Formellt tänkande

Psykologi & filosofi
ALLMÄN ÖVERSIKT
Svenska för psykologer och filosofer
Åbo universitet / Språkcentret
Lektor Ilkka Norri (red.)
04/2009

Förord
2
Sedan många år tillbaka har den s.k. tjänstemannakursen i svenska för filosofer och psykologer vid Åbo
universitets språkcenter bestått av tre delar. Gruppen har 30 timmar kontaktundervisning, där man
koncentrerar sig på muntliga färdigheter samt på att skriva uppsatser och referat, o.d.
Studerandena läser och övar grundgrammatiken via webben med hjälp av Språknätet som planerades
och konstruerades redan på senare delen av 1990‐talet i samarbete mellan språkcentren i fyra finländska
högskolor, Åbo universitet, Tammerfors universitet, Helsingfors universitet samt institutionen för språk
och kommunikation vid Helsingfors handelshögskola. Denna del innehåller även en grupp övningar under
titeln ”Människan i arbetslivet”. Övningarna rapporteras med hjälp av en studiedagbok som sedan
skickas till läraren.
För det tredje skriver studerandena självständigt en essä om ett fritt valt område inom området
psykologi eller filosofi. Detta häfte är en samling av dessa essäer. Endast de grövsta språkfelen har
rättats av läraren.
Åbo 14.4.2009
Ilkka Norri, FL, lektor i svenska

INNEHÅLL
PSYKOLOGISKA TEXTER
1. Jean Piaget Jenna Parkkila 4
2. Ungdomspsykologi Satu Pulkkinen 5
3. Familjeterapi Monika Korkeamäki 6
4. Arbets‐ och organisationspsykologi Viivi Moberg 8
5. Mental hälsa Anna Kuittinen 8
6. Psykoanalys Henna Kivelä 10
7. Depression Eeva Holmberg 11
8. Schizofreni Sanna‐Mari Fincke 12
9. Psykopati Emma Lamminpää 13
10. Ätstörningar – anorexi och bulimi Taru Nikkilä 15
11. Hypnos som en alternativterapi Elisa Rantala 16
12. Krispsykologi och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) Heidi Grönlund 17
13. Stress i arbetslivet Satu Lindfors 18
14. Paniksyndrom ‐ livsfara utan fara Anna‐Kaisa Jokinen 20
15. Intervju och tester som verktyg i rekrytering Tiina Virta 21
FILOSOFISKA TEXTER
16. Cogito, ergo sum Pasi Vaparanta 23
17. Fenomenologi Sanna Suni 24
18. Immanuel Kant Heidi Haanila 25
19. Immanuel Kant ‐ Om den eviga freden Leena Anto 27
20. Karl Marx Petro Väyrynen 28
21. Holmes Rolstons miljöfilosofi Juuso Vähä‐Piikkiö 29
22. Civil olydnad Linda Heikinheimo 30
3

1. Jean Piaget
Jenna Parkkila
Jean Piaget (9 augusti 1896 – 16 september 1980) var en schweizisk filosof, naturvetenskapsman och
barnpsykolog. Piaget är känd för sin forskning av barn och om sin teori angående deras kognitiva
utveckling. Han är också pionjär i teorier kring strukturell inlärning. Intelligens var också något som
Piaget blev intresserad av. Piaget studerade i Zürich och senare blev han lärare i Frankrike. År 1921 fick
han ett jobb som direktör på Rousseau institutet i Genève. Piaget skrev många böcker och artiklar om
psykologi och alltjämt är han en betydelsefull man inom pedagogiken tack vare sina teorier och
forskningar.
Jean Piagets teori om kognitiv utveckling
4
Enligt Piagets teori går barnets sociala, psykiska och fysiska utveckling tillsammans och barn kan inte
förstå angelägenheter som inte är på barnets utvecklingsnivå. Piagets teori grundar sig på fyra olika
åldersfaser. Utöver Piagets fyra faser, det sägs vara en femte fas som kallas för postformell operationell
period. Barnets utveckling fortskrider stegvis men utvecklingstakten varierar mellan individer.
När barn upplever en kognitiv konflikt som det inte kan lösa, konstruerar barnet ett nytt schema.
Dessutom kan barnet också anpassa sig till situationen genom att smälta och adaptera befintliga
scheman.
Kognitiva utvecklingsstadier
• Sensomotorisk period ( 0 – cirka 2 år)
I denna fas sker barnens inlärning genom sinnesupplevelser och motorik. Barnet förstår att objekt och
människor fortsätter att finnas även om barnet inte kan se dem. Det här kallas också för
objektpermanens.
• Pre‐operationell period (cirka 2 ‐ 7 år)
Den här fasen är viktig för utveckling av symbolfunktionen. Barnets tankesystem bildar sig till inre
föreställningar av yttre händelser. Den här perioden delas upp i två steg, den prekonceptuella perioden
(cirka 2 ‐ 4 år) och den intuitiva perioden (cirka 4 ‐ 7 år). Barnet är ganska egocentriskt och tänkandet är
beroende av direkta upplevelser.
• Konkret operationell period (cirka 7 ‐ 12 år)
Tänkandet är fortfarande i någon mån bundet till konkreta ting men barnet börjar omfatta normer och
moraliska begrepp. Barnet kan också bättre förstå orsakssammanhang och tidsuppfattningen förbättras.
• Formell operationell period (cirka 12 år och uppåt)

Formellt tänkande betyder att man kan resonera logiskt och abstrakt. Då använder man symboler och
teorier som verktyg i tänkandet.
(• Post‐formellt operationell period)
Postformellt tänkande innebär att man kan acceptera motsatser och kan resonera utifrån motsatta
synvinklar. Denna fas når inte alla individer.
Källor
http://en.wikipedia.org/wiki/Jean_Piaget
http://oldwww.cs.umu.se/tdb/kurser/TDBC12/HT‐97/LABBAR/11‐LABGRP/index.html
http://wapedia.mobi/fi/Piaget
http://webspace.ship.edu/cgboer/piaget.html
2. Ungdomspsykologi
Satu Pulkkinen
5
Det är allmänt känt att många problem tillhör ungdomen. Tonåren beskriver man ofta som virrig och
kaotisk tid. Naturligtvis är det normalt att studera sig själv och pröva sina gränser under ungdomsåren.
Men vad ska hända om någonting verkligen går på tok och problemen blir oöverkomliga? Härnäst ska vi
behandla några av de mest allmänna problemen, som ungdomar ofta genomgår. Man kan dela dem i två
skilda inslag: inåtriktade och utåtriktade problem.
Inåtriktade problem
Inåtriktade problem kallar man också för emotionella problem, som är till exempel depression och
ångest. Det har beräknats att det finns depression och ångest ungefär i en tiondel av ungdomar.
Emotionella störningar är vanligare och ökar mer mot vuxenålder och det här gäller både flickor och
pojkar.
Grunder för emotionella störningar har man försökt utreda. Det finns bevis på att genetiska faktorer har
cirka 50 procents inflytande på depression, men det finns inte sådan evidens på ångest. Andra orsaker
för störningar är miljöfaktorer, som är stressframkallande och traumatiska levnadshändelser (till
exempel självmord av nära anhörig, skilsmässa, konflikter i familjen eller sexuellt utnyttjande). I
synnerhet utformar ackumulering av sådana levnadshändelser en väldig stor risk för ungdomar. Också
medel att klara sig påverkar: om man har en negativ tolkningsstil, lågt självförtroende, överkontrollerad
(neurotisk) personlighet och förhindrad temperament, har man större risk att bli sjuk.
Utåtriktade problem
Utåtriktade problem kan man se externt, det vill säga ungdomen visar sitt onda tillstånd till andra
utvändigt. Det syns ut till exempel som aggressivitet, beteendestörningar och brottslighet.

Beteendestörningar finns i ungefär 6‐16% av pojkar och 2‐9% av flickor. Det finns också olikheter i
användning av aggression: pojkar använder direkt aggression (fysiskt våld, till exempel att man slår till)
och flickor indirekt aggression (psykiskt våld, till exempel skvaller).
Man har skyllt olika saker för de här problemen, till exempel svår temperament, impulsivitet och låg
intelligens. Det har konstaterats att det hur föräldrarna uppfostrar sina barn har påverkning: knapp
handledning, inkonsekvent disciplin och för oblida bestraffningar ökar sannolikheten att ungdomar har
externa symptom. Kompisarna inverkar också på en ung människa. Om det finns asociala normer i
kamratgruppen, är situationen värre. Då förstärker normer oönskat beteende av ungdomen, och så
formas asociala grupper, från vilka det inte är så lätt för ungdomen att komma loss, inte utan hjälp
utifrån. Socialisering spelar alltså en viktig roll.
6
Understödet från föräldrar och andra medmänniskor har visat sig vara den viktigaste faktorn i
ungdomen. Då har ungdomen känslan att han eller hon inte är ensam i den orättvisa och stora världen.
Föräldrarnas övervakning eller kontroll har också en viktig roll. När föräldrarna vet var ungdomen är och
med vem, har de bättre chanser att påverka ungdomens liv.
Trots allt, måste man komma ihåg att de flesta ungdomar lever en ganska normal ungdom. Många
ungdomar brukar revoltera mot sina föräldrar, men dock har de en tryggad ungdomsperiod. Revolt och
resning hjälper ungdomar att bli fullvuxna.
3. Familjeterapi
Monika Korkeamäki
Familjen är mycket viktig för nästan alla människor. Speciellt barn och unga behöver familjens stöd
mycket så att de kan växa och utveckla sig normalt. Om familjen mår bra är det lättare att ta hand om
också svårare perioder i livet. Familjen är ett så viktigt samfund att det lönar sig att sköta om familjens
psykiska välmående. Om man inte själv kan lösa problemen inne i familjen då är det bra att hämta
professionell hjälp i tid. Familjeterapi är en psykoterapi som är officiellt accepterad i Finland. Det finns
mycket att berätta om familjeterapi men jag har valt några saker som jag tycker är intressanta. Först ska
jag berätta lite om vad familjeterapi är i allmänhet och vad man gör där i praktiken. Sen ska jag skriva
några tankar om hurdan terapeut är en bra familjeterapeut.
Vad är familjeterapi och vad gör man där?
Familjeterapi är en behandlingsform som innebär att terapeuten tar hand om en eller flera
familjemedlemmar på samma gång. Det kan också hända att man måste ta hand om en mera
omfattande sammansättning. Naturligtvis beror det på situationen. Man kan använda familjeterapi i
många olika situationer tillexempel när en medlem i familjen har svår psykisk störning eller om familjen
har något slags kris. Man kan använda bara familjeterapi eller kombinera det med andra terapiformer.
Man kan använda familjeterapi på så många sätt att man alltid borde definiera individuellt för alla
kunder vad familjeterapi betyder för dem. Man kan träffa familjen en gång i veckan eller en gång i

månaden och även mera sällan. Om familjen är i en kris, då kan man träffas varje dag. Familjeterapi kan
ta tid från några besök till ungefär tjugo besök eller mera om det behövs. Allt som allt kan familjeterapi
ta tid från ett halvt år till ett och ett halvt år eller ibland längre.
7
Teoretisk bakgrund av familjeterapi kommer från olika utgångspunkter. Bland annat kommer teorin från
• systemcentrisk familjeundersökning
• psykodynamisk teori
• kognitiv teori
• barnpsykoterapi
• gruppterapi
• psykosernas psykoterapi
I praktiken kan familjeterapi vara många slags terapi. Det beror mycket på situationen och kanske också
på teoretisk bakgrund. Man kan prata om familjens situation och man kan använda till exempel det att
man gör ett släktträd tillsammans eller kunden kan rita någonting. Ibland kan familjen försöka leva sig in
i något slags övning. Sakerna som diskuteras kan vara ofta ganska vardagliga, men det är ju livet. Viktigt
är att terapeuten försöker ta isär och förstå störningar i familjens interaktion. Man får inte leta efter en
syndabock. Det är nyttigare att ta fram parternas styrkor och krafter.
En bra terapeut i familjeterapi
Jag sökte familjeterapeuter på Finlands familjeterapiförenings webbsida. Jag fick veta, att i Åbo finns det
23 familjeterapeuter som pratar finska men svenskspråkiga familjeterapeuter hittade jag bara två där.
Jag har studerat psykologi nästan fyra år. På sistone har vi haft en kurs i psykoterapi och en tredjedel av
kursen handlade om familjeterapi. Jag tyckte mycket om den där kursen. Den var mycket intressant. I
den där delen hade vi en kunnig och erfaren familjeterapeut Florence Schmitt som lärare. Hon berättade
för oss många olika exempel på situationer i familjeterapi med föräldrar och barn. Barn kan och vet ofta
mera än föräldrar kan tänka sig. Därför är det mycket viktigt att ta barn med i familjeterapi. Om
terapeuten kan förfara och prata med barn på rätt sätt då kan det hända att något av barnen börjar
hjälpa terapeuten att ta reda på saker som händer i familjen.
Av familjeterapeut kräver man ganska mycket kreativitet. Terapeuten kan inte veta på förhand vad som
kommer det att hända under sessionen. Familjeterapeutens kunnande består av interaktionsförmågor,
yrkesmässighet, anseende och intresse. Atmosfären ska vara öppen och säker. Breda allmänna
kunskaper kan också vara mycket nyttiga. Ifall kunden till exempel är en man som är intresserad av musik
eller bilar så kan det hända att diskussionen börjar bättre genom sådana teman. Terapeuten kan lära sig
mycket genom sitt eget privatliv och man måste vara nyfiken över olika saker. Terapeuten kan också lära
sig om livet från kunder. Kollegor och handledning kan vara ett viktigt stöd och en viktig hjälp till en
familjeterapeut.

4. Arbets‐ och organisationspsykologi
Viivi Moberg
8
Arbets‐ och organisationspsykologi är ett fascinerande och omfattande tillämpningsområde inom
psykologi. Vad som mest beskriver arbets‐ och organisationspsykologi är ord: den yngsta, den mest
växande och den månsidigaste. En allmän egenskap hos arbets‐ och organistionspsykologi är betoning på
anställds hälsa och produktivitet. Arbets‐ och organisationspsykologi fäster ämnen psykologi, sociologi,
socialpsykologi och antropologi ihop. Därför kan man påstå att arbets‐ och organisationspsykologi också
är ett mycket krävande tillämpningsområde.
Arbets‐ och organisationspsykologi avdelas i tre olika grupper: individ och hans relation till arbetet,
grupp och arbetsgemenskapsfrågor och organisationsnivås frågor. Det intresantaste tema för mig är
individ och hans ralation till arbetet eftersom det är praktiskt och behändigt i dagens arbetsliv.
Utbrändhet och arbetsrelaterad stress är ju modeord nuförtiden!
På 1970‐talet utveckalde Robert Karasek en av den mest känd arbetstressmodell, JDC ( från ord Job
Demand‐Control model). I denna modell beskriver han skadlig arbetsbelastning som en relation mellan
kontroll och krav. Kontrollen för arbetet kan vara till exempel möjligheter att påverka sin
arbetsförhållanden och sitt arbetsinnehåll. Tidtryck, rollkonflikter och volymmässig överbelastning är
exemplen på kraven. Till följd av den här delningen uppstår det fyra olika grupper som beskriver arbete
annorlunda: arbetet kan var belastande, obelastande, aktivt eller passivt.
Visste du att stress också kan vara någonting gynnsam? Aktivt arbete kan skapa positiv stress, eustress.
Motsatsen till eustress är förstås den betungande stressen – en konsekvens av passivt arbete. Ta fasta på
den här när du känner dig lite stressad nästa gång!
Källmaterialet
Chimiel N. (2008). An introduction to work and organizational psychology: a European pespective. (131‐
134 s.). Padstow: Blackwell Publishing.
Feldt, T., Kinnunen, U., & Mauno S. (2005). Työ leipälajina. (18‐19 s.). Jyväskylä: PS‐kustannus.
5. Mental hälsa
Anna Kuittinen
Trots att mental hälsa är ett separat begrepp från fysiskt hälsa, finns det ett klart samband mellan dessa
två. Om man mår psykiskt illa, kan man också börja ha fysiska symptom och tvärtom. Mental hälsa
betyder inte bara att man lever utan psykiska sjukdomar. Enligt WHO definieras mental hälsa ”Ett
tillstånd av fysisk, psykisk och social välbefinnande, och inte bara frånvaro av psykiska störningar ". Det
relaterar till att främja generellt välmående, att förebygga psykiska störningar och till att både behandla
och rehabilitera människor som har eller har haft psykiska störningar.

9
Varför har man psykiska störningar, eller psykiskt funktionshinder som uppfattas som ett mindre
stigmatiserande ord för mentalsjukdomar, sen? Varför kan man inte vara lycklig om man har allt bra i
livet? Och när svårigheter och motgångar kommer, varför är det så att den ena bryter sig och den andra
överlever?
Några teorier om orsaker till psykiska störningar
Den biomedicinska tolkningen av psykiska störningar anser att man kan finna orsaker till alla psykiska
störningar i hjärnan och att de kan skötas med mediciner. Det kan bero på utvecklingsstörningar eller
ärftliga störningar i det centrala nervsystemet. Orsaken kan också vara obalans i hjärnverksamhetens
biokemi eller signalsubstanser som dopamin, GABA, noradrenalin eller serotonin. Den här biologiska
inriktningen dominerar psykiatrin idag.
Det finns många olika sätt inom psykosociala teorier att förklara psykiska störningar. Det
psykodynamiska perspektivet anser att dessa störningar är utvecklingsstörningar i personlighet, det
behavioristiska perspektivet talar om felaktig inlärning. Det kognitiva perspektivet betonar störningar i
tankeverksamhet och det humanistiska perspektivet anser att det beror på hinder och förvridningar i
den personliga växten. Enligt det interpersonliga perspektivet är orsaken till psykiska störningar problem
med interaktion. Trots att det finns skillnader mellan dessa perspektiv, anser de alla att psykiska
störningar är problem i sinnes verksamhet, som är ett separat system från kroppen, fast de ofta fungerar
tillsammans. Det Sociokulturella perspektivet betonar samhällets inverkan och rådande värden, normer
och livsstilar.
Det integrerande perspektivet förenar alla dessa perspektiv och har skapat många nya teorier och
synvinklar som baserar sig på många olika perspektiv. Integrerande modeller förenar individens
biologiska benägenhet, belastande livssituation och enstaka traumatiska livshändelser.
Vem är psykiskt illa och vem är frisk?
Jag anser att mental hälsa är ett ganska likadant begrepp som fysisk hälsa. Om jag en dag har ont i
magen men har inte några kroniska sjukdomar, kan jag säga att jag är frisk i allmänhet men i dag mår jag
illa. Jag tycker att det gäller också psykiska tillstånd. Man kan vara psykiskt frisk men känna sig jätte
illamående eller sorglig efter till exempel någon motgång eller olycka. I alla fall, är det inte en skam att
vara psykiskt illa. Om man har diabetes, kan man kontrollera det med lämplig medicinering och om man
har schizofreni eller bipolärt syndrom måste man också ha lämpligt vård.
Källor
http://www.who.int/topics/mental_health/en/
http://sv.wikipedia.org/wiki/Psykisk_st%C3%B6rning
Terveyden ja mielenterveyden psykologia 1.4.2008, Aarno Laitila, JY, Mielenterveyden häiriöiden
esiintyminen ja mielenterveyshäiriöiden selitysmalleja (anteckningar från föreläsningen)

6. Psykoanalys
Henna Kivelä
10
Psykoanalys är en kontroversiell vetenskapsgren vars utvecklare var Sigmund Freud. Psykoanalys är en
metod av psykoterapi där man vill reda upp människans omedvetna psykiska processer. Psykoanalytisk
terapi grundar sig på teori av personlighet, som undersöker persons omedvetna och har höjning av
självinsikt för ögonen. Man tycker att tidiga interaktioner och erfarenheterna i barndomen är mycket
viktiga för den personliga utvecklingen.
Sigmund Freud
Sigmund Freud (Sigismund Schlomo Freud) var en österrikisk läkare, som föddes 6 maj 1856. Han var ett
ovanligt intelligent barn, som var intresserad av många vetenskapsgrenar, till exempel av
naturvetenskap. Först studerade han juridik och senare medicin. Han grundade en läkarpraktik i Wien år
1886. År 1895 föddes Anna Freud, Sigmunds dotter, som senare också blev psykoanalytiker.
Freud fick muncancer. Efter flera operationer kunde han inte längre tala så bra, så ofta föreläste Anna i
stället. År 1938 flydde Freud till Frankrike därför att han var jude. Från Frankrike fortsatte resan till
London, England. Där bodde han tills han dog. För cancers skull tog han en överdos av morfin den 23
september 1939. Nuförtiden är Freuds hus i London ett museum.
Psykoanalys
Freud trodde att omedvetna processer inverkar på drömmar. Freud tyckte att man kan förstå personens
beteende bättre genom att tyda drömmar. Han använde fri association som metod. Där kunde patienter
fritt berätta om sina erfarenheter och Freud lyssnade. Tillsammans undersökte de förbjuda känslor och
försökte finna lösningar till problemen.
Freud delade egot i tre delar: det, ego och överjag. Det är den omedvetna delen som är primitiv, ofta
sexuell drift. Ego är vår rationella, medvetna del som försöker kontrollera det omedvetna tillsammans
med överjag. Överjag innehåller regler och är en del av samvete.
Drömtydning (1900) är Freuds mest kända litterära verk. Han skrev att det omedvetna inverkar mycket
på ens beteende och medvetna psyke. Drömmar är oftast uttryck för önskan och rädsla. Den här
omedvetna önskan är mest sexuell. Omedvetna kan bli medvetna med hjälp av psykoanalys och man kan
lära sig att leva med sina problem.
Freud tyckte att sexualitet inverkar mycket på personens psyke. Han utvecklade teorin om
oidipuskomplex, där pojkar är avundsjuka på sina pappor och är kär i sina mammor. Det är också samma
sak med flickor. De konkurrerar om pappas uppmärksamhet.

Till slut
Psykoanalys har alltid mött fördomar, speciellt på grund av påstådd ovetenskaplighet. Trots allt har
psykoanalys haft en stor betydelse för den nutida uppfattningen om personens psyke. Psykoanalys är
också en viktig teori, om man anser på kulturhistoriskt perspektiv.
Källor
11
http://fi.wikipedia.org/wiki/Sigmund_Freud
http://fi.wikipedia.org/wiki/Psykoanalyysi
http://www.avoin.helsinki.fi/opetus/materiaalit/freud.htm
http://www.psykoanalyysi.com/mita.html
7. Depression
Eeva Holmberg
Depression är ett av de mest allmänna problemen med folkhälsan. Det beror på att nedstämdhet år så
allmänt, den orsakar arbetsoförmåga och utsätter för självmord. Ungefär 5 % av människor lider av
depressionen i Finland. Tillfällig depression är normalt efter en förlust. Men när man pratar om
depression som syndrom, betyder det, att depressionen pågår minst två veckor. Nuförtiden finns det
många behandlingar, men tyvärr förnyas depressionen ofta.
Symptom
Det finns olika symptom i depressionen. Alla deprimerade människor behöver inte ha samma symptom
och inte alla symptom. Symptomen måste fortsätta minst två veckor. Typiska symptom i depressionen är
till exempel
deprimerad mod
trötthet
förlust av självkänsla
ogrundad skuldkänsla
psykomotorisk ändring
tankar om död och självmord
sömnstörningar
ändring i matlust
Faktorer
Det finns olika biologiska, psykologiska och sociala faktorer som kan orsaka depression. Biologiska
orsaker är ärftlighet, hormoner, sjukdomar och hjärnas neurokemi. Psykologiska teorier är till exempel
kognitiv teori och psykoanalytisk teori. Den kognitiva teorin talar om förvrängda tankar och den
psykoanalytiska inriktningen om undermedvetna inre konflikter. De sociala faktorerna är också

etydande. Man har märkt att deprimerade personer ofta har negativa erfarenheter. Till exempel
skilsmässa, arbetslöshet och insjuknande är vanliga med deprimerade människorna.
Behandling och prognos
Vanligtvis sköter man depressionen med mediciner eller psykoterapi. Nuförtiden finns det olika
medicinerna som har visat sig vara ganska effektiva. Psykoterapin kan vara till exempel kognitiv eller
psykoanalytisk. Ett mål för terapin är att påverka patientens tankeprocesser och känslor. Det är också
möjligt att inverka på patientens sociala omgivning.
12
Det är mycket vanligt att depressionen förnyar sig. Icke mindre än 50 % av deprimerade människor blir
deprimerade igen. Prognosen beror på hur svår depressionen är. Prognosen är naturligtvis bättre när
depressionen inte har varit så djup.
8. Schizofreni
Sanna‐Mari Fincke
Schizofreni är en allvarlig mental störning och en form av psykos. Det är en av det svåraste och mest
krävande psykiska sjukdomar vars bakgrund sannolikt är mångfaldig och dåligt känd. Fast behandlingen
har av schizofreni utvecklats mycket under de senaste åren gäller sjukdomen ännu lidande för patienten
och de anhöriga och sänkning av livskvalitet och handlingskraft.
Symptom och diagnos
Schizofreni påverkar skadligt kognitiva och emotionella funktioner och beteende. Typiska symptom är
vanföreställningar, hallucinationer, splittring av tal och beteende och s.k. negativa symptom liksom
affektiv avflackning, viljelöshet och utarmat tankeliv. Schizofreni kan delas i
paranoid schizofreni (patient med paranoia tankar)
desorganiserad schizofreni (patient med accentuerad splittring av tal och beteende och affektiv
avflackning)
kataton schizofreni (patient med psykomotoriska symptom)
odifferentierad schizofreni (person med schizofrenidiagnos men har inga symptom såsom
paranoid, desorganiserad eller kataton schizofreni)
residualschizofreni (patient som har diagnostiserats sent och har negativa symptom)
Många patienters symptom varierar under livscykeln. Största delen av patienter har symptom många år.
Det finns inget enstaka symptom som är karakteristisk för schizofreni. En person som lider av schizofreni
har bemärkta svårigheter i många psykiska aktiviteter. Schizofreni har betecknats som en störning i
hjärnans signalsubstanser som försvårar mänskliga funktioner. Patienter har svårigheter att tänka
kreativt, knyta och uppehålla intima relationer och uttrycka sig själv och sådana viktiga känslor som

13
kärlek och rädsla tydligt. Skrämmande erfarenheter såsom främmande röster som intränger sinnet, yttre
hot och obekanta krafter kan höra till schizofrenipatientens vardag.
Etiologi
Schizofreni har många orsaksfaktorer och det finns ännu många saker vi inte vet om etiologin.
Grundorsaker kan vara otaliga genetiska DNA‐förändringar, som miljön aktiverar. Miljöbundna
riskfaktorer kan vara till exempel virus, näringsämnen, skador under graviditet och födsel och
psykologiska och sociala faktorer associerad med utveckling. Genetiska orsaker är kanske nödvändiga
villkor för att insjukna. Om båda föräldrar har schizofreni är risken för att barnen blir sjuka 46 %. Några
tycker att bara miljön kan orsaka schizofreni men i alla fall skulle utlösningen förutsätta avvikelse i
hjärnans utveckling i barndomen.
Forskningar uppvisar att problemet med centrala nervsystemets utveckling är en viktig orsak till
schizofreni. Någonting har gått fel när hjärnan har formats och senare leder det till schizofreni.
Schizofreni kan också kallas som en sjukdom av neural förening. Därför är det svårt att hitta bara en del
av hjärnan som ”föranleder” schizofreni. Det här kan också förklara varför schizofrenipatienter har så
omfattande problem med informationsbehandlingen och verkligheten.
Behandling
Behandlingen av schizofreni är vanligen långfristig. Kombinering av biologiska, psykoterapeutiska och
psykosociala behandlingsmetoder är centralt för behandlingen. Därför att schizofrenins etiologi inte är
bekant finns det inget botande behandling. Med behandling och rehabilitering kan man mildra
schizofrenipatientens symptom, förbättra psykosocial funktionsförmåga och anpassning till sjukdomen.
Målen är att hindra nya psykosperioder eller åtminstone att minska och mildra dem.
När schizofrenidiagnosen har blivit säker är antipsykotisk medicin oftast den första behandlingsmetoden.
Men medicineringen är aldrig tillräcklig och patienter behöver också psykoterapi och rehabilitering.
Antipsykotisk medicin måste börjas så tidigt som möjligt för att förbättring inte förlängs. Annars kan
sjukdomen bli kronisk. Hela 60 % av patienter som i akutperioden får antipsykisk medicin blir bättre.
Litteratur
http://sv.wikipedia.org/wiki/Schizofreni
Lönnqvist, Heikkinen, Henriksson, Marttunen, Partonen (toim.): Psykiatria (2007)
9. Psykopati
Emma Lamminpää
Jag bestämde mig att skriva min essä om psykopati. Jag tycker att det är en fascinerande och
skrämmande företeelse som väcker nyfikenhet och frågor. Vad är väsen av psykopati? Vilka är de

viktigaste kännetecken på psykopati? Jag är också intresserad av bakgrunden till psykopati: finns det
kanske en genetisk grund i psykopati?
Kännetecken på psykopati
14
Robert D. Hare har forskat i psykopati och har också utvecklat en mätare med vilken man kan identifiera
en psykopatisk person. Enligt Hares mätare är typiska psykopatiska personer manipulerande,
förhärdade, impulsiva, oansvariga, sexuellt ansvarslösa och lättviktiga. Dessutom är psykopater
oförmögna att skapa långvariga mänskliga relationer, sätta upp realistiska mål och kontrollera sig.
Psykopater känner inte ånger eller skuld och de har överhuvudtaget svaga känslor. De söker upplevelser
och utövar mångsidig brottslighet. Psykopatiska drag förekommer allmänt i ett tidigt skede och ett barn
som har psykopatiska drag beter sig på ett problematiskt sätt.
Det är viktigt att kunna åtskilja psykopater från individer som har en antisocial personlighetsstörning. Det
finns antisociala människor som inte har sådana emotionella och sociala avvikelser som är karakteristiska
för psykopati. Jag tror att den viktigaste kännetecken på psykopati är att psykopatiska personer är
oförmögna att känna empati. Om ett barn har sådana drag såsom okänslighet och förhärdelse, är det
sannolik att han eller hon blir antisocial i framtiden. Man har också observerat att om barnet har sådana
drag, är det svårt att förändra hans problematiska beteende.
Väsen av psykopati
Det finns två traditioner som har olika synpunkter om psykopatins väsen: i engelsk tradition definierades
psykopati som en ”moralisk galenskap” och i denna tradition framhävdes det att psykopater är
brottslingar som bryter mot sociala normer och förorsakar lidande till andra människor. På motsvarande
sätt i den tyska traditionen definieras psykopati som en biologisk brist som förorsakar subjektivt lidande
till psykopatiska personen, och i denna tradition tänker man att psykopati är en psykisk störning.
I dag tänker man att det finns två olika typer av psykopati: primär psykopati och sekundär psykopati.
Forskare antar att primär psykopati är en ärftlig avvikelse i känslolivet och sekundär psykopati än en
emotionell störning som är en konsekvens till besvärliga omständigheter. Sekundära psykopater har i
allmänhet andra psykiska störningar såsom ångeststörning och nedslagenhet. Primära psykopater är
typiskt självsäkra och dominerande och sekundära psykopater är typiskt osäkra och undergivna.
Det finns preliminär evidens om att okänsligheten och förhärdelsen är ärftliga egenskaper och det kan
förklara varför det är så svårt att behandla en del psykopater. Det finns också evidens att sekundära
psykopater är receptiva för behandling. Antagligen är sekundära psykopater förmögna att känna empati
och därför är de receptiva för psykosocial behandling. Situationen med primära psykopater är däremot
svår. Forskarna strävar efter att förklara vad primär psykopati grundar sig på så att det skulle bli möjligt
att behandla den i framtiden.

10. Ätstörningar – anorexi och bulimi
Taru Nikkilä
15
Till mat och till att tillgodose behov av nutrition anknyts djupa känslor av välbehag. När en familj har
gemensamma måltider blir samhörigheten starkare, men att äta tillsammans med andra innebär också
annan social interaktion och samvaro. Nejet till mat orsakar negativa känsloreaktioner hos andra
människor.
Ätstörning är en sjukdom, där maten har blivit ett medel för att reglera formen och formatet av kroppen.
En ätstörning kan börja i alla åldrar, men oftast börjar den i ungdomsåldrar, vanligtvis hos flickor. Den
ungas tankar är hela tiden på maten och nejet av den. Ätstörningen fungerar som om en lösning på
ungdomens problem. Det skyddar alltså psyket.
Varför lider någon av ätstörningen?
Självsvälten, anorexin, utvecklas ofta till en ung, cirka 14‐16 år gammal flicka, som har varit ett snällt och
anpassligt barn. Oftast har hon varit lindrigt överviktig och hennes familj har varit intresserad av mat och
vikten av familjemedlemmar. Dessutom när man pratar om ätstörningar i det hela, kan det också finnas i
backgrunden till exempel depression eller perfektionism. Det har varit upptäckt att ungdomar som lider
av ätstörningar upplever att de måste vara jätte precisa och noggranna och att de har tvångstankar; ”Jag
måste vara bäst i skolan”, Jag måste vara snäll”, ”Jag är inte tillräckligt duktig”. Ätstörningen kan också
vara ett medel att få kontroll. Om ungdomen upplever att hon (eller han) inte kan inverka på något sätt,
kan hon åtminstone försöka att inverka på hennes kropp. Det kan också vara en för tung erfarenhet att
växa upp och förändras till en kvinna.
Anorexi och bulimi
Anorexi börjar ofta gömd till hälsosam diet. Ungdomen utesluter läckerheter och till exempel alla fett‐
och köttprodukter. Pö om pö blir dieten fortfarande knapp. Ungdomen känner att hon är frisk när hon
motionerar mycket och äter nästan ingenting. Så småningom förlorar hon uppfattningen om
undernäring och avmagring. När hon ser sig i spegeln, tycker hon att hon är jätte fet. Då maten fyller
hennes tankar, drar hon sig undan från sina vänner och förhållandet mellan henne och hennes familj
spänns. Anorexin leder också till kroppsliga symptom, till exempel huvudvärk, trötthet, förstoppning och
frusenhet och efter en tid försvinner de regelbundna menstruationerna.
Till bulimi anknyter också kraftfull oro för att bli fetare. Då och då får den bulimiska personen får en
kraftfull vilja att äta stora mängder av läckerheter (eller vad som helst) under en kort tid. Därefter, hon
antingen kräks upp maten eller använder laxermedel, motionerar intensivt eller svälter sig ut. Till
exempel kan någon ångestfull situation utlösa slukningen. Ofta anknyter till bulimi också till exempel
rikligt alkoholbruk och självdestruktivt beteende. Bulimi syns inte utåt på samma sätt som anorexi
eftersom den bulimiska personen kan vara mager, normalviktig eller överviktig.

Behandlingen till ätstörningar
16
Enligt en forskning förbättras bulimi som resultat av behandling (terapi eller psykiatriskbehandling) cirka
74 procent och anorexi cirka 33 procent. I Finland är dödligheten bland anorektikerna cirka 4‐5 procent.
Ätstörningar är tyvärr känsligt att återkomma. I synnerhet är självsvält ofta en långvarig sjukdom, som
förbättras bara delvis.
11. Hypnos som en alternativterapi
Elisa Rantala
Vad är hypnos – allmän definition och kort historia
Wikipedia definierar hypnos som en social interaction där hypnotisören ger suggestionen vars ändamål
är att producera förändringar i hypnotiserandes subjektiva erfarenheter, observationer, förnimmelser,
känslor och/eller beteende. Alla forskare är inte riktigt av samma åsikt om hur man förklarar fenomen
och erfarenheter associerad med hypnosen. Den teoretiska åsikten om hypnos kan fördelas i två
grupper, tillståndsteorin och den socialpsykologiska teorin. De här två teorierna är av samma åsikt bara
om några saker. Först att hypnos inte är som en sömn och att hypnosen har mycket att göra med
inbillade fantasier som kan vara mycket starka. Trots att hypnosen har haft mera ett mystiskt än ett
vetenskapligt rykte, blev intresset mot hypnosen större efter Andra världskriget. I dag har hypnos befäst
sin status som ett vetenskapligt forskningsobjekt.
Terapi
I hypnosterapin är de allmännaste objekten är olika rädslor, spänningstillstånd, trötthet, sömnlöshet,
smärtkontroll och olika psykosomatiska omen. Suggestionsterapi har också haft bra resultat med olika
beroenden som till exempel rökning och alkohol. Hypnosterapi kan också användas i förberedelsen, till
exempel att förbättra självkänsla, stresstolerans eller kanske idrottsträning. Andra mål kan vara
inlärning, kreativitet, avslappning och grupp‐ eller arbetsgemenskapsträning. I ett terapimöte diskuterar
terapeuten och kunden först om målsättningen och andra saker som är viktiga för kunden. Efter
diskussionen börjar arbetet med hypnos. Terapeuten använder suggestioner för att göra olika
uppfattningsövningar. Mot den allmänna uppfattningen är man alldeles medveten om sin omgivning och
diskuterar med terapeuten helt normalt under hypnosen.
Är hypnosen användbar?
Jag har en uppfattning att hypnos som terapi kan vara användbar men inte med seriösa psykiska
problem. Lyckligtvis finns det många etiska normer kring hypnos som terapi. Inte vem som helst har lov
eller begåvning att vara hypnotisör och ge terapin. Trots det ser man ofta reklamer om hypnotisörer i
tidningar men de kan vara mycket tvivelaktiga. För att terapin bli lyckad måste man själv tro på den. Alla
människor är inte mottagliga för hypnos. Det finns olika tester som terapeuten och andra forskare kan
använda för att klara upp hur mottaglig man är. I många år har forskning i hypnos använt subjektiva
beskrivningar om hur man upplever hypnosen och hur lyckad den har varit. I dag kan forskare också

17
använda moderna neuroradiologimetoder för att förklara vad egentligen händer i provpersonens hjärna
och förstånd under hypnosen. Hypnosen är fortfarande en jätte intressant undersökningsobjekt och
fortsätter att fascinera många forskare och andra människor i världen.
Källor
http://fi.wikipedia.org/wiki/Hypnoosi
Suomen hypnoosiyhdistys ry, www.shy.fi
12. Krispsykologi och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)
Heidi Grönlund
Varje människa möter situationer i sitt vardagliga liv som framkallar stress. Man har olika slags medel att
kontrollera och anpassa sig till stress. Om den oväntade situationen upplevs som för krävande och de
vanliga medlen att kontrollera stress inte är tillräckliga hamnar man i man en psykisk kris. I
krissituationen ökar de yttre och inre impulserna i snabb takt och personen mitt i krisen har stora
svårigheter att behandla alla impulser. Kännetecknande för krissituationen är också osäkerheten om
framtiden.
Traumatisk kris
Med den traumatiska krisen menas något tillfälle eller någon händelse där individen eller hans näras liv,
hälsa eller fysiskt integritet har varit hotad. Sådana tillfällen är till exempel olyckor, brott, krig,
naturkatastrof eller sexuella övergrepp.
De traumatiska kriserna framskrider vanligen skede för skede. Först kommer det ett chockskede som
genast börjar efter den traumatiska situationen. Vanligen kan det ta några timmar eller några dygn. Det
är mycket normalt i chockskedet att man inte kan förstå eller att man rentav förnekar allt som har hänt.
Hur man reagerar i chockskedet varierar mycket: några människor ser mycket stillsamma ut och andra är
helt hysteriska. I reaktionsskedet börjar man behandla det som har hänt. I det här skedet är det mycket
vanligt att man återupplever trauman. Reaktionsskedet tar från några veckor till några månader.
Behandlingsskedet av krisen tar däremot från några månader till ett år. Då börjar man acceptera
händelsen. Det är mycket viktigt att man behandlar känslor som händelsen har förorsakat, till exempel
skuldkänslor, självrannsakan och hatkänslor. Det sista skedet av krisen är omstruktureringen som
kommer ett eller två år efter den traumatiska händelsen. I det här skedet förbinder man händelserna till
en del av livet.
Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD
Posttraumatisk stress syndrom kan följa som en förlängd reaktion till den traumatiska livshändelsen.
Symtomen måste pågå över en månad innan PTSD kan diagnostiseras. PTSD kan beskrivas som ett låst
reaktionsskede.

18
PTSD har tre huvudsymtom: Den traumatiska händelsen återupplevs, allt som påminner om eller
anknyter till trauman undviks och aktivitetsnivån och den psykiska känsligheten ökar. Symtom på
återupplevandet av den traumatiska händelsen är mest kännetecknande i PTSD. Mycket typiskt är
upprepade mardrömmar eller tvångstankar som anknyter sig till trauman. Om man möter saker som
påminner om trauman blir man ofta ångestfull. Undvikande beteende kan förekomma som en strävan
att undvika tankar, känslor, diskussioner, människor eller platser som gäller trauman. Man kan förlora
allmänt intresse till saker och undvika att göra planer för framtiden. De viktigaste symtomen av ökad
aktivitetsnivå är sömnstörningar som alla människor med PTSD upplever i något skede. Symtom av det
autonomiska nervsystemet är också vanliga, till exempel hjärtklappning. Den psykiska känsligheten
innebär bland annat irritation, ökad aggressivitet och koncentrationssvårigheter.
Trots att nästan alla som har upplevt trauman har någon slags PTSD symtom kommer inte alla människor
att ha det kroniska PTSD. Den viktigaste förebyggande åtgärden är debriefing som borde hända snart
efter den traumatiska händelsen.
Källor
Henriksson M, & Lönnqvist J. Psyykkiset kriisit, sopeutumishäiriöt ja stressireaktiot. Kirjassa Lönnqvist J,
Heikkinen M, Marttunen M, Partonen T, toim. Psykiatria. Jyväskylä: Kustannus Oy Duodecim, 2007
http://fi.wikipedia.org/wiki/Traumaperäinen_stressihäiriö 29.3.2009
Davison, G. & Neale, J. Abnormal Psychology, 8th. 151‐156.
13. Stress i arbetslivet
Satu Lindfors
Stress har länge varit ett viktigt forskningsobjekt för arbets‐ och organisationspsykologer, eftersom den
utsätter både individer, organisationer och samhället för problem i välfärd. Undersökningar har enhetligt
bevisat att långvarig stress kan förorsaka sjukdomar, särskilt hjärt‐ och kärlsjukdom och depression.
Stress i arbetslivet föranleder ekonomiska förluster för organisationer och samhället. Överbelastning
försämrar också arbetseffektivitet och verkar på organisationens resultat.
Stressbegreppet
Stress är ett vitt begrepp, som kan ses ur tre olika synvinklar. 1) Stressfaktorer finns i situationer som är
belastande. Enligt den här definitionen är stress alltså en stimulans. I arbetslivet kan stressfaktorer vara
till exempel fysiska arbetsförhållanden, arbetstid, anspråksfulla uppgifter, rolloklarhet (oklara
förväntningar), rollkonflikt (kontroversiella förväntningar), problem i växelverkan, framåtskridande i
karriären, olycksfall på arbetsplatsen och ändringar i organisationen.
2) Stressreaktioner tyder på fysiologiska och psykologiska reaktioner såsom högt blodtryck, ångest och
svårighet att koncentrera sig. Enligt den här synen lider människan av stress när stressreaktioner
uppkommer. Reaktionerna kan komma fram inte bara på det individuella eller organisationsplanet utan
även i privatlivet och de kan vara kortvariga eller långvariga.

19
De här två perspektiven på stress är problematiska för vetenskapliga undersökningar, eftersom
människor reagerar på stressfaktorer på ett mycket individuellt sätt och en reaktion kan bero på flera
olika stressfaktorer. Därför inspirerar den tredje infallsvinkeln stressundersökning på arbetsplatser
nuförtiden. 3) Interaktionsdefinitionen betonar att stress är interaktion mellan en individ och hans
omgivning. Det betyder att människan lider av stress när hon bedömer att situationens krav överträffar
hennes krafter. Det här perspektivet förenar stressfaktorer med stressreaktioner och understryker vikten
av den kognitiva bedömningen av situationen.
De teoretiska modellerna för stress i arbetslivet
Eftersom stress är ett så stort och allmänt problem i arbetslivet, innehåller arbetspsykologi många olika
stressmodeller som försöker att beskriva och förklara den här företeelsen. Jag presenterar här tre
modeller som har en ledande ställning i internationell forskning.
Efter Robert Karaseks JDC‐modell (Job Demand‐Control model) blir arbetet belastande när en arbetare
som är anställd på ett kvalificerat arbete har litet kontroll över sina uppgifter. Senare har modellen
utvidgats, eftersom kritiken mot JDC‐modellen var så stor. Den nya modellen (JDCS) innehåller också
socialt stöd. Ju mer stöd en arbetare får, desto bättre mår han. Efter den här modellen kan arbete också
vara aktivt eller passivt. Ett aktivt arbete, som innehåller stor kontroll och mycket krav, skapar de bästa
förutsättningarna för inlärning och arbetsmotivation. Det finns många undersökningar som baserar sig
på Karaseks modell. En del av dem stöder modellen och några överger den. Fast beviset är
kontroversiellt, föreligger det enighet om att krav, kontroll och socialt stöd är centrala faktorer för
välfärd i arbetslivet.
Peter Warr jämför arbetets drag med vitaminer. Vitaminer ökar välfärd men när man får tillräckligt med
dem ökar några vitaminernas positiva verkningar inte längre, men de har inte heller negativa verkningar.
Också några av arbetets drag (till exempel lön, säkerhet och uppskattning) handlar enligt den här
principen. För stora portioner av några vitaminer är giftiga. Också några av arbetets drag (till exempel
självständighet, mångsidighet och gensvar) är skadliga om det finns för mycket av dem på arbetsplatser.
Undersökning av Warrs vitaminmodell är svår eftersom modellen antar att förhållandet mellan arbetets
drag och välfärd inte är lineärt. Forskningsresultaten av den här modellen är också kontroversiella.
Johannes Siegrists ERI‐modell (Effort‐ Reward Imbalance model) baserar sig på principen om social
ömsesidighet. I arbetslivet betyder den här principen att i utbyte mot energi och tid som arbetaren
investerar i sitt arbete, förväntar han sig att få något slags arvode. De här arvodena kan vara till exempel
lön, självuppskattning eller säkerhet. Om arbetaren känner att han investerar i sitt arbete mer än han får,
blir han stressad. Enligt ERI‐modellen försöker arbetaren vara i balans men om man inte har några
alternativa arbetsplatser eller man är för förbunden till sitt arbete, kan man känna starka negativa
känslor och ens välfärd försvagas. Siegrists ERI‐modell är en användbar teori om stress i arbetslivet.
Hur kan man förebygga stress?
Både arbetsgivare, företagshälsovård och arbetare kan verka på trivsamheten på arbetsplatser. Det är
viktigt, eftersom vi måste arbeta ännu längre i framtiden. Direktörer kan utveckla arbetsgemenskap och
sitt ledarskap. Psykologer kan försöka minska stressfaktorer och ‐reaktioner på arbetsplatser och öka
människors krafter. Också omslag i levnadsvanor kan reducera stresskänslor. Om man blir avspänd och

glömmer arbetsuppgifter på semester och på fritiden, återhämtar man sig snabbare och får man mera
krafter.
14. Paniksyndrom ‐ livsfara utan fara
Anna‐Kaisa Jokinen
20
Du kommer säkert ihåg vad som händer när du hittar dig i en hotande situation. Hjärtat hackar, kroppen
svettas och skakar, andningen blir tätare. Dessa är ju normala reaktioner när du är i fara. Men för en
person som lider av paniksyndrom dessa symptom förekommer utan ingen klar orsak.
En människa som har paniksyndrom har ofta panikattacker. Man definierar en panikattack som en stark
reaktion till rädsla. När man har paniksyndrom finns det inget synligt föremål för rädslan. Symptom i
attacken kan vara bl.a. hjärtklappning, svettning, darr, svindel, andningssvårigheter, bröstsmärta,
domnade händer eller sting i händer och runt munnen, heta eller kalla kårar och dödsfruktan. Efter
panikattacken följer stark ångest eller bryderi. Ofta är det svårt att skilja mellan en panikattack och en
hjärtinfarkt. Attacken kommer överraskande och tar minst ett par minuter. Paniksyndromen hör till
ångeststörningar och kan ofta förekomma med andra typer av störningen, till exempel agorafobi.
Livet med paniksyndrom
Enligt det evolutionära perspektivet har ångest och panik förnuftiga funktioner. Det är självklart att man
måste vara litet rädd när man hittar själv i hotande situationer så att man är preparerad för flykten eller
kampen. Men när man inte har en viss orsak för panikreaktionen kan livet bli oförutsägbar och dyrt.
Människor som lider av panikattacker beskriver att det är en fruktansvärd känsla när man tror att man
ska dö och det känns som om man skulle kvävas. Någon tror att de ska bli galen, eller har rädslan över att
tappa kontrollen.
Man kan undvika att lämna hemmet därför att man blir rädd för att man ska ha panikattacken på allmän
plats. Rädslan för panikattacken själv blir en anledning till ångest. Ofta följer det med depression.
Grunder för paniksyndrom
De fysiska symptomen i panikattacken leder till någonting som kallas för katastroftolkningar. När man
inte har en klar yttre orsak för symptom, till exempel en bil som ska köra över en, blir man förskräckt och
tolkar symptom som ett tecken av t.ex. hjärtattack eller psykiska sjukdom. Personer övertolkar fysiska
reaktioner och blir rädd för dem. Rädslan för symptom och situationer där man kan få panikattack leder
till mer ångest och syndromen utvecklas.
Ibland kan paniksyndromen utvecklas efter en stor livsförvandling. Till exempel bortgången av en nära
anhörig kan ligga på grunden. Det finns också kemiska faktorer i backgrunden. Några läkemedel, koffein
eller alkohol kan leda till paniksymptom. Genetiska faktorer påverkar till en del i paniksyndromen genom
anlag för att reagera på stressande situationer med panik.

21
Paniksyndrom är mer typiskt för kvinnor än för män. Det uppträder ofta i samband med depression och
alkoholism.
Behandlingen
Behandlingsmetoder innehåller terapi och läkemedel. Vid terapin har den bästa effekten kognitiv
beteendeterapi (KBT) och exponeringsbehandling när panikattacken kommer oftast i vissa situationer.
Också kan man göra avslappnings‐ och andningsträning som hjälper till med ångestskapande situationer.
Läkemedlen är ofta samma som användes i behandling av depression, t.ex. SSRI‐mediciner. Ibland kan
man sköta fysiska symptom med betablockare.
Ingen behandlingsmetod är bättre än en annan utan terapeuter skräddarsyr olika metoder till individ. De
bästa är de som fungerar för den som har störningen.
Litteratur
Carlbring, Per (2009): Många med ångestsyndrom lider i onödan. Psykologtidningen 2/09. Hämtat från:
http://www.panikprojektet.nu/PT2009_02.pdf [28 Mars, 2009].
National Institute of Mental Health: Publications (2007). Panic Disorder. Hämtat från:
http://psychiatry.mc.duke.edu/cmris/ed/Panic%20Disorder.pdf [28 Mars, 2009].
Turtonen, Jukka: Paniikkihäiriö. Hämtat från: http://www.introspekt.fi/artikkelit/paniikki.html [28 Mars,
2009].
15. Intervju och tester som verktyg i rekrytering
Tiina Virta
Rekrytering är en process vars mål är att hitta en passande arbetstagare till en ledig uppgift på ett
företag. Processen innehåller vanligtvis flera skiften: oftast börjar den med företagets behov av
arbetstagare och avancerar till annonseringen av behovet. Företaget väljer ut de mest potentiella
arbetssökandena p.g.a. ansökningar. Sedan använder företaget någon metod eller några metoder av
rekrytering, till exempel intervju, psykologiska tester och/eller arbetsampel, för att nå ett beslut över
vem som ska väljas till uppgiften.
Rekrytering är en dubbelriktad process i vilken företagets synvinkel redan har beskrivits. Arbetssökande
är den andra parten. Denna åsikt om rekryteringen kallas det konstruktivistiska perspektivet (”the
constructivist perspective”) eftersom det betonar att kandidater också fattar beslut i valet. Åsikten är i
bruk i europeisk arbets‐ och organisationspsykologi.

22
Största skillnader i rekrytering beror på metoder som väljs. Ingen metod av rekryteringen är 100 % säker.
För det mesta prefererar kandidater rekryteringsmetoder som är justa och objektiva, relevanta i
arbetslivet och som inte är påträngande. I det följande beskrivs dessa metoder och deras för‐ och
nackdelar lite närmare.
Intervju
Intervjun är den populäraste metoden i rekryteringen i Europa. Metoden upplevs som det bästa sättet att
möta en arbetssökande och bedöma hans eller hennes lämplighet till uppgiften. Olyckligtvis är intervjun
ofta mycket subjektiv och på grund av det har intervjuaren en stor effekt över uttagningen. Kandidater
tycker att intervjun är en bra metod att rekrytera folk.
Intervjun kan vara helt strukturerad som betyder att frågor och deras ordning är planerade på förhand
och ordningen är densamma för alla kandidater. Tack vare det kan subjektiviteten reduceras och
intervjun bli ett mer objektivt verktyg. Trots det tycker många arbetsgivare att en ostrukturerad intervju,
det vill säga en intervju som inte har något tema och vars frågor kan handla om vad som helst, är bättre
eftersom det gör möjligt att vara flexibel och anpassa sig till nya frågor i situationen. Med den
strukturerade tekniken är det omöjligt. Men å andra sidan bjuder strukturerad intervju en rättvis teknik
som förbättrar arbetssökandenas jämlikhet.
Det bästa alternativet med intervjuer är att använda en temaintervju som betyder i rekrytering att
intervjuaren fokuserar sig i frågor som handlar om utbildning, arbetshistoria, värderingar, kunskaper och
färdigheter av kandidaten. Då är intervjun inte så osmidig än den strukturerade intervjun men har mer
objektivitet än den ostrukturerade intervjun.
Psykologiska tester
Psykologiska tester är samplingar av beteendet eftersom man tror att psykologiska drag förorsakar visst
beteendet. Vanligtvis tycks psykologiska tester vara objektiva verktyg i rekryteringen och de förutsäger
ganska bra hur kandidater kommer att klara sig i arbetet.
Psykologiska tester kan uppdelas i tre grupper enligt egenskapen som mäts:
• tester av kognitiv förmåga
• tester av personlighet
• andra tester
Tester av kognitiv förmåga mäter intelligenskvoten, allmäns intelligens. Kandidatens resultat jämförs
med normmaterial och resultatet verkar förutsäga tämligen bra framgång i olika typer av uppgifter. Ändå
har testerna upptäckts att vara diskriminerande mot minoriteter. Representanter av olika
minoritetsgrupper får systematiskt färre poäng än vit medelklass.
Däremot mäter tester av personlighet i allmänhet fem olika drag av personlighet på basis av ”stora fem”‐
teorin (”Big five”). Dessa tester har blivit ännu populärare i England fast arbetssökande inte gillar sådana
tester. När det gäller rekryteringen är pålitlighet av dessa tester också tveksam.

23
Med andra tester menar man till exempel integritetstester och lögndetektorer, som faktiskt är populära i
USA. De mäter hur sannolikt det är att en arbetstagare skulle stjäla, vara borta eller göra någonting
annat negativt mot arbetsgivaren. Kandidater har fastslagits att reagera negativt mot dessa tester i en
rekryteringssituation. Ändå har man upptäckt att integritetstester förutsäger också effektiviteten i
arbetet bra.
Sammanfattningsvis
Kanske är det bästa alternativet att kombinera olika metoder så att de passar så bra som möjligt i
situationen och i stilen av arbetsgemenskap. Eftersom ingen metod är vattentät är det möjligt att nå ett
lika passande resultat med många olika kombinationer av metoder.
Källor
Chmiel. Introduction to Work and Organizational Psychology. The European Perspective. 2000.
Nummenmaa. Psykometriikan perusteet –oppimoniste. 2002.
FILOSOFISKA TEXTER
16. Cogito, ergo sum
Pasi Vaparanta
Det s.k. drömargumentet är mycket intressant. I drömargument frågar man sig själv: Hur vet jag att jag
inte drömmer? Om man inte kan svara på den här frågan, kan man inte veta någonting, men Rene
Descartes tänkte att vi kan svara på den här frågan. Svaret var: cogito, ergo sum. På svenska betyder det:
jag tänker, alltså är jag till. Descartes menade att när en människa vet att han tänker kan han dra en
slutsats att han existerar.
Descartes forskade i euklidisk geometri. Han tyckte att Euklides hade rätt i många saker. Därför tyckte
Descartes att filosofi måste påminna geometri. Han sade att vi säkert kan veta två saker. Den första
saken är ”cogito”. Den andra saken är gud. I geometri behöver man två punkter för en linje. Descartes
tänkte att när man har en linje mellan människa och gud, det är möjligt att säkert veta några saker . Gud
är god och han bedrar inte människor.
Man kan också kritisera Descartes. Till exempel Immanuel Kant tänkte att människor tänker. Han tänkte
också att människor vet att de existerar, men vi kan säga ingenting mera. Kant sade att ”cogito, ergo
sum” inte är slutsats. Till exempel, jag kan tänka om Kalle Anka som tänker. När man tycker att ”cogito,
ergo sum” är en slutsats, måste man säga att Kalle Anka existerar, men vi alla vet att Kalle Anka inte
existerar.

24
Kant också tycke att drömargumentet inte är möjligt. När man kan fråga drömfrågan, måste man också
veta någonting om den verkliga världen. Kant menar att när Descartes frågar sin fråga måste han redan
veta att han existerar.
17. Fenomenologi
Sanna Suni
Fenomenologi är en ganska ny filosofisk inriktning. Edmund Husserl som levde 1859 – 1938 anses vara
grundare av inriktningen. Orden fenomenologi kommer ursprungligen från grekiska språket:
”fainomenon” är liksom ett fenomen och ”logos” liksom ett lära. Fenomenologi utforskar hur världen
visar sig för oss människor. Hur vi upplever världen behöver inte stämma med hur´dan världen sannolikt
är utanför vår medvetenhet. Andra stora fenomenologier vid sidan av Husserl är Heidegger och Hegel.
Husserls lära kallas för transcendentalism, Heideggers för existentialism och Hegels för dialektisk
fenomenologi. Här ska jag koncentrera mig på Husserl.
Husserl: intentionalism och viktiga upplevelser
En av de viktigaste egenskaperna av medvetenheten är intentionalism. Det betyder att alla
föreställningar och lust erinrar oss om något objekt. Intentionalismen skiljer mentala och fysiska
fenomen från varandra; fysiska fenomen har inget objekt. Hur så fungerar denna erinring? När man
tänker på planeten Jupiter, finns det tre delar i den här händelsen: den mentala aktiviteten som kallas
för tänkande, planeten Jupiter som sinnets innehåll och planeten Jupiter som ett objekt ute i världen. Vi
erinrar alltid om objekten i världen genom innehållen i vårt sinne. Vi kan också erinra oss om sinnets
innehåll utan att ha något objekt utom oss. Då tänker vi saker som inte existerar, till exempel julgubbe
eller gyllene berg.
I sin fenomenologi understrålar Husserl att man borde inte bara analysera orden men hellre koncentrera
sig på sakerna i de själva. Man borde bli bekant med olika saker genom att leva och erfara. Husserl
skriver att man inte får göra ställningstaganden utan att ha erfarit saken i fråga. Husserl också oroade sig
för västerländsk naturvetenskaplig forskning som inte iakttog människornas upplevelser. Enligt Husserl
skulle upplevelser betraktas tillsammans med forskningsresultat.
Husserl presenterade en metod med vilken man kan finna sakerna i de själva, i deras baserande form.
Han talade om eidetisk reduktion, där ”eidetisk” kan bli översatt till ”det som har något att göra med
väsenden”. Vi måste ifrågasätta sakernas yppningsform tills vi har en form som inte mera kan bli
ifrågasatt. Kvarvarande form är väsende.
Kritik
Heidegger har kritiserat Husserl för att Husserl i sin transendentalistisk filosofi går för mycket inom
människornas sinne och glömmer den fysiska världen i vilket vi lever. Enligt Heidegger borde vi försöka
förstå just det rena väsendet, som inte är konstruerat av sinnen. Heidegger utvecklade det viktiga
begreppet ”Dasein”, vilket betyder ”att vara i världen”.

Källor
www.filosofia.fi
Sajama, Kamppinen: A Historical Introduction to Phenomenology. USA, 1987.
18. Immanuel Kant
Heidi Haanila
Immanuel Kant (1724‐1804) var en stor nyskapare i nya tidens filosofi. Han förenade tidens
kontroversiella inriktningar och skapade en ny helhet för tänkandet. I Kants liv var tänkande och
nyskapande viktigare än yttre prål. Under hela sin livstid reste Kant ingenstans från sin hemstad
Königsberg och han ägnade sig helt åt sitt arbete.
25
Kant räknas som en av märkesmän i filosofins historia och han har haft en stor inverkan på filosofin. I den
här uppsatsen kommer jag att diskutera allmänt Kants filosofi, jag koncentrerar mig på Kants
kunskapsteori och moralfilosofi. De är två stora teman som Kant utvecklade. Kant introducerade
kunskapsteorin och metafysiken i sitt berömda huvudverk, Kritik av det rena förnuftet (1781), vilket
kanske är det mest inflytelserika filosofiska verket i modern tid. Moralfilosofi behandlar Kant i sin andra
kritik: Kritik av det praktiska förnuftet (1788).
Kritik av det rena förnuftet
Med sin kunskapsteori försöker Kant lösa problemet: Hur kan vi nå säker kunskap? Han ville lösa
problemet genom att flytta kunskapens centrum från objekt till subjekt. Kant kallade denhär övergången
för "kopernikanska vändning" inom den filosofiska debatten mellan rationalism (som ansåg att man
nådde kunskap genom förnuftet) och empirism (som ansåg att vägen till kunskap går främst genom
empirisk observation). Kant presenterade tanken att kunskapens centrum ligger i människans
medvetande, man hittar den inte i yttervärlden. Kunskapen är beroende av sinnlighet, förnuft och
förstånd, men ingen av dessa förmågor kan ensam ge kunskap.
Kants teori är som följer: Vårt medvetande om världen grundar sig på våra iakttagelser och erfarenheter,
men den här kunskapen i sig själv är betydelselös. Därför tillsätter vårt sinne en begreppslig del till våra
iakttagelser. Med den begreppsliga delen menar Kant betydelse, förklaring eller strukturering. Med hjälp
av den begreppsliga delen delar sinnet upp erfarenhet till olika kategorier (t.ex. tid, rum och
orsakssamband).
Enligt Kant har vi kunskap av två slag:
• Kunskap a priori har vi före erfarenheten, den är medfödd. Apriorikunskapen är transcendental,
vilket innebär att den ansluter sig till erfarenhetens förutsättningar. Den kan jämföras med ett
par rosafärgade glasögon, som gör att vi upplever verkligheten som rosa oavsett vilken färg den
"egentligen" har.

• Kunskap a posteriori kommer efter erfarenheten, den är inlärd.
26
Vi behöver de här båda för sökandet av vetandet. Så här skapar Kant en syntes mellan den rationalistiska
traditionen och den empiriska traditionen.
Kant vill också skilja mellan två aspekter av verkligheten:
• Tinget för mig syftar på den fenomenella världen (verkligheten sådan vi uppfattar den). Vi
upplever fenomenvärlden med våra sinnen och kan forska i den a posteriori.
• Tinget i sig hänvisar den noumenella världen eller idéernas rike (verkligheten som den är
oberoende av oss). Den här verkligheten bortom våra förnimmelser kan vi aldrig veta något om.
Vårt förstånd har alltså gränser, som vi inte kan överstiga med hjälp av enbart förnuftet. Bakom de här
gränserna finns metafysiska frågor (t.ex. Guds existens), som vårt förnuft inte kan avgöra. Fast vårt
förnuft är fjättrad, har vi en utväg att svara på metafysikens frågor, de ligger i området av tron.
Kritik av det praktiska förnuftet
När det gäller moralfilosofi är Kant berömd för sin normativa pliktetik. Jag diskuterar Kants etik i min
uppsats med att ställa till några frågor.
En utgångspunkt i moralfilosofi är att fundera: ”Har mina handlingar goda motiv och konsekvenser?”
Kant svarar att det dock är värt att tänka på motiv och konsekvenser och de är mänskligt betydelsefulla,
men de är inte moraliska. Moral måste vara osjälviskt, vi behöver lyda den för själva moralens skull, inte
som utväg till något annat.
För Kant innebär moral en ovillkorlig order, närmare bestämt ett kategoriskt imperativ. Kants kategoriska
imperativ, som är moralitetens högsta princip, lyder enligt följande: "Handla bara enligt den maxim som
är sådan att du samtidigt kan vilja att den skulle bli en allmän lag". Kant anser att kategoriska imperativet
är universalt, det vill säga att man kan tänka sig att alla agerar likadant i samma situation.
Hur vet jag vad som är rätt? Kant anser att vi vet moralregel (kategoriska imperativet) a priori med vårt
förnuft, med andra ord etiken har sin grund i förnuftet.
Finns det moraliska värden? För det mesta diskuterar Kant generellt om god vilja, men han framhåller
också ett värde, nämligen mänsklighet. Kant råder: ”Behandla alltid andra människor som mål i sig, aldrig
som medel”.
Kan jag efterfölja de här moralprinciperna? Kant tror att på moralens område måste människan ha fri
vilja, annars kan vi inte bära ansvaret för våra handlingar. Alltså från praktisk moralisk synvinkel är
människan fri, från teoretisk kunskapssynvinkel är människan ofri.
Kant skrev ytterligare en tredje kritik, Kritik av omdömeskraften (1790), som behandlar estetik. Kant
skrev också ett verk Om den eviga freden (1795). Kants inflytande kommer fram alltjämt nuförtiden:
hans verk är viktiga genom olika områden av filosofi, och Kant har också inspirerat människor på andra
vetenskapsområden.

27
19. Immanuel Kant ‐ Om den eviga freden
Leena Anto
Immanuel Kant levde mellan 1724 och 1804 och bodde hela sitt liv i Köningsberg (det nuvarande
Kaliningrad) i Ostpreussen. Kant var en tysk professor, filosof och grundare av den kritiska filosofin. För
de flesta är Kant berömd för sin kunskapsteori där han menar att kunskapen om världen på olika sätt
beror på våra tolkningar av den. I alla fall har Kant skrivit också en skrift som heter Om den eviga freden.
Nu behandlar jag den här texten som presenterar Kant som politisk filosof.
Genom historien har människan undrat om det finns någon lösning på krigets problem. Man har alltid
sökt vad som skulle kunna skapa fred mellan stater. Immanuel Kant har funderat mycket om relationer
mellan världens stater. Fast ibland har man mer fredliga perioder, finns kriget alltid kvar. Kant sökte
lösningen på det här problemet genom att forska internationella relationer.
Kan vi få en evig fred mellan världens stater? Hur skulle det vara möjligt? I Om den eviga freden
proponerar Kant villkor till evig fred. Kant inleder sin teori med att lista preliminära villkor till evig fred.
Enligt Kant är sådana saker exempelvis att ingen självständig stat kan förvärvas av en annan stat genom
arv, byte, gåva eller köp, och att stående arméer försvinner.
De benämna preliminära villkoren räcker inte till, utan Kant fortsätter med tre så kallade definitiva villkor
för fred mellan staterna. Först konstaterar Kant att författningen i varje stat måste vara republikansk.
Filosofen förklarar att samhällsmedborgarnas frihet är en basis för författningen. I ett sådant samhälle
styrs alla medborgare av en gemensam lagstiftning och för alla finns det en princip om rättslig jämlikhet.
Det andra villkoret innebär en idé om folkrätten som är grundad på en federation mellan fria stater. Det
gäller då ett globalt fredsförbund där fria stater har gemensamma lagar och de kommer överens om
fredliga relationer mellan varandra. I detta sammanhang anser Kant att stater vill ansluta sig till det här
fridsförbundet och så sprider freden i världen. Filosofen betonar att det inte är fråga om en supermakt,
utan varje stat fortfarande behåller sin suveränitet.
Kant anser att inbördes respekt mellan individer är det tredje villkoret för evig fred mellan stater.
Överallt i världen borde man ha rätt att bli behandlad värdigt. Ömsesidigt beroende av andra stater, till
exempel genom handel, motverkar kriget och gynnar vänskapliga relationer mellan stater.
Mer realistiska teoretiker bland internationella relationernas disciplin har kritiserad Kant om hans
idealistiska och utopistiska teori. Trots allt hade Kant en realistisk förståelse av hur man kan skapa fred i
världen. Enligt hans åsikt var människonaturen komplex och mångsidig. Å ena sidan är människan självisk
och egoistisk, men å andra sidan har man ett moraliskt anlag. Kant tycker att genom staternas regelverk
och institutionella ramar är det möjligt att främja fredliga relationer.
Över 200 år sedan formulerade Kant sin teori som ännu idag ger oss ett verktyg för att skapa en fredlig
värld. Nuförtiden består det ett viktigt samförstånd mellan forskare när det gäller demokratisk
fredsteori. Enligt den här teorin går fria och demokratiska stater inte alls eller sällan i krig med varandra.

28
Jag tycker att det finns skäl att tro att Kants tre villkor främjar freden i världen. I alla fall kan vi lära oss
från Kant att god moral inte är någonting som naturligtvis finns hos människan, utan det måste skapas
genom reglar och lagar inom demokratiska rättstater.
Källor
http://filosofia.fi/node/2422
http://tutkielmat.uta.fi/pdf/gradu00452.pdf
http://www.pol.umu.se/personal/Norberg_Joakim/Kant
20. Karl Marx
Petro Väyrynen
Karl Heinrich Marx var en tysk filosof som föddes den 5 Maj 1818 i Trier i Rheinland‐Pfalz delstat. Hans
fader var en judisk jurist som var tvungen att konvertera till lutersk religion. Marx var en begåvad
skolelev och 1833 började han studera lag vid Bonn universitet. År 1836 bytte han till Berlin universitet
och blev intresserad av filosofi, speciellt Friedrich Hegels filosofi och hans dialektiska teoretiska metod.
Efter att ha avlagt examen 1841 började han sin kampanj emot kyrkan och högerhegelisterna. År 1842
lämnade Marx universitetsvärlden och blev journalist. Hans skrivningar kom till i konflikt med statlig
censur och slutligen var han tvungen att lämna Tyskland och fly till Frankrike, Paris. Där träffade han
Friedrich Engels och de blev vänner för livet. Med influens av Engels blev Marx intresserad av ekonomi
och de skrev många artiklar tillsammans – bland annat det mest kända, det kommunistiska manifestet.
Efter åren av revolution blev Marx tvungen att gå i exil med sin familj och de flyttade till London. Där
fortsatte Marx skriva. Han skrev bland annat sitt mest berömda verk, Kapitalet, och levde resten av livet i
mycket fattiga förhållanden. Marx avled relativt okänd i London 1883. Med senare utveckling har Marx
blivit en mycket auktoritativ filosof. Efter döden var hans arbete ännu fortsatt av Engels.
Filosofi
I sin filosofi tog Marx mycket influens från Hegels filosofi och tillägnade sig dialektisk logik. Hegel var en
filosofisk idealist och han tänkte att världen är i första hand mental, immaterial. Marx i stället tänkte i sin
ontologi att verklighet är i grunden material. En av grundfrågor i hans filosofi var relationen mellan
materia och ande. Marx lösning var att materia är primär och ande är materias högsta produkt. På
grunden av dialektisk metod och material ontologi formulerade Marx sin berömda ekonomiska och
sociala teori som han kallade för historisk materialism. I dialektisk materialism behandlade Marx mer
generellt teori av materia, regler för dialektik och världen som deras mötesplats.

Historisk materialism
29
I historisk materialism utvecklas världen på dialektiskt sätt: en tes, en antites, en syntes. De centrala
begreppen är produktivkrafterna, produktionssätt, produktionsförhållandena, produktionsmedel,
mervärde och klasskamp. Produktionsförhållandena utformas enligt produktivkrafterna som ger en
sådan ekonomisk struktur. Grundtanken i den tidens situation är att arbetares arbete är värt mer än
hans lön. Ägaren av produktionsmedel får mervärden. Det här kallar Marx för kapitaliskt berövande och
den föranleder en konflikt mellan klasser dvs. klasskamp. Konsekvens av klasskamp ska vara ett nytt
skifte i mänsklighets historia. Klasskampen mellan kapitalister och proletärer leder till revolution som
leder till ett nytt klassfritt, kommunistiskt samhälle.
Källor
Wood Allen W. (2004) ”Karl Marx” (Second edition), Routledge London
http://fi.wikipedia.org/wiki/Karl_Marx (31.3.2009)
21. Holmes Rolstons miljöfilosofi
Juuso Vähä‐Piikkiö
Om man är intresserad av principiella frågor som handlar om miljö, i så fall är det bra att bli bekant med
en amerikansk filosof Holmes Rolston. Han har skrivit en bok “Philosophy gone wild” som innehåller
många teman som är centrala i miljöfilosofi. Därför att hans naturkunnighet är så imponerande (han är
också fältbiolog) skriver han inte någon filosofisk jargong. Han skriver text som är fyllig, deskriptiv och
ställvis även poetisk. Den är roligt att läsa trots att man inte är bekant med filosofi. Som är vanligt i
miljöfilosofi, driver han inte ett uttömmande logiskt argument. Rättare sagt försöker han att ge
konkretiska exempel och att allegorisera behandlade saker. Så är det inte möjligt för läsare att vara
endast en passiv bedömare. Man måste vara aktiv och man måste veta sin plats i förhållande till text och
framför allt i förhållande till världen som beskrivs.
Ett intressant tema som Rolston lifter upp, är frågan om vi tvungna att följa vår natur. Är vi endast
skapade varelser som inte har någon annan möjlighet än att följa upp sin natur. Eller är vi varelser som är
(åtminstone delvis) diskreta från naturen, varelser med fri vilja. Att följa naturen, är det ett trivialt
vardagligt faktum, eller är det någonting, som vi inte alls kan göra (därför att vi är särskilda från naturen).
Är det omöjligt att följa naturen och därigenom ett onödigt försök eller är det ett försök alls. Rolston
försöker inte ändra paradigmatiska ändar, men han har en relativ tolkning om ämnet. Där ses naturen
inte som separat verklighet, men det är trots allt omöjligt att återlämna oss fullt till naturliga processer.
Rolston medger visst tt vi är en del av naturen, men en speciell och därför en framstående del av
naturen. Det är bra att iaktta att det finns många sätt att följa naturen. Såsom Rolston medger, kan
naturen vara en dålig guide i våra moraliska beslut. Därför betonar han att det är bra att följa naturen i
första hand så att vi kan hålla balans med naturen.
Det andra viktiga temat som han behandlar, är värde i naturen och naturens värde. Enligt Rolston har
instrumentala (någonting är bra därför att det hjälper att ha någonting som är njutbar eller bra i sig själv)

30
värden sin plats, men de räcker inte för oss i förhållande till naturen. Han säger att vi måste förstå
naturens betydelse vidsträckt. Enligt hans argument är det fråga om observering, om detaljer (i natur)
och om det att vi medger deras betydelse i vårt liv. Naturen är inte enbart resurs, det är också en plats
att friska upp, en kyrka, någonting som förbättrar inbillningsförmåga, källa för nya idéer och någonting
betydelsefullt i sig själv. Naturen är överraskande, men å andra sidan är det återkommande och reguljär
året runt, vårt hem och den som underhåller allt liv. Värde som finns i den fria naturen kan inte mätas
med en summa pengar eller med någonting som kallas utilitet. Värde i naturen är mångformigt.
Naturens årmiljoner gamla processer har inte utvecklats för oss eller för vår välfärd.
Det tredje temat som Rolston skriver om, är en relationen mellan fakta och vårt morala mål, så kallat
is/ought –indelning. När är det möjligt att ha moral mål på grund av naturliga fakta utan att fara vilse.
Han nekar naturligtvis inte indelningens betydelse, men försöker upprepade gånger att ge för den en ny,
mer radikal tolkning. I den här tolkningen försöker han förmörka gränsen mellan tillvaro och normativt
påstående, och sammansmälta dem i en totalitet. Han ser världen och händelser i världen som en
tillfällighetsfull ström. I strömmen hänger allt ihop. Trots allt leder han inte rätter (till exempel rätt för
existens eller rätt att leva) ur biologiska fakta. Hans perspektiv är mer omfattande. Han ser hela djurarter
som en del av livets kraft och mångsidighet, som har alla sina egna värden i den här världen. Trots
lidande, elände och en hotande död frambringar naturen alltid nytt och underhåller särskilda livsformer.
Det här faktuella tillståndet är någonting som vi måste befordra (eller åtminstone avstå från störningar)
eller någonting som vi har skyldighet mot, enligt Rolston.
Holmes Rolstons syn förskjuter begränsad antropocentrism och kommer till biocentrism som medger
egenvärde i naturen. Hans syn är inte obegripligt jordnära eller en högtravande utopi, utan man kan
finna vardagliga tankar om moderation. Han undervisar också oss att uppskatta de andra, deras natur i
den gemensamma naturen. Hans filosofi kan (kanske) vara en begynnelsepunkt där vi lär oss mycket om
naturen och dess konstighet, begynnelsepunkt för att skapa exakta iakttagelser om världen.
22. Civil olydnad
Linda Heikinheimo
Medborgarna i alla länder har rättigheter och friheter, som staten har medgivit dem, men också några
plikter mot staten. Plikterna är inskrivna i statens lag. Att vara likgiltig för lagen ger staten rätten att
straffa dem, som gör det.
Alla situationer, i vilka man inte följer lagen, är inte av samma värde. Ett bedrägeri är ett mera straffbart
begående av brott än ett snatteri och också människornas uppfattning av moralen påverkar vikten av
situationer som handlar om medborgarnas plikter. Moral och lag sammanhänger med varandra
väsentligt, men man måste göra en skillnad mellan dem. Allt som lagen säger, är inte absolut rätt
moraliskt och allt som är orätt, är inte absolut förbjudet i lagen. Ibland kan en medborgare finna sig i en
situation, i vilken hans eller hennes moral säger ett och lagen annat. Det finns många historiska
händelser, som har rört rent av massor av människor, som har valt, att inte efterfölja lagen, eftersom de
har känt, att den är fel. De har strävat efter att förändra lagen.

31
Rörelser, som opponerar sig mot den förefintliga lagen, utformas hela tiden. Ett välbekant exempel av
sådana grupper är de så kallade rävflickorna. De attackerar pälsfarmar för att förstöra deras materiella
förutsättningar och frisläppa djur. Nästan utan undantag förstör de här grupperna dyrbar egendom och
kommer inte fram till publiciteten. Anfallen händer ofta på natten och därför åker grupperna inte fast för
sina illgärningar.
Grupperna upplever ofta att de förfar rätt, även om i lagen är deras aktioner straffbara. De räknar sig
som civila olydnaden dvs. medborgare som handlar olagligt för moralens skull. Individer eller grupper,
som handlar för sina värden emot lagen, har ofta en idealistisk tanke, vilken man kan koncentrera till
satsen ”ändamålet helgar medlen”. Men bara att handla för en bra mening, räcker ju inte till för att kalla
något civil olydnad. Begreppet ’civil olydnad’ kan ibland uppväcka empatiska eller förlåtande känslor och
det vill grupperna betjäna sig.
Om att opponera lagen, skulle kunna kallas civil olydnad, måste den fylla särskilda kriterier. Aktiviteten
måste vara offentlig, olaglig, våldsfri och den måste sträva efter att fästa offentlig uppmärksamhet vid
lagens minus för att förvandla lagen. Begreppet kommer från den amerikanska filosofen Henry David
Thoreau. Han skrev om detta tema mitten av 1800‐talet. Thoreau opponerade statsmakten, som
accepterade slaveri och kriget i Mexiko. Han flyttade till skogen för två år, eftersom han ville frigöra sig
från staten och leva självförsörjande.
Thoreau såg att att vara självständig är individens rätt. Grundtanken i Thoreaus arbete är, att om en
individ inte får någonting från staten, kan han eller hon leva utan några som helst plikter mot staten. Den
frifödda individen får inte vara tvungen att leva enligt statens regler, eftersom människorna inte kan
välja när de föds. Från den här premissen formade han begreppet om civil olydnad, vars essentiella
egenskap är att låta bli. Genom begreppet civil olydnad definieras ändå aktiviteten, som de olydiga vill
att syns. Det finns starka likheter mellan Thoreaus tänkande och buddhism. I själva verket kände han
orientaliska religioner väl. Thoreau sade aldrig att han var buddhist, men hans liv och föreställningar var
verkligen nära det.