En skolgård för alla - HSO Stockholm

Slutrapport Slutrapport 2006 

2006 

HSO HSO Stockholms Stockholms stad 

stad 

En skolgård 

för alla

En skolgård för alla 

Slutrapport 2006 

HSO Stockholms stad 

Författare 

Slutrappporten har skrivits av Malin Bernt som 

också skrivit bilagor 1-4 

Bilagor 5-6 har skrivits av Anna Lenninger 

Programmet har redigerats av Eva Björklund som 

även skrivit och illustrerat SISABs Tillgänglighetsanvisningar 

Omslagsfoto Ingegerd Harvard 

Övriga foton 

Eva Björklund, Ingegerd Harvard, Anna 

Lenninger. 

1

Innehåll 

1. Slutrappport sid 3 

Förord 

Inledning 

Bakgrund 

Deltagare 

Arbetsfördelning 

Referensgrupp 

Mål och målgrupper 

Projektplanens genomförande 

Ledande aktörers utvärdering 

Pedagogers och elevers utvärdering 

Slutsats – Hur kan en projektplan se ut 

2. Program: En skolgård för alla sid 15 

3. Framtiden för Knutbyprojektet sid 30 

2 

Bilagor sid 31 

1. Program för den inledande studiedagen 

2.Utvärdering av studiedag 

3. Utvärdering av temavecka 

4. Lekdag med ”Organisationstävling” 

5. Elevgruppernas inventering 

6. Inventering med funktionshindrade 

7. Program för Knutby skolgård


Slutrapport om ett projekt genomfört av HSO Stockholms stad i samarbete med Knutbyskolan i 

Rinkeby, Rinkebys stadsdelsnämnd och SISAB finansierat med anslag från Allmänna arvsfonden. 

Förord 

Alla barn och ungdomar behöver vara delaktiga 

och känna gemenskap med andra. Det är en mänsklig 

rättighet. Barnkonventionen säger att varje 

barn har rätt att överleva, leva och utvecklas. Det 

handlar inte bara om barnets fysiska hälsa utan 

också om den andliga, moraliska, psykiska och 

sociala utvecklingen. Barnkonventionen säger 

också att barn har rätt att uttrycka sina åsikter och 

att åsikterna ska tillmätas betydelse i förhållande 

till barnets ålder och mognad. 

Barn i allmänhet är receptiva, nyfikna och fördomsfria. 

Barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar 

möter många hinder i skolmiljön som 

försvårar det sociala samspelet. Det kan leda till att 

den fysiska och sociala utvecklingen hämmas. 

Många av de lekar och spel som elever ägnar sig åt 

på fritid och raster kan inte elever med 

funktionsnedsättningar delta i. 

HSO Stockholms stad har med dessa dokument 

och kunskaper som utgångspunkt genomfört projektet 

”En skolgård för alla” tillsammans med 

Rinkeby stadsdelsnämnd och dess handikappråd, 

Knutbyskolan i Rinkeby och tre arkitekter. Projektet 

har finansierats av Allmänna arvsfonden. 

Det har två syften: 

Inledning 

Alla barn och ungdomar behöver vara delaktiga 

och känna gemenskap med andra. Det är en mänsklig 

rättighet. Barnkonventionen säger att varje 

barn har rätt att överleva, leva och utvecklas. Det 

handlar inte bara om barnets fysiska hälsa utan 

också om den andliga, moraliska, psykiska och 

sociala utvecklingen. 

Barn och ungdomar med olika funktions- 

• Det ena är att väcka elevernas förståelse för hur 

det kan vara att leva och växa upp med en funktionsnedsättning 

och att fundera över hur deras 

skolgård skulle behöva se ut för att de själva och 

funktionshindrade kamrater ska kunna trivas där 

och leka tillsammans. 

• Det andra är att se till att skolgården som pedagogisk 

miljö kan utnyttjas av alla, såväl barn och 

ungdomar som vuxna. 

HSO Stockholms stad vill med denna rapport 

inspirera kommuner och skolor att vid nybyggnad 

och omändringar av skolgårdar ta tillfället i akt att 

göra den tillgänglig för elever med olika 

funktionsnedsättningar och att engagera eleverna 

i ett sådant arbete. Rapporten innehåller en konkret 

beskrivning av tillvägagångssätt, lyckade och 

mindre lyckade, och viktiga aspekter på en skolgård 

som är tillgänglig för alla. 

Rapporten innehåller en beskrivning av projektets 

genomförande, ett generellt tillämpbart program 

fritt att användas vid nybyggnad och ändring av 

skolgårdar, en rad bilagor och slutligen ett program 

för hur Knutbyskolans skolgård ska byggas 

om. 

HSO Stockholms stad mars 2006 

Ingrid Dalén, Vice ordförande 

nedsättningar möter många hinder i skolmiljön 

som försvårar det sociala samspelet. Det kan leda 

till att den fysiska och sociala utvecklingen hämmas. 

Många av de lekar och spel som elever ägnar 

sig åt på fritid och raster kan inte elever med 

funktionsnedsättningar delta i. Inte heller i schemalagda 

uteaktiviteter som skolan genomför, såsom 

idrottsdagar och andra temadagar. 

3

för bildandet av en sund identitet och en god 

självkänsla att man kan delta i olika rastaktiviteter. 

Den fysiska miljön på skolgårdar är ofta utformad 

på ett sätt som hindrar barn med funktionsnedsättningar 

från fysisk aktivitet. 

Det kan handla om att lekredskap är omringade av 

sand som utesluter elever med rörelsehinder och 

att öppna planer på en skolgård saknar riktningsmarkeringar 

så att elever med synnedsättningar 

känner sig vilsna. 

Om lekredskap och omgivning vore tillgängliga 

skulle det stimulera även barn med funktionsnedsättningar 

till aktivitet och rörelse. 

Bakgrund 

År 2003 var det Europeiska Handikappåret. Ett av 

de seminarier som ägde rum i Stockholm hade 

temat ”En skola för alla”. Det arrangerades av 

utbild-ningsförvaltningen och utbildningsnämndens 

handikappråd. Bland föreläsningarna under 

dagen ingick en om skolgårdar. Föreläsare var 

arkitekt Eva Björklund, som ägnat och ägnar en 

stor del av sitt arbete åt den fysiska miljöns tillgänglighet 

och användbarhet för personer med 

funktions-nedsättningar. Ett besked som Eva 

Björklund gav var att hon, trots mycket letande, 

inte funnit några exempel på skolgårdar som både 

är trevliga, vackra och ombonade och som kan 

fungera för alla, och även vara ett stöd för skolans 

pedagogiska uppgift. Det finns exempel på skolgårdar 

som är det ena eller det andra, men inte på 

alla goda egenskaper samtidigt, och inte heller 

någon forskning med den inriktningen. 

Avsaknaden av kunskap väckte idén hos några 

personer som deltog i seminariet att söka medel 

för ett projekt som skulle kunna råda bot på 

kunskapsbristen. I idén ingick också att kunna 

intressera en skola och dess elever och personal 

för projektet och på så sätt ge eleverna tillfällen att 

reflektera över vad det innebär att ha olika 

funktionsnedsättningar såväl praktiskt som när 

det gäller delaktighet. 

Kommun–HSO Stockholm, ett samarbetsorgan 

för 28 handikappföreningar, arbetade vidare med 

idén och förankrade den i Rinkeby stadsdelsförvaltning 

och dess handikappråd. Stadsdels- 

4 

förvaltningen undersökte vilken skola som skulle 

vara bäst lämpad att medverka i projektet. Valet 

föll på Knutbyskolan som är i stort behov av att 

förbättra sin skolgård, men som inte vid projektets 

start hade någon elev med rörelsehinder eller 

nedsatt syn eller hörsel. 

Vice ordförande i Kommun-HSO Stockholm, Ingrid 

Dalén, träffade Knutbyskolans enhetschef Lena 

Hellström och skolintendent Annica Walther, för 

att informera om projektet i maj 2004. Både Lena 

Hellström och Annica Walther ställde sig positiva 

till ”En skolgård för alla” och var villiga till att 

vara en samarbetspartner. De träffades igen den 4 

juni 2004, och då var den tilltänkta projektledaren 

Malin Bernt med. Malin Bernt arbetade då som 

ombudsman på Kommun-HSO Stockholm. Det 

bestämdes att skolan skulle ansvara för schemaläggning 

av alla aktiviteter för pedagoger och att 

informera alla berörda om vad som förväntades av 

dem. Skolan tog också på sig ansvaret att dokumentera 

projektets aktiviteter genom videofilmning. 

Knutbyskolan arbetar speciellt med 

media och video. Annica Walther och Malin Bernt 

uppdrogs att ordna en studiedag för all personal på 

Knutbyskolan i augusti innan skolstarten. 

Aktiva deltagare i projektet 

Vice ordföranden i Kommun-HSO Stockholms 

styrelse, Ingrid Dalén, var initiativtagare tillsammans 

med arkitekt Eva Björklund. Ingrid Dalén är 

även ordförande i Rinkeby stadsdelsnämnds handikappråd 

och förankrade idén om projektet i ett 

tidigt skede i nämnden. Ingrid har ett mångårigt 

engagemang inom handikapprörelsen såväl på 

riksnivå som på läns- och lokal nivå i Stockholm. 

Hon är medlem i Riksförbundet för Utvecklingsstörda 

Barn, ungdomar och vuxna (FUB). 

Malin Bernt, ombudsman på Kommun-HSO 

Stockholm, arbetade som projektledare för En 

skolgård för alla under hösten –04 och våren –05. 

Hösten –05 skrev hon slutrapporten för projektet. 

Malin Bernt, 33 år, är rullstolsanvändare, och är 

utbildad grundskollärare och journalist. Hon har 

arbetat som lärare i fyra år på olika skolor i Malmö 

och i Stockholm. Som journalist arbetade Malin

Bernt på tidningen Du & jobbet i ett år. Därefter 

fick hon anställning som projektledare för Europeiska 

handikappåret 2003 i Stockholms stad på 

Kommun-HSO Stockholm, där hon fick fast anställning 

som ombudsman när handikappåret var 

slut. 

Eva Björklund är arkitekt SAR/MSA. Efter examen 

på KTH 1967 arbetade hon länge på bostadsstyrelsen, 

från 1975 ansvarig för förbättring av 

miljonprogrammets bostadsmiljöer. Där började 

hennes engagemang för gemensamma trädgårdar 

till flerfamiljshusen, i stället för slentrianmässig 

utstämpling av lekplatser och redskap på asfaltgårdar. 

Hon arbetade fram en rad skrifter i serien 

God Bostad, som 1978 Bilderbok om boendemiljö, 

1981 Utomhus, 1987 Gemensam Trädgård. 

1988 startade hon egen verksamhet som projektör 

med inriktning på bostäder, bostadsmiljö och stadsförnyelse, 

samt omfattande utrednings- och informationsverksamhet. 

Sedan 1995 har hon mer och mer inriktat sig på 

uppdrag som sakkunnig i tillgänglighet för 

funktionshindrade i all slags bebyggelse och anläggningar. 

Och ganska snart anlitades hon och 

kollegorna på Bostadslaget av SISAB, Skolfastigheter 

i Stockholm AB, för att inventera och 

göra åtgärdsprogram för alla deras skolor och 

skolgårdar. Då mötte hon ofta samma andefattiga 

asfaltplaner och hinderbanor på ödsliga skolgårdar 

som tidigare i miljonprogrammets bostadsområden. 

Att bara göra dem tillgängliga för funktionshindrade 

var inte nog. Skolgårdarna där barnen 

tillbringar stor del av sina dagar måste ju också 

vara levande med växtlighet som visar årstidernas 

gång, skyddar mot väder och vind, skapar ett 

behagligt klimat och de måste vara vackra, spännande, 

trivsamma, påverkbara och pedagogiska 

rum i kontakt med naturen. Denna målsättning 

ledde fram till En skolgård för alla. 

Anna Lenninger är landskapsarkitekt LAR/MSA 

efter utbildning på Sveriges lantbruksuniversitet 

(SLU) och vid landskapslaboratoriet vid arkitektutbildningen 

vid Kunstakademiet i Köpenhamn. 

Efter ett par år med anställningar vid kommunala 

parkförvaltningar och på privat landskapsarkitektkontor 

har Anna Lenninger sedan 1995 i huvudsak 

arbetat med frågor som rör barns och ungas ute- 

5 

miljö, under perioden 1995 till 1999 som anställd 

vid stiftelsen Skolans uterums regi, därefter som 

enskild företagare i nära samarbete med Movium, 

Centrum för stadens uterum vid SLU. Där arbetar 

hon med att inhämta, sprida och utveckla kunskap 

inom området. 

Anna Lenninger är en av medarbetarna iSkapande 

Uterum, en årligt återkommande konferens kring 

förskolegårdar, skolgårdar och utomhuspedagogik 

och sitter med i redaktionen för minimagasinet 

med samma namn. Hon är medförfattare till boken 

Skolgården som klassrum - året runt på Coombes 

School (Titti Olsson m fl, Runa förlag).Hon utkommer 

under 2006 med boken Lek äger rum – 

om stadsplaneringsfrågor för barn och ungdom 

(tillsammans med Titti Olsson på Formas förlag) 

Ingegerd Harvard arbetar som arkitekt, utbildad 

vid Kungliga Tekniska Högskolan. Hon var förordnad 

expert i kommittén för barns utemiljö, 

rapport SOU 1970:1. Ingegerd Harvard arbetade 

med utredningar om lek och fritid vid Byggforskningsinstitutet 

på 70-talet. Rapporten som hon 

skrev från sitt arbete där heter ”Norrlidenförsöket 

- en stadsdels grönytor och de boendes medverkan 

i planeringen”, R 34:1974. Bidrag från Allmänna 

arvsfonden ledde till rapporten ”Jämspelt i leken” 

som presenterar idéer för tillgängliga lekmiljöer 

och redskap. Den finns på nätet: 

Ingegerd Harvard medverkade också i utredningen 

”Från barnolycksfall till barns rätt till säkerhet och 

utveckling” SOU 2003:127 med bilagan ”En studie 

om lekplatsen för barn med funktionshinder” 

www.regeringen.se/content/1/c4/25/84/9ef035ac.pdf 

och har utarbetat en idéskrift åt Sveriges kommuner 

och landsting, ”Mer åt fler på lekplatsen” med 

beräknad publicering i april 2006. 

Ingegerd Harvard har också det senaste decenniet 

genomfört en rad uppdrag åt Stockholms stad som 

syftar till att förbättra lekplatsers tillgänglighet. 

Arbetsfördelning 

Kommun-HSO Stockholm har varit huvudman 

för projektet och har ansvarat för ansökning och 

rapportskrivning. Kommun-HSO:s uppgift var 

också att se till att personer med funktionsned-

sättningar medverkade i projektet. 

Arkitekterna har ansvarat för att ta fram ett program 

för upprustning av Knutbyskolans skolgård 

i enlighet med projektets intentioner, samt att dra 

generella slutsatser av projektet så att resultaten 

kan användas i projekt av liknande karaktär. 

Skolans ansvar var att informera om och engagera 

skolans personal, elever och föräldrar i projektet 

och se till att det blev praktiskt genomförbart, samt 

lägga schema för de olika momenten. Skolan 

skulle också dokumentera elevernas arbeten genom 

videofilmning som skulle resultera i en film. 

Filmen var tänkt att visas för andra skolor i landet 

för att inspirera dem till liknande initiativ. 

Referensgruppen 

Ingrid Dalén 

Eva Björklund 

Ingegerd Harvard 

Anna Lenninger 

Kerstin Edberg – Kommun-HSO Stockholm 

Nils Landergren – Gatu- och parkchef i Rinkeby 

stadsdelsförvaltning 

Jan Lomaeus – Områdesansvarig på SISAB, Stockholms 

Skolfastigheter AB 

Gunilla Hammarskiöld – Representant från 

Hjälpmedelinstitutet 

Lena Hellström – Enhetschef på Knutbyskolan 

Annica Walther – Skolintendent på Knutbyskolan 

Tomas Beer – Skolgårdsansvarig på Knutbyskolan 

Referensgruppen har med jämna mellanrum träffats 

och fått information om hur projektet har 

förlöpt och gett synpunkter under arbetets gång. 

De har godkänt vissa avsteg från projektplanen i 

samråd med Kommun-HSO Stockholm, arkitekter 

och Knutbyskolan. 

Referensgruppen träffades fem gånger under 2004 

och 2005. I referensgruppen var även representanter 

från utbildningsnämndens handikappråd och 

föräldrastyrelsen inbjudna att delta men kom aldrig. 

Gunilla Hammarskiöld från Hjälpmedelsinstitutet 

har informerat om olika lekplatsprojekt 

som de medverkar i (se Litteraturlista, sid 29). 

Ingegerd Harvard har också informerat om projekt 

som har relevans för En skolgård för alla. 

6 

Målgrupper och måluppfyllelse 

Målgrupper för Programmet: En skolgård för alla 

är alla kommuner och skolor i landet, samt övriga 

intressenter som är berörda av ämnet. 

1. Projektets syfte var att dels ta fram ett specifikt 

program för Knutbyskolan, dels utarbeta ett generellt 

program, båda med sikte på att med 

berörda elever och personal forma skolgårdar 

som under alla årstider kan stimulera elever att 

samverka i lärande och lek och som inte hindrar 

elever med olika funktionsnedsättningar att delta 

på samma villkor som alla andra. En aspekt som 

dessutom skulle beaktas var att skolgårdar året 

runt ofta används som lekplatser även utanför 

skoltid. I Rinkeby är detta mycket vanligt. 

Båda programmen är nu färdigställda (se bilaga 7. 

Program för Knutby skolgård) och det generella 

programmet (se kapitel 2) kommer att distribueras 

till bland annat Skolverket, Myndigheten för skolutveckling, 

Handikappombudsmannen, Barnombudsmannen, 

Hjälpmedelinstitutet, Handikappupplysningen 

och Handikappförbunden, m fl som 

i sin tur sprider programmet vidare. 

2. Ett mål var att involvera eleverna på 

Knutbyskolan i planeringen. 

Det skedde inte på ett tillfredsställande sätt. 

Skolledningens information till pedagoger och 

elever om projektet nådde inte fram i tid eller inte 

alls. Detta framgår av de utvärderingar som gjordes 

vid projektets slut, se sid 10-14. Eleverna har 

inte alls arbetat med projektet i den utsträckning, 

varken kvantitativt eller kvalitativt, som det var 

tänkt i projektplanen. Där ingick att eleverna skulle 

delta både i processen för att ta fram en skiss och 

i dokumentationen av processen. Men de var överhuvudtaget 

inte med i dokumentationen och de 

flesta eleverna var bara i liten utsträckning involverade 

i framtagningen av skissen av skolgården. 

3. Ett viktigt mål var att programmet för 

Knutbyskolan också ska förverkligas där. 

Projektering inleddes också i början av 2006 utifrån 

det program som fastställts inom projektet

och genomförandet kommer att finansieras av 

stadsdelsnämnden med medel från den så kallade 

stadsdelsförnyelsesatsningen. 

4. En annan målsättning var att det arbetssätt som 

tillämpades i Knutbyskolan när det gällde att 

engagera eleverna skulle dokumenteras och att 

erfarenheterna skulle spridas till andra skolor 

som en inspiration till att ta liknande initiativ. 

Skolan har filmat vissa delar av elevernas arbete 

men inte i den utsträckning som från början var 

avsikten. Det filmmaterial som finns är tyvärr inte 

av tillräcklig god kvalitet för att kunna göra en film 

som skulle kunna spridas till andra skolor. 

Projektplanens genomförande 

Projektplanen har kunnat följas till stor del. Det 

som har varit påtagliga avsteg är tidsförskjutningar 

och att några steg i processen har utgått eller fått en 

minskad roll på grund av förseningarna. 

Nedan presenteras projektplanen punkt för punkt 

och hur den har kunnat följas steg för steg. 

1. En studiedag ordnas för skolpersonalen, augusti 

2004. 

Studiedagen ägde rum den 20 augusti 2004. Ett 

60-tal anställda från Knutbyskolan fick information 

om projektet, varför det är viktigt och viktigt 

att inspirera så att det blir lustfyllt. På förmiddagen 

föreläste personer som själva har en funktionsnedsättning 

om olika funktionsnedsättningar och vad 

konsekvenserna av dem blir. Arkitekterna visade 

på vanliga problem och lösningar. På eftermiddagen 

fick deltagarna pröva olika idrotter för personer 

med funktionshinder. Det var rullstolsbasket, 

sittande volleyboll och springa 30 meter med 

förbundna ögon. Se program, bilaga 1, och utvärdering, 

bilaga 2. Dagen dokumenterades av skolan 

i form av digitala stillbilder. 

2. Information och inspiration till elever och lärare/personal 

om funktionshinder och tillgänglighet, 

om en skolgård för lek och lärande i samverkan, 

om bruk, förvaltning och utveckling av en 

levande/växande skolgård, om tillgängliga lekplatser 

och redskap vår, sommar, höst och vinter. 

7 

Uppläggningen utformas tillsammans med skolans 

lärare/personal och konsulterna. Medverkan 

av barn och ungdomar med funktionshinder är en 

självklar förutsättning. Det kan ske i kombination 

med en eller flera lekdagar med rullstolskörning 

och synhindrande glasögon, med anordningar 

som sätter ner hörseln, med teater och musik m m. 

Studiebesök och demonstrationer av lekredskap 

kan genomföras. Elevernas agerande, erfarenheter 

och upplevelser dokumenteras (videofilmning, 

konsulter och lärare dokumenterar sina iakttagelser, 

likaså eleverna som ritar och berättar). 

Tidsplanering: Början av september, en eller flera 

dagar. Skolan lägger schema. 

Ulf Nordquist och Lars Löfström på Rinkeby skolgård 

På ett referensgruppsmöte diskuterade vi upplägget 

av denna information och inspiration. Tillsammans 

beslutade vi att det mest praktiska var att 

dela upp informationen i två delar: en om funktionshinder 

och tillgänglighet och en om hur en 

skolgård för alla skulle kunna se ut. 

Information och inspiration till elever och lärare 

om funktionshinder skedde i oktober 2004 i form 

av en temavecka. Det var Malin Bernt med rörelsehinder, 

Ulf Nordquist och Anna Bergholtz med 

synskada och Karin Stenlund, Simon Cooler och 

Sofia Fryklund med hörselskada som var runt i

samtliga klasser och berättade om hur det är att 

leva med ett funktionshinder. Hanna Danmo och 

Johannes Almborg med neuropsykiatriskt funktionshinder 

informerade för elever i åk 3-6. Anledningen 

till att de endast var i de övre årskurserna 

var att neuropsykiatriskt funktionshinder 

kan vara svårt att förstå för yngre barn eftersom 

funktionshindret är abstrakt och osynligt. 

Barnen i åk 3 till åk 6 fick även prova på att köra 

rullstol och spela goalboll (bollsport för synskadade). 

Se utvärdering bilaga 3. 

Projektledare Malin Bernt fick tag på föreläsarna 

genom att kontakta Hörselskadades förening i 

Stockholm – Ungdomssektionen samt Föreningen 

Autism. Ulf Nordquist och Anna Bergholtz hade 

Malin Bernt anlitat tidigare i andra sammanhang. 

Arkitekterna informerade och inspirerade lärare 

om goda exempel på skolgårdar och hur de kan 

göras tillgängliga under ett lärarmöte i februari 

2005. 

I april 2005 ordnades en lekdag för elever från 

Knutbyskolan, årskurs 4, och elever med rörelsehinder 

från Skanskvarnsskolan i samma ålder. 

Projektledaren tog även kontakt med Synskadades 

Riksförbund – SRF, och Föreningen för Hörselskadade 

och Döva Barn med Familjer – FHDBF, 

men lyckades inte få med barn med syn- och 

hörselnedsättningar till lekdagen. Platsen var en 

lekpark på Södermalm där det fanns tillgång till 

8 

Bilder från Lekdagen när elever från Knutbyskolan och 

Skarnskvarnsskolan träffades i parken på Södermalm i 

Stockholm 

Det är svårt att ta sig upp för branta ramper 

rullstolstoalett och en grill som disponerades för 

tillagning av lunch. 

Aktiviteterna under dagen bestod i att leka en lek 

som kallas ”Organisationstävling”. Se bilaga 4. 

Där ingick pedagogiska moment såsom att köra 

rullstol och ta sig fram med ögonbindel. Barnen 

blandades i fyra lag med 6-7 deltagare i varje. De 

tilldelades en lagledare, en vuxen pedagog, som 

berättade för barnen vad leken gick ut på. Varje lag 

fick en lista på saker de skulle utföra under en 

timme. De skulle komma på ett lagnamn, en hejaramsa 

och räkna upp lagdeltagarna i rätt ordning 

efter ålder. Några skulle köra rullstol runt parken, 

andra skulle gå med förbundna ögon och ha en 

ledsagare med sig och någon skulle hitta tre levande 

djur, m m. Varje aktivitet som utfördes

elönades med ett antal poäng. Efter lunchen 

redovisade lagen sina lagnamn, sin hejaramsa och 

hur många poäng de hade fått. 

Så här tyckte en elev som deltog från Knutbyskolan: 

”När vi var framme kändes det konstigt att vara 

med dem som sitter i rullstol, men sen blev det 

bättre.” 

Lekdagen dokumenterades av videofilm. Filmens 

kvalitet höll dock inte måttet för att den ska kunna 

visas i olika sammanhang. 

3. Eleverna inventerar och beskriver den egna 

skolgården, vilka platser de använder olika tider 

på året och till vad, vilka de tycker om, inte tycker 

om, varför, vilka hinder och möjligheter de ser för 

kamrater med olika funktionsnedsättningar. Elevernas 

inventering kan göras gruppvis, t.ex. enligt 

”gåtursmetoden”, gå runt på skolgården, peka 

och prata, ansvaret att anteckna och fotografera 

går runt bland eleverna med stöd av läraren. 

Kompletteras med lärarnas iakttagelser av var 

barnen brukar vistas, leka och hur. Läggs till och 

jämförs med konsulternas inventering. Presenteras 

och diskuteras med eleverna som utgångspunkt 

för nästa steg. 

Representanter från handikapprörelsen finns med 

för att väcka tankar som kanske inte kommer upp 

spontant. Också dessa antecknar sina iakttagelser. 

Tidpunkt: Slutet av september, en eller flera dagar. 

Skolan lägger schema. 

Samtliga elever inventerade skolgården i januari 

2005. De gick runt gruppvis med en karta, där de 

markerade med olika färger var de tycker om att 

vara och var de inte tycker om att vara. Eleverna 

fick också berätta vad de brukar göra på rasterna 

under olika årstider. Se bilaga 5. Tre av klasserna 

gick runt tillsammans med de tre arkitekterna och 

en person med rörelsehinder och en person med 

synskada. Inventeringen dokumenterades av digitala 

stillbilder. Se bilaga 6. 

4. Eleverna arbetar med förslag, ritar och berättar, 

bygger modeller med tre hållpunkter: 

a) Vad de själva tycker skulle vara de viktigaste 

förändringarna för att skolgården ska bli 

trevlig och intressant, så att de själva skulle vilja 

vara där, värna om den och medverka i odling och 

9 

skötsel. 

b) Hur de tänker sig att en kamrat som använder 

rullstol skulle kunna ta sig fram till alla platser 

och vara med i alla aktiviteter. 

c) Hur de tänker sig att en kamrat som ser 

dåligt eller inte alls skulle kunna ta sig fram till 

alla platser och vara med i alla aktiviteter. 

Detta sker i grupperna under lärarnas ledning. 

Arkitekterna medverkar som assistenter någon 

timme i varje grupp. Frågan om skötsel och underhåll 

tas också upp. Vi begränsar de funktionshinder 

som eleverna ska tänka på till rörelse, syn och 

hörsel för att det inte ska bli för mycket, samtidigt 

som det erfarenhetsmässigt ger lösningar även för 

andra funktionshinder. I klassarbetet och tillsam- 

Förstaklassarna på inventeringsrunda med Malin 

mans med representanter från handikapprörelsen 

kan tillfällen ges att få kunskap också om andra 

funktionshinder och möjligheter att fundera kring 

hur det kan vara att leva med dem. 

Tidpunkt: Oktober månad. Skolan lägger schema. 

Några elevgrupper ritade och berättade om hur de 

skulle vilja förändra sin skolgård i april/maj 2005. 

Det var endast årskurs 0-2 som deltog i detta 

arbete. Årskurs 5 ansåg att de redan hade berättat 

om vad de vill förbättra när de inventerade skolgården. 

Årskurs 6 hade intentionen att arbeta med 

skolgårdsförslag men det gick inte på grund av 

sociala svårigheter i klassen. Övriga klasser prioriterade 

andra saker under denna period.

5. Med utgångspunkt i elevernas förslag (sammanfattade 

gruppvis av lärarna, se ovan) gör 

konsulterna en förslagsskiss som först presenteras 

för referensgruppen och eventuellt bearbetas. 

Därefter presenteras den, i form av skisser, illustrationer 

och modell för elever och lärare, t.ex. 

gruppvis. Arkitekterna och representanter från 

handikapprörelsen tar in synpunkter, diskuterar, 

bearbetar. Tillsammans med SISAB utarbetas 

också ett förslag till skötsel och underhåll. 

Tidpunkt: November månad, presentation och diskussion 

med elever i slutet av november. Skolan 

lägger schema. 

Utifrån elevernas och egna inventeringar arbetade 

arkitekterna fram en skiss som presenterades i nio 

klasser i april 2005. Tanken var att eleverna skulle 

bli inspirerade av skissen och själva rita och be- 

Malin och Anna diskuterar skissförslaget med eleverna 

rätta hur de skulle vilja förändra skolgården (se 

punkt 4). Arkitekterna visade skissen och bilder/ 

modeller på tillgängliga lekredskap för barn med 

olika funktionsnedsättningar. Barnen fick i uppgift 

att dels fundera på hur de skulle vilja utforma 

skolgården, men också att tänka på om kompisar 

med rörelsehinder eller synskada kan delta i olika 

aktiviteter. Detta moment filmades med videokamera. 

SISAB tog del av förslaget och det färdiga 

programmet och hade inga synpunkter på särskilda 

behov av skötsel och underhåll. 

6. Ett förslag tas fram, avseende fysisk utformning, 

genomförande, bruk, skötsel, förvaltning. 

Det presenteras för referensgruppen, bearbetas 

vidare om det finns behov. 

Det färdiga programmet, som referensgruppen 

ställde sig bakom, är den första produkten i projektet 

som medel sökts för hos Allmänna arvsfonden. 

Det består av en illustrationsplan, några perspektiv 

och ett skriftligt program avseende fysisk utformning 

(se bilaga 7). Den andra delen består av 

en beskrivning av arbetssättet, positiva och negativa 

erfarenheter och en analys av dem och projektets 

generaliserbarhet, dvs denna rapport. 

7. Ombyggnaden av skolgården planeras till sommaren 

2006. Under höstterminen 2005 bildas en 

trädgårdsgrupp som tar fasta på – om intresse 

finns – den del av det färdiga förslaget som handlar 

om odling och börjar planera för sådant som 

det går att göra på skolan med elever och lärare 

för att på en lugn plats börja odla så smått under 

våren, i en odlingslåda eller annan plantering som 

kan göras utan att vänta på hela ombyggnadsprojektet. 

Någon trädgårdsgrupp bildades aldrig. Men projektering 

inleddes i början av 2006 utifrån det 

program som fastställts inom projektet. Se även 

Måluppfyllelse, punkt 3 

8. När den ombyggda skolgården varit i bruk 

under ett läsår görs en utvärdering av utfallet 

ställt i relation till de uppsatta målen för projektet. 

Den görs dels genom intervjuer med lärare och 

skolpersonal, dels genom några dagars iakttagelser 

av hur skolgården utnyttjas. En utomstående 

forskare anlitas för detta. 

Anslag kommer att sökas från Allmänna arvsfonden 

för en utvärdering under 2007-08. 

10 

Aktörernas utvärdering 

Samtliga aktörer i projektet inbjöds till en utvärdering 

av samarbetet och projektet som helhet. Närvarande 

var Ingrid Dalén och Malin Bernt från 

Kommun-HSO Stockholm, arkitekterna Eva 

Björklund och Anna Lenninger, samt enhetschef

Lena Hellström och skolintendent Annica Walther 

från Knutbyskolan. 

Bra start 

Samtliga tyckte att projektet hade en positiv och 

kraftfull start i och med studiedagen där 

Knutbyskolans personal fick information om vad 

projektet handlade om och själva fick prova på 

olika idrotter för människor med 

funktionsnedsättningar. Temaveckan om 

funktionsnedsättningar där eleverna besöktes av 

föreläsare med olika funktionsnedsättningar var 

också positiv och givande. Inventeringen av skolgården 

där eleverna berättade var de tyckte om att 

vara någonstans fungerade bra. Men efter den 

aktiviteten stannade projektet av, tyckte samtliga 

aktörer. Det var olika faktorer som påverkade 

situationen, bland annat sjukdom och missförstånd 

i kommunikationen. Skolan väntade på att 

arkitekterna skulle ta initiativ och arkitekterna 

väntade på kontakt från skolan. Projektledaren 

kunde ha tagit en mer aktiv roll och kallat parterna 

till ett klargörande möte mycket tidigare än som 

skedde. 

Att förena två mål: Tillgängligt och trevligt 

Projektet har haft två parallella utgångspunkter: 

Det ska bli en tillgänglig skolgård och en trevligt 

utformad och pedagogiskt användbar skolgård. 

Det har varit mycket att hantera för alla. 

När det gällde hur många av klasserna som var 

engagerade på skolan berättade Lena Hellström 

och Annica Walther att från början var alla delaktiga, 

men att andra saker har prioriterats i olika 

perioder i olika klasser. 

En slutsats när det gäller aktörerna i projektet är att 

det är viktigt att ha en representant från handikapprörelsen 

som är engagerad i projektet. Personen 

bör vara ung och någon som barnen lär känna. 

Arkitekterna bör vara pedagogiskt kompetenta 

och kunna arbeta med barn för att det ska kunna 

fungera bra. Skolan behöver ha en tydlig delegation 

till en person som är ansvarig för projektet på 

skolan. 

Balans mellan medverkan och styrning 

Frågan om hur man inspirerar barnen i ett sådant 

här projekt diskuterades ingående. Arkitekterna 

hade hoppats på fler idéer från barnen att utgå ifrån 

11 

när de tog fram skissen. Men det är svårt för barn 

inom ett område som de inte har någon förförståelse 

inom. Pedagogerna, möjligheterna att själva pröva 

på hur det är och aktiviteter tillsammans med 

människor med funktionsnedsättningar har stor 

betydelse för att eleverna ska kunna få denna 

förförståelse och kunskap och inspiration till att 

börja tänka själva. Det är en svår balans mellan att 

insprirera och därmed kanske styra barnen genom 

att visa redan gjorda exempel och vänta på att de 

ska komma med egna idéer. Men det är alltid 

viktigt att inte förvänta sig att eleverna ska kunna 

ta fram idéer till lösningar för en bättre skolgård 

för alla, det måste vara arkitekternas sak att göra 

utifrån sin sakkunskap, utifrån elevernas inventering 

och egna systematiska iakttagelser av hur 

eleverna använder skolgården. 

Svårt att engagera föräldrarna 

Intentionen från början var att engagera föräldrar 

på Knutbyskolan i projektet. Föräldrar från den 

lokala styrelsen skulle bjudas in och medverka i 

referensgruppen. Det har inte skett något samarbete 

med föräldrar och de har heller inte varit 

engagerade i arbetet. Ingen förälder från lokala 

styrelsen ville delta i referensgruppen. I den lokala 

styrelsen ingår fem föräldrar, varav två brukar 

närvara vid styrelsemöten. Enhetschef Lena Hellström 

berättade att många föräldrar på 

Knutbyskolan har ett svaghetsförakt, de ser ner på 

det som inte är normalt. Föräldrar har frågat skolledningen 

”Varför ska vi ha hit en massa såna?” 

och ”Ska detta bli en cp-skola?”. Arkitekterna Eva 

Björklund och Anna Lenninger bjöds in att informera 

på ett av lokala styrelsens möten i maj om 

projektet och skissen av skolgården. På mötet kom 

ingen förälder. 

Dokumentationen fungerade dåligt 

Skolan hade i uppgift att dokumentera elevernas 

arbeten i form av en videofilm, men det visade sig 

inte bli någon film i slutändan. Det kan ha varit så 

att skolan inte tog videofilmningen på tillräckligt 

stort allvar. Det krävs ett engagemang och ett 

seriöst arbete för att det ska bli bra. Den skolgårdsansvarige 

på Knutbyskolan hade utsetts för filmningen, 

men han blev inte informerad när klasserna 

arbetade med projektet. Han filmade ett 

moment och det var när arkitekterna var ute i

klasserna och visade skissen. Tanken var att 

eleverna skulle vara delaktiga i filmprocessen, 

men ingen elev var med vid filmningen. 

Hur ska skolan förvalta det som har kommit fram 

genom projektet? Det blir viktigt med engagemang 

från både personal och elever. Den skolgårdsansvarig 

kan arbeta vidare med skolgården och 

elevernas delaktighet i att göra skolgården tillgänglig 

för alla. Konstnärlig byggarbetsplats är ett 

begrepp som håller på att myntas och som förhoppningsvis 

kommer att tillämpas på 

Knutbyskolan. 

Pedagogers och elevers 

utvärdering 

Projektledaren träffade personal och elever på 

Knutbyskolan i september 2005 för att samtala om 

deras syn på ”En skolgård för alla” och vad det har 

gett. Totalt ingick tio personer i utvärderingen, tre 

pedagoger för olika årskurser och sju elever i olika 

åldrar. Projektledaren intervjuade pedagogerna 

var för sig och eleverna fördelade i två grupper. 

Varierande engagemang 

Pedagogerna anser sig ha lagt ner olika tid och 

engagemang på projektet. En av dem tycker att 

”Ibland har det varit mycket fokus på projektet och 

ibland har det varit noll fokus”. En annan pedagog 

anser att hon har lagt ner ganska mycket tid och 

engagemang för att hon tycker att det är viktigt att 

Knutbyskolan ska få en ny skolgård som leder till 

att barnen får något att göra på rasterna. Den tredje 

anser sig ha lagt ner lite tid och engagemang på 

grund av brist på tid. När det gäller pedagogernas 

bedömning av elevernas engagemang verkar det 

som att ju äldre eleverna är desto mer har de 

förstått vad ”En skolgård för alla” har haft för mål 

och varför det har bedrivits på skolan. En pedagog 

uttryckte att barnen har haft svårt att förstå vad 

projektet handlat om för att det än så länge har varit 

abstrakt med skisser och ritningar. När skolgården 

väl har byggts om kan barnen se ett konkret 

resultat. 

Viktig erfarenhet 

Samtliga pedagoger tycker att projektet har varit 

mycket viktigt och de har gett olika motiveringar. 

12 

”Det är bra att få med sig barnen i olika projekt. 

Många har tyckt att det varit jätteroligt. Ett konkret 

exempel bland många andra är att förstå hur en 

ritning fungerar har varit mycket givande.” En 

annan pedagog anser att det är bra att få med sig 

eleverna i olika projekt. Eleverna har tyckt om att 

bli tillfrågade hur de skulle vilja förändra skolgården. 

”Man har tagit hänsyn till elevernas åsikter 

och har inte bestämt över deras huvud.” 

På frågan vad projektet har betytt och vad det har 

gett dem själva, eleverna och skolan svarar pedagogerna 

olika. 

Bra för skolan 

En pedagog tyckte att projektet betydde mycket 

för skolan: ”Skolan har stora sociala problem. 

Andra skolor har prioriterats hela tiden och 

Knutbyskolan behöver ett lyft.” För eleverna har 

det varit värdefullt att få möta olika personer med 

funktionsnedsättningar: ”Barnen tyckte det var 

jättespännande när personerna med olika funktionshinder 

kom på besök. De var fulla av frågor 

efter besöken: Varför kan inte han se? Hur kommer 

det sig? Varför kan inte hon gå?” 

Funktionshinder blir synliga 

En fråga handlade om vad som har fungerat bra i 

projektet. En pedagog svarade att diskussionen 

om funktionshinder, som de inte tidigare berört, 

var givande. Fyra elever berättade för första gången 

att de har syskon med olika funktionsnedsättningar. 

En annan pedagog tyckte att inventeringen av 

skolgården var ett bra moment, för då har hon 

kunnat få in andra skolämnen. T ex ville eleverna 

mäta om basketplanen kunde vara på ett annat 

ställe och då kom matematik in på ett naturligt sätt. 

Det som enligt samtliga inte har fungerat är information 

och framförhållning när det gäller olika 

aktiviteter och moment i projektet. Pedagogerna 

fick veta alldeles för sent vad som skulle hända 

och hade därför inte kunnat arbeta på ett tillfredsställande 

pedagogiskt sätt med undervisningen. 

En uttrycker sig så här: ”Projektet behöver sågas 

ner på ett bättre pedagogiskt sätt. Man skulle 

kunna ha det som tema en månad. Vi blev inte 

förberedda på att det skulle hända. Informationen 

nådde inte fram på förskolan. Om man blev bättre 

förberedd skulle man kunna ha skaffat mer konkret 

material och föra intressanta samtal med

arnen innan personer med olika funktionshinder 

kommer dit.” 

Vikten av planering och framförhållning 

Ett problem var att få med förskolan i projektarbetet 

eftersom de inte hade möjlighet att närvara 

på informationsträffar och arbetsplatsträffar där 

övriga pedagoger delges vad som sker. 

Ett gott råd från pedagogerna till andra skolor som 

vill driva denna typ av projekt är att alla aktiviteter 

och informationstillfällen bör läggas in i skolans 

planering med god framförhållning. Annars kan 

det lätt få negativa svängningar. Pedagogernas 

svar visar att skolledningen inte har informerat om 

projektet i tid. 

Kul att köra rullstol 

Eleverna fick andra frågor att besvara och den 

första handlade om hur de upplevde föreläsningarna 

av personer med olika funktionsnedsättningar. 

En elev i åk 5 svarade så här: ”Det var roligt att veta 

hur det var att vara hörselskadad.” ” Roligt att lära 

sig teckenspråk.” Samtliga elever tyckte att det var 

kul att köra rullstol och ha förbundna ögon. Delade 

meningar rådde om inventeringen av skolgården. 

Några tyckte det var roligt att kryssa på kartan 

medan andra tyckte det var tråkigt och inte så 

givande. När projektledaren ställde frågor om hur 

de ser på personer med funktionshinder och om 

det är någon skillnad mot vad de tänkte innan mot 

efter gästföreläsarna svarade de så här: 

”Jag tänker att de kan klara sig själva.” 

”De är vana så jag tycker inte synd om dem.” 

”Jag tänker att det är en vanlig människa fast han 

sitter i rullstol.” 

”Jag tyckte synd om dem innan men det gör jag 

inte längre.” 

”De sa att man inte skulle tycka synd om dem, men 

det är ju synd om dem.” 

Allt blev inte som planerat 

Sammanfattningsvis blev projektet inte inarbetat 

på Knutbyskolan i den utsträckning som ambitionen 

var från början. Det uppstod olika oförutsedda 

situationer nästan dagligen på skolan som både 

enhetschefen och skolintendenten var tvungna att 

ta itu med. Två klasser bytte lärare på kort tid och 

hade fullt upp med att hinna med ordinarie undervisning. 

En klass hade svåra sociala problem och 

13 

hade inte ork att arbeta med projektet. Därför 

sprack planeringar och information om projektet 

ställdes in eller lektioner där pedagogerna tänkte 

prata om projektet blev inte av. Det kan vara 

många skolors verklighet och det är kanske inte 

realistiskt att ha så höga ambitioner som projektledningen 

hade för ”En skolgård för alla”. 

Projektet medförde bra saker 

Trots svårigheter och brist på tid och engagemang 

bidrog projektet till bra saker. Ett program som 

beskriver hur man kan gå tillväga för att skapa en 

skolgård för alla har tagits fram och kan användas 

av skolor som är intresserade. En slutrapport har 

skrivits som beskriver processen och tar upp olika 

aspekter av skeendet. En positiv bieffekt av projektet 

är att eleverna på Knutbyskolan har en 

öppnare inställning till personer med funktionsnedsättning. 

Projektledaren, Malin Bernt, har besökt 

skolan ett 30-tal gånger och varje gång har 

elever kommit fram och kramats och pratat en 

stund. Barnen har ofta frågat efter de andra personerna 

med funktionsnedsättningar som föreläste 

för dem. Elever har berättat för första gången för 

sina klasskompisar och lärare att de har syskon 

eller andra familjemedlemmar som har en funktionsnedsättning. 

Detta visar hur viktigt det är att 

barn kommer i kontakt med personer med olika 

funktionsnedsättningar för att hela samhället så 

småningom kommer att utvecklas till ett samhälle 

för alla.

Slutsats – Hur kan en projektplan se ut? 

Initiativet kan tas av olika aktörer, och på olika sätt men viktiga förutsättningar 

för att planera "En skolgård för alla" är: 

• Engagemang från skolans personal och elever, från handikapprörelsen och från 

föräldrarna. 

• En ansvarig på skolan som samordnar schemaläggning och skolans engagemang 

med projektgruppen. 

• En projektgrupp med en projektledare och arkitekt/er med kunskap och 

erfarenhet av pedagogisk skolgårdsplanering och tillgänglighet för funktionshindrade. 

Exempel på projektplan: 

1. Information och inspiration 

till elever och personal om funktionshinder och 

tillgänglighet, om en skolgård för lek och lärande 

i samverkan, om bruk, förvaltning och utveckling 

av en levande/växande skolgård, om tillgängliga 

lekplatser och redskap vår, sommar, höst och 

vinter. 

• En studiedag för skolans personal. Möjlighet att 

prova på olika funktionshinder, information och 

exempel på skolgården som pedagogisk miljö. 

Medverkande representanter för handikapprörelsen, 

personer som själva har funktionsnedsättning, 

arkitekt/er med kunskap och erfarenhet 

av pedagogisk skolgårdsplanering och tillgänglighet 

för funktionshindrade. 

• En temavecka eller en rad temadagar med elever 

och personal. Lekdagar med rullstolskörning och 

synhindrande glasögon och öronproppar. Lekdagar 

med barn och unga med funktionshinder. 

Studiebesök på skolgårdar. Medverkan och föreläsningar 

av personer med funktionshinder, så 

unga som möjligt, och arkitekten/erna. 

Uppläggningen utformas tillsammans med skolans 

lärare/personal och arkitekterna. Medverkan 

av barn och ungdom med funktionshinder är en 

självklar förutsättning. 

2. Inventeringar 

• Dels en inventering av en tillgänglighetssakkunnig 

som noterar hinder och möjliga åtgärder 

och en professionell inventering av mark, 

växtlighet, utrustning, klimatförhållanden etc. 

• Dels elevernas egen inventering. Gruppvis, till- 

14 

sammans med lärare går eleverna runt till och 

markerar på en karta de platser de använder olika 

tider på året och till vad, och berättar vilka de 

tycker om, inte tycker om, varför. Lärarna och 

arkitekterna iakttar och noterar. Kompletteras med 

lärarnas iakttagelser av var barnen brukar vistas, 

leka och hur. Representanter från handikapprörelsen 

finns med för att väcka tankar som kanske 

inte kommer upp spontant. 

3. Planering 

av skolgårdens förnyelse och fortbestånd 

• Eleverna kan rita och berätta om hur de skulle 

vilja ha det på skolgården, vad de skulle vilja göra 

där och hur det skulle vara möjligt om de t ex satt 

i rullstol eller inte kunde se. Detta sker i grupperna 

under lärarnas ledning. Arkitekterna medverkar 

som assistenter någon timme i varje grupp. Det är 

viktigt att inte förvänta sig att eleverna ska kunna 

ta fram idéer till lösningar för en bättre skolgård 

för alla, det måste vara arkitekternas sak att göra 

utifrån sin sakkunskap, utifrån elevernas inventering 

och utifrån egna systematiska iakttagelser av 

hur eleverna använder skolgården. 

• Projektgruppen tar in förslag och synpunkter, tar 

ansvar för bästa möjliga förnyelse och förbättring 

och presenterar för elever och personal och diskuterar 

fram ett färdigt förslag. I förslaget ingår 

också vad elever och lärare kan vara med att bygga 

och planera, odla, sköta och underhålla, och vad 

som krävs av professionell skötsel och underhåll. 

Och att skolgården ska kunna förändras och anpassas 

till nya behov och önskemål.

Program 


med 

SISABs Tillgänglighetsanvisningar 

Tillgänglighet för elever och personal 

med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga 

15

Detta är ett program för att skapa en skolgård som 

är trevlig, vacker och ombonad och som kan 

fungera för alla, och även vara ett stöd för skolans 

pedagogiska uppgift, en skolgård som under alla 

årstider kan stimulera elever att samverka i lärande 

och lek och underlätta för elever med olika 

funktionsnedsättningar att delta på samma villkor 

som alla andra. Skolgården ska också året runt 

kunna användas för lek och samvaro även utanför 

skoltid. 

I programmet ingår också att involvera eleverna. 

Och att ge elever och personal tillfällen att reflektera 

över vad det innebär att ha olika 

funktionsnedsättningar såväl praktiskt som när 

det gäller delaktighet. 

Programmet utgår från SISABs Tillgänglighetsanvisningar 

(Stockholms Skolfastigheter AB )och 

Läsanvisning 

Från och med sid 21 ligger SISABs 

Tillgänglighetsanvisningar på högersidorna, 

medan den allmänna texten löper parallellt på 

vänstersidorna. 

Program 


16 

kompletterar med erfarenheter från Movium och 

Skolans uterum, samt utredningar och projekt som 

syftar till tillgängliga lekmiljöer (se litteraturlista). 

Det är framtaget och utvecklat i ett pilotprojekt 

med elever och lärare på Knutbyskolan i 

Rinkeby, Stockholm, 2004-2005. Det kommer att 

kompletteras och revideras med erfarenheter från 

tillämpningen i Knutby och på andra håll. 

Programmet är upplagt som två parallella texter: 

dels SISABs tillgänglighetsanvisningar med alla 

sina precisa egenskapskrav, längd, bredd, lutning, 

kontrast, ljud, ljus och skyltning, detaljer mm, 

dels en beskrivande och exemplifierande text om 

hur man kan gå tillväga, om samarbete i alla 

skeden och i underhåll och skötsel, om material 

och utförande, om växtlighet, odling, lek, redskap 

och möblering. 

Innehåll sid 18, 19 

och vänstersidor 20-28 

Tillvägagångssätt 18 

Delaktighet och föränderlighet 19 

Markbeläggningar 20 

Ledstråk 22 

Ljud 22 

Växtlighet 22 

Lekredskap och möbler 24 

Entréer från gångvägar 28 

Tillgänglighet till naturmarken 29

SISABs Tillgänglighetsanvisningar 

Tillgänglighet för elever och personal 

med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga 

De viktigaste funktionerna 

Principen är att hela skolgården ska vara tillgänglig och användbar för elever, personal, föräldrar med 

funktionshinder. De ska kunna 

• komma fram till skolan och alla dess byggnader (angöring/parkering, gångväg, nivåskillnader, 

ledstråk, skyltning) 

• komma in i byggnaderna (tydlighet, dörrbredder/trösklar, dörrautomatik, vilplan, svängrum, utrymme 

vid dörrhandtag, skyltning, belysning) 

• utnyttja skolgården och dess olika uterum (orientering, ledstråk, nivåer, utformning, klimat) 

God tillgänglighet 

Anvisningarna anger de egenskapsnivåer som fastställs i Boverkets Författningssamling HIN 1 och 

ALM 1 samt Stockholm Stads Utemiljöprogram. Där det finns tydliga egenskapskrav i byggregler 

och Svensk Standard anges dessa kursiverat inom parentes, om de ligger lägre än Stockholms 

Utemiljöprogram. Vid ombyggnad kan byggregelnivån vara ett riktmärke i den avvägning som kan 

behöva göras i förhållande till byggnadens förutsättningar och kraven på varsamhet. 

Läsanvisning 

Från och med sid 21 ligger SISABs 

Tillgänglighetsanvisningar på högersidorna, 

medan den allmänna texten löper parallellt på 

vänstersidorna. 

innehåll, högersidor 21-27 

Skolgård 21 

Gångvägar, trappor och ramper 21 

Entréförhållanden 23 

Belysning 25 

Vägvisning, skyltning 27 

Angöring, Parkering 27 

17

Program 

Program 

Tillgänglig, vacker, spännande, trivsam, föränderlig pedagogisk miljö 

Engagera, 

inventera 

och planera 

Viktiga förutsättningar 

för att planera en Skolgård För Alla: 

• Engagemang från skolans personal 

och elever, från handikapprörelsen och 

från föräldrarna. 

• En ansvarig på skolan som samordnar 

schemaläggning och skolans engagemang 

med projektgruppen. 

• En projektgrupp med en projektledare 

och arkitekt/er med kunskap och 

erfarenhet av pedagogisk skolgårdsplanering 

och tillgänglighet för 

funktionshindrade. 

Information och inspiration 

• En studiedag för att informera och engagera 

skolans personal. Information och möjlighet att 

pröva på olika funktionshinder, information och 

exempel på skolgården som pedagogisk miljö. 

• En temavecka eller en rad temadagar med elever 

och personal. Medverkan av personer med funktionshinder, 

lekdagar med rullstolskörning och 

synhindrande glasögon och öronproppar. Lekdagar 

med barn och unga med funktionshinder. 

Studiebesök på skolgårdar. Medverkan av arkitekten/erna. 

Inventering av skolgården 

behöver bestå av flera delar: 

• Dels en noggrann inventering av en 

tillgänglighetssakkunnig som noterar hinder och 

möjliga åtgärder. 

• Dels en inventering av mark, växtlighet, utrustning, 

klimatförhållanden etc. 

• Dels elevernas egen inventering. Gruppvis, tillsammans 

med lärare går eleverna runt till och 

18 

markerar på en karta de platser de använder olika 

tider på året och till vad, och berättar vilka de 

tycker om, inte tycker om, varför. Lärarna och 

arkitekterna iakttar och noterar. Kompletteras med 

lärarnas iakttagelser av var barnen brukar vistas, 

leka och hur. 

Planering av skolgårdens förnyelse 

• Eleverna kan rita och berätta om hur de skulle 

vilja ha det på skolgården, vad de skulle vilja göra 

där, och hur det skulle vara möjligt om de hade 

funktionshinder, men kan inte förväntas lösa problemen. 

• Projektgruppen tar in förslag och synpunkter, 

och tar ansvar för bästa möjliga förnyelse och 

förbättring, och presenterar och diskuterar fram 

till ett färdigt förslag. 

• I förslaget ingår också vad elever och lärare kan 

vara med att bygga och planera, odla, sköta och 

underhålla.Skolgård

Delaktighet och föränderlighet 

En positiv skolgårdsutveckling 

handlar om vad barn och vuxna 

gör utomhus. För en levande 

skolgård behöver skolans elever 

kontinuerligt vara aktiva med 

något som har med gården att 

göra, och skolgården kunna 

förändras och anpassas till nya 

behov och önskemål. Exempel 

på detta är plantering och skötsel 

av växter, byggprojekt och 

utsmyckningar, skötsel av material, 

organiserade lekar, sociala 

aktiviteter och att pedagogerna 

kan använda skolgården i 

undervisningen. Beprövad erfarenhet 

tyder på att förstörelse 

minskar på skolgårdar där barnen 

är aktiva i utformningen av 

miljön. 

”Konstnärlig 

byggarbetsplats” 

är en arbetsmetod där elever 

med olika förutsättningar och 

förmågor tillsammans med 

hantverkare, konstnär och/eller 

lärare tillverkar föremål till skolgården. 

Goda förebilder finns i 

Husby, på bland annat Dalhagsskolan 

och på Söderholmsskolan 

i Vårberg. I samverkan 

mellan skola och föräldrar kan 

skolgårdsmiljön också utvecklas 

och berikas med erfarenheter 

och lekkultur från andra länder. 

Underhåll 

Kontinuerlig skötsel och underhåll 

måste naturligtvis utföras 

professionellt, men det kan 

också vara en uppgift där 

eleverna kan delta i bestämda 

och avgränsade sysslor. 

Keramikern och bildpedagogen Christer Sundström murar en bänk tillsammans 

med en elev på Dalhagsskolan i Husby. 

19

Allmänt om markbeläggningar 

Asfalt - men inte bara asfalt 

Asfalt är ett bra underlag för både bollspel och 

många lekar, och för framkomlighet med hjul 

(rullstol och rollator, rullbrädor och –skridskor 

mm), men underlättar inte orienteringen. Ofta 

dominerar asfalten hela skolgården, utan 

indelningar och rumsbildning, eller annat som gör 

det lättare att hitta. 

Kantsten och sarger- alltid med öppningar 

utan nivåskillnad eller med rampanslutning 

Gränser mellan asfalt och stenmjöl eller jord kan 

stöttas med betongsten i marknivå, eller uppstickande 

kantsten som kan vara till stöd för orientering 

med blindkäpp. Men den utgör hinder för rullstol 

och rollator. Om platser för lek och utevistelse 

omgärdas av uppstickande kantsten eller sarg behövs 

öppningar utan nivåskillnad (eller ramper 

lutning högst 1:12, helst 1:20) på ett eller flera 

ställen, på en bredd av minst 80 cm, helst 100 cm. 

Strid sand kan anslutas till hårdgjord mark med en 

sluttande kant. Detta innebär att sanden ligger 

något lägre än omgivningen och kanten sluttar ner 

mot sanden. Ett barn som kan krypa hindras då inte 

av en upphöjd sarg. Dock måste den vara tydligt 

kontrastmarkerad. 

Betongplattor - men inte gatsten 

Betongplattor eller marksten av betong är ett bra 

och jämnt underlag på olika platser, men gatsten är 

besvärligt att ta sig över med hjul, och kullersten 

alldeles omöjligt. Betongplattor i kontrasterande 

ljushet, och helst även struktur - sinus- och kupolplattor 

- kan användas för markering av korsande 

ledstråk, för rumsliga gränsmarkeringar eller att 

visuellt markera olika platsbildningar med olika 

karaktär. 

Hårt packat stenmjöl - men inte löst grus 

Löst grus är mycket svårframkomligt med hjul, 

och kan också vara svårt att gå på. Hårt packat 

stenmjöl i fraktion 0-4 är däremot framkomligt. 

Det är mer ljuddämpande än annan hårdgjord 

mark, och upplevs också som mjukare. Det är 

särskilt lämpligt i naturmark. En fördel är ockå att 

det går att påverka i lek, gräva gropar och spela 

kula, t ex. 

Gummiasfalt 

Gummiasfalt kan ersätta strid sand som dämpande 

fallunderlag under lekredskap. Den gör det möjligt 

att köra rullstol och rollator ända fram till ett 

redskap. Den ger också en stor frihet vad gäller 

färgsättningen. Gummiasfalten måste omgärdas 

med skydd/sarg mot snöröjning, självklart tydligt 

kontrastmarkerad och med öppningar för rullstol. 

Öppen jord 

Öppen jord där tidigare planteringar lekts eller 

rensats bort brukar vara flitigt använda platser där 

barnen på olika sätt kan påverka underlaget för 

kulspel eller egen plantering. Det kan därför finnas 

skäl att behålla öppen jord utan nyplantering. 

Samtidigt kan öppen jord också göra det möjligt 

för eleverna att plantera. 

Gräs 

Det brukar inte finnas gräsmattor på skolgårdar på 

grund av slitaget. Men i avskilda hörn, och på 

angränsande mark kan det vara en tillgång. Gräs 

är dock svårt att ta sig fram på med hjul, så i den 

mån sittplatser eller andra målpunkter finns på 

gräsmatta behövs också en hårdgjord gång, t ex 

stenmjöl, se ovan. 

20 

Exempel på annorlunda plattor från Fagersjöskolan, 

skapade av Dina Hviid och Tia Johansson

Skolgård 

Orienterbarhet, tydlighet 

• Skolgården behöver vara överblickbar, det ska 

vara lätt att orientera sig men stora öppna platser ska 

undvikas och ekoeffekter dämpas. 

• Platser för utevistelse och lek ska vara rullstolstillgängliga, 

med öppningar i eventuellt hindrande 

kantsten e.d., utan nivåskillnad eller med rampanslutning 

(högst 1:12, helst 1:20). 

• Variation behövs mellan olika platser för olika 

verksamheter. De kan utmärkas med olika typer av 

markbeläggning (gräs för stillsam lek och samvaro, 

plattor vid träffpunkter, asfalt för bollspel). 

• Uteplatser av olika slag placeras vid sidan av 

ledstråk. 

• Platser för bollspel, rörliga lekredskap (t ex gungor) 

o d. ska tydligt avgränsas, ingången placeras så att 

man t ex inte springer rakt mot gungorna. 

• Redskap ska målas i tydliga färger och med ljuskontrast, olika delar 

behöver kunna urskiljas. Placeras på elastiskt underlag. 

• Cykelställ ska placeras vid ingångar till skolgården, de ska synas tydligt 

och vara placerade vid sidan av ledstråk. 

Klimat 

• Platser för stilla lek och samvaro placeras så att de får så god solbelysning 

som möjligt, men också lövskugga (träd, pergola e.d.) under 

vår/höst och lä genom vindskydd (buskar, plank) mot förhärskande 

vindriktningar. Vid växtval ska allergiframkallande arter undvikas. 

Utrustning 

• Bord vid sittplatser ska ha fritt under för rullstol och vara tillräckligt låga 

för barn (65 - 70 cm). Sittbänkar ska ha arm- och ryggstöd. 

Säkerhet 

• Ingen biltrafik ska förekomma. 

• Cykelbanor ska skiljas från gångvägar med fysiska barriärer. 

• Det ska finnas skydd mot gropar, stup, vattensamlingar etc. 

Gångvägar, Trappor, Ramper 

från anslutande gångvägar - samt från angöring och parkering - 

till alla entréer samt till alla uteplatser på skolgården. 

Bredd, Nivåskillnad, Lutning 

• Minst 180 cm vid nyanläggning (130 cm). 

• Helt stegfri (0-kant i rampanslutningar). Ev. kantsten vid övergångar 

avfasas till 0-kant, lutning högst 1:12, bredd 90-100 cm. Ränndalar 

överbryggas. 

• Hård jämn markbeläggning, lutning högst 1:50 

21 

Ledstråk till entré, 

plattor e.d. med kontrasterande 

ljushet och 

struktur (kupolplattor, 

sinusplattor, etc) i f h t 

omgivande mark. Markering 

av entréområde.

Ledstråk, gångvägar 

Tydlighet i plan, orientering, rörelsemönster 

Ledstråk kan utföras på många sätt för att ge både 

taktil och ljuskontrast 0.40 enligt NCS. Skillnader 

i material och nivåer kan fungera som ledstråk, t ex 

kantstenar, planteringar, murar, räcken etc. 

Det kan också vara stråk av betongplattor i avvikande 

ljushet och struktur som sinusplattor, t ex 

två rader släta ljusa plattor mot asfalt, på var sin 

sida om en rad mörka sinusplattor. 

Ett billigare sätt är att lägga band av vit vägmarkeringsfärg 

(massa), som ljuskontrast mot asfalten 

för personer med synnedsättning och med 

en höjd mot omgivningen på några millimeter som 

är kännbar med teknikkäpp. Man kan också välja 

tvåfärgade band, med vita/ljus ytterband ca 15 cm, 

och en färgad mittremsa, klart blå, eller i annan 

avvikande färg, i dekorativt syfte. Olika kulörer 

kan användas i olika stråk. 

För att markera när ledstråket möter till exempel 

en entré, en plats, ett lekredskap, bryts det längsgående 

stråket - målat eller med betongplattor - 

med hjälp av två rader betongplattor eller marksten 

i avvikande ljushet och struktur. De bidrar då 

även till att visuellt bryta av långa gångstråk när de 

förstärks av ledstråk. 

Ledstråken delar också upp asfalten i mindre delar. 

De kan också fungera som gränsmarkering av 

bollplaner. 

Ljud 

Ljudfyrar kan också underlätta för synskadade att 

orientera sig. Det kan vara vindspel eller andra 

ljudkällor. Vid behov kan också en ljudfyr placeras 

vid ingången till klassrum. Ledfyrar kan vara 

en lösning på vintern när snön suddar ut alla 

ljuskontraster. 

Markens olika ytskikt bidrar också till olika 

ljudmiljöer: asfalt, stenmjöl, gräs, plattor, gummiasfalt, 

vägmarkeringsfärg svarar olika på steg och 

käppslag, och reflekterar ljud olika. 

Växtlighet 

Rik växtlighet kan vara rumsbildande, vindskyddande, 

lövskuggande, klimatutjämnare, luftrenare, 

ljuddämpande, pedagogiskt. Den visar årstids- 

22 

Brett ledstråk med släta kalkstenshällar kantade av 

kullersten. Ett tydligt ledstråk i gammal miljö 

En plogad genväg över snöig skolgård kan också fungera 

som ledstråk 

växlingar och erbjuder fritt lekmaterial i löv, 

kvistar, kottar, frukter och bär. 

Träd 

Stamträd för nyplantering behöver vara stora och 

förses med stadig, skyddande och icke klättervänlig 

uppbindning.

Orienterbarhet 

• Tydligt markerade ingångar till skolgården. 

• Tydligt markerade gångvägar, helst med ledstråk. 

• Längs och över öppna platser behövs ledstråk. 

• Gångvägar och ledstråk ska följa naturliga rörelsemönster och 

gena vägar markeras med kontrasterande ljushet och avvikande 

struktur 

• Entréområden och korsningar med kontrasterande ljushet och 

struktur 

• Gångstråk fria från hinder - utvändiga trappor, cykelställ, bord 

och bänkar o.d sidoordnas, byggs in, varningsmarkeras e.d. 

• Jämn och bländfri belysning, belysningsstolpar på samma sida 

hela vägen. 

• Ljudfyrar vid viktiga ofta frekventerade målpunkter. 

Ramper 

• Lutning i färdriktning högst 1:20 (1:12). I sidled ingen lutning. 

• Höjd högst 50 cm per ramplopp, vilplan minst 200 cm däremellan 

• Hård, jämn, halksäker beläggning. Helst högst 2 ramplopp i 

följd. 

• Bredd minst 150 cm (130 cm), raka lopp, de får ej vara svängda 

• Räcke, avåkningsskydd (minst 5 cm hög kant e.d.) eller vägg på 

bägge sidor om ramp som har nivåskillnad i f h t omgivande mark. 

• Ledstång 90 cm över ramp, på båda sidor vid fallhöjd högre än 

50 cm, 30 cm före och efter ramp, kontrasterande färg/ljushet. 

Helst även ledstång 70 cm över ramp. Greppvänligt, runt tvärsnitt 

4 cm. 

• Kontrastmarkering av ramps nedre del och övre vilplan. 

Utomhustrappor 

• Ramper behöver kompletteras med trappor 

• Första och sista steg kontrastmarkeras (mörkare/ljusare sten, 

plattor , infällningar etc). 

• Ledstång på båda sidor, 90 cm över stegnos, 30 cm förbi nedersta 

och översta stegnosar, i kontrast mot bakgrund. Runt tvärsnitt 

diameter 4 cm. 

• Steghöjd 12 - 15 cm, stegdjup 30 cm. Enstaka steg ska undvikas. 

Entréförhållanden 

Tydlighet, Variation i färgsättning - kulör 

• Tydlig markering av huvudentré och övriga entréer (dörr/ 

dörrinfattning i kontrast mot vägg, belysning, skärmtak, indragning/utbyggnad 

etc). 

• I flervåningsbyggnader eller skolor med flera byggnader eller 

med många entréer kan dessa också identifieras genom variation 

i färgsättningen. 

• Tydlig skyltning (se Skyltningskapitel sid 13). 

23 

Kontrastmarkering av ramps 

nedre del och övre vilplan, 

samt av ledstång. 

Kontrastmarkering av nedersta 

steg, ovan vilplan, och 

översta steg, i nivå med 

vilplan. 

Ledstänger börjar och slutar 

30 cm före och efter stegnos. 

Tydligt markerad dörr, 

synligt handtag, tydlig skyltning, 

bra belysning, minst 65 

cm fritt intill dörrs handtagssida, 

armbågskontakt högst 

80 cm över mark, minst 100 

(70) cm från dörrsvep och 

från innerhörn.

Flerstammiga träd/ buskträd 

Träd med flera stammar eller stora buskar bildar 

rum för lek på ett sätt som inte stamträd gör. Arter 

med benägenhet att bryta nya skott blir mindre 

känsliga än träd med en genomgående stam. 

Befintliga träd utvärderas 

En grundligare inventering och bedömning behövs 

av förutsättningarna för befintliga träd , särskilt 

de som växer i planteringslådor. Bedömning 

kan behöva göras av hur stor planteringsbädd med 

ny jord träden behöver. Befintliga trälådor kan 

behöva ersättas, och de nya förses med ett trädäck 

för lek och samvaro. 

Leksnår 

Befintliga planteringar och planteringsbäddar inventeras 

för ställningstagande till skötsel och nyplantering. 

Om inte befintliga planteringar ska 

behållas kan rabatterna planteras med buskar eller 

små träd (t. ex. asp, fläder, häggmispel, indisk 

rönnspirea, stor aronea). Dessa planteringar behöver 

stängslas in under en till två växtsäsonger för 

etableringens skull. Elever och personal kan plantera. 

Planteringsjorden förbereds vid en markentreprenad, 

men all plantering behöver inte göras 

på en gång, utan jorden kan ligga öppen eller 

täckas med t ex barkmull, eller ge plats för en bänk 

i väntan på plantering. Då kan barnen vara 

delaktiga i planering och plantering, samtidigt 

som bara ett begränsat antal platser samtidigt är 

avstängda för lek. 

24 

Klätterväxter 

Där det finns släta fasader utan fönster, mellan 

fönster etc kan klätterväxter vara ett tillskott för 

miljön, och även minska förekomsten av klotter. 

Partier mellan fönster kan förses med klätterstöd 

för staketdruva eller taggfria björnbär. 

Även stängsel runt fotbollsplan e d kan förses med 

bokarabinda som planteras på utsidan, på parkmark. 

Odling 

Befintliga rabatter längs fasaderna kan också utnyttjas 

av klasserna till odling, direkt i marknivå 

eller i upphöjda odlingslådor. Odlingslådorna blir 

då åtkomliga från tre håll och bör inte vara bredare 

än en meter, 60 centimeter för de lägsta klasserna. 

Ill. Eva Rönnblom 

Höjd cirka 70 centimeter. Om sidorna 

på odlingslådan lutar in mot 

basen blir det lättare att komma 

intill med rullstol. 

Undvik allergiframkallande 

arter 

Vissa arter med riklig produktion 

av pollen är kända framkallare av 

hösnuva och bör undvikas vid skolor 

eller förskolor, till dessa hör al, 

björk, hassel och sälg. Arter med 

kraftig doft som kan ge allergiska 

problem är hägg och vanlig bondsyren.

Vilplan - Utrymme utanför entrédörr 

• Storlek 

minst 150 x 170 cm (65 cm fritt utrymme vid 

dörrens handtagssida), 

minst 150 x 240 vid anslutning till ramp i sidled, 

minst 200 x 170 vid anslutning till ramp framifrån. 

• Lutning i färdriktning och i sidled högst 1:50. 

• Hård jämn markbeläggning. 

Svängrum - Utrymme innanför entrédörr 

• Storlek minst 150 x 150 cm fritt från dörrars 

uppslagsfält, se nedan ”Fritt utrymme vid dörrens 

handtagssida". 

Fritt utrymme vid dörrens handtagssida 

• Minst 65 (utsida utåtgående slagdörr) resp 25 cm 

(insida utåtgående dörr) mellan karm och innerhörn. 

Ramp med sidoanslutning 

Belysning 

Hög, jämn, bländfri allmänbelysning 

• Alla ledstråk utomhus ska ha en belysning som 

gör att de blir lätta att uppfatta och följa. 

• Med hjälp av belysning kan också speciella 

platser och föremål markeras t ex entréer, uteplatser, 

platser där flera ledstråk möts. 

• Belysningsstolpar placeras konsekvent på samma 

sida av gångväg. Ljuset riktas nedåt. 

• Belysningen måste vara bländfri. Armaturer ska 

ha effektiv avskärmning och utformas och placeras 

så att man från den normala synriktningen inte 

ser ljuskällan, inte heller om man är barn eller 

sitter i rullstol. 

25 

För att en person i 

rullstol ska kunna 

komma åt dörrens 

handtag, och få plats 

vid sidan av dörren 

när den slår upp behövs 

utrymme intill 

och framför dörren. 

Plan mark 

Ramp rakt mot entrén

Lekredskap och möbler 

Lekredskap och möbler placeras vid sidan av 

ledstråk, så att de inte utgör hinder och snubbelrisk 

för synskadade. Byte av markbeläggning för ljusoch 

taktil kontrast kring redskap och möbler underlättar 

orienteringen. 

Vattenlek 

Vatten är ett mycket uppskattat lekmaterial. Det 

enklaste sättet att få tillgång till vatten är att spara 

regnvatten och att kunna fylla på behållare från 

slang. 

I dagsläget finns det inget bra system för att leda 

och spara regnvatten från stuprör till tunnor. De 

system som fungerar för förskolor är för ömtåliga 

för öppna skolor. Ett hållbart system skulle kunna 

utformas så att vatten matas från stuprör till vattentunna. 

Från en kran i botten av tunnan rinner 

vattnet först ner i en samlande behållare på cirka 

30 centimeters höjd innan det bräddar över och 

rinner ner på marken. Kran och behållare ska vara 

lätt åtkomliga för rullstolsburna. 

Baksandlåda 

En stor baksandlåda behövs alltid för låg- och 

mellanstadie, men kan också vara till glädje för 

äldre barn. Sandlådan förses med sarger som också 

kan fungera som sittplatser och som ryggstöd i 

sandlådan. Mellan sargerna avgränsas sanden mot 

omgivande mark med en nedsänkt sluttande kant 

för att underlätta tillträde för barn som kan krypa 

men inte gå. 

Lekdjur 

Lekdjur är önskade av elever på skolan. Utbudet 

av prefabricerade lekdjur är litet och de bästa 

exemplen är resultat av processer som ”konstnärlig 

byggarbetsplats” (se sid 5). 

Sovande dinosaurie av Christer Sundström 

26 

Inringat 

Lekskulpturen på bilden har en logisk rumslig 

struktur som barn tar in och lär sig använda. Det 

är till hjälp för barn med måttliga rörelsehinder att 

metodiskt använda både händer och fötter. Och för 

barn med synskada blir det en miljö som går att 

memorera och röra sig i. 

Storleken är ca 250 x 300 cm, den är 180 cm hög 

och står på 5 bågar. Det är ca 65 cm från marknivå 

till understa ringen, ett mått som kan anpassas. 

Materialet är syrafast blankpolerat rostfritt stål 

med hög grad av underhållsfrihet och underlaget 

gjuten gummimassa. "Inringat" finns i Hammarby 

sjöstad, Sickla kanal nära vattenslussen. Underlaget 

behöver vara mörkt, i tydlig kontrast mot 

omgivningen och ringarna. 

Gungsoffan 

Att sitta och smågunga är rogivande, lustfyllt och 

en form av samvaro där även funktionshindrade 

kan delta. I en gungsoffa kan finnas plats för upp 

till 4 barn. Gungrörelsen kan dämpas med inbyggda 

fjädrar vid upphängningsleden. En sådan 

gungsoffa med tak är uppställd vid Årstaviken 

nedanför Södersjukhuset, Stockholm. 

Rastmöbel, 

en möbel där bänkar sitter samman med bordsskivan. 

Detta är en bra möbel i miljöer för barn, 

stadig och robust, det går att sitta på bordet och ha 

fötterna på bänken eller använda den som koja. 

Bordsskivan ska vid gavlarna vara fri så att det är

Vägvisning , Skyltning 

Orienteringstavla med planbild 

• Behöver finnas vid ingång/infart till skolgård, 

helst vinkelrätt mot den mest frekventa ankomstvägen 

(gångväg och bilväg). 

• Hänvisning till handikappangöring och parkering 

kan läggas enbart i skylten om den är syn- och 

läsbar från bilväg, annars behövs särskilda 

hänvisningsskyltar för handikapptransporter. 

• Taktil skylt ska placeras 1,4-1,6 m ö.m. (t ex 

punktskrift, eller relief, och plan i relief). Relieftext 

15-40 mm hög, användbar enbart för korta 

texter. För längre texter behövs punktskrift. 

Vid strategiska punkter kan också talad information 

vara till hjälp. 

Skolans namn 

• Namn på skolan ska finnas väl synligt centralt på 

huvudbyggnadens fasad, vid huvudingången eller 

på annat sätt, som komplement till vägvisningstavlan. 

Om skolan vetter mot flera tillfarts- eller 

gångvägar behöver namnskylt finnas mot dessa. 

• Skolans namn minst 2,1 m ö.m, skrifthöjd minst 

20 cm, läsbart på 10 meters avstånd. Sitter namnet 

betydligt högre behövs större skrifthöjd. 

• Ljus text mot mörk botten är att föredra. ljuskontrast 

minst 0,40 enligt NCS. Undvik grönt mot 

rött, orange mot brunt, blått mot grönt (går ihop för 

färgblinda, ger dålig kontrast). 

Angöring och Parkering 

Angöring för färdtjänst, taxi mm, parkering för 

rörelsehindrad personal, elever och besökare 

Avstånd 

• Högst 10 meter (25 m) till huvudentré i första 

hand, eller annan tillgänglig entré, från vilken byggnadens 

alla delar kan nås, eller till alla nödvändiga 

entréer för att nå skolans alla byggnader och delar. 

• Minst 15 m från klassrumsfönster. 

• Framkörning ska ej ske över skolgård. 

• Vägvisning ska finnas till entré. 

Antal 

• Ca 5 % av p-platserna ska vara rullstolstillgängliga. 

27 

Entréskyltar 

• Behöver finnas vid byggnadens/ernas huvudingång/ar, 

samt vid övriga ingångar. 

• Om någon annan ingång än huvudingången är 

den enda tillgängliga för rörelsehindrade behövs 

pictogramskylt på den tillgängliga entrén, samt 

vid huvudentrén tydlig hänvisning dit. 

• Entréskylt behöver kunna ses på håll, med text 

minst 2,1 m över mark. Den behöver kompletteras 

med visuell och taktil skylt på 1,4 - 1,6 m över 

mark (1,2-1,4 för yngre årskullar). 

Skyltbelysning 

• Belysning ska komma uppifrån i form av god 

allmänbelysning eller särskild tillsatsbelysning. 

Ljuskällan ska ej synas och ej orsaka bländning. 

• Belysningen ska inte vara så placerad att man 

skuggar skylten när man ska läsa den. 

• Lysande skyltar ska undvikas. De är bländande 

och svåra att uppfatta. 

P-platsens 

storlek 

• 5 x 3,6 m, 6 m 

längs kantsten 

(5 x 5 m, 7 m 

längs kantsten) 

Hård, jämn, plan 

mark, lutning 

högst 1:50. 

Skyltas med 

standardsymbol/ 

pictogram på 

stolpe och mark.

möjligt att köra intill bordet med rullstol (fritt djup 

50-60 cm). 

Rinkebänken 

Denna fyrkantsbänk är till hälften lekredskap, till 

hälften parkbänk. Den utförs i trä och rostfritt stål 

och bänkarna ligger på fyra fjädrar. Dessa medger 

bara måttliga rörelser. Man kan stå (på knä), sitta 

eller ligga. Gungbänken kan bli en kontaktpunkt 

för barn i olika åldrar. Barn med funktionshinder 

kan ha svårt för verbal kontakt. Denna enkla 

anordning kan inbjuda till interaktivitet med andra 

medel. Och på köpet balansträning. 

Trästock 

En stock som läggs ut på gummiasfalt kan bli 

tillgänglig för ett barn i rullstol och kan också ge 

ett synskadat barn en känsla av att klättra i träd. En 

lekstock ska placeras ut med barken kvar, stammen 

blir mindre hal om barken långsamt trillar av, 

jämfört med att lägga ut en färdigbarkad stock. 

Stenblock 

Stora stenblock är utmärkta föremål för balans, 

lek och samvaro. 

Kompisgunga 

En gunga som kan fungerar för barn med funktionshinder. 

Lekhus och öppna paviljonger 

Krypin med tak över när det regnar. De behöver en 

öppning på minst 90 centimeter och fri plats för 

rullstol. Med två öppningar behövs mindre ut- 

Tigrar på Stensö skola, Nacka. Karin Issef 

28 

rymme inne i lekhuset/paviljongen för att kunna 

vända en rullstol. 

Rutschkana i slänt 

Om rutschkanan kan förläggas i en slänt kan 

tillgängligheten underlättas t. ex. med en tydligt 

kontrastmarkerad terrängtrappa på ena sidan och 

på den andra sidan en ramp i trä försedd med 

tvärgående ribbor samt rep med knutar. Ribbor 

och rep kan användas av rörelsehindrade barn för 

att dra sig upp till kanan. Handledare i överkant 

binder ihop trappa, rutschkana och ramp. 

Däcklek vid rutschkanan 

Bildäck är tåliga, hanterliga och ganska billiga. 

Om däck fogas till däck med bultar genom körytorna 

kan man få en däckmatta att lägga i sluttningar 

för att krypa/kravla uppför. Ett exempel 

finns i Långbroparken i Fruängen, Stockholm. 

Ingångar till 

skolgården 

Det behövs tydliga ingångar 

till skolgården. Samtliga entréer 

kan markeras med portal 

efter idéer från elever, eventuellt 

med förberedelse för 

ljudfyr. 

Portaler lämpar sig för ”konstnärlig 

byggarbetsplats”, kanske 

också etniskt symbolbygge. 

Kan förnyas med några 

års mellanrum.

Tillgänglighet till naturmark 

Kuperad terräng, tät skog, äng och annan parkeller 

naturmark utgör ofta hinder för personer med 

funktionsnedsättningar. 

Samtidigt är närheten till sådan mark en stor 

tillgång för eleverna och personalen och för den 

pedagogiska verksamheten. Efter noggranna studier 

brukar det gå att hitta en avvägning mellan 

bevarandet av naturmarken och möjligheten att 

lägga in framkomliga slingor till vissa platser, så 

att rörelsehindrade och synskadade kan ta sig 

fram, om nödvändigt med hjälp av kamrater och 

personal. Ett sätt är att anlägga en gångväg i 

stenmjöl, som kan vara smalare än normalt, kanske 

också på sina ställen brantare för att anpassas 

till naturmarkens förutsättningar utan allt för stora 

ingrepp. 

Litteratur 

Skolgården som klassrum - året runt på Coombes 

School. Titti Olsson m fl, Runa förlag. 

Lek äger rum. Anna Lenninger, Titti Olsson, 

Formas förlag, 2006. 

Enklare utan hinder, kap 18, Lekplatser, 

Boverket, 2005 

Jämspelt i leken. Ingegerd Harvard, Hjälpmedelsinstitutets 

hemsida www.hi.se 

En studie om lekplatsen för barn med funktionshinder, 

Ingegerd Harvard, bilaga till SOU 

2003:127. 

Mer åt fler på lekplatsen. Ingegerd Harvard, 

Sveriges kommuner och landsting, 2006. 

Möjligheternas trädgård. En trädgård för alla. 

Red Kerstin Sandberg. Hjälpmedelsinstitutet. 

Gode udemiløer ved nordiske skolor. By og 

Bygg Resultater 034. 2004. 16 eksempler fra 

Danmark, Finland, Norge og Sverige. 

29 

Adresser 

till skolor som nämns i programmet 

Dalhagsskolan i Husby, Lofotengatan 41 

Söderholmsskolan i Vårberg, Våruddsringen 202 

Skanskvarnsskolan i Årsta, Gullmarsvägen 60 

Knutbyskolan i Rinkeby, Knutbygränd 4 

alla i Stockholm 

Stensö skola, Flädervägen 4, Älta

Framtiden för Knutbyprojektet 

När denna rapport trycks pågår projektering av 

ombyggnad av skolgården, med sikte på genomförande 

under sommaren. 

Tanken är dock att allt inte ska genomföras på en 

gång, utan att en del odlingsbäddar ska lämnas 

oplanterade och en del inslag som t ex ingångsportar 

till gården, från olika håll, och andra inslag ska 

kunna utformas och tillverkas tillsammans med 

elever och personal i "Konstnärlig byggarbetsplats". 

Tanken är också att detta ska bidra till att 

30 

engagera eleverna i skötsel och underhåll av skolgården. 

Ett eller ett par år efter färdigställande (delvis, se 

ovan) ska en utvärdering göras, dels av utförandet 

i f h t till programmet, dels av elevernas och 

personalens uppfattning, användning av skolgården 

och deras engagemang i vidareutveckling och 

skötsel av skolgården. 

Förhoppningen är att Knutbyskolans gård ska 

kunna inspirera andra att följa efter.


Slutrapport 2006 

HSO Stockholms stad 

Bilagor 

1. Program för den inledande studiedagen sid 33 

2.Utvärdering av studiedag sid 35 

3. Utvärdering av temavecka sid 39 

4. Lekdag med ”Organisationstävling” sid 43 

5. Elevgruppernas inventering sid 45 

6. Inventering med funktionshindrade sid 49 

7. Program för Knutby skolgård sid 53 

31


Studiedag för Knutbyskolans personal 

den 20 augusti 2005 

33 

Bilaga 1 

Studiedagens innehåll 

En studiedag för personal bör innehålla både teori och praktik. Det är viktigt då att personer med olika 

funktionsnedsättningar kan berätta och ge självupplevda exempel på hur viktigt det är att delta och vara 

med i så stor utsträckning som möjligt tillsammans med andra elever. Ett uppskattat inslag är prova påaktiviteter 

för deltagarna att själva få se vad det finns för möjligheter när man har en funktionsnedsättning. 

Följande program är ett exempel på hur en sådan här dag kan se ut. 

Program 

9.00 – 9.15 Presentation av projektet 

Ingrid Dalén berättar bakgrund, syfte och mål med ”En skolgård för 

alla”. 

9.15 – 9.45 Malin Bernt, rullstolsanvändare, berättar om sin skoltid och hur en otillgänglig 

skolgård påverkade hennes kamratrelationer. 

9.45 – 10.15 Kafferast 

10.15 – 11.00 Arkitekterna berättar om hur de ser på projektets möjligheter. 

11.00 – 11.10 Bensträckare 

11.10 – 11.30 Handikappkunskap – Malin Bernt berättar om vad det finns för olika 

funktionsnedsättningar och vad de har för konsekvenser. 

11.30 – 12.00 Ulf Nordquist sjunger och berättar om sin skoltid som alltmer icke seende 

elev. 

12.00 – 13.00 Lunch 

13.00 – 15.00 Handikappidrott: 4 stationer 

1. Rullstolsbasket 

2. 30 m med förbundna ögon 

3. Sittande volleyboll 

4. Film om barn med rörelsehinder och vilka möjligheter till idrott och 

aktiviteter de har. 

15.00 – 15.30 Kaffe och utvärdering


Utvärdering av utbildningsdagen 

för Knutbyskolans personal 20 augusti 2004 

Antal utvärderingar: 39 stycken 

35 

Bilaga 2


6. Det här tyckte jag var bra: 

Eftermiddagen. 

Att föreläsarna var handikappade. 

Intressant, engagerande och god stämning. 

Allt. 

Allt. 

Allt var bra. 

Att ”kursledarna” var så positiva, sångerna var så bra. 

Att få testa allt praktiskt. 

Att få ta del av de personliga berättelserna. 

Bra att få höra de funktionshindrades egna berättelser och upplevelser. 

Öppenhet och glädje. 

Malins personliga berättelse och upplevelser från skoltiden. Malins berättelse var mycket bra och 

gav mig mången eftertanke. Mycket bra upplägg av dagen. 

Volleyboll och basket var bra att pröva. Föreläsningarna var också bra. 

36 

Bilaga 2


Att vi fick pröva på hur det är att vara handikappidrottare och att de givetvis har lika roligt som alla 

andra. Den blinde sångaren sjöng underbart. 

De positiva personerna och deras berättelser. 

Att fokusera på möjligheter istället för hinder. Positiva kursledare. 

Bra saklig och positiv atmosfär. 

Att få prova själv. Teorin på förmiddagen. Har inte skrattat så mycket på länge. 

Eftermiddagen var extra rolig, har t ex aldrig provat på att sitta i en rullstol. 

Prova på handikappidrott. 

Att personer berättar om sina framsteg som de har tagit med sitt handikapp. Positiva erfarenheterna, 

självförverkligandet… 

Mycket intressant att som bredvidsittande få en annan syn på det hela. 

Man får prova på själv. Den positiva inställningen. 

7. Det här tyckte jag kunde varit bättre: 

Inget. 

Är nöjd. 

Lunchrasten kändes lite stressig, då tidsschemat inte höll på fm. Kunde varit intressant att se på diabilder 

från olika skolgårdslösningar som den sista arkitekten hade men inte visade oss. 

Kort om tid. 

Gemensamma aktiviteter hela dagen. 

Skulle velat veta mer om hörselnedsättning. 

Prova sitta i rullstol. 

Mera tid. 

Ännu mera tid för blindgång. 

8. Dessa tankar och funderingar väcktes i mig: 

Jag blev mera ödmjuk. 

Att man blir starkare med svårigheter. 

Jag fick en stark upplevelse av hur viktig idrotten är för sammanhållning och gemenskap. 

Det kommer att kunna gå att göra en bra skolgård. 

Att bli påmind igen om att vi alla egentligen är lika. 

Tur att jag ej är handikappad – det finns mycket hinder i samhället. 

Hur man ska bemöta funktionshindrade i vardagen utan att hjälpa till för mycket/ för lite. 

Viktigt för alla att inte känna sig handikappad trots funktionsnedsättning. Våra attityder!!! 

Känslan för en funktionsnedsatt person i skolan – att vi som lärare inte får dessa elever att känna sig 

som ”tredje hjulet” på något sätt! 

Jag hade redan varit med om detta tidigare och jag visste redan vad det var. 

Jag skulle vilja besöka några ”bra” skolgårdar. 

Funktionshinder – handikapp. Skillnaden däremellan. 

Man väljer inte att vara handikappad! Rörelsehindrad. 

Hur svårt det kan vara att vara blind och springa rakt. 

Många. 

Återigen se möjligheterna inte svårigheterna. 

Arkitekternas föreläsningar bekräftade mina tankar och idéer. 

Vad lite man vet egentligen. Fick ett annat perspektiv. 

Det verkar ju inte finnas något ”handikapp” 2004 i Sverige. Livet går ju att hantera bra. 

Särskolans elever, när de hittar till de sina (med tanke på Malins berättelse om när hon hittade 

rullstolsbasketlaget). 

37 

Bilaga 2


9. Det här fick jag reda på som jag inte visste: 

Hur det känns. 

Fick en större insikt om hur det kan vara att ha en funktionsnedsättning. 

Hur svårt det är att vara funktionshindrad när man inte är det. 

Hur det är att som handikappad komma till en skola och vad som är viktigt att tänka på som skolpersonal. 

(Möjligheter ej hinder). 

Hinder – hjälpmedel. 

10. Så här tycker jag om projektet ”En skolgård för alla”: 

Mycket bra. 

Bra. 

Låter spännande och intressant. 

En mycket bra idé för alla skolgårdar. 

Mycket bra! Sätt igång omedelbart! 

Bra – intressant! 

Spännande. 

En mycket bra idé. 

Mycket viktigt och bra! 

Jag hoppas att vi kan få utveckla. 

Utmärkt! 

Jag tror att det kan bli bra för vår skola. 

Mycket positivt. 

Mycket bra. 

Det var givande. 

Bra! 

Hoppas att ingen människa sätter någon käpp i hjulet för projektet. 

Kanon. 

Är bra om det inte är bara ett sätt att få en nergången skolgård att bli upprustad. 

Bra! 

Det är försenat projekt! 

En bra insats som alla borde varit med om., hoppas bara att alla inte glömmer detta och att projektet 

inte stannar upp. 

Mycket bra, hoppas att vi också får tillgång till ett växthus. 

Hoppas att vi alla får deltaga i funderingar, förslag och att få informationen även vi i förskolan och 

fritids. 

38 

Bilaga 2


Utvärdering av temaveckan 

på Knutbyskolan den 11 – 15 oktober 2004 

Antal utvärderingar: 6 stycken 

39 

Bilaga 3


6. Det här tror jag barnen tyckte var bra: 

Prova hörapparat, färgindikator för blinda var bra och roligt. 

Att man pratade med barnen istället för till barnen. Ärlighet och lyhördhet angående sitt funktionshinder 

och barnens nyfikenhet om detta. 

Att vi belyste orden funktionshinder, handikappad, synskadad, hörselskadad, rörelsehindrad och 

pratade om dessa ord tillsammans. 

Att få studiebesök och träffa personer med handikapp. 

Att de visade hjälpmedel, att det fanns något för alla. 

Att Ulf spelade gitarr. Att de fick prova rullstolar. Den öppna dialogen överhuvudtaget. 

7. Det här tror jag barnen inte tyckte var bra: 

Lite för lång tid att sitta still. 

”Föreläsning”/monolog. 

- 

- 

Personen med neuropsykiatriskt funktionshinder var lite för svår att förstå för de flesta. 

- 

40 

Bilaga 3


41 

Bilaga 3 

8. Dessa tankar och funderingar tror jag väcktes i barnen: 

Lite läskigt att inte höra. Att ha multifunktionshinder, både blind och döv. Om en döv pratar hör 

hon inte sig själv. 

Varför en del människor får funktionshinder, speciellt om man föds med det. Hur klarar man ”vardagliga 

sysslor” med ett funktionshinder. 

De påpekade att man inte ska skratta åt någon som är handikappad och att man kan göra mycket 

ändå, fast man är ”handikappad”: 

- 

Hur och att de verkligen kan klara sig själva. 

Är som de själva. 

9. Det här fick barnen reda på vad de inte visste: 

- 

Att funktionshinder finns (för vissa barn), att man kan leva ett fullgott liv med glädje. Talande 

klocka, punktskrift, demontera rullstol. 

Att det går att leva ett bra liv ”trots” att man har ett handikapp. 

”Saker” som medföljer handikappet. Att man inte behöver tycka synd om personer med handikapp 

plus mycket mer. 

Att man kan faktiskt ha ett bra liv även när man har ett funktionshinder. 

10. Det här tycker jag saknades denna gång och kan vara med vid nästa tillfälle: 

- 

Längre tid för förberedelse i klassen innan besöken kommer. Visa fler hjälpmedel- Små barn förstår 

bättre när de får se – inte bara berätta om. 

Bättre tid till att förbereda temat. 

- 

- 

-


Lekdag 28 april 

för årskurs 4 på Knutbyskolan och elever på Skanskvarnskolan 

43 

Bilaga 4 

Organisationstävling 

Barnen delas in i 4 lag om 6-7 stycken i varje. Lärarna har förberett lagindelningen. 

Varje lag tilldelas en vuxen som blir deras lagledare. Lagen får disponera två 

rullstolar och två ögonbindlar, som ska användas under hela dagen. Barnen får själva 

bestämma hur de turas om med rullstolarna och ögonbindlarna inom laget. 

1. Alla ska vara med och välja ett namn för laget. 5 p 

2. Alla ska vara med och hitta på en hejaramsa för laget. 10 p 

3. Alla ska tillsammans ta reda på vilket datum alla är födda och vem som är äldst 

i laget, vem som är näst äldst, och så vidare. Ni ska skriva en lista, med den 

som är äldst överst och den som är yngst nederst och den listan ska ni visa för 

lagledaren. 20 p 

4. Någon ska skriva en dikt om våren på minst 10 ord och visa den för lagledaren. 

10 p 

5. Någon ska hitta en pinne som är ungefär 1 meter lång och visa den för er lagledare. 

5 p 

6. Någon ska rita av en i laget och visa teckningen för lagledaren. 10 p 

7. Någon ska hitta tre olika levande djur som du ska visa för lagledaren och som 

sedan släpps ut i naturen igen levande. 10 p 

8. Två barn ska köra två varv i rullstol runt Skånegläntan och berätta det för lagledaren 

efteråt. 20 p 

9. Ett barn ska gå ett varv runt Skånegläntan med förbundna ögon och ha en kompis 

som hjälper till. Sedan byter ni roller och gör om samma sak. Berätta för 

lagledaren efteråt. 20 p 

10.Någon ska samla 10 stenar i olika storlek och visa dem för lagledaren.10 p 

Själva tävlingen är cirka en timme, kan bli kortare eller längre beroende på hur 

snabba barnen är och hur roligt de tycker det är. Efter det grillar vi korv. Sedan samlas 

vi då varje lag får berätta om vad de heter, skrika sin hejaramsa och lagledarna berättar 

hur många poäng varje lag fick.


Klassernas egen inventering 

1 februari 2005 

45 

Bilaga 5 

Eleverna är de som verkligen vet hur skolgården ser ut, och vad som är ännu viktigare, de vet hur 

den används. En inventering gjord av barnen ger oss arkitekter en nödvändig bild av hur skolgården 

används, vilka platser som är omtyckta och vilka som inte alls används. En inventering kan också 

bli ett bra sätt för att inom skolan påbörja samtal om hur gården bör förändras. 

Inventeringen bygger på att några barn tillsammans går igenom skolgården försedda med en schematisk 

ritning/karta på overheadplast. På kartan markera de platser eller områden: Grön färg för 

platser som de tycker om att vara på eller tycker är fina, röd penna för platser som de inte gillar. På 

kartan skrivs barnens årskurs och om de är flickor eller pojkar. I och med att kartorna är transparenta 

kan man lägga dem över varandra. Ibland uppstår ett intressant flick- respektive pojkmönster, 

eller så blir skillnaden mellan yngre och äldre barn tydlig. Det är också bra om läraren noterar hur 

vädret var när inventeringen gjordes, och att barnen funderar på om de använder platserna på annat 

sätt under andra årstider. 

Tillsammans med klassläraren kan eleverna arbeta fram en gemensam redovisning. 

Material : karta över gården kopierad på overheadplast. Röda och gröna tuschpennor för plast. 

MK-klassen 

Ingen text 

Karta: Grönt: Kullen, stora asfaltplanen vid bollplank och framför F-huset, Entrépassagen väster om 

F-huset. Gården utanför 1:orna (rött kryss längst in vid trädlådan) 

Grönt på lekplats och fotbollsplan 

Rött: ”grekernas gård”, längst in vid 1:orna, ett rött kryss på lek- och fotbollsplan. 

Basgruppen (kan vara ”Lillagruppen”) 

Text från 2 barn: Härligt att klättra i 2 fina tallar på kullen. Bra att leka kull på den öppna platsen 

framför planket. Inte kul att de små barnen inte får tillträde till fotbollsplanen, planen kul för dem 

som får spela. En basketkorg till behövs på andra sidan planket. Trivsamt framför ingången till fritis 

där klasskamraterna i sexan håller till. 

Karta: En av killarna markerar grönt på kullen och bollplanket, samt klassrummet (kryss i huset). 

Han markerar fotbollsplanen röd. 

Den andre killen har grönt för fotbollsplan, utanför gympan, vid bollplanket (basketsidan mot kullen) 

och utanför 6:ornas entré. Rött sätter han längs A-huset nedanför kullen. 

Förskoleklass 

Ingen text 

Entydiga färgmarkeringar, antingen grönt eller rött för på varje plats 

Grönt: störst kryss för kullen, stort för asfaltplanen, grönt för lekplatsen (gången bredvid?) fotbollsplanen, 

platser framför och för gården vid 1:ornar (egen gård), grönt i buskaget framför gympahuset. 

Rött: ”grekernas gård” och platsen framför (söder om A- huset) 

Klass 1A 

Ingen text 

Karta:Grönt: Kullen (hällar, kojsnår mm), stora asfaltplanen, gården mellan Hus A och B, Tomas 

hus, Barnens hus. 

Rött: ”Grekernas gård”. Lekplats och fotbollsplan har både gröna och röda kryss


Klass 1B 

Sammanställd karta (ingen karta med kullen), ingen text 

Grönt: Utanför A-husets entré, vid Tomas 

Rött: stort kryss för den stora asfaltplanen, för ”grekernas gård”, innerst vid gården vid 1:orna och 

på baksidan, vid komposthuset. 

Lösa blad från årskurs 1 

Visar mycket grönmarkeringar på alla asfaltplaner mellan huskropparna 

Kullen är grön 

Vissa rödmarkerar lekplatsen 

Klass 2 A 

Text: lejon och häststatyer att klättra på och leka med, fler hagar, mer utrustning på lekplatsen, nät 

till mål, staket runt planen, fler basketkorgar, skydd för fönster, ”ta bort buskarna för det är lite 

otäckt att leka, där skylten med info om gravarna står.” Olika syn på buskagen vid gympasalen, 

olika syn på staket och grindar runt skoltomten 

Karta: Nästan varje plats är markerad med både rött och grönt kryss, 

Mest grönt: en gård (egen?), bollplank, framför matsal samt toppen på kullen. 

Klass 2B 

Ingen text: 

Grönt: stora asfaltplanen, runt de små husen, lekplatsen, fotbollsplanen, det finns också markering 

vid bakgårdarna och vid kullens nordvästra del. 

Rött: kullens mitt, södra och östra del, smågårdarna och gången mellan kullen och A-huset, runt 

gympan. 

Önskelista 2-6 B 

Många gungor, isbana, pulkor och hjälmar för att åka ner för backen., lägre placerade basketkorgar, 

fotboll för lägre årskurser. 

Klass 3 A 

Ingen text 

Karta sammanställning: 

Grönt: den egna gården (”grannar” med 4:orna) runt Tomas och på lekplatsen. Grönt runt bollplank 

och på stora asfaltplanen (ett rött kryss). Ett kryss på fotbollsplanen, ett utanför fotbollsplanen 

Rött: ”Grekernas gård”, entrépassagerna, runt idrottsbyggnaden, många röda kryss på kullen, sex 

röda mot två gröna uppe på höjden, på 4:ornas gård och vid hörnet vid 5:ornas entré 

Klass 3B 

Ingen text 

Karta: många kryss markerade på samma karta, ofta blandade färgmarkeringar 

Grönt: uppe på kullen, i slänten mot Hus A, gympahuset, utanför gympan, i buskarna och på asfaltplanen, 

många gröna kryss utan för F-husets entré. Lekplats och fotbollsplan övervägande grön. 

Liksom vid bollplanket. Barnen tycks också röra sig runt skolan (får man inte) de har grönmarkerat 

väster om E-huset. 

Blandade färger på alla gårdarna utom vid 4:orna, här helt rött. 

Mer rött: de östra delarna, Tomas 

46 

Bilaga 5


47 

Bilaga 5 

Klass 3, 4 flickor (ev sammanställning av hela klassens önskemål) 

Text: önskemål: trappa upp till berget, skridskobana mitt på asfaltplanen, nät till fotbollsmålen, öppen 

värmestuga, basketkorgar på lägre höjd, önskar gungor, men inte var 

Karta: Grönt för asfaltplan och bollplank, passagerna på vardera sida om fritis, Tomas, bollplan, 

kullen och utanför A-huset. 

Rött för gårdarna, lekplatsen, ett rött kryss för Tomas. 

Klass 4 A och B 

Redovisning i text: 

Inventeringar har gjorts i grupper om tre elever, flickor för sig och pojkar för sig 

Positiva till översta delen av kullen som liknar ”skog”, dock kunde gräset klippas bättre. Stenhällarna 

är farliga. Några barn vill ta bort kullen för att få bättre plats för bollspel och lekredskap. De 

tycker inte om de smågårdarna, här finns inget att göra. De tycker inte om lådorna runt träden. Mer 

sittplatser. Målade hagar. Lekplatsen bra men för liten. De tycker att den stora asfaltplanen är tom, 

önskar lekredskap, bättre basketmål, bättre plats för bandy. 

Klass 4-6 C 

Ingen text 

Karta: 

Grönt: Asfaltplanen, gårdarna mot väster, runt Tomas 

Rött: Entrér, gårdar mot öster 

Klass 5 A 

Text, sammanfattning: 

Delade meningar om kullen, många bråk startar där, några tycker att man ska bygga anordningar 

där. Vill ha lagade mål med nät och större fotbollsplan så att fler kan spela samtidigt. Någon vill 

göra hela stora gården till en fotbollsplan. Flytta eller ta bort bollplank. Bakgårdarna, mer färg, Här 

startar många bråk. Vill ha ett Barnens Hus vid dåligt väder. Önska mer vegetation och mer färg. 

Karta: Gröna kryss enbart på kullen, 8 olika ställen 

Rött: bakgårdarna, på kullen, vid bollplanket, fotbollsplan, barns Hus (se text) 

Klass 5 B 

Text: 

Två flickor önskar café med smått och gott i ”kontakthusen”. De trivs inte på den stora asfaltplanen 

och vill att möblerna utanför matsalen ska bort. 

En kille skriver om berget: det är farligt med stenar och berg, man kan ramla, särskilt på vintern. 

Om lekplatsen – det är inte roligt där, och det är gammalt. 

Om basket – önskar två korgar så att man kan spela en riktig match. 

Lärarens sammanställning: Kullen är positiv, men också farlig. Man kan slå sig, och också bli slagen. 

Bakom gymnastiksalen finns det också risk att bli slagen. Den stora asfaltplanen upplevs som 

ödslig och oinspirerande. Önskar utökad lekplats, både till storlek och innehåll. Gårdarna mellan 

husen bra att dra sig undan på för lugn och ro. 

Karta: 

Grönt: söder om bollplanket, samtliga gårdar, Barnens Hus, lekplatsen, fotfollsplanen, utanför 

gympan. På kullen är slänt och Skogsparti grönt. 

Rött: Ett stort kryss på kullen, bakom gympasalen, stora asfaltplanen.


Inventering av skolgården 

Elever, arkitekter och personer med olika funktionsnedsättningar, 18 januari 2005 

KLASS 1 

49 

Bilaga 6 

Ulf Nordquist (synskadad) 

Barnen visade först lekplatsen men drog sedan upp honom på kullen. Här berättade de om bla 

fängelsehålan, häxans hus, om krigslekar och om att klättra i träd. Han togs krypande genom buskage 

och över stenar genom en ”kojvärld”. Barnen tog käppen och visade på skylten om Rinker. Ulf 

uppfattade kullen som en betydelsefullare plats än platsen med lekredskap. Tomas hus också viktigt. 

Flickorna hade önskat en rutschkana (de tycks ha en förebild för stor kana på annat håll i Rinkeby) samt 

ett hus uppe på kullen. De hade inga önskemål för själva skolgården. 

Malin Bernt (rullstolsanvändare): 

Barnen pratade om kull-lekar på asfaltytan, pass är vid målmarkeringen på bollplanket. Barnen leker 

också sprinterlekar mellan bollplanen och fritis. Barnen är på kullen och klättrar i träd (sprang ifrån 

henne). Leker i slänten mot A-huset. De visade lekplatsen. 

Barnen önskar gungor och stor rutschkana. En flicka ville ha en bassäng för att kunna simma. 

Anna Lenninger (arkitekt): 

Gick med tre pojkar som bestämt hävdade att de endast lekte på den sidan av kullen som vetter mot 

skolgården, här klättrade de i små träd. De talade nästan uteslutande om att de lekte kull, ibland 

kurragömma på andra sidan av huset. De var i början mer upptagna om vem som fick vara med och vem 

som bestämde, än var de lekte. Lekplatsen och lekhuset roligt (fast oftast la flickorna beslag på det lilla 

huset menade killarna). Vi gick runt till skolans ”baksida” (där 4:orna har sina klassrum). Här var de 

sällan, men lekte ibland kurragömma. De sprang i källartrappan och räknade trappsteg. 

Ingegerd Harvard (arkitekt): 

Gick med Anvar, Fadime, Jacklena, Hafsa, Heddil 

Vi styrde först mot lilla kojan som var upptagen av killarna, de hade raserat ”taket” = en pinne. I stället 

till kojan i buskaget på andra sidan kullen - snårigt stickigt med tidningar o röda trasiga plattor som golv. 

En gren att gunga på. Detta var en höjdare, här fick dom vara ifred och kunde greja med småsaker. Visade 

stolt på de olika hemliga gångarna genom buskarna som ledde till kojan. 

Precis som klass 4 som också hade detta som mötesplats (rasterna sammanföll ej). Någon ville ha en 

gungbräda. Grekerna på gården bredvid var dumma, hotfulla. Den målade hopphagen var för liten. 

Eva Björklund (arkitekt): 

Gick med Abubakar, Angelo och Mustafa 

Angelo och Mustafa ville gå direkt till sin ”granodling” bakom huset mot klätterlekplatsen. Där brukar 

de gräva, och får låna spadar, och de planterar granar, tyvärr på ett fruktlöst sätt (stoppar ner grangrenar 

i jorden). Det var också andra barn som deltog i planteringen. Redskapslekplatsen var ointressant, men 

de ville ha gungor. 

Min kommentar, som ni redan har hört, att odling också kan vara ”lek”, och vice versa, och det skulle 

kanske bli ännu intressantare om det också gav resultat.


50 

Bilaga 6 

Abubakar följde inte med till granodlingen utan stack direkt upp på kullen, där vi sedan hittade honom. 

Det är hans favoritplats, men också Angelo och Mustafa tycker om att vara där, och är där ofta, och 

visade på olika kojor i snåren, klätterträd, och tavlan med ”häxan”, dvs hövdingen Rinker från 1300talet 

som givit Rinkeby sitt namn. Från kojorna schasade de bort flickor som närmade sig och förklarade 

att så brukar flickorna göra när de är först på plats i kojan. 

Uppe på platån närmast Hus A brukade de leka rally, rusa fram mellan stenbumlingar och träd och 

brumma som motorcyklar. De rullade nerför slänten, gång på gång, utom Mustafa som inte ville smutsa 

ner byxbenen av rädsla för mammans tillrättavisningar. När det är snö brukar de åka kana där, men utan 

snö gick det ju inte, så det blev till att rulla, men en rutschbana vore bra. 

Min kommentar, jag tyckte det verkade som om snåren med kojorna klarade slitaget, men att enstaka 

träd uppe på platån har farit ganska illa. Jag skulle också vilja undersöka om det inte skulle gå att ordna 

en rullstolsväg/slinga runt kullen till snåren. 

Vi var också vid bollplanket, där de brukade leka kull-lekar av olika slag (jag förstod inte riktigt 

benämningarna, men själva idén var att fånga varandra). Där brukar de också spela markbandy. 

Lärarna Holger och Sofia satt i personalrummet när vi hade vår lilla genomgång. Deras kommentarer: 

De hade inte tidigare haft klart för sig att det var så laddat mellan de grekiska klasserna och de övriga 

barnen, men de visste att barngrupperna inte blandades på rasterna. (Den grekiska delen fungerar i 

praktiken som en egen skolenhet. Till skolan kommer också elever från andra skolor för undervisning. 

Enligt Holger är det en väl fungerande skola.) 

De pratade lite om reglerna för kullen. Holger tyckte inte man så strikt skulle följa regeln om att barnen 

inte får vara på kullens baksida. Tak för både skugga och regnskydd behövs på den egna gården, lekhus 

är populärt. Det har funnits gungor som förstörts. Spela kull förekommer, och rephopp. Tidigare 

bollades det en del mot vägg, där nu trapporna finns. Önskade också sittplatser. 

(Jag har fått ett mejl från dem med önskan om en bäck, de pratade om ett ställe där barnen lekte med 

vatten vid regn och snösmältning) 

KLASS 4 

Ulf Nordquist: 

Barnen var mycket på ytan utanför kapprummet, många egna lekar, Umeåleken varvning mm. (vi 

förstod inte riktigt reglerna för lekarna) Pojkar och flickor leker tillsammans. Önskade sittplatser. 

Anna Lenninger: 

Två flickor, en kille 

Barnen pratade om olika lekar (som Ulf) ”Länder” leks på större asfaltyta än vid klassrummet. På den 

stora markerade rutan vid idrotten leks ”Spöken”. Polis och tjuv, bluffstopp. Fotboll nämndes Önskade 

bänkar vid den egna utgången. Pojkar och flickor leker tillsammans 

Ingegerd Harvard: 

Praktiska killar, påpekanden: 

Bollplanen som saknade ordentliga mål m nät och som borde få stängsel runt om , med dörrar i. Röda 

huset - värmestugan - borde fixas. Ful färg på husen (röda) varför inte lite variation? Liksom planket, 

borde målas om.


51 

Bilaga 6 

Var det tjejerna i denna klass som ville avsätta halva stora ytan till promenader med planteringar, gångar, 

gräs m soffor osv ( i klassrummet väckte detta senare gapskratt bland killarna). 

Eva Björklund: 

Gick med fyra 4-klassare, tre tjejer och en kille, tillsammans med Malin. 

Vi blev kvar en bra stund på deras egna lilla gård, där de förklarade och visade hur de lekte olika lekar, 

både killar och tjejer, och att de höll till på den egna gården på alla vanliga raster, och var på stora gården 

bara på lunchrasten. På lilla gården talade vi om att den stora odlingslådan som trädet står i tog upp 

mycket plats och inte tillförde något, den skulle kunna halveras i storlek. De ville ha bänkar och bord 

att sitta vid, och ett regnskydd. De ville ha ”finare” planteringar, blommor i planteringsbäddarna längs 

fasaderna. De tyckte gården var för liten och när de lekte tjuv och polis brukade de rusa genom höga 

häcken mot intilliggande bostadsgård. Det syntes tydliga spår i gräset och genom häcken. 

Min kommentar, att dessa öppningar borde snyggas till, för utrymmet behövs, och det enda problemet 

nu är att det inte ser bra ut, nertrampat och trasigt. 

Denna grupp ansåg att de inte fick vara på kullen, bara på slänten som är synligt från A-huset och från 

gården, och där borde man kunna ha rutschbana. Längs A-huset som vi gick förbi finns det kvar några 

bänkar, och gruppen berättade att där brukar femmorna sitta och klättra på bänkarna, och att de brukade 

vara otrevliga. På stora gården brukade de leka vid planket, olika bollekar, eller gå bort till lilla 

fotbollsplanen. Redskapslekplatsen var till för småbarnen, tyckte de, vilket ju också var uppenbart. Men 

de ville ha gungor. 

Kommentarer i klassrummet: Elevråd ”driver” frågan om när Barnens Hus ska öppnas. Sittplatser, 

planteringslådan för träd tar stor plats. 

KLASS 6 

Ulf Nordquist: 

Bara fotboll (gick med pojkgrupp) visade den stora planen utanför skolan. Hit går de på raster och med 

idrotten. En kille kunde tänka sig att spela Vollyboll efter enträget frågande. 

De antydde något om någon förbjuden pulkaåkning vintertid på kullen. Konstgräs önskades, någon ville 

ha tak över läktare. 

Malin Bernt: 

Flickorna spelar också fotboll, önskade större plan och sittplatser intill planen. Också sittplatser – 

mysigare – utanför klassrummet. Växter. 

Anna Lenninger: 

Min mindre pojkgrupp hakade på Ulf och Evas grupp. 

Fotboll, fotboll, fotboll! (se Ulf) En kille började säja att de gick upp tillsammans med flickorna på 

kullen, men ändrade sig. 

Ingegerd Harvard: 

Synpunkter på miljön - trist källarlikt klassrum med blå dekor som såg ut som en feberkurva/”något hos 

doktorn”. 

Fult utanför entrén, ingenstans att sitta bekvämt. Flickorna spelade gärna fotboll, var stolta över det.


52 

Bilaga 6 

Eva Björklund: 

Gick med sjätteklassare tillsammans med Ulf. De var för många för att det skulle vara någon idé att 

komma ihåg namnen. Vi hade 8 killar, deras enda intresse var att spela fotboll, vi drog iväg till 

fotbollsplanen, de ville ha konstgräs, punkt slut. 

Min kommentar. Det gav inte så mycket som sagt, men jag iakttog vid andra tillfällen att flickor i denna 

åldersgrupp utnyttjade mellanrummet mellan Hus F och C till samtal. Sådana platser skulle kunna 

göras trevligare för ändamålet t ex med en berså och bänkar och bord, kanske kombinerat med en 

bollvägg/husvägg 

I klassen 

Alla bekräftade det stora fotbollsintresset, och att flickorna också är bra. Tidigare hade de lekt lekar som 

”Länder” .

Program 


Knutbyskolan, Rinkeby 

HSO-Stockholm 

Malin Bernt, Eva Björklund, Anna Lenninger, Ingegerd Harvard 

2005-06-20 

53 

Bilaga 7

Planering av skolgården, 

beskrivning av illustrationsplan 

Den bilagda illustrationsplanen är gjord på SISABritning 

A00-SP01 i skala 1:400. En översiktlig inventering 

är gjord men ingen ny inmätning/ avvägning. 

Förslaget är grovt korrelerat till ritning T 50:0 från 

1989 i övrigt är inte anpassning till befintliga vatten-, 

avlopps- eller elledningar gjorda. 

Entréer från gångvägar 

En ordentlig trappa föreslås vid entrén mellan Hus E 

och F. Befintlig cykelfälla avlägsnas. 

Den sluttande gångvägen till entrén mellan Hus F och 

C anläggs som ramp enligt SISABs tillgänglighetsanvisningar 

(träsarg avlägsnas, ledstänger monteras, lutning 

anpassas mm) och ansluter till en 1,5 meter bred 

gångväg som anläggs längs F-husets norra fasad till 

ingången mellan Hus F och E. Vid den lilla gården 

mellan hus B och C kan en entré ansluta till omgivande 

gångväg utan höjdskillnad. Den befintliga anslutningen 

till gångväg vid hus A är alldeles för brant. 

Samtliga entréer markeras med portal efter idé från 

elever, eventuellt med förberedelse för ljudfyr. Portaler 

lämpar sig för att bygga genom ”konstnärlig byggarbetsplats”, 

kanske också etniskt symbolbygge. 

Tillgänglighet till naturmarken 

För en rullstolsburen elev är det idag nästan omöjligt 

att få tillträde till naturmarken och gravhögarna. Det 

54 

Bilaga 7 

enklaste sättet att ansluta är att anlägga en gångväg i 

stenmjöl från gångvägen öster om kullen, mellan 

slånbärssnåren och in mot den östligaste kullens fot. 

Den centrala skolgården 

Ledstråken delar upp asfalten i mindre delar. Det 

nuvarande bollplanket tas bort och ersätts med två 

kortare plank med basketbollkorgar, ledstråken fungerar 

som markering av plan. Nordost om basketbollplanen 

bildas ett fält som kan användas för till exempel 

landhockey 

Mot hus E föreslås att asfalten ersätts med stenmjöl (0- 

4) och fler träd. Här görs plats till nya rastmöbler samt 

något exemplar av ’Rinkebybänken’ 

Den öppna jorden vid hus Bs gavel används idag av 

barnen till att spela kula på. Vi föreslår att denna yta 

behålls, men rensas från stolpar och betongplattor. 

Kantstenen mot omgivande asfalt avlägsnas. Väster 

om ”kulmarken” anläggs ny mark med stenmjöl, 

flerstammiga träd eller buskträd och stora stenblock att 

sitta på. 

Som blickfång på den centrala skolgården placeras 

Malins pyramid på gummiasfalt. 

Det har kommit önskemål från elever om en ”Kattklocka”. 

Denna idé kan användas i en ”konstnärlig 

byggarbetsplats” där eleverna kan arbeta fram en ram 

av metall att fästa runt skolklockan som sitter på hus F.

Alternativt går det att måla runt klockan. Nordost om 

basketbollplanen bildas ett fält som kan användas till 

landhockey och spolas till isbana. En icke permanent 

sarg kan behövas för att ge en tydlig avgränsning. 

Gården mellan hus A och B 

I förslaget strävar vi efter att koppla ihop smågårdarna 

med den stora centrala gården genom att placera nånting 

i övergången mellan gårdarna. 

En lekskulptur ”Inringat” är placerad på gummiasfalt 

vid hörnet till A-huset. Marken byggs upp för att ta upp 

den höjdskillnad som finns idag. Detta innebär att 

trappsteg behövs i framkanten och att det går att rulla 

från andra hållet. 

Mellan de båda entréerna används bänkar och avvikande 

markbeläggning för att skapa en rumsbildning 

som bryter gårdens långsmala form. Ett bord kan 

ställas invid en bänk i den sydvända delen. 

Lådan runt den befintliga linden ersätts. Rester av 

cementringar vid stammen avlägsnas. En ny låda behövs, 

täckt med sittbrädor på cirka 40 centimeters höjd. 

Storlek på planteringslådan avgörs efter noggrannare 

inventering av trädets växtförutsättningar. 

Längst in i vrån föreslås en plantering med leksnår. 

Gården mellan hus B och C 

Två planteringsgropar anläggs för flerstammiga träd/ 

buskträd med plats för lekdjur eller stora stenblock. 

Befintlig boulebana ersätts med gummiasfalt och stor 

trädstam. Längst in i vrån planteras ett leksnår. 

Passagen mellan hus F och C 

Markförutsättningar för en plantering av ett flerstammigt 

träd undersöks. Södra delen av passagen kan 

vara en lämplig plats för ”konstnärlig byggarbetsplats” 

, t ex för att bygga ett långsmalt föremål som går att sitta 

på, klättra på och komma runt, även med rullstol. 

Passagen mellan hus E och F 

En bänk placeras i vinkel i hörnet vid slöjdsalen, detta 

är områdets ljusaste del. 

Mot stråket mellan naturmarken och Hus A, i slänten, 

placeras en rutschkana, terrängtrappa, träramp och 

däcklek och intill klassrumsentrén en gungsoffa. 

De små gårdarna 

Asfaltdominansen minskas genom byte till stenmjöl 

eller markeringar med betongplattor. 

Lönnen på gården mellan A-och B-hus inventeras 

noggrannare för bedömning om det är värt att satsa på 

en upprustning som för linden på den större gården. 

Lönnen på gården mellan hus B och C ersätts. Dessutom 

föreslås ytterligare plantering av buskträd på de 

55 

båda små gårdarna. Mellan träden placeras lekdjur 

eller stora stenblock. Befintliga rabattremsor kan utnyttjas 

för odling i mark eller i upphöjd låda, rastmöbler 

eller annan sittplats behövs. 

”Thomas stuga” 

Framför de små röda husen kan ett sammanbindande 

regnskydd uppföras. Sandlådan byggs nedanför kullen 

öster om ”Thomas stuga ”. Ytterligare ett lekhus sätts 

invid den stora flata stenen nedanför kullen. Lekhuset 

ska vara möjligt att komma in i med rullstol. 

Lekplatsen 

Skall den befintliga lekplatsen göras tillgänglig måste 

träsargen tas bort eller öppnas upp och ges tydlig 

kontrastmarkering, och helst ska den strida sanden 

ersättas med gummiasfalt. 

Ett lusthus kan placeras där det idag finns tre stycken 

bänkar, direkt på mark utan eget golv så att den blir 

tillgängligt medrullstol. 

Kompisgunga” som är ett önskemål från elever fungerar 

också för barn med vissa funktionshinder. Placeras 

på gummiasfalt bredvid fotbollsplanen. 

Gångväg till Fotbollsplanen 

Delar av den asfalterade gångvägen till fotbollsplanen 

lutar mer än 1:12 vid platsen för den föreslagna gungan 

och början av fotbollsplanen. Till viss del kan skillnader 

utjämnas genom att sättningar i asfalten fylls igen. 

Nivån justeras så att nya lutningar inte uppstår mot 

lekplatser. Ramplutningens början och slut behöver 

kontrastmarkeras, och kompletteras med ledstänger. 

Fotbollsplanen 

En bollbur, med nätväggar och tak, hela mål med nät, 

samt ett mindre hårt underlag av stenmjöl eller konstgräs 

skulle uppskattas av skolans elever. 

En läktarbänk i en form som påminner om en utdragen 

prispall fungerar som sittplats åt dem som väntar på sin 

tur att spela fotboll, och också åt dem som följer lek 

eller spel mot basketkorgen på fasaden till D-huset. 

Samlingsplats 

Söder om Hus D skapas en plats där en klass kan samlas 

för samvaro eller undervisning. En plan rund yta 

iordningställs med sittmöjligheter. Sittplatserna kan 

vara av fastgjorda stockar. Kompletterande möbler 

eller utrustning kan förvaras i Hus D. Det finns ett 

önskemål om att de fasta sittplatserna inte blir allt för 

bekväma med tanke på platsens avskildhet. Ytterligare 

vegetation planteras för att förstärka rumsbildningen. 

Bilaga Kostnadsuppskattning 

Bilaga 7

Knutbyskolan, En skolgård för alla 

Kostnadsuppskattning. bk, beräkningskonsulter ab 2005 06 20 

Nya entréramper 7 st (40 m2) 

uppbyggnad från mark, beläggning betongplattor, 

längd 400 cm, bredd 150 cm 

med ledstänger och avåkningsskydd 

Rivning beläggning 40 m2 x 100:- 

Kantstöd 56 m x 500:- 

Fyllning 40 m2 x 75:- 

Betongplattor 40 m2 x 500:- 

Räcke 56 m x 1 000:- 

Avåkningsskydd 56 m x 800:- 155.800:- 

Nya entrétrappor 7 st, 3 steg, betongplattor, 

ledstänger på båda sidor, utplaning av 

asfalt/mark i anslutning till nya ramper och trappor 

Avjämning/justering mark 25 m2 x 150:- 

Betongunderbyggnad trappa 7 st x 4.000:- 

Beläggning 40 m x 1.500:- 

Räcke/ledstång 14 st x 1.000:- 

Justering asfalt mot trappa 7 st x 1.000:- 112.750:- 

Lutande gångväg 25 m2 x 1.500:- 

Ny terrängtrappa i befintlig lutande gångväg25 stegmeter x 1.500:- 

Med ledstänger på båda sidor 3 m x1.000:- 

Ny ramp i befintlig lutande gångväg, 

utplaning från lutning 1:10 till 1:12, 8 m2 x 500:ledstänger 

5 m x 1.000:- 87.000:- 

ny gångväg, bredd 150 cm, längd 25 meter på 

bef. plan mark/gräs, intill husfasad, betongplattor40 m2 x 700:-28.000:- 

ny gångväg, bredd 150 cm, längd 4 meter 

genom befintlig buskplanering, plan mark 10 m2 x 700:- 7.000:- 

asfalt bryts upp, ersätts av stenmjöl 205 m2 x 200:- 41.000:asfalt 

bryts upp, ersätts av gummiasfalt 105 m2 x 650:- 68.250:grus 

el sand ersätts av gummiasfalt 60 m2 x 600:- 36.000:asfalt 

bryts upp, ersätts av betongsten 70 m2 x 600:- 42.000:ny 

sandlåda med baksand 40 m2 x 400:- 16.000:asfalt 

bryts upp, ersätts med stenmjöl på fotbollsplanen360 m2 x 200:- 

72.000:ledstråk 

i vägmarkeringsfärg på befintlig asfalt 

bredd 15 cm x 2 600 lm x 200:- 120.000:- 

56 

Bilaga 7

Planteringar 

trädgrop i befintlig asfalt 5 st x 2.000:- 10.000:trädgrop 

i ny stenmjölsyta 8 st x 2.000:- 16.000:trädgrop 

i bef plantering eller gräs 15 st x 1.500:- 22.500:nya 

stamträd, 5 st x 4.000:- 20.000:flerstammiga 

träd eller stora buskar 18 st x 6.000:- 108.000:asfalt 

bryts upp, ersätts av buskplantering 25 m2 x 800:- 20.000:buskplantering 

i befintlig jord. 60 m2 x 500:- 30.000:- 

katalogprodukter 

kompisgunga Slottsbro 5153 1 st x 32.000:- 32.000:terrängrutschkana, 

Hags 153 634 1 st x 20.000:- 20.000:lusthus 

Lappset 070206 utan golv 1 st x 80.000:- 80.000:lekhus 

Lappset 122457 1 st x 35.000:- 35.000:bänkbord 

Hunvik B 6 st x 2.000:- 12.000:bänkar 

Lek & Säkerhet 01302 13 st x 4.000:- 52.000:- 

Cykelställ Slottsbro 015015 2 st x 1.000:- 2.000:- 

Övriga lekredskap 

Inringat, lekskulptur 1st x 65.000:- 65.000:- 

Rinkebänken 3 st 3 st x 10.000:- 30.000:- 

Gungsoffa 1 st 1 st x 25.000:- 25.000:- 

Malins pyramid 1 st x 25.000:- 25.000:- 

Summa 1.390.300:- 

Projektering 250.000:- 

Byggledning samt övriga byggherrekostnader 120.000:- 

Summa 1.770.000:- 

Budgetreserv 230.000:- 

TOTALT 2.000.000:- 

Följande ingår ej: 

Index (prisläge 2005-06-01) 

Moms 25 % = 500.000 kr 

Räntekostnader under byggnadstiden 

Eventuell sanering av riskmaterial 

Eventuell bergschakt eller grundförstärkning 

Bildäck i slänt 

5 entréportaler, eget bygge 

Vattenlek, regnvattentunnor 

Kalkylunderlag: 

Ritningar: Förslagsskiss Daterad Juni 2005 

57 

Bilaga 7


Slutrapport Slutrapport 2006 

2006 

HSO HSO Stockholms Stockholms stad 

stad

En skolgård för alla - HSO Stockholm

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?