Det är ditt ansvar att följa lagen gentemot din hund eller katt! - iFokus

Karlsborgs kommun 

Bygg- och miljöförvaltningen 

Djurplågeri 

Utdrag ur Brottsbalken (1962:700) 16. kap. om 

brott och allmän ordning 

13 § Om någon uppsåtligen eller av grov oaktsamhet genom misshandel, 

överansträngning eller vanvård, eller på annat sätt, otillbörligen utsätter djur för lidande 

dömes för djurplågeri till böter eller fängelse i högst 2 år 

Det är ditt ansvar att följa 

lagen gentemot din hund 

eller katt! 

Gäller från 1 jan. 2008 

Sammanställd av Una Modig, djurskyddsinspektör, Mariestad 

Bearbetad av Jan-Olof Sannö, djurskyddsinspektör, Karlborg 

2008-06-01



Innehållsförteckning 

DJURPLÅGERI 3 

DJURSKYDDSLAG 3 

Lagens tillämpningsområde 3 

Grundläggande bestämmelser om hur djur skall hållas och skötas 3 

Operativa ingrepp m.m. 3 

Tillståndsplikt för viss djurhållning 4 

Tävling med djur och förevisning av djur 4 

Rätt till upplysningar och tillträde m.m. 4 

STATENS JORDBRUKSVERKS FÖRESKRIFTER OCH ALLMÄNNA RÅD OM 

HÅLLANDE AV HUND OCH KATT 5 

1 KAP. GEMENSAMMA BESTÄMMELSER 5 

Inledning 5 

Definitioner 5 

Förvaringsutrymmen för hund och katt 6 

Skötsel 8 

Avel 8 

Försäljning m.m. 9 

2 KAP. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR HÅLLANDE AV HUND 9 

Förvaringsutrymmen 9 

Skötsel 10 

Avel 10 

Hunddagis och hundpensionat 11 

Mått 11 

Mankhöjd på hunden 11 

Mankhöjd på hund 12 

3 KAP. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR HÅLLANDE AV KATT 13 

Förvaringsutrymmen 13 

Skötsel 13 

Katthem och kattpensionat 14 

Mått 14 

4 KAP. ÖVRIGA BESTÄMMELSER 14 

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 14 

LAG OM TILLSYN ÖVER HUNDAR OCH KATTER 15 

FÖRORDNING OM TILLSYN ÖVER HUNDAR 18 

DJURSKYDDSMYNDIGHETENS FÖRESKRIFTER OM KRAVET PÅ TILLSTÅND 

ENLIGT 16 § DJURSKYDDSLAGEN (1988:534) FÖR HÅLLANDE M.M. AV HÄST, 

HUND, KATT OCH ÖVRIGA SÄLLSKAPSDJUR 19 

JAKTLAG 22 

MILJÖBALKEN 22 

1 kap. 22 

9 kap. 22 

FÖRORDNINGEN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET 23 

JAKTFÖRORDNING 23 

2 (24)



Djurplågeri 

Utdrag ur Brottsbalken (1962:700) 16. kap. om brott och allmän 

ordning 

13 § Om någon uppsåtligen eller av grov oaktsamhet genom misshandel, överansträngning eller 

vanvård, eller på annat sätt, otillbörligen utsätter djur för lidande dömes för djurplågeri till böter 

eller fängelse i högst 2 år (Lag 1972:629) 

Djurskyddslag 

Utdrag ur: SFS 1988:534 

Utfärdad: 1988-06-02 

Ändring införd: t.o.m. SFS 2007:1394 Omtryck: SFS 2003:1077 

Lagens tillämpningsområde 

1 § Denna lag avser vård och behandling av husdjur och försöksdjur. Den avser också andra djur 

om de hålls i fångenskap. Lag (2005:1226). 

Grundläggande bestämmelser om hur djur skall hållas och skötas 

2 § Djur skall behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom. 

3 § Djur ska ges tillräckligt med foder och vatten och tillräcklig tillsyn. Fodret och vattnet ska 

vara av god kvalitet och anpassat efter det djurslag som utfodras. 

4 § Djur skall hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att det främjar deras 

hälsa och ger dem möjlighet att bete sig naturligt. 

5 § Djur får inte överansträngas. Inte heller får de agas eller drivas på med redskap som lätt kan 

såra eller på annat sätt skada djuret. 

6 § Djur får inte hållas bundna på ett för djuren plågsamt sätt eller så att de inte kan få behövlig 

rörelsefrihet eller vila eller tillräckligt skydd mot väder och vind. 

8 § Vid transport av djur skall transportmedlet vara lämpligt för ändamålet och ge djuret skydd 

mot värme och köld samt mot stötar, skavning och liknande. I den utsträckning det behövs 

skall djuren hållas skilda från varandra. 

9 § Om ett djur är sjukt, skadat eller på annat sätt genom sitt beteende visar tecken på ohälsa, 

skall djuret snarast ges nödvändig vård, vid behov av veterinär, eller andra åtgärder vidtas, om 

inte sjukdomen eller skadan är så svår att djuret måste avlivas omedelbart. Lag (2003:1077). 

Operativa ingrepp m.m. 

10 § Det är förbjudet att göra operativa ingrepp på eller ge injektioner till djur i andra fall än när 

det är befogat av veterinärmedicinska skäl. 

11 § För operativa ingrepp på eller injektioner till djur skall en veterinär anlitas. Detsamma gäller 

vid annan behandling i syfte att förebygga, påvisa, lindra eller bota sjukdom eller 

skada hos ett djur, om behandlingen kan orsaka lidande som inte är obetydligt. 

Första stycket gäller inte om behandlingen är så brådskande att en veterinär inte hinner anlitas. 

12 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om 

villkor för eller förbud mot 

1. tillförsel av hormoner eller andra ämnen till djur för att påverka djurets egenskaper i annat 

syfte än att förebygga, påvisa, lindra eller bota sjukdom eller sjukdomssymptom, eller 

2. avel med sådan inriktning som kan medföra lidande för djuren eller påverka djurens naturliga 

beteenden. 

3 (24)

Kommentar 



Operativa ingrepp 

Enligt djurskyddslagen är det förbjudet att operera eller ge sprutor till djur om det inte är befogat 

av veterinärmedicinska skäl. Detta innebär t. ex. att det inte är tillåtet att operera bort 

stämbanden på en hund för att hindra den från att skälla, eller operera bort klorna på en katt så 

att den inte kan klösa. Svans- och öronkupering är inte heller tillåtet om det inte är befogat av 

veterinärmedicinska skäl. 

Det finns några ingrepp som är undantagna från förbudet. Det gäller bl.a. kastrering av husdjur 

och ID-märkning av djur med t. ex. microchips eller tatuering. 

Tillståndsplikt för viss djurhållning 

16 § Tillstånd till verksamheten skall den ha som yrkesmässigt eller i större omfattning 

1. håller, föder upp, upplåter eller säljer sällskapsdjur eller tar emot sällskapsdjur för förvaring 

eller utfodring, 

2. håller, föder upp, upplåter eller säljer hästar eller tar emot hästar för förvaring eller utfodring 

eller använder hästar i ridskoleverksamhet, eller 

3. föder upp pälsdjur. 

Frågor om tillstånd prövas av den eller de kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom miljö- 

och hälsoskyddsområdet. En sådan nämnd får också återkalla ett beviljat tillstånd. 

Vid tillståndsprövningen skall särskild hänsyn tas till att den sökande kan anses lämplig att 

bedriva verksamheten och att de anläggningar i vilka verksamheten skall bedrivas är lämpliga 

från djurskyddssynpunkt. 

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om 

1. villkoren för att en verksamhet skall anses vara av större omfattning, 

2. undantag från första stycket. 

Regeringen får föreskriva eller, i samband med ett beslut enligt 24 d § första stycket, i det 

enskilda fallet besluta att frågor om beviljande och återkallande av tillstånd, i stället 

för vad som sägs i andra stycket, skall prövas av länsstyrelsen. Lag (2007:362). 

Tävling med djur och förevisning av djur 

17 § Djur får inte tränas för eller användas vid tävling på sådant sätt att de utsätts för lidande. 

Detsamma gäller vid film-, videogram- eller televisionsinspelning och föreställning 

eller annan förevisning som anordnas för allmänheten. 

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter 

om sådan användning av djur. Lag (2007:362). 

18 § Ett djur som tränas för eller deltar i tävling på tävlingsbana får inte utsättas för dopning 

eller andra otillbörliga åtgärder som påverkar djurets prestationsförmåga eller temperament. 

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka 

åtgärder som är otillåtna. Lag (2007:362). 

Rätt till upplysningar och tillträde m.m. 

27 § En kontrollmyndighet och ett kontrollorgan som anlitas i den offentliga kontrollen har i den 

utsträckning som behövs för kontrollen rätt att 

1. på begäran få upplysningar och ta del av handlingar, och 

2. få tillträde till områden, anläggningar, byggnader, lokaler och andra utrymmen där djur hålls 

eller som berör djurhållningen och där besiktiga djuren, göra undersökningar och ta prover. 

Bestämmelserna i första stycket gäller också för EG:s institutioner och för inspektörer och 

experter som utsetts av institutionerna. 

Den som är föremål för offentlig kontroll skall tillhandahålla den hjälp som behövs för att 

kontrollen skall kunna genomföras. Lag (2006:809). 

4 (24)



Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna 

råd om hållande av hund och katt 

SJVFS 2008:5 

Saknr. L 102 

Utkom från trycket den 25 mars 2008 beslutade den 19 mars 2008 

1 KAP. GEMENSAMMA BESTÄMMELSER 

Inledning 

1 § Dessa föreskrifter gäller allt hållande av hund och katt, utom för djur som behandlas på 

djursjukhus och djurkliniker då 1 kap. 4 och 14 §§, 2 kap. 1, 2, 11, 23 och 24 §§ samt 3 kap. 1, 

2, 11 och 12 §§ inte gäller. Denna författning gäller heller inte försöksdjur eller försvarsmaktens 

hundar vid insatser samt vid övning och utbildning som syftar till att förbereda sådana insatser, 

då försvarets interna bestämmelser gäller. Författningen gäller heller inte polismyndighetens 

hundar vid insatser samt övning och utbildning som syftar till att förebereda sådana insatser. 

2 § Bestämmelser om krav på tillstånd för den som yrkesmässigt eller i större omfattning håller, 

föder upp, upplåter eller säljer sällskapsdjur, eller tar emot sällskapsdjur för förvaring eller 

utfodring, finns i 16 § djurskyddslagen (1988:534). Bestämmelser om när en sådan verksamhet 

ska anses vara av större omfattning samt undantag från kravet på tillstånd finns i 

Djurskyddsmyndighetens föreskrifter (DFS 2004:5) om kravet på tillstånd enligt 16 § 

djurskyddslagen (1988:534) för hållande m.m. av häst, hund, katt och övriga sällskapsdjur. 

Bestämmelser om transport finns i Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd (DFS 

2004:10) om transport av levande djur och Rådets förordning (EG) nr 1/2005 av den 22 

december 2004 om skydd av djur under transport och därmed sammanhängande förfaranden och 

om ändringar direktiven 64/432/EEG och 93/119/EG och förordning (EG) nr 1255/97. 

Bestämmelser om tillsyn över hundar och katter samt om märkning och registrering av hundar 

finns i lagen (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter. 

Definitioner 

3 § I dessa föreskrifter avses med: 

box: inomhusutrymme med minimimått enligt 2 kap. 24 § samt 3 kap. 11 §, 

bur: förvaringsutrymme som inte uppfyller minimimåtten för box enligt 2 kap. 24 § samt 3 kap. 

11 §, 

frontvägg: boxväggen mot gången i ett hund- och kattstall, inkluderar dörren, 

funktionshinder: ett tillstånd som försvårar naturliga beteenden eller funktioner, 

förvaringsutrymmen: boxar, kojor och rastgårdar och andra utrymmen där hundar och katter 

förvaras, 

hunddagis: inrättning där hundar tas om hand under dagtid då hundägarna exempelvis arbetar 

eller studerar, 

hundpensionat: inrättning där hundar tas om hand hela dygnet då hundägarna är på semester 

eller dylikt, 

hundstall: en byggnad med boxar för hundar, 

hållande: att ha hand om egna eller andras djur, 

hässjning: en hög andningsfrekvens på 200 till 400 andetag per minut, 

5 (24)



karantän: lokal som genom särskilt beslut godkänts av Jordbruksverket för isolering av djur i 

samband med införsel, 

katthem: en anläggning där katter tas emot tillfälligt för att senare omplaceras eller avlivas, 

kattpensionat: inrättning där katter tas om hand hela dygnet då kattägarna är på semester eller 

dylikt, 

kattstall: en byggnad med boxar för katter, 

koja: vanligen en fristående liten byggnad eller liten byggnad i anslutning till annan byggnad, 

med fyra väggar, golv och tak; koja anses inte som ett inomhusutrymme, 

långfärder: en längre färd som sträcker sig över natten med draghundar som drar släde/pulka, 

mjukt underlag: underlag som är tillräckligt tjockt så att hunden ligger komfortabelt och så att 

liggsår inte uppstår, kan bestå av halm, slitstarka täcken, madrasser, mjuka liggunderlag m.m., 

naturlig ställning: hunden och katten ska kunna stå upp och sitta normalt samt kunna ligga både 

ihoprullad och på sidan med benen utsträckta, 

rastgård: utomhusutrymme för hundar och katter som är omgärdade av nät eller dylikt, 

rasta/rastning: utomhusvistelse lös, i koppel eller stor rastgård då hunden har möjlighet att i lugn 

och ro uträtta sina behov och få utlopp för sitt behov att röra sig och lukta av omgivningen, 

siktbarriär: en anordning av något ogenomskinligt material som förhindrar att djur kan se igenom 

den, som trävägg, träskivor, ogenomskinlig plast m.m., 

sjukdom: ett tillstånd som kan medföra lidande för djuret eller negativt påverkar dess naturliga 

funktioner, 

stora rastgårdar: minst 5 gånger minimimåtten i 2 kap. 23 §, som används som aktiveringshagar 

eller lekhagar, 

större anläggning: en anläggning, såsom kennel, hunddagis, hund- eller kattpensionat, som 

behöver tillstånd enligt 16 § djurskyddslagen, 

transport: förflyttning av djur som genomförs med hjälp av ett eller flera transportmedel och 

därmed sammanhängande förfaranden, inklusive ilastning, urlastning, omlastning och vila, fram 

till det att urlastning av djuren är avslutad på bestämmelseorten, 

valpningsbox: en box som är avsedd att användas för en tik när hon ska valpa och fram till 

valparna avvänjs, samt 

vindfång/vindsluss: vägg eller dylikt, inne i kojan eller utanför som förhindrar att det blåser rakt 

in i kojan. 

Förvaringsutrymmen för hund och katt 

4 § Inomhusutrymmen för hundar och katter ska vara försedda med fönster för att släppa in 

dagsljus. 

5 § Förvaringsutrymmen, förutom bostäder, för hundar och katter ska vara konstruerade så att 

de är enkla att inspektera samt att rengöra och desinficera. 

6 § Inomhusutrymmen ska vara ventilerade och isolerade så att de håller en temperatur och 

luftfuktighet som är lämplig för de djur som hålls där. 

Hundar och katter får endast tillfälligtvis utsättas för luftföroreningar som överstiger följande 

värden: 

Ammoniak: 10 ppm 

Koldioxid: 3000 ppm 

6 (24)



Allmänna råd till 1 kap. 6 § 

o 

Temperaturen inomhus i hund- och kattstallar bör vara 10 – 21 C, beroende på hundens eller 

kattens ålder och ras. Gamla och mycket unga individer behöver vanligtvis högre 

omgivningstemperatur. 

7 § Inomhusutrymmen för hundar och katter ska vara försedda med belysning. 

Belysningsarmaturen ska vara placerad och belysningsstyrkan reglerad och riktad så att de djur 

som vistas i utrymmet inte utsätts för obehag. 

8 § I hund- och kattstallar samt rastgårdar ska fönster, elektriska ledningar, element, 

belysningsanordningar samt annan inredning som kan utgöra skaderisk och som djuren kan nå, 

vara försedda med lämpliga skydd eller vara utförda så att skaderisk inte föreligger. Även i andra 

utrymmen ska skaderisken minimeras. 

9 § I hund- och kattstallar ska det finnas förutsättningar att rädda djuren vid brand. 

10 § Större anläggningar ska ha utrymmen för: 

1. foder och foderhantering 

2. bad och skötsel för djuren, samt 

3. isolering och vård av sjuka djur 

11 § Inomhusutrymmen och kojor ska vara anpassad till antalet djur som hålls i detta utrymme 

och samtliga djur ska samtidigt ha tillgång till en liggplats. 

12 § Liggplatserna i inomhusutrymmen och kojor ska vara torra och rena och ha mjukt underlag. 

Liggplatserna ska vara så stora att djuren kan ligga ner i naturlig ställning. 


Hundar bör ges möjlighet att bädda. 

13 § Digivande tikar och digivande honkatter ska ha tillgång till en lugn och ostörd plats för sig 

och ungarna. 

14 § Hundar och katter får inte förvaras i bur utom vid följande tillfällen. 

1. Hundar och katter får förvaras i bur på utställning, tävling och prov samt vid träning 

inför tävling. Buren ska då vara täckt på minst två sidor och hundar ska rastas minst 

varannan timma. 

2. Vid transport i samband med tävling samt vid träning inför tävling, får hundar på 

tävlings- respektive träningsplatsen samt till och från tävlings- och träningsplatsen 

övernatta i transportmedlet. 

3. I samband med jakt får hundar förvaras i bur max 8 timmar per dygn om de rastas 

minst var tredje timme. 

4. I samband med transport får hundar och katter förvaras i bur. Förvaringen får dock inte 

överstiga tre timmar då bilen står stilla. 

Vid förvaring enligt ovan ska bestämmelserna i 6 kap. 36 § samt utrymmesmåtten i bilagor 1.7 

och 1.8 Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd (DFS 2004:10) om transport av 

levande djur följas. Vid förvaring enligt punkten 2 ovan ska dessutom särskild hänsyn tas till 

säkerheten på övernattningsplatsen. 

15 § Hundar och katter som hålls i en rastgård ska ha tillgång till platser som kan ge både 

skugga och sol samt skydd mot vind och regn. Marken ska vara dränerad så att den inte blir 

sörjig under normala väderleksförhållanden. Underlaget ska vara av sådant material att hunden 

eller katten obehindrat kan gå på det. 

Om det saknas inomhusutrymme i anslutning till rastgården ska djuren ha tillgång till en koja. 

Detta gäller inte stora rastgårdar som bara används några timmar under dagen för att rasta 

hundar. 

7 (24)

Skötsel 



16 § Tillsyn ska ske minst två gånger om dagen. Unga, sjuka eller skadade hundar och katter ska 

ses till oftare. 

17 § Hundar och katter ska få sitt behov av social kontakt tillgodosett. 


Social kontakt bör ske genom sällskap av artfrände eller människa. 

Kontakt med människor bör ske några timmar varje dag genom aktivering, rastning eller annan 

sysselsättning. 

Valpar och kattungar under 6 månader bör inte sitta i karantän. 

18 § Hundar och katter ska dagligen ges foder. Fodret ska garantera tillräcklig, allsidig och 

välbalanserad näringstillförsel och ges i sådan mängd så att de inte blir för magra eller för feta. 

Om flera djur utfodras tillsammans, ska de ges möjlighet att äta utan att otillbörligen störas av 

andra djur. 

19 § Hundar och katter ska hållas tillfredställande rena och pälsen ska skötas. 

20 § Förvaringsutrymmen för hund och katt ska hållas tillfredställande rena. 

21 § Djur som är främmande för varandra får inte föras samman i förvarings-utrymmen utan 

uppsikt. Aggressiva djur får aldrig föras samman i förvaringsutrymmen. 

22 § Hundar får inte hetsas vare sig mot varandra eller mot andra djur. Detsamma gäller katter. 

23 § Djur som är omhändertagna enligt 31 eller 32 §§ djurskyddslagen, får inte omplaceras på 

sådant sätt som anges i 34 § lagen innan deras medicinska och mentala status granskats. Om 

djurets medicinska eller mentala status inte medger omplacering och behandling bedöms vara 

utsiktslös, ska djuret avlivas. 

Ovanstående gäller även hundar och katter som omplaceras genom någon organisation. 


Katter som levt utomhus och är förvildade bör inte tvingas leva inomhus. 

Avel 

24 § Djur får inte användas i avel om 

1. de har sjukdomar eller funktionshinder som kan nedärvas, 

2. de är eller med stor sannolikhet är bärare av recessivt anlag i dubbel uppsättning för 

sjukdom, 

3. de är eller med stor sannolikhet är bärare av enkelt recessivt anlag för sjukdom såvida 

inte parning sker med individ som är konstaterat fri från motsvarande anlag, 

4. parningskombinationen utifrån tillgänglig information ökar risken för sjukdom eller 

funktionshinder hos avkomman, 

5. de uppvisar beteendestörningar i form av överdriven rädslereaktion eller aggressivt 

beteende i oprovocerade eller för djuret vardagliga situationer, eller 

6. de saknar förmåga att föröka sig på ett naturligt sätt. 

25 § En tik eller en honkatt som har förlösts två gånger med kejsarsnitt får fortsättningsvis inte 

användas i avel. 

8 (24)



Försäljning m.m. 

26 § Försäljning av hundar och katter i zoobutiker, på marknader eller liknande får inte 

förekomma. 

27 § Hundar och katter får inte användas som vinster i lotterier, tävlingar eller dylikt. 

2 KAP. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR HÅLLANDE AV HUND 

Förvaringsutrymmen 

1 § Hundar ska ges möjlighet till avskildhet från andra hundar. 

I ett hundstall ska mellanväggarna mellan boxarna vara utrustade med siktbarriärer minst halva 

mellanväggens längd. 


Boxarna i ett hundstall bör möjliggöra en viss synkontakt med andra hundar. 

Stängsel eller galler som skiljer två rastgårdar åt bör både ha en öppen del och en del med 

siktbarriär. Siktbarriären bör vara minst en tredjedel av stängslets längd. 

2 § I en rastgård ska det finnas en utsiktspost i form av en från marken upphöjd liggplats. 

Liggplatsen ska vara minst 0,5 m hög och vara så stor att varje hund utan problem kan ligga ner i 

naturlig ställning. Små raser och hundar med nedsatt rörlighet ska ha landgång eller trappa om de 

ej förmår att hoppa upp själva. 


Liggplatsen bör vara lika med mankhöjden på hunden, för att möjliggöra att hunden kan använda utrymmet 

under liggplatsen för att få en liggplats i skuggan. 

3 § En rastgård där hundar vistas permanent ska vara miljöberikad. Berikningen ska vara säker 

och inte utsätta hunden för ökad skaderisk. Berikningen ska vara anpassad efter den hund som 

hålls i rastgården. 


Exempel på berikning för en rastgård är: siktbarriär i och mellan rastgårdar, möjlighet att gräva, 

stolpar att markera på, hållbara leksaker och regelbunden ”ommöblering” i rastgården. 

4 § Osynliga elstängsel får inte användas till hund. Synliga elstängsel som hunden kan nå, får 

endast användas till hund om ytan som omgärdas av elstängsel är: 

1. minst 50 gånger minimimåtten för rastgård enligt 2 kap. 23 § för hundar mindre än eller lika 

med 45 cm i mankhöjd, eller 

2. minst 800 m 2 för hundar större än 45 cm i mankhöjd. 

Med osynliga elstängsel menas en nedgrävd ledning som utgör en gräns och när hunden passerar 

denna, får hunden en elektrisk stöt via t.ex. ett halsband med en mottagare som hunden bär. 

5 § En hundkoja ska vara isolerad och väl ventilerad. Den ska vara konstruerad så att den 

skyddar mot blåst, direkt solsken, nederbörd, kyla och fukt. 


Kojan bör vara försedd med ett vindfång/en vindsluss så att vinden inte kan blåsa rakt in i kojan. 

6 § Boxar och kojor som används till dräktiga och digivande tikar ska vara inredda så att djuren 

ges extra skydd mot kyla. 

Valpningsplatsen ska vid behov tillföras extra värme. 

Digivande tikar ska ha tillgång till en särskild liggplats som är oåtkomlig för valparna. 

9 (24)

Skötsel 



7 § Hundar som vistas inomhus ska ha fri tillgång till dricksvatten. Då utomhustemperaturen är 

under noll ska hundar som permanent vistas i rastgård få ljummet vatten minst 2 gånger per 

dygn på ett sådant sätt att det inte omedelbart fryser, om de inte har tillgång till vatten från 

vattenautomat eller dylikt som erbjuder frostfritt vatten. 

8 § En hundgrupp ska sättas ihop av hundar som fungerar väl tillsammans. 


En grupp med vuxna hundar bör inte bestå av mer än 10 individer. 

9 § Endast hundar som är lämpade för och individer som har anpassat sig till ständig 

utomhusvistelse får hållas utomhus dygnet runt och året om. 

10 § Hundvalpar under 4 månader får endast lämnas helt ensamma kortare stunder. 

11 § Hundar får inte hållas bundna inomhus. 

Utomhus får hundar inte hållas i löplina permanent. Vid tillfällig uppbindning får hundar bara 

hållas bundna två timmar per dygn och endast på ett sådant sätt så att det inte utgör en 

skaderisk för hunden. Valpar under 6 månader får endast hållas bundna kortare stunder. 

I samband med långfärder och draghundstävlingar får hundar hållas bundna när temperaturen 

överstiger 0 grader. Hundar som har en päls som är anpassad till kallt klimat och som är vana vid 

kyla får hållas bundna även vid lägre temperatur. Uppbindningen ska ske på sådant sätt som ger 

dem möjlighet att ligga ned på ett naturligt sätt och de ska ha tillgång till väderskydd som ger 

dem en torr och ren liggplats. 

Allmänna råd 2 kap. 11 § 

Hundar bör inte bindas i stryphalsband. 

12 § Hundar som hålls inomhus utan fri tillgång till rastgård, ska rastas utomhus regelbundet 

med hänsyn till hundens ålder och hälsotillstånd 

Hundar som permanent hålls i rastgård ska dagligen rastas på annan plats. 

Allmänna råd 2 kap. 12 § 

Hundar bör rastas var sjätte timme dagtid, valpar och äldre hundar dock oftare. 

13 § Stackelhalsband får inte användas. 

Med stackelhalsband menas ett halsband med taggar som skärper verkan av halsbandet. 

14 § Tättsittande munkorgar som förhindrar hunden från att hässja får endast användas tillfälligt. 

På valpar upp till 6 månader får munkorg bara användas tillfälligt oavsett utförande. 

15 § Hundar får inte bindas vid motorfordon om inte en speciell uppbindnings-anordning 

anbringas till fordonet. Uppbindningsanordningen ska vara utformad så att fordonet inte kan 

lämna platsen utan att anordningen först avlägsnas. Hundar får heller inte rastas eller tränas med 

hjälp av bil. 

Avel 

16 § En tik får inte paras förrän tidigast i andra löpet, dock inte tidigare än vid 18 månaders 

ålder. Om en tik får två valpkullar inom 12 månader ska tiken ges minst 12 månaders vila före 

nästa valpning. 

17 § Tvångsparning av tikar får inte förekomma. 

Med tvångsparning menas att tvinga tiken till parning genom att hålla fast tiken trots att tiken 

uttrycker obehag eller försöker komma undan. 

10 (24)



18 § Hundvalpar får inte skiljas från modern annat än temporärt, så länge de behöver hennes 

mjölk och omvårdnad, dock tidigast vid 8 veckors ålder. 

Valparna får heller inte lämna uppfödaren förrän tidigast vid 8 veckors ålder om inte särskilda skäl 

föreligger. 

Hunddagis och hundpensionat 

19 § Det ska finnas kunnig personal tillgänglig på hunddagiset under den tid som hundar vistas 

där. 

20 § Hundar på hunddagis och hundpensionat ska ha möjlighet att gå undan från varandra för att 

undvika konflikter. 

21 § Munkorg eller liknande får inte användas på hunddagis eller hundpensionat annat än 

tillfälligt vid behandling av skador eller liknande. 

22 § En person som driver ett hunddagis eller hundpensionat ska ha utbildning på hundar eller 

motsvarande erfarenhet. 

Utbildningen ska innehålla: 

Mått 

1. Hundens beteendebehov och etologi 

2. Problemhundar och problemhundägare 

3. Stress hos hund 

4. Smittspridning 

5. Djurskyddslagstiftningen 

6. Raskunskap 

7. Enklare hundsjukvård 

8. Praktik 

23 § Följande mått är minimimått på rastgårdar för hundar. Siffrorna avser rastgårdens storlek i 

kvadratmeter. 

Mankhöjd på hunden 

Antal 

hundar 

För varje 

ytterligare 

hund ska 

ytan ökas 

m ed 

< 25 cm 25-35 cm 36-45 cm 46-55 cm 56-65 cm >65 cm 

1 6 10 15 16 18 20 

2 8 14 18 20 24 28 

4 6 8 10 12 14 

Om två hundar av olika storlek hålls i samma rastgård, ska storleken på rastgården räknas som 

för två hundar av den större storleken i ovanstående tabell. 

Om ytterligare hundar av olika storlek förvaras i samma rastgård ska arean minst ökas enligt 

följande. 

1. Den minsta och den största hunden räknas som två hundar av den största hunden enligt 

ovanstående tabell. 

2. Till denna area adderas tillkommande hundar enligt sista raden i ovanstående tabell. 

11 (24)



Allmänt råd till 2 kap. 23 § 

Exempel: 

Om man har tre hundar med mankhöjder på 27 cm, 59 cm och 41 cm. Enligt 1. blir rastgården 

för den största och dep minsta 24 m och för tredje hunden enligt 2. adderas 8 m , vilket 

tillsammans ger 32 m . 

24 § Följande mått är minimimått på boxar för hundar. Boxarna ska ha normal takhöjd. Siffrorna 

avser boxarnas storlek i kvadratmeter. 

Mankhöjd på hund 

Antal 

hundar 

För varje 

ytterligare 

hund ska 

ytan ökas 

m ed 

< 25 cm 25-35 cm 36-45 cm 46-55 cm 56-65 cm >65 cm 

1 2 2 2,5 3,5 4,5 5,5 

2 2 2,5 3,5 4,5 6 7,5 

1 1 2 2 3 3 

Om två hundar av olika storlek hålls i samma box, ska storleken på boxen räknas som för två 

hundar av den större storleken i ovanstående tabell. 

Om ytterligare hundar av olika storlek förvaras i samma box ska arean minst ökas enligt följande. 

1. Den minsta och den största hunden räknas som två hundar av den största hunden enligt 

ovanstående tabell. 

2. Till denna area adderas tillkommande hundar enligt sista raden i ovanstående tabell. 


Normal takhöjd bör vara minst 1,8 m. 

25 § Följande mått är minimått för valpningsboxar. 

Tikens mankhöjd Boxens storlek (m 2 ) 

> 25 cm 2 

25 – 30 cm 3 

30- 40 cm 4 

40 – 50 cm 6 

50 – 60 cm 8 

60 – 65 cm 9 

>65 cm 10 

26 § Följande mått är minimimått på innermåtten på liggytan i hundkojor för en hund. 

Längd Bredd Höjd 

Hundens längd i meter 

mätt från nosspets till 

svansfäste multiplicerat 

med 1,1 

Hundens mankhöjd i 

meter multiplicerat 

med 1,1 

Hundens mankhöjd 

i meter multiplicerat 

med 1,2 

12 (24)



3 KAP. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR HÅLLANDE AV KATT 

Förvaringsutrymmen 

1 § I ett kattstall ska mellanväggarna mellan boxarna vara utrustade med siktbarriärer minst 

halva mellanväggens längd. 


Boxarna i ett kattstall bör möjliggöra en viss synkontakt med andra katter. 

2 § Katter i förvaringsutrymmen ska ha tillgång till miljöberikning såsom upphöjda liggplatser, 

möjlighet att klösa, gömställen samt för katter som hålls inomhus en kattlåda. I boxar och 

rastgårdar ska det även finnas upphöjda hyllor eller gångbrädor för katterna att gå på. Hela 

höjden i boxar och rastgårdar ska utnyttjas för miljöberikning. 


Katter som förvaras permanent i minimimåtten enligt 3 kap. 11 § bör dagligen rastas utomhus 

eller i inomhusutrymme som överstiger måtten för permanent katthållning. 

3 § Digivande honkatter ska ha tillgång till en särskild liggplats som är oåtkomlig för ungarna. 

4 § Ett förvaringsutrymme får inte rymma fler än 15 vuxna eller 20 växande djur. Alla katter i ett 

förvaringsutrymme ska samtidigt ha tillgång till en liggplats. 

5 § Om flera katter förvaras i ett utrymme utan möjlighet att gå ut, ska det finnas minst en 

kattlåda per två katter eller en så stor låda att den till ytan motsvarar en kattlåda per två katter. 

Kattlådan ska hållas tillfredställande ren. 

Kattlådorna ska hållas separerade från utfodringsplatserna, dock minst en halv meter från 

utfodringsplatserna. 


Kattlådan bör städas minst en gång per dag. 

Kattlådornas yta bör minst vara 0,12 m2 per två katter. 

Skötsel 

6 § Katter som hålls inomhus ska ha fri tillgång till dricksvatten. Katter som hålls helt eller delvis 

utomhus ska få tillgång till vatten minst två gånger per dag på sådant sätt att det inte omedelbart 

fryser, om de inte har tillgång till vatten från vattenautomat eller dylikt som erbjuder frostfritt 

vatten. 

Katter med låg rang i gruppen ska få möjlighet att äta och dricka utan stress. 


Det bör finnas mat- och vattenskålar på olika ställen och på olika höjder för att katter med låg 

rang ska få tillfälle att äta och dricka ostört. 

7 § Katter får inte hållas bundna. 

8 § Om katter vistas ensamma på en balkong som är belägen mer än fem meter över marken, 

måste balkongen vara försedd med nät eller liknande för att förhindra katten från att falla ner. 

9 § Kattungar får inte skiljas från modern annat än temporärt, så länge de behöver hennes mjölk 

och omvårdnad, dock tidigast vid 12 veckors ålder. 

Kattungarna får heller inte lämna uppfödaren förrän tidigast vid 12 veckors ålder om inte 

särskilda skäl föreligger. 

13 (24)



Katthem och kattpensionat 

10 § En person som driver ett katthem eller kattpensionat ska ha kunskap om katter. 8 

Kunskapen ska omfatta: 

Mått 

1. Kattens beteendebehov och etologi 

2. Problemkatter och problemkattägare 

3. Stress hos katt 

4. Smittspridning 

5. Djurskyddslagstiftningen 

6. Raskunskap 

7. Enklare kattsjukvård 

8. Praktik 

11 § Rastgårdar och utrymmen avsedda för permanent katthållning ska vara minst 6 m 2 . Arean 

ska vara minst 2 m 2 per katt. Takhöjden ska vara minst 1,9 m. 

12 § Följande mått är minimimått på boxar för katter i m 2 vid kattpensionat, avelsbox för 

katthona med ungar och annan tillfällig förvaring. Katter får inte förvaras i denna typ av box mer 

än 3 månader. 

Area (m 2 ) 1,5 

Minsta sida (m) 1,2 

Takhöjd (m) 1,9 

Om flera katter hålls i boxen ska varje katt ha tillgång till minst 0,7 m 2 . Hona med ungar räknas 

som två katter. 

13 § Följande mått är minimimått invändigt för kattfälla i meter. Kattfällan ska ha regelbunden 

tillsyn minst morgon och kväll med högst 12 timmars mellanrum och vittjas omedelbart vid 

påträffad fångst. 

Längd 0,5 

Bredd 0,3 

Höjd 0,35 

4 KAP. ÖVRIGA BESTÄMMELSER 

1 § Om det finns särskilda skäl kan Jordbruksverket medge undantag från bestämmelserna i 

dessa föreskrifter. 

2 § Bestämmelser om straff för brott mot dessa föreskrifter finns i 36 § djurskyddslagen 

(1988:534). 

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 

Med de undantag som anges nedan träder denna författning i kraft den 1 maj 2008, då 

Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd (DFS 2004:18) om uppfödning, försäljning 

och förvaring av hundar samt om förvaringsutrymmen för och avel med hundar och katter ska 

upphöra att gälla. 

1. Utbildningskravet i 2 kap. 22 § och kunskapskravet i 3 kap. 10 § denna författning gäller 

de som startar hunddagis, hundpensionat, katthem eller kattpensionat efter den 1 

november 2008. 

2. Förbudet mot löplina 2 kap 11 § och måtten för kattfälla 3 kap. 13 § gäller från och med 

1 november 2008. 

14 (24)



3. Måttbestämmelserna i 2 kap. 23 - 26 §§ samt 3 kap. 11 och 12 §§ denna författning, 

gäller från och med 1 maj 2013 för de förvaringsutrymmen som var i bruk före den 1 

maj 2008. 

4. Om det i anslutning till en rastgård som uppfyller kraven i 2 kap. 23 § finns en box som 

djur i rastgården har fritt tillträde till behöver boxen inte uppfylla kraven i 2 kap. 24 § 

förrän vid ny-, till- eller ombyggnad av något av utrymmena. 

Lag om tillsyn över hundar och katter 


Inledande bestämmelse 

1 § Hundar och katter skall hållas under sådan tillsyn och skötas på ett sådant sätt som med 

hänsyn till deras natur och övriga omständigheter behövs för att förebygga att de orsakar 

skador eller avsevärda olägenheter. 

Särskilda bestämmelser om tillsyn över hundar finns i rennäringslagen (1971:437). 

Märkning och registrering av hundar 

2 § En hundägare skall låta märka sin hund så att den kan identifieras. Märkningen skall vara 

bestående. 

3 § Statens jordbruksverk skall föra ett för landet centralt register över hundägare 

(hundregistret). Hundägaren skall låta registrera sitt ägarskap i registret. 

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om 

1. skyldighet för hundägaren att betala en avgift för registreringen och för utrustning för att läsa 

av märkningen, 

2. beräkningen av avgiften. 

4 § Bestämmelserna i 2 och 3 §§ gäller hundar som stadigvarande finns i Sverige. 

5 § Hundregistret får användas för att fastställa vem som äger en hund. 

Tullverket, Jordbruksverket, länsstyrelser, polismyndigheter och de kommunala nämnder som 

fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet skall ha direktåtkomst till registret. 

Förelägganden och förbud 

8 § Om någon brister i tillsynen över eller skötseln av en hund, får polismyndigheten meddela de 

förelägganden och förbud som behövs för att förebygga skada eller avsevärd olägenhet. 

Såväl förelägganden som förbud får förenas med vite. 

9 § Polismyndigheten får meddela de förelägganden som behövs för att bestämmelserna om 

märkning och registrering av en hund i denna lag skall följas. 

Förelägganden enligt första stycket får förenas med vite. 

10 § Den som är under femton år får inte meddelas förelägganden eller förbud enligt 8 eller 9 §. 

Omhändertagande av hundar m.m. 

11 § För att hindra att en hund orsakar skada eller avsevärd olägenhet får polismyndigheten, om 

inte andra, mindre ingripande åtgärder anses tillräckliga, besluta att den skall omhändertas. 

12 § Om en hund har omhändertagits med stöd av 11 §, får ägaren eller innehavaren inte förfoga 

över hunden utan tillstånd av polismyndigheten. Polismyndigheten får, efter utredning, 

besluta att hunden skall säljas, skänkas bort eller, om hunden utgör en fara för människor eller 

djur eller om det annars finns särskilda skäl, avlivas. 

13 § Om det inte längre finns skäl för omhändertagandet, skall polismyndigheten besluta att 

detta genast skall upphöra. 

14 § Anträffas en hund lös på område där lantbruksdjur finns, får hunden, om den inte låter sig 

infångas och om det är nödvändigt för att förhindra skada på lantbruksdjur, dödas av 

den som äger eller vårdar lantbruksdjuren. 

Den som dödat en hund är skyldig att snarast möjligt anmäla detta till polismyndigheten. 

15 (24)



Hundförbud 

15 § Polismyndigheten får meddela förbud att ha hand om hund (hundförbud) för den som 

allvarligt brister eller tidigare har brustit i tillsynen över en hund. 

Vid bedömningen av om ett hundförbud bör meddelas skall särskilt beaktas om den mot vilken 

förbudet avses gälla har begått brott där han eller hon har använt hund som vapen eller 

vid upprepade tillfällen har varit föremål för föreläggande eller förbud enligt 8 § eller har haft 

hand om hund som har omhändertagits enligt 11 §. 

Hundförbud skall inte meddelas om det är uppenbart att de omständigheter som gett upphov till 

att ett hundförbud övervägs inte kommer att upprepas. 

Hundförbudet får avse viss tid eller gälla tills vidare. 

Den som är under femton år får inte meddelas hundförbud. 

Tillsyn över och omhändertagande av hundar i marker där det finns vilt 

16 § Under tiden den 1 mars-20 augusti skall hundar hållas under sådan tillsyn att de hindras 

från att springa lösa i marker där det finns vilt. Under den övriga tiden av året skall hundar hållas 

under sådan tillsyn att de hindras från att driva eller förfölja vilt, när de inte används vid jakt. 

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter som avviker 

från första stycket. Om det behövs till skydd för viltet får sådana föreskrifter innebära att en hund 

skall hållas kopplad. 

17 § Om en hund springer lös i ett område där det finns vilt, får jakträttshavaren eller någon som 

företräder honom eller henne ta hand om hunden. När detta har skett skall hundens 

ägare eller innehavare snarast underrättas. Om denne inte är känd skall i stället polismyndigheten 

underrättas. Om jakträttshavaren eller den som företräder honom eller henne 

inte vill ta hand om hunden, skall i stället polismyndigheten omhänderta hunden. 

Kan inte hunden tas om hand, får polismyndigheten avliva hunden, om detta är angeläget från 

viltvårdssynpunkt och försvarligt även med hänsyn till omständigheterna i övrigt. 

18 § Har inte ägaren eller innehavaren, efter det att kostnader betalats enligt 20 §, återtagit 

hunden inom fem dagar efter det att han eller hon underrättades om omhändertagandet eller, om 

ägaren eller innehavaren inte är känd, inom tio dagar efter det att polismyndigheten 

underrättades, får jakträttshavaren behålla hunden eller polismyndigheten, efter utredning, 

besluta att sälja, skänka bort eller, om hunden utgör en fara för människor eller djur eller om det 

annars finns särskilda skäl, avliva hunden. 

Ersättning för skador orsakade av hundar 

19 § En skada som orsakas av en hund skall ersättas av dess ägare eller innehavare, även om 

han eller hon inte vållat skadan. Vad ägaren eller innehavaren har betalat i skadestånd 

har han eller hon rätt att få tillbaka av den som vållat skadan. 

Första stycket gäller inte för skador som orsakas av en tjänstehund när en polisman eller vaktpost 

eller annan person som vid försvarsmakten tjänstgör för bevakning eller för att 

upprätthålla ordning använder hund i tjänsten, om den skadelidande har betett sig på ett sådant 

sätt att det har varit motiverat att ingripa mot honom eller henne. 

Kostnader för omhändertagande av hundar 

20 § Ägaren eller innehavaren av en hund som har omhändertagits med stöd av 11 eller 17 § 

skall betala de kostnader som omhändertagandet medfört. Kostnaderna får förskotteras av 

allmänna medel. 

Om det finns särskilda skäl, får polismyndigheten i enskilda fall medge undantag från 

skyldigheten att betala kostnaderna. I sådana fall skall kostnaderna slutligt betalas av 

polismyndigheten. 

Om polismyndigheten har beslutat att en hund som omhändertagits skall säljas, får 

polismyndigheten ta ut ersättning ur köpeskillingen för kostnaderna för omhändertagandet och 

försäljningen. Om det efter det att polismyndigheten har fått täckning för sina kostnader återstår 

pengar från köpeskillingen tillfaller dessa ägaren. 

Övergivna eller förvildade katter 

21 § En katt som med skäl kan antas vara övergiven eller förvildad, får avlivas av 

jakträttshavaren eller av någon som företräder denne. Inom tätbebyggt område krävs dock 

tillstånd av polismyndigheten. 

16 (24)



Straffansvar 

22 § Den som bryter mot ett hundförbud döms för överträdelse av hundförbud till böter eller 

fängelse i högst ett år. 

23 § Till böter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet 

1. inte följer ett föreläggande eller bryter mot ett förbud som har meddelats med stöd av 8 § 

första stycket, 

2. inte gör anmälan enligt 14 § andra stycket eller 

3. bryter mot 21 § andra meningen. 

Den som uppsåtligen inte lämnar underrättelse enligt 17 § första stycket döms till penningböter. 

Den som har överträtt ett vitesföreläggande eller ett vitesförbud får inte dömas till ansvar enligt 

denna lag för den gärning som omfattas av föreläggandet eller förbudet. 

24 § Till böter döms den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot 16 § första stycket 

eller en föreskrift som har meddelats med stöd av 16 § andra stycket. 

Övergångsbestämmelser 

2007:1150 

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008, då lagen (1943:459) om tillsyn över hundar och 

katter samt lagen (2000:537) om märkning och registrering av hundar skall upphöra att gälla. 

2. Märkningsbestämmelserna gäller inte hundar födda före den 1 januari 1993. 

3. Förelägganden, beslut om omhändertagande av hund och andra beslut om skyldigheter för 

enskilda som har meddelats med stöd av äldre föreskrifter skall anses beslutade enligt denna lag. 

4. Ett beslut som har meddelats före den 1 januari 2008 överklagas enligt äldre bestämmelser. 

Kommentar 

Tillsyn av hund & katt 

Lagen om tillsyn över hundar och katter preciserar bl. a. vilket ansvar djurägaren har. Lagen anger 

även vem som har rätt att omhänderta eller avliva ett lösspringande/övergivit djur. 

Polismyndigheten har tillsynsansvaret för lagen. 

Skärpta regler för tillsyn över hundar 

En ny lag om tillsyn över hundar och katter börjar gälla den 1 januari 2008. Ändringen i lagen 

innebär bl. a. att det ska bli lättare för polisen att ingripa mer kraftfullt i situationer där hundar 

orsakar skador eller problem eller där de riskerar att göra det, t. ex. i problem med aggressiva 

hundar. Polisen kan t. ex. besluta att en hund ska omhändertas eller förbjuda någon att äga eller 

ha hand om en hund. 

Hundägaransvar 

Det är du som äger hunden som är ersättningsskyldig om din hund orsaker någon skada. Är det 

någon annan som ansvarar för hunden tillfälligt, t. ex. ett hundpensionat är det de som är 

ersättningsansvariga istället. 

1 mars - 20 augusti får din hund inte springa löst där det kan finnas vilt. Under resten av året ska 

du hålla uppsikt över hunden och hindra den från att driva eller förfölja vilt. 

Märkning och registrering av hundar 

Från och med den 1 januari 2008 ingår bestämmelserna från lagen och förordningen om 

märkning och registrering av hundar i den nya lagen om tillsyn över hundar och katter och den 

nya förordningen om tillsyn över hundar. Även här har polismyndigheten tillsynsansvaret. 

Övergivna katter 

Om du kan anta att en katt är övergiven eller förvildad får den avlivas av jakträttsinnehavaren 

eller någon som företräder jakträttsinnehavaren. Om en katt ska avlivas inom ett tätbebyggt 

område krävs ett tillstånd från polisen innan katten får avlivas. 

Skillnaden mellan lagen om tillsyn över hundar och katter och djurskyddslagen 

Dessa lagar har olika skyddsintressen. Ändamålet med tillsynslagen är att skydda omgivningen 

från störningar eller skador orsakade av hundar eller katter som inte får en tillräcklig tillsyn och 

skötsel. Ändamålet med djurskyddslagen är att skydda just det eller de djur vars tillsyn och 

skötsel är eftersatt genom den egna ägarens eller innehavarens bristande omsorg. Det är därför 

möjligt att polismyndigheter och djurskyddsinspektörer, med olika utgångspunkter och med stöd i 

olika lagar, kan komma att meddela samma person förelägganden eller förbud. I många fall är 

det dock bara aktuellt med förelägganden eller förbud enligt en av de båda lagarna. 

17 (24)



Förordning om tillsyn över hundar 


Utfärdad: 2007-12-06 

Inledande bestämmelse 

1 § Denna förordning innehåller bestämmelser i anslutning till lagen (2007:1150) om tillsyn över 

hundar och katter. 

Märkning och registrering 

2 § En hundägare ska låta märka och registrera sin hund 

1. innan hunden uppnått en ålder av fyra månader, 

2. inom fyra veckor efter förvärvet, om hunden förvärvas efter tre månaders ålder och 

föregående ägare inte har låtit märka och registrera den, eller 

3. inom fyra veckor från införseln, om hunden förs in i landet efter tre månaders ålder och inte är 

märkt och registrerad. 

3 § Märkning ska ske med mikrochips eller tatuering. 

4 § En anmälan om registrering ska innehålla uppgifter om 

1. hundägarens namn, person-, samordnings- eller organisationsnummer och kontaktuppgifter, 

2. hundens identitet och märkning, och 

3. namn och kontaktuppgifter på den som utfört märkningen. 

5 § Vid ägarbyte ska anmälan ske till registret inom fyra veckor från förvärvet. Anmälan ska 

innehålla de uppgifter som avses i 4 § 1 och 2. 

När hunden har dött ska hundägaren snarast anmäla detta till registret. 

Avgifter 

8 § Jordbruksverket får meddela föreskrifter om 

1. skyldighet för hundägaren att betala avgift för registreringen och för utrustning för att läsa av 

märkningen, och 

2. beräkningen av avgiften. 

Tillsyn över hundar vid jakt 

10 § I 16, 17 och 19 §§ jaktförordningen (1987:905) finns föreskrifter om tillsyn över hundar vid 

jakt och jaktträning som avviker från 16 § lagen (2007:1150) om tillsyn över hundar 

och katter. 

18 (24)



Djurskyddsmyndighetens föreskrifter om kravet 

på tillstånd enligt 16 § djurskyddslagen 

(1988:534) för hållande m.m. av häst, hund, katt 

och övriga sällskapsdjur 

Utdrag ur: DFS 2004:5 

Saknr L 120 

Djurskyddsmyndigheten föreskriver, med stöd av 32 b § djurskyddsförordningen (1988:539), 

följande: 

Inledande bestämmelser 

1 § I 16 § djurskyddslagen (1988:534) finns bestämmelser om krav på tillstånd för den som 

yrkesmässigt eller i större omfattning håller, föder upp, upplåter, säljer eller tar emot 

sällskapsdjur eller hästar för förvaring eller utfodring, eller använder hästar i ridskoleverksamhet. 

I dessa föreskrifter finns bestämmelser om när en verksamhet som avses i första stycket ska 

anses vara av större omfattning samt vilka verksamheter som är undantagna från kravet på 

tillstånd. 

2 § I dessa föreskrifter avses med 

foderdjur: ryggradsdjur som är avsedda att användas som föda till köttätande djur, 

förvaring eller utfodring av djur: verksamhet som innebär att samtidigt och regelbundet antingen 

ta emot andras djur mot ersättning eller ta emot djur i syfte att förmedla dem, 

hållande av djur: att ha hand om egna eller andras djur, 

sällskapsdjur: ryggradsdjur som används eller ska användas som sällskaps-, hobby- eller 

foderdjur, inklusive alla typer av hundar och katter, samt 

upplåtande av djur: verksamhet som innebär att, mot ersättning, låna ut djur. 

Hund 

4 § Följande verksamheter med hund ska anses vara av större omfattning: 

Katt 

1. hållande av 10 eller fler hundar äldre än 12 månader, 

2. uppfödning av 3 eller fler kullar per år, 

3. upplåtande av 3 eller fler hundar per år, 

4. försäljning av hundar från 3 eller fler kullar per år av egen uppfödning, 

5. försäljning av 3 eller fler hundar per år från annans uppfödning, samt 

6. förvaring eller utfodring av 4 eller fler hundar. 

5 § Följande verksamheter med katt ska anses vara av större omfattning: 

1. hållande av 10 eller fler katter äldre än 12 månader, 

2. uppfödning av 3 eller fler kullar per år, 

3. upplåtande av 3 eller fler katter per år, 

4. försäljning av katter från 3 eller fler kullar per år av egen uppfödning, 

5. försäljning av 3 eller fler katter per år från annans uppfödning, samt 

6. förvaring eller utfodring av 4 eller fler katter. 

Kommentar 

Verksamhet med hundar 

Från och med 1 januari 2005 krävs tillstånd för den som: 

19 (24)



• håller 10 eller fler hundar äldre än 12 månader. T. ex. en som har hand om egna hundar eller 

fodertikar. 

• föder upp 3 eller fler kullar per år. Dvs en uppfödare/kennel. 

• upplåter 3 eller fler hundar per år. T.ex. draghunds- eller vakthundsuthyrning. 

• säljer hundar från 3 eller fler kullar per år av egen uppfödning. 

• säljer 3 eller fler hundar per år från annans uppfödning. 

• förvarar eller utfodrar 4 eller fler hundar. Dvs hunddagis och hundpensionat. 

Tillstånd krävs även vid yrkesmässig verksamhet med hund. 

Hur hanteras fodertikar? 

Definitionen av fodervärd och fodertik är när en person (fodervärd) håller en hund (fodertik) som 

någon annan äger eller har avelsrätten på. Detta innebär att tiken dels räknas till fodervärdens 

hundhållning dels till tikägarens uppfödning. Eftersom tillstånd för uppfödning bestäms av antalet 

kullar ingår även kullar som uppfödaren tar på fodertikar. Det är vanligt att en fodertik i samband 

med valpning tas tillbaks till tikägaren/kenneln. 

"Upplåter" uppfödaren fodertikar? 

Nej. Att ha sina tikar ute på foder innebär inte en upplåtelse av hundar. Att upplåta djur innebär 

att man lånar ut dem mot ersättning (dvs hyr ut dem). En fodervärd hyr inte ett djur i den 

bemärkelsen och uppfödaren kommer inte att behöva tillstånd för "upplåtelse" av dessa tikar. 

Vem ska ha tillstånd om flera hunduppfödare delar på ett kennelnamn? 

Om flera personer delar på ett kennelnamn men har skild ekonomi och djurhållning handlar det 

om flera separata djurverksamheter. Uppfödarna ser alltså till sin egen uppfödning huruvida den 

är tillståndspliktiga eller inte och söker var för sig tillstånd hos kommunen (eller kommunerna, 

ifall det rör sig om placering i olika kommuner). 

Att enbart ha gemensamt kennelnamn innebär således inte att det räcker med ett och samma 

tillstånd för uppfödarna. För att det ska räcka med ett tillstånd krävs att verksamheterna (dvs 

uppfödningarna) drivs av samma förening/bolag och är lokaliserade i en kommun. Vid 

kommunens tillståndsprövning måste dock samtliga verksamheter bedömas. Om verksamheterna 

däremot är lokaliserade i flera kommuner måste varje kommun tillståndspröva och ge tillstånd till 

den verksamhet (del av förening/bolag) som är lokaliserad i just den kommunen. Detta pga att 

det alltid är den kommun där verksamheten pågår som ska pröva tillståndet. 

Behöver en draghundsverksamhet tillstånd? 

Vid upplåtande av 3 eller fler draghundar krävs tillstånd. Vid draghundsverksamhet där 

ägaren/föraren har kontroll över hundarna hela tiden rör det sig dock inte om upplåtelse av 

hundar utan om tillhandahållande av tjänst. Det innebär att så snart det är turister som kör 

spannet räknas det som upplåtelse även om föraren/ägaren samtidigt kör ett annat spann, medan 

turer där bara hundföraren kör anses vara tillhandahållande av tjänst. 

Sker draghundsverksamheten yrkesmässigt kan tillstånd behövas oavsett antal djur eller om 

hundägaren själv kör hundarna eftersom det då handlar om yrkesmässigt hållande av hund. 

Dessutom torde draghundsverksamhet i många fall kräva tillstånd enligt 16 § när det gäller 

hållande eller uppfödning i större omfattning. 

Krävs tillstånd för ensamjobbande vakthundar? 

När 3 eller fler vakthundar upplåts, dvs lånas ut mot ersättning, krävs tillstånd. Tillstånd kan även 

krävas från uthyrning av första hunden ifall det är en yrkesmässig verksamhet. 

Till vilken uppfödare räknas en kull valpar? Till tikägaren eller till hanhundsägaren? 

En valpkull räknas alltid till tikägaren och dennes uppfödning. 

Behövs tillstånd om arbetsplatsen ordnar förvaring av personalens hundar? 

Om det sker mot ersättning behövs ett tillstånd om fyra eller fler hundar förvaras samtidigt. 

20 (24)



T. ex. en arbetsplats ska bygga och inreda ett hundstall (plats för 20 hundar) som personalen ska 

få nyttja. Personalen har bildat en förening som får betala hyra för att använda detta hundstall. 

Arbetsgivaren behöver då tillstånd eftersom den samtidigt och regelbundet tar emot hundar mot 

en avgift i sina lokaler. 

När behövs tillstånd i samband med förvaring av hundar på t.ex. hundsim eller andra 

behandlingar som inte sker på veterinärklinik? 

Burförvaring vid hundsim bör inte överstiga en timme (tiden räknas då sammanlagt före och efter 

simningen). Detta kommer sig av att burförvaring endast är tillåtet om den sker tillfälligt (enstaka 

och kortvariga tillfällen). Tillfällig burförvaring kan anses vara högst ca 1 timme. 

Hundsim som förvarar hundar högst en timme i burar behöver inte ett 16 §-tillstånd. Om tiden för 

förvaring överskrider en timme kommer 16 §-tillstånd att behövas samt att det inte längre är 

tillåtet med burförvaring utan hundarna måste förvaras i tillfredsställande stora boxar enligt 

föreskrift (DFS 2004:18) om uppfödning, försäljning och förvaring av hundar samt om 

förvaringsutrymmen för avel med hundar och katter utfärdad av Djurskyddsmyndigheten (Saknr 

L102). 

Lägg märke till att 16 §-tillstånd ej behövs vid veterinärkliniker samt att dessa även är 

undantagna L 102. 

Behövs tillstånd för omplaceringshem? 

Ja, om omplaceringsverksamheten samtidigt och regelbundet tar emot 4 eller fler hundar i 

förmedlingssyfte. Om jourhem finns anslutna till verksamheten behöver dessa tillstånd från den 

10: e vuxna hunden för hållande. 

Även de (föreningar m.m.) som placerar ut djur i jourhem på en gång, dvs utan egen lokal, 

behöver tillstånd om de tar emot fyra eller fler hundar. För att kunna bedöma lämpligheten måste 

kommunen få vetskap om vilka kriterier som omplaceringsverksamheten har när de väljer ut sina 

jourhem samt vilka jourhem som tar emot dessa hundar. 

Verksamhet med katter 

Från och med 1 januari 2005 krävs tillstånd för den som: 

• håller 10 eller fler katter äldre än 12 månader. T. ex. en som har hand om egna katter eller 

håller en katt på foder. 

• föder upp 3 eller fler kullar per år. Dvs en uppfödare, katteri. 

• upplåter 3 eller fler katter per år. 

• säljer katter från 3 eller fler kullar per år av egen uppfödning. 

• säljer 3 eller fler katter per år från annans uppfödning. 

• förvarar eller utfodrar 4 eller fler katter. 

Tillstånd krävs även för yrkesmässig verksamhet med katt. 

Hur hanteras avelskatter hos fodervärd? 

Om det är en avelskatt som någon annan äger eller har avelsrätten på räknas katten dels till 

fodervärdens katthållning dels till kattägarens uppfödning. Tillstånd för uppfödning bestäms av 

antalet kullar (3 eller fler kullar per år hos uppfödaren). 

Behövs tillstånd för omplaceringshem? 

Ja, om omplaceringsverksamheten samtidigt och regelbundet tar emot 4 eller fler katter i 

förmedlingssyfte. Om jourhem finns anslutna till verksamheten behöver dessa tillstånd från den 

10: e vuxna katten för hållande. 

Även de (föreningar m.m.) som placerar ut djur i jourhem på en gång, dvs utan egen lokal, 

behöver tillstånd om de tar emot fyra eller fler katter. För att kunna bedöma lämpligheten måste 

21 (24)



kommunen få vetskap om vilka kriterier som omplaceringsverksamheten har när de väljer ut sina 

jourhem samt vilka jourhem som tar emot dessa katter. 

Behöver den som håller ladugårdskatter på landet tillstånd? 

Ja, om det handlar om 10 eller fler vuxna katter (dvs äldre än 12 månader). 

Jaktlag 


6 § 

Under tiden den 1 mars – 20 augusti skall hundar hållas under sådan tillsyn att de hindras från att 

löpa lösa i marker där det finns vilt. Under den övriga tiden av året skall hundar hållas under 

sådan tillsyn att de hindras från att driva eller förfölja vilt, när de inte används vid jakt. 

Regeringen får meddela föreskrifter som avviker från första stycket. Om det behövs till skydd för 

viltet får sådana föreskrifter innebära att hund skall hållas kopplad. 

Miljöbalken 


1 kap. 

1 § Bestämmelserna i denna balk syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att 

nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan 

utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att 

förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl. 

Miljöbalken skall tillämpas så att 

1. människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av 

föroreningar eller annan påverkan, 

2. värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas, 

3. den biologiska mångfalden bevaras, 

4. mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och 

samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas, och 

5. återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi 

främjas så att ett kretslopp uppnås. 

9 kap. 

3 § Med olägenhet för människors hälsa avses störning som enligt medicinsk eller hygienisk 

bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig. 

9 § Bostäder och lokaler för allmänna ändamål skall brukas på ett sådant sätt att olägenheter för 

människors hälsa inte uppkommer och hållas fria från ohyra och andra skadedjur. 

Ägare eller nyttjanderättshavare till berörd egendom skall vidta de åtgärder som skäligen kan 

krävas för att hindra uppkomsten av eller undanröja olägenheter för människors hälsa. 

22 (24)



11 § Regeringen får föreskriva att vissa djur inte utan särskilt tillstånd av kommunen får hållas 

inom områden med detaljplan eller områdesbestämmelser, om sådana föreskrifter behövs för att 

hindra att olägenheter för människors hälsa uppstår. 

Regeringen får överlåta åt kommunen att meddela sådana föreskrifter. 

15 § Vid misstanke om att ett sällskapsdjur som innehas av privatperson eller ett objekt bär på 

en allvarlig smittsam sjukdom som kan föras över till människor, skall kommunen omedelbart 

vidta de åtgärder som behövs för att spåra smittan och undanröja risken för smittspridning. 

Om det är nödvändigt för att förhindra spridning av sjukdomen får kommunen låta förstöra 

föremål av personlig natur och låta avliva sällskapsdjur som innehas av privatpersoner. 

Den som drabbats av ett beslut enligt första stycket andra meningen har rätt till skälig ersättning 

av kommunen. 

Första och andra styckena gäller inte om åtgärder vidtas enligt livsmedelslagen (1971:511), lagen 

om provtagning på djur, m.m.; epizootilagen (1999:657) eller zoonoslagen (1999:658). 

Förordningen om miljöfarlig verksamhet 


36 § Husdjur och andra djur som hålls i fångenskap skall förvaras och skötas så att olägenheter 

för människan inte uppkommer. 

Jaktförordning 


Hundar 

16 § Trots det som föreskrivs i 6 § första stycket jaktlagen (1987:259) får jakthundar som är 

lämpade för respektive jaktändamål användas av jakträttshavaren eller av annan person med 

jakträttshavarens medgivande vid tillåten jakt och vid jaktträning enligt följande: 

Hund som förföljer vilt efter älg den 21 aug. - den 31 dec. 

eller den senare tidpunkt då 

jakten skall vara avslutad 

björn den 21 aug. - den tidpunkt 

Naturvårdsverket särskilt beslutar 

hjort och 

rådjur den 1 okt. - den 31 jan. eller 

den tidigare tidpunkt då jakten 

skall vara avslutad 

vildsvin den 1 aug. - den 31 jan. 

rödräv den 21 aug.-den 15 mars 

lodjur den 1 feb. - den 31 mars 

grävling 

mårdhund 

tvättbjörn den 1 aug. - den 31 jan. 

annat vilt den 21 aug. - den 28 (29) feb. 

eller den tidigare tidpunkt då 


Hund som inteförföljer vilt efter fågel den 16 aug. -den 15 apr., 

i Värmlands, Dalarnas, Gävleborgs, 

Västernorrlands, Jämtlands, 

Västerbottens och Norrbottens län, 

dock t.o.m. den 30 apr. 

annat vilt den 21 aug.-den 28 (29) feb. 

eller den senare tidpunkt då 


23 (24)



Hund som används vidjakt 

underjord efter vildkanin 

mårdhund den 1 juli-den 30 juni 

rödräv, mink 

mård 

grävling allmän jakttid samt jakt enligt 

bil. 4 till denna förordning 

Förordning (1998:1000). 

16 a § Trots det som föreskrivs i 6 § första stycket jaktlagen (1987:259) får hundar som är 

lämpade för ändamålet användas för jaktträning och prov under hela året i för ändamålet särskilt 

iordningställda gryt. Jordbruksverket får i samråd med Naturvårdsverket meddela föreskrifter om 

hur sådana gryt skall vara utformade. Förordning (2007:486). 

17 § Vid all jakt får hund användas för spårning eller apportering av skadat eller fällt vilt, om 

hunden står under förarens kontroll. Trots det som föreskrivs i 6 § första stycket jaktlagen 

(1987:259), får en hund som står under sådan kontroll också användas för att söka efter vilt för 

att hindra att viltet kommer till skada, exempelvis vid slåtter, eller för annat viltvårdsändamål. 

Vid jakt efter björn, lo, älg, hjort, rådjur, mufflonfår eller vildsvin skall en hund som är särskilt 

tränad i att spåra upp skadat vilt kunna finnas på skottplatsen inom högst två timmar från 

påskjutningen. 

Vid jakt efter ringduva, gäss eller änder skall en hund som kan apportera eller markera 

nedskjuten fågel medföras. Vid jakt efter övrig fågel skall en hund som kan apportera eller 

markera nedskjuten fågel medföras under tiden mellan solens nedgång och en timme före solens 

uppgång. Skyldigheten att medföra hund gäller inte om jakten sker på snötäckt mark eller från 

båt i öppet vatten eller vid havskust med hjälp av vettar. Förordning (2000:101). 

18 § Hund som vid jakt eller jaktträning under tiden den 21 augusti - den 30 september driver 

eller förföljer hjort eller rådjur eller annars jagar på ett olämpligt sätt skall snarast kopplas. 

Jakt eller jaktträning med hund skall bedrivas på ett sådant sätt att viltet med hänsyn till hundens 

egenskaper eller snö-, is- och temperaturförhållandena inte utsätts för onödiga påfrestningar. 

Naturvårdsverket får i det enskilda fallet eller genom föreskrifter medge ytterligare undantag från 

bestämmelserna i 6 § första stycket jaktlagen (1987:259). Förordning (1994:1454). 

19 § Om det behövs till skydd för viltet eller av annat särskilt skäl, får länsstyrelsen trots 

bestämmelserna i 6 § första stycket första meningen jaktlagen (1987:259) och 16 § denna 

förordning meddela föreskrifter om 

1. att hundar som förföljer vilt inte får användas vid jakt efter älg, hjort, rådjur, mufflonfår eller 

vildsvin, 

2. att hundar, i marker där det finns vilt, skall hållas under sådan tillsyn att de hindras från att 

löpa lösa också under annan tid än den 1 mars - den 20 augusti, 

3. att hundar skall hållas kopplade. 

Har länsstyrelsen meddelat föreskrifter som avses i första stycket 2 till skydd för visst vilt, får 

dock hundar som inte driver eller förföljer sådant vilt användas för jakt enligt föreskrifter som 

meddelas av länsstyrelsen. Förordning (1998:1000). 

24 (24)

Det är ditt ansvar att följa lagen gentemot din hund eller katt! - iFokus

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?