21.07.2013 Views

Ladda ner föredraget här!

Ladda ner föredraget här!

Ladda ner föredraget här!

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

En presentation om<br />

Addisons sjukdom.<br />

Samtliga läkare och sjuksköterskor har läst om Addisons sjukdom<br />

under studietiden. De flesta har aldrig mött en Addisonpatient.<br />

Man kanske har ett hum om vad Addisons sjukdom är,<br />

men detaljerna är bortglömda.<br />

Allra helst om man varit ute och jobbat ett tag.<br />

Det är inte så konstigt att det är så, med tanke på att det är<br />

en ovanlig sjukdom.<br />

Jag har mött flera läkare som säger att jag är deras första<br />

Addisonpatient. Det trots många år inom sjukvården.<br />

Det är viktigt att uppdatera er alla om Addisons sjukdom<br />

eftersom vi ibland måste söka akut på grund av en Addisonkris<br />

eller annan sjukdom.<br />

Det är också viktigt för att ni skall kunna upptäcka en ej ännu<br />

diagnostiserad Addisonsjuk.


Presentation<br />

av oss.


Hypofysen och dess hormo<strong>ner</strong>.<br />

Hypofysens framlob och baklob<br />

står båda under inflytande<br />

av Hypothalamus.<br />

Framloben skickar ut hormo<strong>ner</strong><br />

i blodbanan efter att ha triggats<br />

av releasing hormo<strong>ner</strong> från Hypotalamus.<br />

ACTH, TSH, FSH, LH, GH och prolaktin.<br />

Bakloben skickar ut hormo<strong>ner</strong><br />

direkt ut i blodbanan.<br />

ADH (antidiuretiskt hormon) och oxytocin


Hypofysinsufficiens.<br />

Kan bero på strålning, blödning, inflammation eller bortopererad hypofys.<br />

Då kan delvis eller alla hypofyshormo<strong>ner</strong> behöva ersättas.<br />

ACTH<br />

Kortison<br />

DHEA<br />

TSH<br />

Levaxin<br />

FSH/LH<br />

Östrogen/testosteron<br />

GH<br />

Genotropin<br />

ADH<br />

Mi<strong>ner</strong>in


Hormo<strong>ner</strong> från binjuren.<br />

Binjuren består av två delar:<br />

barken (cortex) och märgen (medulla)<br />

Binjurebarken består av tre skikt.<br />

Med ett samlingsnamn kallas binjurebarkens<br />

steroidhormo<strong>ner</strong> för kortikoider.<br />

Binjurebarkens celler producerar tre<br />

huvudtyper av kortikoider.<br />

De tre skikten ansvarar för huvudsakligen<br />

var sin kortikoidtyp.<br />

Mi<strong>ner</strong>alkortikoider i det yttersta skiktet<br />

Glukokortikoider i det mellersta skiktet<br />

Androge<strong>ner</strong> i det in<strong>ner</strong>sta skiktet.


Glukortikoider i det mellersta skiktet<br />

Om kortisol.<br />

Kortisolfrisättningen står under inflytande<br />

av i princip tre regulatoriska system:<br />

1. Dygnsrytmen<br />

2. Stressinducerad, HPA axeln*.<br />

3. Bromsande återkopplingssystem.<br />

Kortisol regleras av hypofyshormonet ACTH.<br />

* (Hypothalamus-hypofysen-binjurebarken)


Varför är<br />

kortisol så viktigt?<br />

Kortisol har stor betydelse för<br />

kolhydrat, fett och proteinomsättningen.<br />

Kortisol bryter <strong>ner</strong> protei<strong>ner</strong> för att säkra<br />

kroppens behov av glukos.<br />

Är nödvändigt för att motverka<br />

inflammatoriska processer.<br />

Tillsammans med aldosteronet har<br />

kortisolet även stor betydelse för<br />

salt och vätskebalansen.<br />

Utan kortisol kan man inte leva.


Kortisolfrisättning.<br />

En frisk binjurebark frisätter normalt<br />

ca 10-15 mg kortisol/dygn.<br />

Ibland frisätter kroppen mycket mer kortisol.<br />

Tex vid:<br />

sjukdom, skada, operation,<br />

vid fysisk och psykisk stress.<br />

Vid inflammatio<strong>ner</strong> och allergier.


För lite kortisol.<br />

När kroppen inte kan svara med tillräckligt<br />

med kortisol blir man svårt sjuk, speciellt<br />

vid tillfällen när kroppen behöver mer.<br />

Det som kan hända är att man får cirkulationsvikt<br />

på grund av för låg puls och blodtryck<br />

vilket kan medföra ett hjärtstopp.


Symtom på brist<br />

på kortisol.<br />

Huvudvärk<br />

Aptitlöshet, illamående och kräkningar<br />

Trötthet, utmattning och håglöshet<br />

Depression<br />

Magont<br />

Diareé<br />

Ont i kroppen, leder och muskler<br />

Infektionskänslighet<br />

Feber


Ersättning för<br />

kortisol.<br />

En normal ersättningsdos hydrokortison<br />

är ca: 10 - 30 mg/dygn.<br />

Vid sjukdom och feber:<br />

>38° 2 x normal dos<br />

>39° 3 x normal dos<br />

>40° Sjukhus<br />

Vid kris, kräkning, trauma, maginfluensa,<br />

influensa mm:<br />

100mg Solu-Cortef I.V. och dropp med<br />

koksaltlösning omedelbart utan att vänta<br />

på undersökning och provsvar.


Mi<strong>ner</strong>alkortikoider i det yttersta skiktet<br />

Aldosteron<br />

- en mi<strong>ner</strong>alkortikoid.<br />

Reglering:<br />

Renin-angiotensin-systemet, RAS.<br />

Sparar salt och vatten och därmed ser till att<br />

det finns vätska i blodbanan och därmed<br />

reglerar blodtrycket.<br />

Ökar natriumreabsorptionen i tarmen.<br />

Natrium in och kalium ut i svett- och salivkörtlar.


Symtom på brist<br />

på aldosteron.<br />

Yrsel med lågt blodtryck,<br />

speciellt det ortostatiska trycket<br />

Saltsug<br />

Uttorkning


Hur man ersätter<br />

aldosteron.<br />

Aldosteron ersätts med<br />

Florinef 0,025-0,2mg/dygn.


Androge<strong>ner</strong> i det in<strong>ner</strong>sta skiktet i binjuebarken.<br />

DHEA<br />

Ett anabolt hormon.<br />

Stimuleras av ACTH.<br />

DHEA omvandlas till testosteron<br />

och östrogen.<br />

DHEA blir lågt eller försvin<strong>ner</strong> helt<br />

vid binjurebarkinsufficiens.


Symtom på<br />

för lite DHEA.<br />

Tappad behåring under armarna och<br />

minskad pubis behåring.<br />

Låg testosteronhalt hos kvinnor.<br />

Torr hud.<br />

Svettas inte under armarna.


DHEA<br />

ersättning.<br />

En normal ersättning är 5 - 25 mg/dag<br />

En del kvinnor som tar DHEA<br />

tycker att de får mer e<strong>ner</strong>gi<br />

...de mår bättre.<br />

Får tillbaka axill och könsbehåring.<br />

Ökad benmassa.<br />

En del får biverkningar, som kan vara<br />

övergående:<br />

Svettas mycket (under armarna)<br />

Fet hy, fett hår och finnar


Kortisonberoende.<br />

Vad är skillnaden mellan primär- och<br />

sekundär binjurebarkinsufficiens?<br />

Primär:<br />

Förlorar kortisol, aldosteron och androge<strong>ner</strong><br />

Högt ACTH<br />

Det är i binjurarna felet sitter.<br />

Sekundär:<br />

Förlora kortisol och androge<strong>ner</strong>.<br />

Lågt ACTH.<br />

Kan även förlora GH, FSH, LH och ADH.<br />

Det är i hypofysen felet sitter.<br />

Efter en tid atrofierar de<br />

kortisolproducerande cellerna.


Addisons sjukdom<br />

-Morbus Addison.<br />

(primär binjurebarkinsuffi ciens)<br />

Binjurarna slutar att producera<br />

kortisol, aldosteron och androge<strong>ner</strong>.<br />

Vanligaste orsaken är<br />

autoimmun sjukdom.<br />

Annan orsak, blödning, TBC, HIV<br />

eller metastaser.<br />

Ca 50-60 perso<strong>ner</strong> drabbas varje<br />

år i Sverige. Ca 1500 i Sverige.<br />

Vanligaste åldern är 20-40 år<br />

och drabbar både män och kvinnor.<br />

Vanligast hos kvinnor.<br />

I snitt har tar det 3 år att upptäcka Addisons sjukdom.


Sjuk i fem år.<br />

“Det började med att jag fick huvudvärk när jag tränade, fick<br />

diarré, mådde ofta illa och var trött. Menstruationen<br />

upphörde och jag fick besked om att jag var i för tidigt<br />

klimakterium. Jag fick ont i axlar, nacke, i korsryggen och<br />

kramp i fötterna. Åt popcorn och saltlakrits som en be-<br />

satt men gick ändå <strong>ner</strong> i vikt. Jag fick en sugande känsla<br />

i magen och orkade knappt stå upp. Jag jobbade på och<br />

började kräkas på morgnarna. Tog minst 5 grav-tester. Vid<br />

det <strong>här</strong> laget hade jag träffat ca 5 läkare. Jag fick en brun<br />

läppkontur som en clownmun. Såg sy<strong>ner</strong> på nätterna och<br />

hade ont i magen. Jag gick till vårdcentralen och sa, att<br />

antingen är jag galen eller svårt sjuk. Jag var hypokondriker.<br />

Till slut tog jag slut. Min bror tog mig till akuten när jag inte<br />

kom upp ur sängen, men där ville doktorn skicka hem mig.<br />

Eftersom jag kräktes och inte kunde ta mig upp från båren<br />

blev jag inlagd.


Vanliga symtom på Addisons sjukdom.<br />

Hyperpigmentering<br />

på knogar, armbågar, linjerna i handflatorna,<br />

på slemhinnor tex i munnen och allmänt “solbränd”.<br />

Salthunger, yrsel och lågt blodtryck<br />

Huvudvärk<br />

Aptitlöshet, illamående och kräkningar<br />

Trötthet, utmattning, håglöshet och depression<br />

Ont i magen<br />

Ont i kroppen, leder och muskler<br />

Menstruation som upphör<br />

Infektionskänslig<br />

Feber<br />

Har förväxlats med:<br />

anorexia, psykisk sjukdom och hjärnhinneinflammation.


Hyperpigmentering vid diagnos.<br />

Det är inte sommar eller hemkomst från solsemester.


Diagnos/tester.<br />

1. S-kortisol kl. 08<br />

550 utesluter kortisolbrist.


Medici<strong>ner</strong>ing.<br />

Vanligaste ersättningsdosen är:<br />

Hydrokortison 10 - 30 mg / dag<br />

Florinef 0,1-0,025 /dag<br />

DHEA 5-25 mg / dag<br />

Det fi nns även andra kortisonpreparat<br />

Kortisonacetat 25 mg<br />

Prednisolon 5 mg<br />

Betametason 0,6 mg<br />

Dexametason 0,75 mg<br />

Metylprednisolon 4 mg<br />

Jämfört med 20 mg hydrokortison


Utdrag ur Läkartidningen nr 1144.<br />

“Om patienten inte kan få i sig hydrokortisontabletterna, eller om upptaget<br />

i tarmen är nedsatt på grund av kräkning eller diarré, kan ett livshotande<br />

tillstånd snabbt uppstå vid en till synes banal magsjuka. Detsamma gäller<br />

vid allvarlig sjukdom såsom sepsis, större trauma etc. Patienter med primär<br />

binjurebarkssvikt är känsligare, då de saknar både kortisol och aldosteron.<br />

Dessa patienter måste därför snarast uppsöka sjukvården för att få NaCl-dropp<br />

och Solu-Cortef.<br />

Två aktuella studier av patienter med diagnostiserad binjurebarkssvikt<br />

visar en årlig incidens av akut Addisonkris på cirka 8 procent, och att<br />

cirka 40 procent hade haft minst en akut Addisonkris.<br />

I två stora svenska epidemiologiska studier påvisades en drygt dubblerad risk<br />

för död hos patienter med primär bi njurebarkssvikt och en sex gånger ökad risk<br />

för död i infektion. Detta kan till viss del ha orsakats av otillräcklig kortisol- och<br />

vätskeersättning i samband med infektion.”


En kvinna dog<br />

av kräksjuka.<br />

Fick varken kortison eller dropp i<br />

ambulansen.<br />

Togs inte om hand på akutmottagningen<br />

på sjukhuset tillräckligt snabbt.<br />

Dog i ett behandlingsrum, där hon<br />

lämnats utan uppsikt och behandling.<br />

Detta trots att anhöriga påtalat vikten<br />

av att ge kortison snabbt.<br />

Dödsorsak,<br />

cirkulationsvikt med hjärtstopp.<br />

En vanlig dödsorsak vid Addisons<br />

sjukdom.


När det behövs<br />

hydrokortison I.V.<br />

och dropp<br />

med koksalt.<br />

Vid kräkning, trauma, diarré,<br />

brännskada, influensa, infektio<strong>ner</strong> mm.<br />

Om man inte behandlar i tid kan<br />

dessa tillstånd leda till en Addisonkris.<br />

En obehandlad Addisonkris kan<br />

leda till döden.<br />

Vid Addisonkris:<br />

100 mg Solu-Cortef I.V. och dropp med<br />

koksaltlösning omedelbart utan att vänta<br />

på undersökning och provsvar.


Undersökningar<br />

och operation.<br />

Vissa undersökningar och ingrepp kan<br />

vara farliga för en Addisonsjuk om man<br />

inte tillför extra hydrokortison. Vid<br />

mindre ingrepp kan det räcka med att<br />

personen själv tar extra hydrokortisontabletter,<br />

men ibland behövs mer och<br />

då i form av Solu-Cortef I.V. alternativt<br />

I.M. Ibland behövs även dropp med<br />

koksaltlösning.<br />

Strax före operation, 100 mg Solucortef<br />

och dropp, under operation<br />

Solu-Cortef i droppet och 100 mg<br />

efter operationen.


Vår Addison-amulett!<br />

När man ser denna amulett, då vet man att personen kan<br />

behöva Solu-Cortef I.V. och dropp med koksaltlösning.<br />

Snabbt. Det kan rädda liv!


Vårt Addison-kort!


Det nya nationella kortisolkortet.


Vårt mål.<br />

Att vi tillsammans kan öka den allmänna<br />

kunskapen om Addisons sjukdom.<br />

Vi har önskemål om att det skall stå,<br />

varning kortisonberoende, i våra<br />

journaler inkl. akutbehandling.<br />

Att vi får en ambulans prio 1 vid Addisonkris<br />

och att vi får Solu-Cortef och dropp<br />

redan i ambulansen.<br />

Att vi skall få rätt hjälp snabbt när vi<br />

söker akut.<br />

Att all akutpersonal kän<strong>ner</strong> till Addisons sjukdom.<br />

Att vi får SoluCortef 100 mg I.V. och dropp med koksaltlösning,<br />

NaCl, innan alla prover och frågor.


Tack för att ni tog er tid!<br />

För mer information:<br />

www.addison.se

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!