en psykopatisk person. Enligt Hares mätare är typiska psykopatiska personer manipulerande,<br />
förhärdade, impulsiva, oansvariga, sexuellt ansvarslösa och lättviktiga. Dessutom är psykopater<br />
oförmögna att skapa långvariga mänskliga relationer, sätta upp realistiska mål och kontrollera sig.<br />
Psykopater känner inte ånger eller skuld och de har överhuvudtaget svaga känslor. De söker upplevelser<br />
och utövar mångsidig brottslighet. Psykopatiska drag förekommer allmänt i ett tidigt skede och ett barn<br />
som har psykopatiska drag beter sig på ett problematiskt sätt.<br />
Det är viktigt att kunna åtskilja psykopater från individer som har en antisocial personlighetsstörning. Det<br />
finns antisociala människor som inte har sådana emotionella och sociala avvikelser som är karakteristiska<br />
för psykopati. Jag tror att den viktigaste kännetecken på psykopati är att psykopatiska personer är<br />
oförmögna att känna empati. Om ett barn har sådana drag såsom okänslighet och förhärdelse, är det<br />
sannolik att han eller hon blir antisocial i framtiden. Man har också observerat att om barnet har sådana<br />
drag, är det svårt att förändra hans problematiska beteende.<br />
Väsen av psykopati<br />
Det finns två traditioner som har olika synpunkter om psykopatins väsen: i engelsk tradition definierades<br />
psykopati som en ”moralisk galenskap” och i denna tradition framhävdes det att psykopater är<br />
brottslingar som bryter mot sociala normer och förorsakar lidande till andra människor. På motsvarande<br />
sätt i den tyska traditionen definieras psykopati som en biologisk brist som förorsakar subjektivt lidande<br />
till psykopatiska personen, och i denna tradition tänker man att psykopati är en psykisk störning.<br />
I dag tänker man att det finns två olika typer av psykopati: primär psykopati och sekundär psykopati.<br />
Forskare antar att primär psykopati är en ärftlig avvikelse i känslolivet och sekundär psykopati än en<br />
emotionell störning som är en konsekvens till besvärliga omständigheter. Sekundära psykopater har i<br />
allmänhet andra psykiska störningar såsom ångeststörning och nedslagenhet. Primära psykopater är<br />
typiskt självsäkra och dominerande och sekundära psykopater är typiskt osäkra och undergivna.<br />
Det finns preliminär evidens om att okänsligheten och förhärdelsen är ärftliga egenskaper och det kan<br />
förklara varför det är så svårt att behandla en del psykopater. Det finns också evidens att sekundära<br />
psykopater är receptiva för behandling. Antagligen är sekundära psykopater förmögna att känna empati<br />
och därför är de receptiva för psykosocial behandling. Situationen med primära psykopater är däremot<br />
svår. Forskarna strävar efter att förklara vad primär psykopati grundar sig på så att det skulle bli möjligt<br />
att behandla den i framtiden.
10. Ätstörningar – anorexi och bulimi<br />
Taru Nikkilä<br />
15<br />
Till mat och till att tillgodose behov av nutrition anknyts djupa känslor av välbehag. När en familj har<br />
gemensamma måltider blir samhörigheten starkare, men att äta tillsammans med andra innebär också<br />
annan social interaktion och samvaro. Nejet till mat orsakar negativa känsloreaktioner hos andra<br />
människor.<br />
Ätstörning är en sjukdom, där maten har blivit ett medel för att reglera formen och formatet av kroppen.<br />
En ätstörning kan börja i alla åldrar, men oftast börjar den i ungdomsåldrar, vanligtvis hos flickor. Den<br />
ungas tankar är hela tiden på maten och nejet av den. Ätstörningen fungerar som om en lösning på<br />
ungdomens problem. Det skyddar alltså psyket.<br />
Varför lider någon av ätstörningen?<br />
Självsvälten, anorexin, utvecklas ofta till en ung, cirka 14‐16 år gammal flicka, som har varit ett snällt och<br />
anpassligt barn. Oftast har hon varit lindrigt överviktig och hennes familj har varit intresserad av mat och<br />
vikten av familjemedlemmar. Dessutom när man pratar om ätstörningar i det hela, kan det också finnas i<br />
backgrunden till exempel depression eller perfektionism. Det har varit upptäckt att ungdomar som lider<br />
av ätstörningar upplever att de måste vara jätte precisa och noggranna och att de har tvångstankar; ”Jag<br />
måste vara bäst i skolan”, Jag måste vara snäll”, ”Jag är inte tillräckligt duktig”. Ätstörningen kan också<br />
vara ett medel att få kontroll. Om ungdomen upplever att hon (eller han) inte kan inverka på något sätt,<br />
kan hon åtminstone försöka att inverka på hennes kropp. Det kan också vara en för tung erfarenhet att<br />
växa upp och förändras till en kvinna.<br />
Anorexi och bulimi<br />
Anorexi börjar ofta gömd till hälsosam diet. Ungdomen utesluter läckerheter och till exempel alla fett‐<br />
och köttprodukter. Pö om pö blir dieten fortfarande knapp. Ungdomen känner att hon är frisk när hon<br />
motionerar mycket och äter nästan ingenting. Så småningom förlorar hon uppfattningen om<br />
undernäring och avmagring. När hon ser sig i spegeln, tycker hon att hon är jätte fet. Då maten fyller<br />
hennes tankar, drar hon sig undan från sina vänner och förhållandet mellan henne och hennes familj<br />
spänns. Anorexin leder också till kroppsliga symptom, till exempel huvudvärk, trötthet, förstoppning och<br />
frusenhet och efter en tid försvinner de regelbundna menstruationerna.<br />
Till bulimi anknyter också kraftfull oro för att bli fetare. Då och då får den bulimiska personen får en<br />
kraftfull vilja att äta stora mängder av läckerheter (eller vad som helst) under en kort tid. Därefter, hon<br />
antingen kräks upp maten eller använder laxermedel, motionerar intensivt eller svälter sig ut. Till<br />
exempel kan någon ångestfull situation utlösa slukningen. Ofta anknyter till bulimi också till exempel<br />
rikligt alkoholbruk och självdestruktivt beteende. Bulimi syns inte utåt på samma sätt som anorexi<br />
eftersom den bulimiska personen kan vara mager, normalviktig eller överviktig.
Behandlingen till ätstörningar<br />
16<br />
Enligt en forskning förbättras bulimi som resultat av behandling (terapi eller psykiatriskbehandling) cirka<br />
74 procent och anorexi cirka 33 procent. I Finland är dödligheten bland anorektikerna cirka 4‐5 procent.<br />
Ätstörningar är tyvärr känsligt att återkomma. I synnerhet är självsvält ofta en långvarig sjukdom, som<br />
förbättras bara delvis.<br />
11. Hypnos som en alternativterapi<br />
Elisa Rantala<br />
Vad är hypnos – allmän definition och kort historia<br />
Wikipedia definierar hypnos som en social interaction där hypnotisören ger suggestionen vars ändamål<br />
är att producera förändringar i hypnotiserandes subjektiva erfarenheter, observationer, förnimmelser,<br />
känslor och/eller beteende. Alla forskare är inte riktigt av samma åsikt om hur man förklarar fenomen<br />
och erfarenheter associerad med hypnosen. Den teoretiska åsikten om hypnos kan fördelas i två<br />
grupper, tillståndsteorin och den socialpsykologiska teorin. De här två teorierna är av samma åsikt bara<br />
om några saker. Först att hypnos inte är som en sömn och att hypnosen har mycket att göra med<br />
inbillade fantasier som kan vara mycket starka. Trots att hypnosen har haft mera ett mystiskt än ett<br />
vetenskapligt rykte, blev intresset mot hypnosen större efter Andra världskriget. I dag har hypnos befäst<br />
sin status som ett vetenskapligt forskningsobjekt.<br />
Terapi<br />
I hypnosterapin är de allmännaste objekten är olika rädslor, spänningstillstånd, trötthet, sömnlöshet,<br />
smärtkontroll och olika psykosomatiska omen. Suggestionsterapi har också haft bra resultat med olika<br />
beroenden som till exempel rökning och alkohol. Hypnosterapi kan också användas i förberedelsen, till<br />
exempel att förbättra självkänsla, stresstolerans eller kanske idrottsträning. Andra mål kan vara<br />
inlärning, kreativitet, avslappning och grupp‐ eller arbetsgemenskapsträning. I ett terapimöte diskuterar<br />
terapeuten och kunden först om målsättningen och andra saker som är viktiga för kunden. Efter<br />
diskussionen börjar arbetet med hypnos. Terapeuten använder suggestioner för att göra olika<br />
uppfattningsövningar. Mot den allmänna uppfattningen är man alldeles medveten om sin omgivning och<br />
diskuterar med terapeuten helt normalt under hypnosen.<br />
Är hypnosen användbar?<br />
Jag har en uppfattning att hypnos som terapi kan vara användbar men inte med seriösa psykiska<br />
problem. Lyckligtvis finns det många etiska normer kring hypnos som terapi. Inte vem som helst har lov<br />
eller begåvning att vara hypnotisör och ge terapin. Trots det ser man ofta reklamer om hypnotisörer i<br />
tidningar men de kan vara mycket tvivelaktiga. För att terapin bli lyckad måste man själv tro på den. Alla<br />
människor är inte mottagliga för hypnos. Det finns olika tester som terapeuten och andra forskare kan<br />
använda för att klara upp hur mottaglig man är. I många år har forskning i hypnos använt subjektiva<br />
beskrivningar om hur man upplever hypnosen och hur lyckad den har varit. I dag kan forskare också
17<br />
använda moderna neuroradiologimetoder för att förklara vad egentligen händer i provpersonens hjärna<br />
och förstånd under hypnosen. Hypnosen är fortfarande en jätte intressant undersökningsobjekt och<br />
fortsätter att fascinera många forskare och andra människor i världen.<br />
Källor<br />
http://fi.wikipedia.org/wiki/Hypnoosi<br />
Suomen hypnoosiyhdistys ry, www.shy.fi<br />
12. Krispsykologi och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)<br />
Heidi Grönlund<br />
Varje människa möter situationer i sitt vardagliga liv som framkallar stress. Man har olika slags medel att<br />
kontrollera och anpassa sig till stress. Om den oväntade situationen upplevs som för krävande och de<br />
vanliga medlen att kontrollera stress inte är tillräckliga hamnar man i man en psykisk kris. I<br />
krissituationen ökar de yttre och inre impulserna i snabb takt och personen mitt i krisen har stora<br />
svårigheter att behandla alla impulser. Kännetecknande för krissituationen är också osäkerheten om<br />
framtiden.<br />
Traumatisk kris<br />
Med den traumatiska krisen menas något tillfälle eller någon händelse där individen eller hans näras liv,<br />
hälsa eller fysiskt integritet har varit hotad. Sådana tillfällen är till exempel olyckor, brott, krig,<br />
naturkatastrof eller sexuella övergrepp.<br />
De traumatiska kriserna framskrider vanligen skede för skede. Först kommer det ett chockskede som<br />
genast börjar efter den traumatiska situationen. Vanligen kan det ta några timmar eller några dygn. Det<br />
är mycket normalt i chockskedet att man inte kan förstå eller att man rentav förnekar allt som har hänt.<br />
Hur man reagerar i chockskedet varierar mycket: några människor ser mycket stillsamma ut och andra är<br />
helt hysteriska. I reaktionsskedet börjar man behandla det som har hänt. I det här skedet är det mycket<br />
vanligt att man återupplever trauman. Reaktionsskedet tar från några veckor till några månader.<br />
Behandlingsskedet av krisen tar däremot från några månader till ett år. Då börjar man acceptera<br />
händelsen. Det är mycket viktigt att man behandlar känslor som händelsen har förorsakat, till exempel<br />
skuldkänslor, självrannsakan och hatkänslor. Det sista skedet av krisen är omstruktureringen som<br />
kommer ett eller två år efter den traumatiska händelsen. I det här skedet förbinder man händelserna till<br />
en del av livet.<br />
Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD<br />
Posttraumatisk stress syndrom kan följa som en förlängd reaktion till den traumatiska livshändelsen.<br />
Symtomen måste pågå över en månad innan PTSD kan diagnostiseras. PTSD kan beskrivas som ett låst<br />
reaktionsskede.
18<br />
PTSD har tre huvudsymtom: Den traumatiska händelsen återupplevs, allt som påminner om eller<br />
anknyter till trauman undviks och aktivitetsnivån och den psykiska känsligheten ökar. Symtom på<br />
återupplevandet av den traumatiska händelsen är mest kännetecknande i PTSD. Mycket typiskt är<br />
upprepade mardrömmar eller tvångstankar som anknyter sig till trauman. Om man möter saker som<br />
påminner om trauman blir man ofta ångestfull. Undvikande beteende kan förekomma som en strävan<br />
att undvika tankar, känslor, diskussioner, människor eller platser som gäller trauman. Man kan förlora<br />
allmänt intresse till saker och undvika att göra planer för framtiden. De viktigaste symtomen av ökad<br />
aktivitetsnivå är sömnstörningar som alla människor med PTSD upplever i något skede. Symtom av det<br />
autonomiska nervsystemet är också vanliga, till exempel hjärtklappning. Den psykiska känsligheten<br />
innebär bland annat irritation, ökad aggressivitet och koncentrationssvårigheter.<br />
Trots att nästan alla som har upplevt trauman har någon slags PTSD symtom kommer inte alla människor<br />
att ha det kroniska PTSD. Den viktigaste förebyggande åtgärden är debriefing som borde hända snart<br />
efter den traumatiska händelsen.<br />
Källor<br />
Henriksson M, & Lönnqvist J. Psyykkiset kriisit, sopeutumishäiriöt ja stressireaktiot. Kirjassa Lönnqvist J,<br />
Heikkinen M, Marttunen M, Partonen T, toim. Psykiatria. Jyväskylä: Kustannus Oy Duodecim, 2007<br />
http://fi.wikipedia.org/wiki/Traumaperäinen_stressihäiriö 29.3.2009<br />
Davison, G. & Neale, J. Abnormal Psychology, 8th. 151‐156.<br />
13. Stress i arbetslivet<br />
Satu Lindfors<br />
Stress har länge varit ett viktigt forskningsobjekt för arbets‐ och organisationspsykologer, eftersom den<br />
utsätter både individer, organisationer och samhället för problem i välfärd. Undersökningar har enhetligt<br />
bevisat att långvarig stress kan förorsaka sjukdomar, särskilt hjärt‐ och kärlsjukdom och depression.<br />
Stress i arbetslivet föranleder ekonomiska förluster för organisationer och samhället. Överbelastning<br />
försämrar också arbetseffektivitet och verkar på organisationens resultat.<br />
Stressbegreppet<br />
Stress är ett vitt begrepp, som kan ses ur tre olika synvinklar. 1) Stressfaktorer finns i situationer som är<br />
belastande. Enligt den här definitionen är stress alltså en stimulans. I arbetslivet kan stressfaktorer vara<br />
till exempel fysiska arbetsförhållanden, arbetstid, anspråksfulla uppgifter, rolloklarhet (oklara<br />
förväntningar), rollkonflikt (kontroversiella förväntningar), problem i växelverkan, framåtskridande i<br />
karriären, olycksfall på arbetsplatsen och ändringar i organisationen.<br />
2) Stressreaktioner tyder på fysiologiska och psykologiska reaktioner såsom högt blodtryck, ångest och<br />
svårighet att koncentrera sig. Enligt den här synen lider människan av stress när stressreaktioner<br />
uppkommer. Reaktionerna kan komma fram inte bara på det individuella eller organisationsplanet utan<br />
även i privatlivet och de kan vara kortvariga eller långvariga.
19<br />
De här två perspektiven på stress är problematiska för vetenskapliga undersökningar, eftersom<br />
människor reagerar på stressfaktorer på ett mycket individuellt sätt och en reaktion kan bero på flera<br />
olika stressfaktorer. Därför inspirerar den tredje infallsvinkeln stressundersökning på arbetsplatser<br />
nuförtiden. 3) Interaktionsdefinitionen betonar att stress är interaktion mellan en individ och hans<br />
omgivning. Det betyder att människan lider av stress när hon bedömer att situationens krav överträffar<br />
hennes krafter. Det här perspektivet förenar stressfaktorer med stressreaktioner och understryker vikten<br />
av den kognitiva bedömningen av situationen.<br />
De teoretiska modellerna för stress i arbetslivet<br />
Eftersom stress är ett så stort och allmänt problem i arbetslivet, innehåller arbetspsykologi många olika<br />
stressmodeller som försöker att beskriva och förklara den här företeelsen. Jag presenterar här tre<br />
modeller som har en ledande ställning i internationell forskning.<br />
Efter Robert Karaseks JDC‐modell (Job Demand‐Control model) blir arbetet belastande när en arbetare<br />
som är anställd på ett kvalificerat arbete har litet kontroll över sina uppgifter. Senare har modellen<br />
utvidgats, eftersom kritiken mot JDC‐modellen var så stor. Den nya modellen (JDCS) innehåller också<br />
socialt stöd. Ju mer stöd en arbetare får, desto bättre mår han. Efter den här modellen kan arbete också<br />
vara aktivt eller passivt. Ett aktivt arbete, som innehåller stor kontroll och mycket krav, skapar de bästa<br />
förutsättningarna för inlärning och arbetsmotivation. Det finns många undersökningar som baserar sig<br />
på Karaseks modell. En del av dem stöder modellen och några överger den. Fast beviset är<br />
kontroversiellt, föreligger det enighet om att krav, kontroll och socialt stöd är centrala faktorer för<br />
välfärd i arbetslivet.<br />
Peter Warr jämför arbetets drag med vitaminer. Vitaminer ökar välfärd men när man får tillräckligt med<br />
dem ökar några vitaminernas positiva verkningar inte längre, men de har inte heller negativa verkningar.<br />
Också några av arbetets drag (till exempel lön, säkerhet och uppskattning) handlar enligt den här<br />
principen. För stora portioner av några vitaminer är giftiga. Också några av arbetets drag (till exempel<br />
självständighet, mångsidighet och gensvar) är skadliga om det finns för mycket av dem på arbetsplatser.<br />
Undersökning av Warrs vitaminmodell är svår eftersom modellen antar att förhållandet mellan arbetets<br />
drag och välfärd inte är lineärt. Forskningsresultaten av den här modellen är också kontroversiella.<br />
Johannes Siegrists ERI‐modell (Effort‐ Reward Imbalance model) baserar sig på principen om social<br />
ömsesidighet. I arbetslivet betyder den här principen att i utbyte mot energi och tid som arbetaren<br />
investerar i sitt arbete, förväntar han sig att få något slags arvode. De här arvodena kan vara till exempel<br />
lön, självuppskattning eller säkerhet. Om arbetaren känner att han investerar i sitt arbete mer än han får,<br />
blir han stressad. Enligt ERI‐modellen försöker arbetaren vara i balans men om man inte har några<br />
alternativa arbetsplatser eller man är för förbunden till sitt arbete, kan man känna starka negativa<br />
känslor och ens välfärd försvagas. Siegrists ERI‐modell är en användbar teori om stress i arbetslivet.<br />
Hur kan man förebygga stress?<br />
Både arbetsgivare, företagshälsovård och arbetare kan verka på trivsamheten på arbetsplatser. Det är<br />
viktigt, eftersom vi måste arbeta ännu längre i framtiden. Direktörer kan utveckla arbetsgemenskap och<br />
sitt ledarskap. Psykologer kan försöka minska stressfaktorer och ‐reaktioner på arbetsplatser och öka<br />
människors krafter. Också omslag i levnadsvanor kan reducera stresskänslor. Om man blir avspänd och
glömmer arbetsuppgifter på semester och på fritiden, återhämtar man sig snabbare och får man mera<br />
krafter.<br />
14. Paniksyndrom ‐ livsfara utan fara<br />
Anna‐Kaisa Jokinen<br />
20<br />
Du kommer säkert ihåg vad som händer när du hittar dig i en hotande situation. Hjärtat hackar, kroppen<br />
svettas och skakar, andningen blir tätare. Dessa är ju normala reaktioner när du är i fara. Men för en<br />
person som lider av paniksyndrom dessa symptom förekommer utan ingen klar orsak.<br />
En människa som har paniksyndrom har ofta panikattacker. Man definierar en panikattack som en stark<br />
reaktion till rädsla. När man har paniksyndrom finns det inget synligt föremål för rädslan. Symptom i<br />
attacken kan vara bl.a. hjärtklappning, svettning, darr, svindel, andningssvårigheter, bröstsmärta,<br />
domnade händer eller sting i händer och runt munnen, heta eller kalla kårar och dödsfruktan. Efter<br />
panikattacken följer stark ångest eller bryderi. Ofta är det svårt att skilja mellan en panikattack och en<br />
hjärtinfarkt. Attacken kommer överraskande och tar minst ett par minuter. Paniksyndromen hör till<br />
ångeststörningar och kan ofta förekomma med andra typer av störningen, till exempel agorafobi.<br />
Livet med paniksyndrom<br />
Enligt det evolutionära perspektivet har ångest och panik förnuftiga funktioner. Det är självklart att man<br />
måste vara litet rädd när man hittar själv i hotande situationer så att man är preparerad för flykten eller<br />
kampen. Men när man inte har en viss orsak för panikreaktionen kan livet bli oförutsägbar och dyrt.<br />
Människor som lider av panikattacker beskriver att det är en fruktansvärd känsla när man tror att man<br />
ska dö och det känns som om man skulle kvävas. Någon tror att de ska bli galen, eller har rädslan över att<br />
tappa kontrollen.<br />
Man kan undvika att lämna hemmet därför att man blir rädd för att man ska ha panikattacken på allmän<br />
plats. Rädslan för panikattacken själv blir en anledning till ångest. Ofta följer det med depression.<br />
Grunder för paniksyndrom<br />
De fysiska symptomen i panikattacken leder till någonting som kallas för katastroftolkningar. När man<br />
inte har en klar yttre orsak för symptom, till exempel en bil som ska köra över en, blir man förskräckt och<br />
tolkar symptom som ett tecken av t.ex. hjärtattack eller psykiska sjukdom. Personer övertolkar fysiska<br />
reaktioner och blir rädd för dem. Rädslan för symptom och situationer där man kan få panikattack leder<br />
till mer ångest och syndromen utvecklas.<br />
Ibland kan paniksyndromen utvecklas efter en stor livsförvandling. Till exempel bortgången av en nära<br />
anhörig kan ligga på grunden. Det finns också kemiska faktorer i backgrunden. Några läkemedel, koffein<br />
eller alkohol kan leda till paniksymptom. Genetiska faktorer påverkar till en del i paniksyndromen genom<br />
anlag för att reagera på stressande situationer med panik.
21<br />
Paniksyndrom är mer typiskt för kvinnor än för män. Det uppträder ofta i samband med depression och<br />
alkoholism.<br />
Behandlingen<br />
Behandlingsmetoder innehåller terapi och läkemedel. Vid terapin har den bästa effekten kognitiv<br />
beteendeterapi (KBT) och exponeringsbehandling när panikattacken kommer oftast i vissa situationer.<br />
Också kan man göra avslappnings‐ och andningsträning som hjälper till med ångestskapande situationer.<br />
Läkemedlen är ofta samma som användes i behandling av depression, t.ex. SSRI‐mediciner. Ibland kan<br />
man sköta fysiska symptom med betablockare.<br />
Ingen behandlingsmetod är bättre än en annan utan terapeuter skräddarsyr olika metoder till individ. De<br />
bästa är de som fungerar för den som har störningen.<br />
Litteratur<br />
Carlbring, Per (2009): Många med ångestsyndrom lider i onödan. Psykologtidningen 2/09. Hämtat från:<br />
http://www.panikprojektet.nu/PT2009_02.pdf [28 Mars, 2009].<br />
National Institute of Mental Health: Publications (2007). Panic Disorder. Hämtat från:<br />
http://psychiatry.mc.duke.edu/cmris/ed/Panic%20Disorder.pdf [28 Mars, 2009].<br />
Turtonen, Jukka: Paniikkihäiriö. Hämtat från: http://www.introspekt.fi/artikkelit/paniikki.html [28 Mars,<br />
2009].<br />
15. Intervju och tester som verktyg i rekrytering<br />
Tiina Virta<br />
Rekrytering är en process vars mål är att hitta en passande arbetstagare till en ledig uppgift på ett<br />
företag. Processen innehåller vanligtvis flera skiften: oftast börjar den med företagets behov av<br />
arbetstagare och avancerar till annonseringen av behovet. Företaget väljer ut de mest potentiella<br />
arbetssökandena p.g.a. ansökningar. Sedan använder företaget någon metod eller några metoder av<br />
rekrytering, till exempel intervju, psykologiska tester och/eller arbetsampel, för att nå ett beslut över<br />
vem som ska väljas till uppgiften.<br />
Rekrytering är en dubbelriktad process i vilken företagets synvinkel redan har beskrivits. Arbetssökande<br />
är den andra parten. Denna åsikt om rekryteringen kallas det konstruktivistiska perspektivet (”the<br />
constructivist perspective”) eftersom det betonar att kandidater också fattar beslut i valet. Åsikten är i<br />
bruk i europeisk arbets‐ och organisationspsykologi.
22<br />
Största skillnader i rekrytering beror på metoder som väljs. Ingen metod av rekryteringen är 100 % säker.<br />
För det mesta prefererar kandidater rekryteringsmetoder som är justa och objektiva, relevanta i<br />
arbetslivet och som inte är påträngande. I det följande beskrivs dessa metoder och deras för‐ och<br />
nackdelar lite närmare.<br />
Intervju<br />
Intervjun är den populäraste metoden i rekryteringen i Europa. Metoden upplevs som det bästa sättet att<br />
möta en arbetssökande och bedöma hans eller hennes lämplighet till uppgiften. Olyckligtvis är intervjun<br />
ofta mycket subjektiv och på grund av det har intervjuaren en stor effekt över uttagningen. Kandidater<br />
tycker att intervjun är en bra metod att rekrytera folk.<br />
Intervjun kan vara helt strukturerad som betyder att frågor och deras ordning är planerade på förhand<br />
och ordningen är densamma för alla kandidater. Tack vare det kan subjektiviteten reduceras och<br />
intervjun bli ett mer objektivt verktyg. Trots det tycker många arbetsgivare att en ostrukturerad intervju,<br />
det vill säga en intervju som inte har något tema och vars frågor kan handla om vad som helst, är bättre<br />
eftersom det gör möjligt att vara flexibel och anpassa sig till nya frågor i situationen. Med den<br />
strukturerade tekniken är det omöjligt. Men å andra sidan bjuder strukturerad intervju en rättvis teknik<br />
som förbättrar arbetssökandenas jämlikhet.<br />
Det bästa alternativet med intervjuer är att använda en temaintervju som betyder i rekrytering att<br />
intervjuaren fokuserar sig i frågor som handlar om utbildning, arbetshistoria, värderingar, kunskaper och<br />
färdigheter av kandidaten. Då är intervjun inte så osmidig än den strukturerade intervjun men har mer<br />
objektivitet än den ostrukturerade intervjun.<br />
Psykologiska tester<br />
Psykologiska tester är samplingar av beteendet eftersom man tror att psykologiska drag förorsakar visst<br />
beteendet. Vanligtvis tycks psykologiska tester vara objektiva verktyg i rekryteringen och de förutsäger<br />
ganska bra hur kandidater kommer att klara sig i arbetet.<br />
Psykologiska tester kan uppdelas i tre grupper enligt egenskapen som mäts:<br />
• tester av kognitiv förmåga<br />
• tester av personlighet<br />
• andra tester<br />
Tester av kognitiv förmåga mäter intelligenskvoten, allmäns intelligens. Kandidatens resultat jämförs<br />
med normmaterial och resultatet verkar förutsäga tämligen bra framgång i olika typer av uppgifter. Ändå<br />
har testerna upptäckts att vara diskriminerande mot minoriteter. Representanter av olika<br />
minoritetsgrupper får systematiskt färre poäng än vit medelklass.<br />
Däremot mäter tester av personlighet i allmänhet fem olika drag av personlighet på basis av ”stora fem”‐<br />
teorin (”Big five”). Dessa tester har blivit ännu populärare i England fast arbetssökande inte gillar sådana<br />
tester. När det gäller rekryteringen är pålitlighet av dessa tester också tveksam.
23<br />
Med andra tester menar man till exempel integritetstester och lögndetektorer, som faktiskt är populära i<br />
USA. De mäter hur sannolikt det är att en arbetstagare skulle stjäla, vara borta eller göra någonting<br />
annat negativt mot arbetsgivaren. Kandidater har fastslagits att reagera negativt mot dessa tester i en<br />
rekryteringssituation. Ändå har man upptäckt att integritetstester förutsäger också effektiviteten i<br />
arbetet bra.<br />
Sammanfattningsvis<br />
Kanske är det bästa alternativet att kombinera olika metoder så att de passar så bra som möjligt i<br />
situationen och i stilen av arbetsgemenskap. Eftersom ingen metod är vattentät är det möjligt att nå ett<br />
lika passande resultat med många olika kombinationer av metoder.<br />
Källor<br />
Chmiel. Introduction to Work and Organizational Psychology. The European Perspective. 2000.<br />
Nummenmaa. Psykometriikan perusteet –oppimoniste. 2002.<br />
FILOSOFISKA TEXTER<br />
16. Cogito, ergo sum<br />
Pasi Vaparanta<br />
Det s.k. drömargumentet är mycket intressant. I drömargument frågar man sig själv: Hur vet jag att jag<br />
inte drömmer? Om man inte kan svara på den här frågan, kan man inte veta någonting, men Rene<br />
Descartes tänkte att vi kan svara på den här frågan. Svaret var: cogito, ergo sum. På svenska betyder det:<br />
jag tänker, alltså är jag till. Descartes menade att när en människa vet att han tänker kan han dra en<br />
slutsats att han existerar.<br />
Descartes forskade i euklidisk geometri. Han tyckte att Euklides hade rätt i många saker. Därför tyckte<br />
Descartes att filosofi måste påminna geometri. Han sade att vi säkert kan veta två saker. Den första<br />
saken är ”cogito”. Den andra saken är gud. I geometri behöver man två punkter för en linje. Descartes<br />
tänkte att när man har en linje mellan människa och gud, det är möjligt att säkert veta några saker . Gud<br />
är god och han bedrar inte människor.<br />
Man kan också kritisera Descartes. Till exempel Immanuel Kant tänkte att människor tänker. Han tänkte<br />
också att människor vet att de existerar, men vi kan säga ingenting mera. Kant sade att ”cogito, ergo<br />
sum” inte är slutsats. Till exempel, jag kan tänka om Kalle Anka som tänker. När man tycker att ”cogito,<br />
ergo sum” är en slutsats, måste man säga att Kalle Anka existerar, men vi alla vet att Kalle Anka inte<br />
existerar.
24<br />
Kant också tycke att drömargumentet inte är möjligt. När man kan fråga drömfrågan, måste man också<br />
veta någonting om den verkliga världen. Kant menar att när Descartes frågar sin fråga måste han redan<br />
veta att han existerar.<br />
17. Fenomenologi<br />
Sanna Suni<br />
Fenomenologi är en ganska ny filosofisk inriktning. Edmund Husserl som levde 1859 – 1938 anses vara<br />
grundare av inriktningen. Orden fenomenologi kommer ursprungligen från grekiska språket:<br />
”fainomenon” är liksom ett fenomen och ”logos” liksom ett lära. Fenomenologi utforskar hur världen<br />
visar sig för oss människor. Hur vi upplever världen behöver inte stämma med hur´dan världen sannolikt<br />
är utanför vår medvetenhet. Andra stora fenomenologier vid sidan av Husserl är Heidegger och Hegel.<br />
Husserls lära kallas för transcendentalism, Heideggers för existentialism och Hegels för dialektisk<br />
fenomenologi. Här ska jag koncentrera mig på Husserl.<br />
Husserl: intentionalism och viktiga upplevelser<br />
En av de viktigaste egenskaperna av medvetenheten är intentionalism. Det betyder att alla<br />
föreställningar och lust erinrar oss om något objekt. Intentionalismen skiljer mentala och fysiska<br />
fenomen från varandra; fysiska fenomen har inget objekt. Hur så fungerar denna erinring? När man<br />
tänker på planeten Jupiter, finns det tre delar i den här händelsen: den mentala aktiviteten som kallas<br />
för <strong>tänkande</strong>, planeten Jupiter som sinnets innehåll och planeten Jupiter som ett objekt ute i världen. Vi<br />
erinrar alltid om objekten i världen genom innehållen i vårt sinne. Vi kan också erinra oss om sinnets<br />
innehåll utan att ha något objekt utom oss. Då tänker vi saker som inte existerar, till exempel julgubbe<br />
eller gyllene berg.<br />
I sin fenomenologi understrålar Husserl att man borde inte bara analysera orden men hellre koncentrera<br />
sig på sakerna i de själva. Man borde bli bekant med olika saker genom att leva och erfara. Husserl<br />
skriver att man inte får göra ställningstaganden utan att ha erfarit saken i fråga. Husserl också oroade sig<br />
för västerländsk naturvetenskaplig forskning som inte iakttog människornas upplevelser. Enligt Husserl<br />
skulle upplevelser betraktas tillsammans med forskningsresultat.<br />
Husserl presenterade en metod med vilken man kan finna sakerna i de själva, i deras baserande form.<br />
Han talade om eidetisk reduktion, där ”eidetisk” kan bli översatt till ”det som har något att göra med<br />
väsenden”. Vi måste ifrågasätta sakernas yppningsform tills vi har en form som inte mera kan bli<br />
ifrågasatt. Kvarvarande form är väsende.<br />
Kritik<br />
Heidegger har kritiserat Husserl för att Husserl i sin transendentalistisk filosofi går för mycket inom<br />
människornas sinne och glömmer den fysiska världen i vilket vi lever. Enligt Heidegger borde vi försöka<br />
förstå just det rena väsendet, som inte är konstruerat av sinnen. Heidegger utvecklade det viktiga<br />
begreppet ”Dasein”, vilket betyder ”att vara i världen”.
Källor<br />
www.filosofia.fi<br />
Sajama, Kamppinen: A Historical Introduction to Phenomenology. USA, 1987.<br />
18. Immanuel Kant<br />
Heidi Haanila<br />
Immanuel Kant (1724‐1804) var en stor nyskapare i nya tidens filosofi. Han förenade tidens<br />
kontroversiella inriktningar och skapade en ny helhet för <strong>tänkande</strong>t. I Kants liv var <strong>tänkande</strong> och<br />
nyskapande viktigare än yttre prål. Under hela sin livstid reste Kant ingenstans från sin hemstad<br />
Königsberg och han ägnade sig helt åt sitt arbete.<br />
25<br />
Kant räknas som en av märkesmän i filosofins historia och han har haft en stor inverkan på filosofin. I den<br />
här uppsatsen kommer jag att diskutera allmänt Kants filosofi, jag koncentrerar mig på Kants<br />
kunskapsteori och moralfilosofi. De är två stora teman som Kant utvecklade. Kant introducerade<br />
kunskapsteorin och metafysiken i sitt berömda huvudverk, Kritik av det rena förnuftet (1781), vilket<br />
kanske är det mest inflytelserika filosofiska verket i modern tid. Moralfilosofi behandlar Kant i sin andra<br />
kritik: Kritik av det praktiska förnuftet (1788).<br />
Kritik av det rena förnuftet<br />
Med sin kunskapsteori försöker Kant lösa problemet: Hur kan vi nå säker kunskap? Han ville lösa<br />
problemet genom att flytta kunskapens centrum från objekt till subjekt. Kant kallade denhär övergången<br />
för "kopernikanska vändning" inom den filosofiska debatten mellan rationalism (som ansåg att man<br />
nådde kunskap genom förnuftet) och empirism (som ansåg att vägen till kunskap går främst genom<br />
empirisk observation). Kant presenterade tanken att kunskapens centrum ligger i människans<br />
medvetande, man hittar den inte i yttervärlden. Kunskapen är beroende av sinnlighet, förnuft och<br />
förstånd, men ingen av dessa förmågor kan ensam ge kunskap.<br />
Kants teori är som följer: Vårt medvetande om världen grundar sig på våra iakttagelser och erfarenheter,<br />
men den här kunskapen i sig själv är betydelselös. Därför tillsätter vårt sinne en begreppslig del till våra<br />
iakttagelser. Med den begreppsliga delen menar Kant betydelse, förklaring eller strukturering. Med hjälp<br />
av den begreppsliga delen delar sinnet upp erfarenhet till olika kategorier (t.ex. tid, rum och<br />
orsakssamband).<br />
Enligt Kant har vi kunskap av två slag:<br />
• Kunskap a priori har vi före erfarenheten, den är medfödd. Apriorikunskapen är transcendental,<br />
vilket innebär att den ansluter sig till erfarenhetens förutsättningar. Den kan jämföras med ett<br />
par rosafärgade glasögon, som gör att vi upplever verkligheten som rosa oavsett vilken färg den<br />
"egentligen" har.
• Kunskap a posteriori kommer efter erfarenheten, den är inlärd.<br />
26<br />
Vi behöver de här båda för sökandet av vetandet. Så här skapar Kant en syntes mellan den rationalistiska<br />
traditionen och den empiriska traditionen.<br />
Kant vill också skilja mellan två aspekter av verkligheten:<br />
• Tinget för mig syftar på den fenomenella världen (verkligheten sådan vi uppfattar den). Vi<br />
upplever fenomenvärlden med våra sinnen och kan forska i den a posteriori.<br />
• Tinget i sig hänvisar den noumenella världen eller idéernas rike (verkligheten som den är<br />
oberoende av oss). Den här verkligheten bortom våra förnimmelser kan vi aldrig veta något om.<br />
Vårt förstånd har alltså gränser, som vi inte kan överstiga med hjälp av enbart förnuftet. Bakom de här<br />
gränserna finns metafysiska frågor (t.ex. Guds existens), som vårt förnuft inte kan avgöra. Fast vårt<br />
förnuft är fjättrad, har vi en utväg att svara på metafysikens frågor, de ligger i området av tron.<br />
Kritik av det praktiska förnuftet<br />
När det gäller moralfilosofi är Kant berömd för sin normativa pliktetik. Jag diskuterar Kants etik i min<br />
uppsats med att ställa till några frågor.<br />
En utgångspunkt i moralfilosofi är att fundera: ”Har mina handlingar goda motiv och konsekvenser?”<br />
Kant svarar att det dock är värt att tänka på motiv och konsekvenser och de är mänskligt betydelsefulla,<br />
men de är inte moraliska. Moral måste vara osjälviskt, vi behöver lyda den för själva moralens skull, inte<br />
som utväg till något annat.<br />
För Kant innebär moral en ovillkorlig order, närmare bestämt ett kategoriskt imperativ. Kants kategoriska<br />
imperativ, som är moralitetens högsta princip, lyder enligt följande: "Handla bara enligt den maxim som<br />
är sådan att du samtidigt kan vilja att den skulle bli en allmän lag". Kant anser att kategoriska imperativet<br />
är universalt, det vill säga att man kan tänka sig att alla agerar likadant i samma situation.<br />
Hur vet jag vad som är rätt? Kant anser att vi vet moralregel (kategoriska imperativet) a priori med vårt<br />
förnuft, med andra ord etiken har sin grund i förnuftet.<br />
Finns det moraliska värden? För det mesta diskuterar Kant generellt om god vilja, men han framhåller<br />
också ett värde, nämligen mänsklighet. Kant råder: ”Behandla alltid andra människor som mål i sig, aldrig<br />
som medel”.<br />
Kan jag efterfölja de här moralprinciperna? Kant tror att på moralens område måste människan ha fri<br />
vilja, annars kan vi inte bära ansvaret för våra handlingar. Alltså från praktisk moralisk synvinkel är<br />
människan fri, från teoretisk kunskapssynvinkel är människan ofri.<br />
Kant skrev ytterligare en tredje kritik, Kritik av omdömeskraften (1790), som behandlar estetik. Kant<br />
skrev också ett verk Om den eviga freden (1795). Kants inflytande kommer fram alltjämt nuförtiden:<br />
hans verk är viktiga genom olika områden av filosofi, och Kant har också inspirerat människor på andra<br />
vetenskapsområden.
27<br />
19. Immanuel Kant ‐ Om den eviga freden<br />
Leena Anto<br />
Immanuel Kant levde mellan 1724 och 1804 och bodde hela sitt liv i Köningsberg (det nuvarande<br />
Kaliningrad) i Ostpreussen. Kant var en tysk professor, filosof och grundare av den kritiska filosofin. För<br />
de flesta är Kant berömd för sin kunskapsteori där han menar att kunskapen om världen på olika sätt<br />
beror på våra tolkningar av den. I alla fall har Kant skrivit också en skrift som heter Om den eviga freden.<br />
Nu behandlar jag den här texten som presenterar Kant som politisk filosof.<br />
Genom historien har människan undrat om det finns någon lösning på krigets problem. Man har alltid<br />
sökt vad som skulle kunna skapa fred mellan stater. Immanuel Kant har funderat mycket om relationer<br />
mellan världens stater. Fast ibland har man mer fredliga perioder, finns kriget alltid kvar. Kant sökte<br />
lösningen på det här problemet genom att forska internationella relationer.<br />
Kan vi få en evig fred mellan världens stater? Hur skulle det vara möjligt? I Om den eviga freden<br />
proponerar Kant villkor till evig fred. Kant inleder sin teori med att lista preliminära villkor till evig fred.<br />
Enligt Kant är sådana saker exempelvis att ingen självständig stat kan förvärvas av en annan stat genom<br />
arv, byte, gåva eller köp, och att stående arméer försvinner.<br />
De benämna preliminära villkoren räcker inte till, utan Kant fortsätter med tre så kallade definitiva villkor<br />
för fred mellan staterna. Först konstaterar Kant att författningen i varje stat måste vara republikansk.<br />
Filosofen förklarar att samhällsmedborgarnas frihet är en basis för författningen. I ett sådant samhälle<br />
styrs alla medborgare av en gemensam lagstiftning och för alla finns det en princip om rättslig jämlikhet.<br />
Det andra villkoret innebär en idé om folkrätten som är grundad på en federation mellan fria stater. Det<br />
gäller då ett globalt fredsförbund där fria stater har gemensamma lagar och de kommer överens om<br />
fredliga relationer mellan varandra. I detta sammanhang anser Kant att stater vill ansluta sig till det här<br />
fridsförbundet och så sprider freden i världen. Filosofen betonar att det inte är fråga om en supermakt,<br />
utan varje stat fortfarande behåller sin suveränitet.<br />
Kant anser att inbördes respekt mellan individer är det tredje villkoret för evig fred mellan stater.<br />
Överallt i världen borde man ha rätt att bli behandlad värdigt. Ömsesidigt beroende av andra stater, till<br />
exempel genom handel, motverkar kriget och gynnar vänskapliga relationer mellan stater.<br />
Mer realistiska teoretiker bland internationella relationernas disciplin har kritiserad Kant om hans<br />
idealistiska och utopistiska teori. Trots allt hade Kant en realistisk förståelse av hur man kan skapa fred i<br />
världen. Enligt hans åsikt var människonaturen komplex och mångsidig. Å ena sidan är människan självisk<br />
och egoistisk, men å andra sidan har man ett moraliskt anlag. Kant tycker att genom staternas regelverk<br />
och institutionella ramar är det möjligt att främja fredliga relationer.<br />
Över 200 år sedan formulerade Kant sin teori som ännu idag ger oss ett verktyg för att skapa en fredlig<br />
värld. Nuförtiden består det ett viktigt samförstånd mellan forskare när det gäller demokratisk<br />
fredsteori. Enligt den här teorin går fria och demokratiska stater inte alls eller sällan i krig med varandra.
28<br />
Jag tycker att det finns skäl att tro att Kants tre villkor främjar freden i världen. I alla fall kan vi lära oss<br />
från Kant att god moral inte är någonting som naturligtvis finns hos människan, utan det måste skapas<br />
genom reglar och lagar inom demokratiska rättstater.<br />
Källor<br />
http://filosofia.fi/node/2422<br />
http://tutkielmat.uta.fi/pdf/gradu00452.pdf<br />
http://www.pol.umu.se/personal/Norberg_Joakim/Kant<br />
20. Karl Marx<br />
Petro Väyrynen<br />
Karl Heinrich Marx var en tysk filosof som föddes den 5 Maj 1818 i Trier i Rheinland‐Pfalz delstat. Hans<br />
fader var en judisk jurist som var tvungen att konvertera till lutersk religion. Marx var en begåvad<br />
skolelev och 1833 började han studera lag vid Bonn universitet. År 1836 bytte han till Berlin universitet<br />
och blev intresserad av filosofi, speciellt Friedrich Hegels filosofi och hans dialektiska teoretiska metod.<br />
Efter att ha avlagt examen 1841 började han sin kampanj emot kyrkan och högerhegelisterna. År 1842<br />
lämnade Marx universitetsvärlden och blev journalist. Hans skrivningar kom till i konflikt med statlig<br />
censur och slutligen var han tvungen att lämna Tyskland och fly till Frankrike, Paris. Där träffade han<br />
Friedrich Engels och de blev vänner för livet. Med influens av Engels blev Marx intresserad av ekonomi<br />
och de skrev många artiklar tillsammans – bland annat det mest kända, det kommunistiska manifestet.<br />
Efter åren av revolution blev Marx tvungen att gå i exil med sin familj och de flyttade till London. Där<br />
fortsatte Marx skriva. Han skrev bland annat sitt mest berömda verk, Kapitalet, och levde resten av livet i<br />
mycket fattiga förhållanden. Marx avled relativt okänd i London 1883. Med senare utveckling har Marx<br />
blivit en mycket auktoritativ filosof. Efter döden var hans arbete ännu fortsatt av Engels.<br />
Filosofi<br />
I sin filosofi tog Marx mycket influens från Hegels filosofi och tillägnade sig dialektisk logik. Hegel var en<br />
filosofisk idealist och han tänkte att världen är i första hand mental, immaterial. Marx i stället tänkte i sin<br />
ontologi att verklighet är i grunden material. En av grundfrågor i hans filosofi var relationen mellan<br />
materia och ande. Marx lösning var att materia är primär och ande är materias högsta produkt. På<br />
grunden av dialektisk metod och material ontologi formulerade Marx sin berömda ekonomiska och<br />
sociala teori som han kallade för historisk materialism. I dialektisk materialism behandlade Marx mer<br />
generellt teori av materia, regler för dialektik och världen som deras mötesplats.
Historisk materialism<br />
29<br />
I historisk materialism utvecklas världen på dialektiskt sätt: en tes, en antites, en syntes. De centrala<br />
begreppen är produktivkrafterna, produktionssätt, produktionsförhållandena, produktionsmedel,<br />
mervärde och klasskamp. Produktionsförhållandena utformas enligt produktivkrafterna som ger en<br />
sådan ekonomisk struktur. Grundtanken i den tidens situation är att arbetares arbete är värt mer än<br />
hans lön. Ägaren av produktionsmedel får mervärden. Det här kallar Marx för kapitaliskt berövande och<br />
den föranleder en konflikt mellan klasser dvs. klasskamp. Konsekvens av klasskamp ska vara ett nytt<br />
skifte i mänsklighets historia. Klasskampen mellan kapitalister och proletärer leder till revolution som<br />
leder till ett nytt klassfritt, kommunistiskt samhälle.<br />
Källor<br />
Wood Allen W. (2004) ”Karl Marx” (Second edition), Routledge London<br />
http://fi.wikipedia.org/wiki/Karl_Marx (31.3.2009)<br />
21. Holmes Rolstons miljöfilosofi<br />
Juuso Vähä‐Piikkiö<br />
Om man är intresserad av principiella frågor som handlar om miljö, i så fall är det bra att bli bekant med<br />
en amerikansk filosof Holmes Rolston. Han har skrivit en bok “Philosophy gone wild” som innehåller<br />
många teman som är centrala i miljöfilosofi. Därför att hans naturkunnighet är så imponerande (han är<br />
också fältbiolog) skriver han inte någon filosofisk jargong. Han skriver text som är fyllig, deskriptiv och<br />
ställvis även poetisk. Den är roligt att läsa trots att man inte är bekant med filosofi. Som är vanligt i<br />
miljöfilosofi, driver han inte ett uttömmande logiskt argument. Rättare sagt försöker han att ge<br />
konkretiska exempel och att allegorisera behandlade saker. Så är det inte möjligt för läsare att vara<br />
endast en passiv bedömare. Man måste vara aktiv och man måste veta sin plats i förhållande till text och<br />
framför allt i förhållande till världen som beskrivs.<br />
Ett intressant tema som Rolston lifter upp, är frågan om vi tvungna att följa vår natur. Är vi endast<br />
skapade varelser som inte har någon annan möjlighet än att följa upp sin natur. Eller är vi varelser som är<br />
(åtminstone delvis) diskreta från naturen, varelser med fri vilja. Att följa naturen, är det ett trivialt<br />
vardagligt faktum, eller är det någonting, som vi inte alls kan göra (därför att vi är särskilda från naturen).<br />
Är det omöjligt att följa naturen och därigenom ett onödigt försök eller är det ett försök alls. Rolston<br />
försöker inte ändra paradigmatiska ändar, men han har en relativ tolkning om ämnet. Där ses naturen<br />
inte som separat verklighet, men det är trots allt omöjligt att återlämna oss fullt till naturliga processer.<br />
Rolston medger visst tt vi är en del av naturen, men en speciell och därför en framstående del av<br />
naturen. Det är bra att iaktta att det finns många sätt att följa naturen. Såsom Rolston medger, kan<br />
naturen vara en dålig guide i våra moraliska beslut. Därför betonar han att det är bra att följa naturen i<br />
första hand så att vi kan hålla balans med naturen.<br />
Det andra viktiga temat som han behandlar, är värde i naturen och naturens värde. Enligt Rolston har<br />
instrumentala (någonting är bra därför att det hjälper att ha någonting som är njutbar eller bra i sig själv)
30<br />
värden sin plats, men de räcker inte för oss i förhållande till naturen. Han säger att vi måste förstå<br />
naturens betydelse vidsträckt. Enligt hans argument är det fråga om observering, om detaljer (i natur)<br />
och om det att vi medger deras betydelse i vårt liv. Naturen är inte enbart resurs, det är också en plats<br />
att friska upp, en kyrka, någonting som förbättrar inbillningsförmåga, källa för nya idéer och någonting<br />
betydelsefullt i sig själv. Naturen är överraskande, men å andra sidan är det återkommande och reguljär<br />
året runt, vårt hem och den som underhåller allt liv. Värde som finns i den fria naturen kan inte mätas<br />
med en summa pengar eller med någonting som kallas utilitet. Värde i naturen är mångformigt.<br />
Naturens årmiljoner gamla processer har inte utvecklats för oss eller för vår välfärd.<br />
Det tredje temat som Rolston skriver om, är en relationen mellan fakta och vårt morala mål, så kallat<br />
is/ought –indelning. När är det möjligt att ha moral mål på grund av naturliga fakta utan att fara vilse.<br />
Han nekar naturligtvis inte indelningens betydelse, men försöker upprepade gånger att ge för den en ny,<br />
mer radikal tolkning. I den här tolkningen försöker han förmörka gränsen mellan tillvaro och normativt<br />
påstående, och sammansmälta dem i en totalitet. Han ser världen och händelser i världen som en<br />
tillfällighetsfull ström. I strömmen hänger allt ihop. Trots allt leder han inte rätter (till exempel rätt för<br />
existens eller rätt att leva) ur biologiska fakta. Hans perspektiv är mer omfattande. Han ser hela djurarter<br />
som en del av livets kraft och mångsidighet, som har alla sina egna värden i den här världen. Trots<br />
lidande, elände och en hotande död frambringar naturen alltid nytt och underhåller särskilda livsformer.<br />
Det här faktuella tillståndet är någonting som vi måste befordra (eller åtminstone avstå från störningar)<br />
eller någonting som vi har skyldighet mot, enligt Rolston.<br />
Holmes Rolstons syn förskjuter begränsad antropocentrism och kommer till biocentrism som medger<br />
egenvärde i naturen. Hans syn är inte obegripligt jordnära eller en högtravande utopi, utan man kan<br />
finna vardagliga tankar om moderation. Han undervisar också oss att uppskatta de andra, deras natur i<br />
den gemensamma naturen. Hans filosofi kan (kanske) vara en begynnelsepunkt där vi lär oss mycket om<br />
naturen och dess konstighet, begynnelsepunkt för att skapa exakta iakttagelser om världen.<br />
22. Civil olydnad<br />
Linda Heikinheimo<br />
Medborgarna i alla länder har rättigheter och friheter, som staten har medgivit dem, men också några<br />
plikter mot staten. Plikterna är inskrivna i statens lag. Att vara likgiltig för lagen ger staten rätten att<br />
straffa dem, som gör det.<br />
Alla situationer, i vilka man inte följer lagen, är inte av samma värde. Ett bedrägeri är ett mera straffbart<br />
begående av brott än ett snatteri och också människornas uppfattning av moralen påverkar vikten av<br />
situationer som handlar om medborgarnas plikter. Moral och lag sammanhänger med varandra<br />
väsentligt, men man måste göra en skillnad mellan dem. Allt som lagen säger, är inte absolut rätt<br />
moraliskt och allt som är orätt, är inte absolut förbjudet i lagen. Ibland kan en medborgare finna sig i en<br />
situation, i vilken hans eller hennes moral säger ett och lagen annat. Det finns många historiska<br />
händelser, som har rört rent av massor av människor, som har valt, att inte efterfölja lagen, eftersom de<br />
har känt, att den är fel. De har strävat efter att förändra lagen.
31<br />
Rörelser, som opponerar sig mot den förefintliga lagen, utformas hela tiden. Ett välbekant exempel av<br />
sådana grupper är de så kallade rävflickorna. De attackerar pälsfarmar för att förstöra deras materiella<br />
förutsättningar och frisläppa djur. Nästan utan undantag förstör de här grupperna dyrbar egendom och<br />
kommer inte fram till publiciteten. Anfallen händer ofta på natten och därför åker grupperna inte fast för<br />
sina illgärningar.<br />
Grupperna upplever ofta att de förfar rätt, även om i lagen är deras aktioner straffbara. De räknar sig<br />
som civila olydnaden dvs. medborgare som handlar olagligt för moralens skull. Individer eller grupper,<br />
som handlar för sina värden emot lagen, har ofta en idealistisk tanke, vilken man kan koncentrera till<br />
satsen ”ändamålet helgar medlen”. Men bara att handla för en bra mening, räcker ju inte till för att kalla<br />
något civil olydnad. Begreppet ’civil olydnad’ kan ibland uppväcka empatiska eller förlåtande känslor och<br />
det vill grupperna betjäna sig.<br />
Om att opponera lagen, skulle kunna kallas civil olydnad, måste den fylla särskilda kriterier. Aktiviteten<br />
måste vara offentlig, olaglig, våldsfri och den måste sträva efter att fästa offentlig uppmärksamhet vid<br />
lagens minus för att förvandla lagen. Begreppet kommer från den amerikanska filosofen Henry David<br />
Thoreau. Han skrev om detta tema mitten av 1800‐talet. Thoreau opponerade statsmakten, som<br />
accepterade slaveri och kriget i Mexiko. Han flyttade till skogen för två år, eftersom han ville frigöra sig<br />
från staten och leva självförsörjande.<br />
Thoreau såg att att vara självständig är individens rätt. Grundtanken i Thoreaus arbete är, att om en<br />
individ inte får någonting från staten, kan han eller hon leva utan några som helst plikter mot staten. Den<br />
frifödda individen får inte vara tvungen att leva enligt statens regler, eftersom människorna inte kan<br />
välja när de föds. Från den här premissen formade han begreppet om civil olydnad, vars essentiella<br />
egenskap är att låta bli. Genom begreppet civil olydnad definieras ändå aktiviteten, som de olydiga vill<br />
att syns. Det finns starka likheter mellan Thoreaus <strong>tänkande</strong> och buddhism. I själva verket kände han<br />
orientaliska religioner väl. Thoreau sade aldrig att han var buddhist, men hans liv och föreställningar var<br />
verkligen nära det.