Inledning

Inledning
En graviditet är en stor händelse i livet, mannen och kvinnan har tillverkat något tillsammans av
kärlek. Man tror att man vet väldigt mycket om denna händelse, men så är nog inte fallet hos
många.
Mitt arbete tar upp hur kvinnan och mannen är utvecklade för att passa varandra, för att en
befruktning skall kunna äga rum. Vad som sker under en befruktning och hur det utvecklas.
Mitt största intresse var att ta reda på hur utvecklingen av fostret är under en graviditet, så det
är vad mitt arbete till störst delen handlar om. Jag tar också upp hur kvinnan utvecklas under
en graviditet, och hennes olika stadier.
Varför jag valde detta ämne beror på att jag en längre tid har funderat på att läsa till
barnmorska. Ämnet är intressant, det är mycket man inte känner till och någon gång i livet lär
man ha användning av det.
Hoppas du får en trevlig läsning!
Jenny Johansson
1

Livmodern (uterus)
Kvinnan
Livmodern är ungefär lika stor som ett uppochnedvänt päron. Hos en kvinna som inte är gravid
ryms den i bäckenet mellan urinblåsan och ändtarmen. Under en graviditet utvidgas den för att
ge plats åt fostret, mot slutet av graviditeten är den så stor att den fyller ut en stor del av
bukhålan och når upp till det nedersta revbensparet.
Livmoderhalsen, kallas också cervix, är den nedre delen av livmodern. Denna skjuter ut i
slidan och bildar livmodertappen, som avslutas med livmodermunnen.
Cervix är en ihålig passage som leder från slidan in i livmoderkroppen, den består av en mycket
elastisk ringmuskel och är cirka 4 cm lång. Livmoderhalsen har ytliga körtlar som avger slem,
vars sammansättning varierar under menstruationscykeln. Runt ägglossningen är det tunt och
vattnigt, för att spermierna lättare skall kunna röra sig, medan det före och efter
menstruationen är tjockt och segt, för att hindra spermierna att komma till livmodern. Under
graviditeten tillverkar slemkörtlarna en tjock propp för att tillsluta öppningen till livmodern.
Proppen och hinnorna som omger fostervattnet skyddar fostret mot bakterier.
Under större delen av menstruationscykeln är livmoderkanalen sluten, utom vid ägglossningen
och menstruationen, då den öppnar sig ungefär 1 cm så att spermier resp. menstruationsflödet
kan passera. Under hela graviditeten är den stängd fram till de sista tio veckorna, då sammandragningarna
i livmodern gör att ringmuskeln sträcks och blir kortare, för att sedan öppnas när
barnet skall födas.
Livmoderkroppen (den övre delen av livmodern, ovanför livmoderhalsen) består till största
delen av muskelvävnad som sitter i väggarna, dessa är den framdrivande kraften under en
förlossning. Den glatta muskulaturen i livmodern fungerar som muskelvävnaden i blodkärlen
och tarmarna och står inte under viljans kontroll.
Livmoderkroppen bildar tre lager:
* ytterst är livmodern klädd med peritoneum, den starka och glatta bukhinnan
* mellersta lagret, myometrium eller livmoderväggen, består av muskelfibrer som
ligger i tre lager och går vertikalt, horisontellt och diagonalt
* insidan är klädd med livmoderslemhinnan eller endometrium
Äggledarna (salpinx)
Äggledarna är placerade i livmoderns båda övre och yttre hörn, de är som små kanaler som
ägget skall vandra igenom under sin färd till livmodern. I änden av varje äggledare finns ett
2

stort antal fransliknande utskott som omsluter de två äggstockarna. Äggledarna består av
tunna, muskelförsedda rör som är klädda med slemkörtlar invändigt.
Äggledarna har två viktiga funktioner:
* att transportera ägget till livmodern
* att ge näring åt ägget och spermierna
Innan ägglossningen skall ske, lägger sig äggtrattledaren på plats för att fånga upp ägget och
hindra det från att försvinna ut i bukhålan. Äggtrattledaren ser nästan ut som en havsanemon,
den har flikar (fimbrier) som fångar upp ägget och leder det in i äggledaren. Genom
sammandragningar i äggledarens muskler förs ägget sakta men säkert mot livmodern. Ägget
får sin näring av vätskan som äggledarens celler avsöndrar, denna vätska innehåller syre och
näringsämnen.
Äggstockarna (ovarierna)
Äggstockarna är som två mandelstora
äggformationer och ligger på varsin sida
om livmodern nära äggtrattledaren med
dess flikar. De är placerade långt inne i
bäckenet så att de är väl skyddade mot
skador.
Äggstockarna har två uppgifter:
* de producerar äggen
* de producerar hormonerna östrogen och progesteron (bidrar till kvinnans utveckling
av kroppsbehåring, kroppsformer och reglerar menstruationscykeln)
När flickebarnet fortfarande är ett embryo innehåller äggstockarna mellan fyra och fem
miljoner ägg, men vid kvinnans första menstruationen finns det bara omkring en halv miljon
omogna ägg kvar. Äggets cellkärna består av 23 kromosomer, dessa bär de genetiska
budskapen från kvinnan.
Under en menstruationscykel börjar mellan 10 till 100 ägg mogna, men det är oftast bara ett
som når full mognad och kan bli befruktat. Under mognaden avger äggstockscellerna en vätska
omkring ägget som innehåller östrogen. Östrogenet går ut i blodbanorna och påverkar hela
kroppen. Det bildas en follikel (en blåsa) runt ägget, denna innehåller miljontals celler och
kvinnliga könshormoner. Östrogenet som avges från follikeln får hypofysen att frigöra
hormoner, follikeln spricker och ägget släpps ut.
När follikeln är tom omvandlas den till en gulkropp (corpus luteum), denna producerar de
hormoner som behövs för att upprätthålla graviditeten under de närmaste 6 till 10 veckorna,
tills moderkakans funktion är igång.
3

Ägget (ovum)
Varje kvinna har två äggstockar, de innehåller tusentals omogna ägg. När kvinnan kommit in i
sin fruktsamma ålder (fått sin första menstruation) mognar ett ägg varje månad i en av
äggstockarna. Detta sker oftast mittimellan två menstruationer, sedan kastas ägget ut från
follikeln och äggstocken, denna procedur är kallad ägglossningen, ovulation.
Kvinnan har ca 400 ägglossningar under sitt liv. Det kan ibland hända att äggstockarna släpper
iväg flera ägg vid samma ägglossning, detta kan då leda till tvillingar. Det vanligaste är att man
får tvåäggstvillingar men man kan också få enäggstvillingar, då blir ett ägg befruktat med två
spermier.
Menstruationscykelns längd
Varje månad genomgår kvinnans kropp en bestämd cykel av fysiologiska förändringar under
vilka en äggcell lossnar och kroppen förbereds för graviditeten. Denna cykel kallas kvinnans
menstruationscykeln eller fortplantningscykeln. Den inleds för första gången när kvinnan är
mellan 11 och 15 år gammal och får sin första menstruation, och fortsätter fram till
menopausen som vanligen kommer mellan 45 och 55 års ålder. Varje cykel är ungefär 28 dygn
lång.
När ägget lämnat äggstocken förs det genom äggledaren till livmodern. Om ägget anländer
obefruktat till livmodern bryts det ner inom 24-48 timmar och lämnar kroppen.
Moderkakan (Placentan)
Moderkakan är ett organ som är till för att ge barnet näring ifrån mamman och för att ta emot
dess slaggprodukter. Förbindelsen mellan fostret och moderkakan är navelsträngen.
Moderkakans utveckling börjar under de första veckorna av en graviditet, en cellanhopning
utvecklas till en moderkaka. Det yttre lagret av cellanhopningen utvecklas till en hinna med
hundratals rottrådar som tränger in i livmoderns slemhinnor.
Mammans blod går inte direkt till fostret utan måste först gå igenom vävnaderna på mammans
sida av moderkakan, och barnets blod måste gå genom vävnaderna på andra sidan. De båda
blodomloppen är åtskilda från varandra av en hinna.
Det tar cirka en halv minut för blodet att pumpas från barnets hjärta till moderkakan och
tillbaka igen. Blodmängden uppgår till 27,5 liter som passerar moderkakan om dagen i fjärde
månaden, och 330 liter passerar moderkakan varje dag i slutet av graviditeten.
Barnet behöver således inte ha samma blodgrupp som mamman, för att kunna ta upp näring.
Slaggprodukterna från barnet förs genom hinnan och renas i mammans njurar.
”Andningen” genomförs på så sett att barnet tar upp syre ifrån mammans blodomlopp och
lämnar tillbaka kolsyran. Trots att andningen görs på detta sätt utför barnet andningsrörelser.
4

Moderkakan är som ett kaffefilter: det malda kaffet kommer aldrig ner i kannan, men ämnen
från det filtreras ner i den. Den sköter produktionen av hormonerna östrogen och progesteron,
dessa hormoner styr de flesta förändringarna i kvinnans kropp under graviditeten.
Östrogen påverkar utvecklingen av mjölkkörtlarna i brösten, stimulerar livmodern att växa och
att nya blodkärl bildas där. Progesteronet hindrar livmodern från att få sammandragningar, som
skulle sätta barnets liv på spel. Den ser alltså till att inte värkarbetet inte sätter igång förrän det
är dags. När förlossningen är nära minskar progesteronhalten och östrogenhalten blir mycket
stor, detta sätter igång förlossningen och sammandragningarna blir kraftiga.
Graviditetens längd
En graviditet varar i ca 9 månader, men man brukar
inte räkna den i månader utan i graviditetsveckor.
Graviditeten är 40 veckor, man räknar från
det datum då kvinnans sista menstruation började och
40 veckor framåt. De två första veckorna är kvinnan
inte gravid, utan detta sker i den 2:e graviditetsveckan
då ägglossningen äger rum.
I vissa böcker skriver man om fosterveckor istället för
graviditetsveckor. Man räknar då med 38
fosterveckor, från den dag då kvinnan blivit befruktad
och framåt. Graviditetsveckorna är således 2 veckor
längre än fosterveckorna.
5

Spermien
Mannen
Tillverkningen av spermier är nog en av manskroppens mest avancerade produktionsapparat.
I en frisk man produceras ca 100 miljoner spermier varje dygn, 1000 spermier per
sekund. Spermierna produceras i testiklarnas sädeskanaler. Förstadiet till spermier heter
urspermier (spermatogonier) vilka befinner sig i utkanterna av sädeskanalerna, därifrån vandrar
de in mot mitten och den öppna kanalen.
Det tar cirka två månader för en urspermie att mogna, samt att dela sig två gånger som den gör
under färden in mot de öppna sädeskanalerna. När den har kommit fram till sädeskanalen har
den blivit till fyra spermier, som är färdigutvecklade och mogna. Det finns celler i
sädeskanalerna som bistår spermien med näring, och sedan slussar ut den med svansen först i
kanalen. Sedan fortsätter spermierna till bitestiklarna för lagring. Pungen måste konstant hålla
en temperatur på 35 grader för att spermierna skall vara befruktningsdugliga och överleva.
Spermien består av ett huvud, ett mellanstycke och en svans. I huvudet finns alla arvsanlagen
från mannen (23 kromosomer) samt de x- eller y-kromosomer som skall bestämma barnets
kön. Mellanstycket (mitokondrier) är spermiens kraftpaket, där finns all energi för
framdrivningen av spermien, det finns energi för två timmars framdrivning, sedan får spermien
ta sin näring från äggledarens sekret. Svansen använder spermien för att kunna simma framåt,
när mötet mellan ägg och spermie har skett, så tappar den svansen.
Spermien ett paket av arvsanlag
* Arvsanlagen - dess molekyler är uppbyggda av nukleinsyran DNA
och äggviteämnen
* Spermiens DNA-spiral är mannens bidrag till det blivande barnets
ärftliga utrustning
* Andra egenskaper finns lagrade i kodad form, kroppslängd, hudfärg,
hårfärg rakt eller lockigt hår, ögonfärg, speciella ansiktsdrag
m.m.
6

Befruktningen
Ett ungt och friskt par som har samlag två eller flera gånger i veckan har 90 % chans att
åstadkomma en befruktning inom ett år. Befruktningen inträffar vid ägglossningen, alltså i
mitten av menstruationscykeln.
Ägget lossnar från äggstocken och fångas upp av äggledarens tratt. Det lägger sig till ro i
äggledarens yttre och vida del. Ägget kan bara bli befruktat under ett dygn, sedan är det inte
befruktningsdugligt längre. Om ägget inte blir mött av någom spermie förstörs det och vandrar
genom äggledaren och livmodern ut i slidan, kvinnan får två veckor senare sin mens. Under
ägglossningen känner kvinnan en ökad sexuell lust, detta kan jämföras med djurens brunst och
parningstid. Men om ägget blir mött av en spermie börjar utvecklingen av en ny individ.
Samlaget
Vid ett samlag förs miljontals spermier in mot livmoderhalsens öppning i slidans topp.
Spermierna måste aktiveras under någon halvtimme innan de simmar upp mot livmodern, de tar
näring ur slidan och livmoderhalsen. Det tar några timmar för spermien att simma från slidan
till livmodern, en simsträcka på cirka 15-18 centimeter.
Under vandringen upp till äggledaren förändras spermien, den blir vad man brukar kalla
kapaciterad, dvs den har fått förmågan att befrukta ett ägg. Ibland finns det inte något ägg i
äggledaren, spermierna simmar då omkring och väntar (ibland i flera dygn).
Spermierna har en lång överlevnadstid så ett samlag som inträffat 4 dagar före ägglossningen
kan leda till befruktning. Men man har större chans att bli gravid om samlaget sker i samband
med ägglossningen. Livmoderhalsens och livmoderns slem är då lättflytande, för att spermierna
lättare skall kunna ta sig igenom det.
Ägget har ingen speciell attraktionskraft på spermierna när det kommer in i äggledaren, så
spermierna simmar ofta förbi ägget och rakt fram tills de stöter på ett hinder. Det finns flikar
och fickor i livmoderhalsens vägg som spermierna kan fastna i, dessutom är inte alla spermier i
så speciellt bra kondition så de tröttas ut väldigt snabbt. Det fåtal som fortsätter stöter snart på
andra problem, de vita blodkropparna, tunga vapen i kvinnans immunförsvar. De vita
blodkropparna dödar allt som är främmande för den egna kroppen.
För att spermierna skall kunna mogna tar de upp ett speciellt sekret som bildas i körtlarna
mellan flimmerhårens vassruggar. Spermierna simmar hela tiden motströms vilket är väldigt
krävande för dem.
Två timmar efter samlaget
Första mötet!
7

Spermierna möter ägget, de borrar in sina huvuden i skalet på ägget, och driver ägget att rotera
motsols. Ägget är omgivet av ett poröst hölje av näringsceller, i en gemensam attack angriper
spermierna ägget, och får cellager efter cellager att falla av. I spermiens ”mössa” (akrosomen)
finns en så kallad explosiv laddning, som aktiveras när spermierna stöter på ägget. Detta
hjälper spermierna att klä av ägget.
En spermie tränger igenom och in i äggets inre cellplasma, då sker något märkligt. Äggskalets
kemiska sammansättning förändras, skalet blir ogenomträngligt för andra spermier. Detta sker
för att inga fler spermier skall kunna befrukta ägget. De spermier som lämnas utanför bidrar
ändå till något nyttigt, de bygger upp en speciell kemisk miljö som är viktig för ägget.
Spermiens svans trillar av när den kommit in i ägget, då har den gjort sitt.
20 timmar efter samlaget
Ett nytt liv startar
En ny individ har börjat ta form. Spermien har trängt in i äggets cellplasma och närmar sig
äggets arvsmassa, från kvinnan. Äggets arvsmassa ligger lagrad i en kärna till likaså spermiens,
kopiering av DNA-meddelandet sker och reparation av transportskadade gener.
Från början ligger kärnorna långt ifrån varandra, men sedan dras de mot varandra och smälter
sedan samman. Kärnornas ytterväggar upplöses och allt försvinner in i äggets cellplasma, en
mängd egenskaper hos det blivade barnet bestäms, till och med hälsa eller ärftliga sjukdomar.
Efter några timmar sker den första celldelningen, vilken sedan fortsätter med tolv till femton
timmars mellanrum.
30 timmar
Ägget består nu av två celler och det rör sig i riktning mot livmodern, framviftat av miljontals
flimmerhår i äggledaren. Tiden i äggledaren hör till den kritiska tiden för det växande ägget,
det kan tex fastna i något av slemhinnans veck.
2 dygn - vandringen
Tre dygn efter befruktningen finns ägget fortfarande kvar i äggledaren, och delar sig gång på
gång. Muskulaturen i äggledaren drar ihop sig då och då för att föra ägget vidare genom
äggledaren. Det finns ett hinder på vägen, detta är en spärr mellan äggledarens vidare och
smalare del - ringmuskeln, ägget kan ej passera detta. Gulkroppshormonet progesteron får
ringmuskeln att slappna av, men det är fortfarande en påfrestning att ta sig igenom. Passagen
tar några timmar och ägget får tränga och knuffa sig fram mellan slemhinnevecken. Väl inne i
livmodern väljer ägget plats för sin vidhäftning och signalerar sin närvaro till modern.
8

8 dygn
På plats i livmodern
Slemhinnan har blivit tjockare, bara för att kunna ta emot ett befruktat ägg. Den vill skapa en
så fin och skyddande miljö som möjligt för embryot. För att underlätta utbytet av näring mellan
moder och foster börjar blodkärl leta sig upp mot ytan, under slemhinnan.
Ägget fäster oftast nära livmoderns ”tak”, ett kemiskt informationsutbyte mellan blastocysten
(embryot) och modern sker. Äggviteämnen (t ex hormoner) kommer ut i moderns
blodcirkulation. Dessa kan spåras genom ett blodprov, och en graviditet kan bekräftas.
Moderns immunsystem påverkas av vissa substanser i blastocysten. Ett ägg består av
”främmande” äggviteämnen, moderns kropp skall egentligen stöta bort främmande inkräktare,
men ett ämne i blastocysten produceras som försvagar moderns immunförsvar i livmodern. På
grund av detta har fostret en chans att klara sig.
Kvinnan kan redan nu få en förnimmelse om vad som pågår, om hon är känslig för
hormonförändringar.
Tre veckor - efter befrukningen -5:e graviditetsveckan
Embryot är ca 2 mm långt. Dess hud, det yttre groddbladet, har bildats, det förtjockas utefter
kroppens mittlinje och bildar två längsgående veck. Det blir ett dike mellan vecken och detta
sluts till ett rör. I rörets ena ände bildas det första hjärnanlaget och de första nervtrådarna från
hjärnstammen och den primitiva ryggmärgen. Embryot har fått tre olika lager av celler, och
mellan de två första groddbladen börjar det bildas ytterligare ett cellager. Dessa bygger upp
alla organ i kroppen. Den lilla cellklumpen har börjat få en form av och kännetäcken för ett
däggdjur.
Groddbladslagren har olika uppgifter vid utvecklingen av embryot.
Yttre groddbladet: Bildar ryggmärg, hjärna, nerver, hudkostymen med hår, talg- och
svettkörtlar.
Mellanlager: Bildar underhuden, skelettet, och musklerna. Bygger upp blodkärl och
lymfkärl, tillverkar blodkroppar, utvecklar med hjärtats hjälp ett primitivt
blodomlopp, äggstockar, testiklar och njurar.
Inre groddbladet: Börjar bygga upp ett enkelt tarmrör med slemhinnor, från detta utvecklas
lungorna och urinvägarna.
Under denna period ”prövar” embryot nya hopbyggda system och ser över dem så att de
fungerar som de skall.
9

4 fosterveckor 6:e graviditetsveckan
* 6 mm långt (som en kaffeböna)
* 40 små skelettklossar bildas ifrån mellanlagret, 32 eller ibland 33 av dessa klossar blir
kotor.
* Från de 12 bröstkotorna börjar revbenen växa ut runt lunganlagen.
* Mellan kotorna letar sig nervbuntar ut från ryggmärgen och sprider sig så småningom
som ett nätverk.
* Det växer ut 6 utskott från halskotpelaren, mellan munöppningen och hjärtat. Ett av
dessa utskott blir underkäken och de andra bildar halsen och ansiktet.
* Man kan ana ansiktsdragen.
* Det finns anlag till hjärnan.
* Hjärtat pumpar blod till levern och kroppspulsådern.
* Dessa utvecklingsfaser är beroende av mammans möjlighet att bidra med en bra miljö
inne i livmodern.
4 ½ fosterveckor
* Embryot liknar mest ett förhistoriskt djur.
* Man kan ana anlag till armar och ben.
* Fem dygn senare: - embryot har nästan fördubblat sin längd - växer en millimeter om
dagen
5 fosterveckor -7:e graviditetveckan
* 10 mm långt (som en bondböna)
* Embryot har tydliga näsborrar, läppar och tunga samt anlag till mjölktänder.
* Det har bildats fyra kamrar i hjärtat.
* Under 5:e och 6:e veckorna växer ansiktet, bålen och extremiteterna vidare.
* Huvudet har börjat räta upp sig, embryot sträcker på sig.
* Det finns inga skallben, bara två stora blåsor - storhjärnan, och tre mindre blåsor -
som bygger upp andra viktiga delar av hjärnan.
* Huvudet är groteskt stort jämfört med kroppen
* Tillväxten sker ifrån huvudet och nedåt.
* Armar och ben är förhållandevis korta, fötter och händer börjar ta form.
5 ½ fosterveckor
* Ca 14 mm långt.
* Ögon, näsa och mun börjar framträda.
* Hjärta och lever är påfallande stora i förhållande till kroppen.
6 fosterveckor -8:e graviditetsveckan
10

* Ca 15 mm långt, mindre än en lilltå.
* Ryggraden syns och ryggradsartärerna är synliga på var sin sida om ryggraden.
* Kotorna börjar utvecklas, från kotorna växer benbågar bakåt och omsluter och skyddar
ryggmärgen.
* Revbenen möts på mitten och bildar ett bröstbrosk som sedan blir förbenat.
* Mellan revbenen och i kroppsväggen nedanför bröstkorgen börjar muskler bildas, de
täcks med ett tunt skikt av underhud och överhud från ryggen och framåt.
* Svett- och talgkörtlar utvecklas och skalet, huden, blir nästan luddig, små mjuka hår
växer ut från hårrötterna.
* Hjärtat slår 140-150 pickande slag i minuten.
8 fosterveckor
* 3½ till 4 cm långt.
* Alla organ är anlagda, ombyggnad och tillbyggnad sker oavbrutet under de närmaste
månaderna.
* 100 000 nya nervceller i hjärnan tillkommer varje minut, det skall bli ungefär 100
miljarder nervceller innan barnet föds.
* Embryot blir ett foster i benämning.
* Mycket återstår!
10-11 fosterveckor 12-13:e graviditetsveckorna
* Fostret har det varmt och skönt, mjukt och behagligt i fostervattnet, ca 37,5 grader.
* Det rycker till ibland, rör på kroppen, hickar, rör på armarna och de små benen samt
prövar mekanismen lite försiktigt.
* Gulsäcken - blodkroppsfabriken - har tjänat ut i 11:e veckan och lever, mjälte och
benmärg tar över productionen.
11-15 fosterveckor 13-17:e graviditetsveckorna
* Fostret växer under månaden från 5 till 10 cm på längden.
* Dess proportioner är mer ”mänskliga”, huvudet är fortfarande stort, 1/3 av
kroppslängden.
* Ansiktet har i 11:e-12:e veckorna fått mer mänskliga drag.
18 fosterveckor 20:e graviditetsveckan
* Fostret är omkring 25 cm långt och växer långsammare.
* Benen har fått sin rätta längd i förhållande till kroppen.
* Fostret har fått tånaglar.
* Fostret har fått hår på huvudet.
* Fostret har fått fint tecknade ögonbryn.
11

* Större delen av kroppen är täckt av dunigt hår (lanugohår).
22 fosterveckor 24:e graviditetsveckan
* 32 cm långt och väger drygt 0,5 kg.
* Fostret är magert och huden skrynklig.
* Ansiktet är färdigbildat.
* Ögonen är fortfarande utstående (fettet i kinderna har ännu inte byggts upp).
26 fosterveckor 28:e graviditetveckan
* Fostret är ca 38 cm långt och väger omkring 0,9 kg.
* Det anses livsdugligt enligt lagen, detta innebär att det måste registreras om det föds
efter den 28:e graviditetsveckan.
29 fosterveckor 31:e graviditetveckan
* Fostret väger omkring 1,8 kg.
30 fosterveckor 32:e graviditetveckan
* 42 cm långt.
* Fostret är välproportionerat.
* Underhudsfettet håller gradvis på att byggas upp.
* Om barnet skulle födas nu måste det ligga i kuvös.
* Från två celler har det nu blivit sex biljoner celler.
33 fosterveckor 35:e graviditetsveckan
* Fostret mäter omkring 44 cm och väger cirka 2,5 kg
34 fosterveckor 36:e graviditetsveckan
* Ca 49 cm långt.
* Fostrets hud är persikofärgad och len.
* Kroppen har fått rundare former.
* Fostret har lagt sig till rätta (med huvudet nedåt i moderns bäcken), men det finns inte
plats för det att röra sig fritt i livmodern.
* Det är också vaket, ögonen är öppna och barnet är medvetet om det ljus som strömmar
in genom bukväggen.
* Om barnet skulle födas nu har det goda chanser att överleva.
12

* Mamman kan känna boxningar.
36 fosterveckor 38:e gaviditetsveckan
* Fostret kan öka i vikt så mycket som 28 g om dagen på det här stadiet.
37 fosterveckor 39:e graviditetsveckan
* Fostervätskan förnyas var 3:e timma.
* Barnets tarmar är fyllda med grönsvart barnbeck (mekonium), det består av utsöndringsprodukter
från barnets matsmältningsapparat blandat med gallpigment, lanugohår
och celler från tarmvägge
38 fosterveckor 40:e graviditetsveckan
* Fostret är 50-55 cm långt.
* Fostret är nu åtta gånger så stort som det var i tredje månaden.
* Vikten har ökat ungefär 600 gånger.
* Lanugohåret har fallit av.
* Naglarna är utanför fingertopparna och kan behöva klippas efter födseln.
* Fostret befinner sig i nedre delen av livmodern och pressar sig ner genom den
uppmjukade, delvis öppnade livmoderhalsen.
* Fostret är nu på väg att lämna sin trygghet hos mammas mage.
Utvecklingen av vissa delar på kroppen
Ögat och synen
* Utvecklingen är ett intimt samspel mellan den tillväxande hjärnan och embryots tunna
tinningshud.
* Hjärnans främre del sänder ut en ihålig stjälk åt vardera sidan.
* Stjälkens ände är som en uppdriven blåsa, när blåsan träffar hudytans insida buktar den
sig in i sig själv som en bägare.
* Bägarens botten är ögonbottnen, den täckande hudytan är näthinnan och inuti bägaren
bildar hudens celler en lins och en hornhinna.
* På linsens framsida och från kanterna bildas regnbågshinnan
* Huden viks över som två ögonlock. FÄRDIGT!
* Vi är nu i13:e veckan och ögat är långt gånget, ögonlocken sluts för några månader.
* Ögat är nu känsligt för ljus.
13

Örat och hörseln
* Ytterörat börjar anläggas i fostervecka 8.
* Utvecklingen sker i tre delar - tre olika håll i själva anläggningsprocessen.
* (1) Från embryots tunna hud snörs en blåsa av på vardera sida av hjärnans bakre del
detta blir innerörat och innehåller hörsel- och balansorgan.
* (2) Senare i fostervecka 5 anläggs ytterörat med hörselgången och utsidan av
trumhinnan.
* (3) I den mellanliggande biten bildas mellanörat med sina hörselben, hammare, städ och
stigbygel som skjuter in som en utbuktning från svalget.
* Om mamman skulle få en infektion under de kritiska veckorna då örat anläggs, kan
barnet få en missbildning och hörselskador.
* Ju längre graviditeten fortskrider desto bättre kan fostret uppfatta och fånga upp flera
ljudvariationer.
Moderns röst och puls är viktiga intryck för fostret.
Handen och foten
* När embryot är i 4:e fosterveckan ser man en tydlig rand utefter båda kroppssidorna
från den blivande skuldran till den blivande höften.
* I 5:e veckan kan man se två små utbuktande knoppar som täcks av embryots hud,
som labben på en säl.
* Av bindväven utvecklas en överarm, underarm och hand, respektive lår, underben och
fot.
* Handen bildas före foten, armar och ben växer ut senare så att proportionerna blir
riktiga så småningom.
* I 3:e-4:e månaden kan handen redan gripa och foten sparka, sparkarna är nu för svaga
för att mamman skall kunna känna dem.
Graviditetstest
Undersökningsmetoder
Med detta test vill man fastställa en graviditet när det fortfarande är omöjligt genom en vanlig
undersökning. En gravid kvinna utsöndrar stora mängder HCG-gonadotropa hormoner
(humana choriongonadotropinet bildas i moderkakan) i urinen, och då hämmas agglutinationen
(förstelnandet) av fårblodkroppar som innehåller HCG. Agglutinationshämningstesten är
väldigt känsligt och kan fastställa en graviditet 1-2 veckor efter utebliven menstruation.
14

Det finns nu test som är så känsliga att man kan fastställa en graviditet några dagar efter
utebliven mens, och som är så specifika att man kan undgå felaktig positiv reaktion på grund
av att det finns hypofyshormonet LH i urinen. Man använder två monoklonala antikroppar, den
ena är riktad mot hela HCG-molekylen och den andra mot ett visst delparti av molekylen.
Gravidogram
Man följer upp mamman och hennes fosters utveckling genom att göra grafiska registreringar
av viktiga mätdata såsom vikt, livmoderns tillväxt, blodtryck m.m. Man kan få ut väldigt viktig
information genom sådana diagram, man kan upptäcka t ex tillväxthämningar hos fostret och
motivera fortsatta undersökningar med ultraljud.
Ultraljud
Man använder sig av ultraljud för att bedöma fostrets storlek och utveckling, se vilken
graviditetsvecka modern är i, upptäcka vissa missbildningar, bestämma fostrets läge i
livmodern, moderkakans läge och eventuella tvillingar. Undersökningen sker oftast i 16.e -
18:e graviditetsveckan, och alla gravida kvinnor blir numera erbjudna att göra den.
Undersökningen går till på ett smärtfritt sätt, man täcker moderns buk med en oljehinna. Sedan
förs en sändare över moderns buk. Ljudvågorna sänds ut mot magen, och sändaren fångar upp
ljudvågorna då de sänds tillbaka från olika vävnader. Dessa visar en bild på en skärm, genom
att de har omvandlats på elektronisk väg. För att få en bättre bild kan modern ha druckit
mycket vatten och inte tömt blåsan.
Denna undersökning kan inte skada fostret eller modern, kvinnan upplever ingen smärta eller
obehag, så undersökningen kan utföras flera gånger under graviditeten om det behövs.
Fostervattensprov
Fostervattensprovet tas på fostervattnet som omger fostret. Man suger ut lite vatten genom en
injektionsnål, som förs genom bukväggen och livmoderväggen in i livmoderns hålighet. Ibland
15

kan man vara tvungen att ge mamman en lokalbedövning, på det ställe där man tänker föra in
nålen.
Varför man tar ett fostervattensprov är bara för att kunna se om fostret har någon missbildning
som t ex kluven ryggrad (ryggmärgsbråck), även en kromosomavvikelse upptäcks. Provet tas
endast om modern tidigare fött ett missbildat barn, om det förekommer missbildningar i släkten
på både mannens och kvinnans sida eller om modern är äldre än 36 år.
Provet tas oftast mellan den 16:e och 18:e graviditetsveckan. Innan man för in injektionsnålen
har man med hjälp av ultraljud fastställt moderkakans och fostrets läge. Skulle detta prov visa
en missbildning, kan man gå in och avbryta graviditeten. Undersökningen kan orsaka
komplikationer under graviditeten.
Fetoskopi
Fetoskopi är en undersökning som utförs i endast undantagsfall, genom denna kan man undersöka
fostret visuellt och ta blodprov från navelsträngen.
Undersökningen genomförs på det sättet att man för en grov nål genom bukväggen och livmoderväggen
till livmoderhålan. Sedan för man genom nålen ett endoskop eller fina
instrument, och tar ett prov från fostrets blod.
Denna metod använder man sig av när andra fosterdiagnostiska metoder såsom ultraljud och
fostervattenprov inte räcker till för att fastställa fostrets utveckling.
Korionvillibiopsi
Korionvillibiopsi är en provtagning från moderkakan. Det finns två sätt man kan utföra provtagningen
på, det ena är att föra en smal nål genom moderns bukvägg eller en tunn plastslang
till moderkakan genom slidan och livmoderhalskanalen. Man använder sig av ultraljud för att
fastställa moderkakans position.
Detta prov kan tas väldigt tidigt under graviditeten, mellan 9:e och 11:e graviditetsveckan.
Moderkakan inehåller stora mängder celler i delningsfasen, man kan göra en kromosomanalys
utan att behöva odla celler.
Tokometri (CTG)
Med tokometri (CTG) undersöker man livmoderssammandragningarnas längd, intensitet och
barnets hjärtfunktion.
Denna undersökning kan utföras från och med 30:e graviditetsveckan. Man fäster metallplattor
och elektroder mot moderns buk med remmar. Metallplattorna registrerar impulserna
och dessa avläses på en skrivare som omvandlar registreringarna till ett diagram.
Man använder sig av tokometri (CTG) när man befarar att fostret kan råka ut för kompli-
16

kationer till exempel vid en svår havandeskapsförgiftning eller att förlossningen kan bli
komplicerad.
Ibland kan man behöva ”sätta igång” förlossningen med medicinsk hjälp, för att kunna dosera
medlen rätt och kontrollera sammandragningarna så använder man sig av tokometri (CTG).
Röda hund (rubella)
Risker under en graviditet
Om en gravid kvinna skulle insjukna i röda hund finns det en risk att barnet kan födas med
missbildningar som t ex hjärtfel och nedsatt hörsel. Denna risk är störst under den första delen
av graviditeten, skulle det inträffa i 4:e graviditetsveckan beräknas det att cirka 50% av fostren
föds med en svårare missbildning. Risken att fostret skall bli missbildat om modern insjuknar i
röda hund minskar ju längre graviditeten gått.
För att förebygga att kvinnor inte skall få röda hund vid en graviditet, så vaccinerar man flickor
vid 12 års ålder. Man vaccinerar även om kvinnan redan haft röda hund, på grund av att man
inte vet om man kan bli smittad igen.
Kvinnor som vaccineras vid högre ålder måste under de tre första månaderna använda
preventivmedel, vaccinet kan nämligen skada fostret om en graviditet påbörjas under denna tid.
Havandeskapsförgiftning
Havandeskapsförgiftning (graviditetstoxikos) drabbar cirka 5 % av alla kvinnor, fast risken är
större för en förstföderska. Den är också större vid tvillinggraviditeter och sockersjuka. Den
uppträder nästan aldrig förrän i 24:e graviditetsveckan, och har tre huvudsymtom såsom:
* ödem (svullnad av underben, händer och ansikte) samt viktökning
* blodtrycksförhöjning
* utsöndring av äggvita i urinen
I svårare fall tillkommer huvudvärk, dimsyn, illamående och buksmärtor. Vid den allvarligaste
formen av havandeskapsförgiftning (eklampsi) uppträder kramper och medvetslöshet. Om man
skulle få en lidrigare form av sjukdomen är den ändå ett hot mot fostrets normala utveckling.
En kvinna med tecken på havandeskapsförgiftning kräver omsorgsfull övervakning.
17

Kvinnans hormonomställning
Kvinnans utveckling
Vid en graviditet sväller brösten och blir ömma, kvinnan kan börja må lite illa och blir extra
känslig för lukter och smaker. Hon kan också bli trött och få svårt att koncentrera sig.
Moderkakans celler börjar bilda ett moderkakshormon som kallas humant chorion
gonadotropin (HCG) dess uppgift är att meddela äggstockarna att nu är kvinnan gravid, inga
mer ägglossningar, hålla kvar livmoderslemhinnan och hindra menstruationen.
Graviditetsveckor
Vecka 4
Kvinnan vet inte om att hon är gravid. En del kvinnor kan få en metallsmak i munnen.
Vecka 5
GRAVID? Det har börjat ömma lite i brösten och de är något förstorade, menstruationen har
inte kommit. I vissa fall kan kvinnan kissa lite oftare än vanligt.
Vecka 6
Om kvinnan inte har fått sin mens 14 dagar efter menstruationens sista dag, är det nog dags att
gå till mödravårdscentralen och göra ett graviditetstest. Kvinnan kan bli lätt illamående på
morgonen och när hon lagar mat. Livmodern är stor som en klementin och slidan har fått en
mörkare ton.
Vecka 7
18

Under denna tiden kan läkaren fastställa en graviditet genom en vaginalundersökning. Brösten
har blivit mycket större, små upphöjningar har börjat träda fram på vårtgårdarna och bröstvårtorna
har blivit mer framträdande. Kvinnan kan bli yr när hon stått upp en längre tid,
blodtryckssänkning är vanligt.
Vecka 8
En lätt flytning från slidan kan uppträda, detta är normalt så länge den inte gör ont eller
irriterar. Håret kan bli livlöst och svårskött, man skall försöka undvika att permanenta sig eller
bleka slingor under en graviditet. Kvinnan kan få en viss avsmak för viss sorts mat, en del kan
inte dricka alkohol fast de tyckte det var gott innan de blev gravida och cigaretter och
tobaksrök kan vara väldigt motbjudande.
Vecka 9
Stora hormonförändringar sker i kvinnans kropp, förändringar i hyn; rynkorna syns mindre,
tandköttet kan mjukna; man skall vara väldigt noga med tandhygienen under graviditeten.
Sköldkörteln kan vara framträdande.
Vecka 10
Livmodern är stor som en apelsin och dold inne i bäckenet. Vid det här laget bör kvinnan köpa
sig en stödjande behå, bysten börjar tynga ordentligt.
Moderkakan har börjat producera progesteron. Den är funktionduglig i slutet av 14:e veckan
och producerar tillräckligt för att överta gulkroppens funktion.
Vecka 11
Illamåendet kan börja avta, om kvinnan haft något. Blodmängden har ökat kraftigt i kvinnans
kropp och fortsätter att öka till och med 30:e veckan (kvinnan bör anmäla sig till en
förlossningskurs).
Vecka 12
Första besöket på mödravårdscentralen! En fullständig läkarundersökning utförs, läkaren
undersöker också utanpå magen för att se hur livmodern vuxit. Om kvinnan är osäker om vissa
saker kan hon ställa frågor. Man går sedan på mödravårdcentralen för kontroll en gång i
månaden till vecka 20.
Vecka 13
Illamåendet har troligen slutat. Livmodern kommer att växa i jämn takt.
Vecka 14
Kvinnan känner sig inte så trött som i början av graviditeten, hon är pigg och aktiv. Hon kan få
en mörk rand på magen, den kommer att gå bort efter det att barnet är fött. Bröstvårtorna och
vårtgårdarna får en mörkare färg. Livmodern är stor som en grapefrukt.
19

Vecka 15
Kvinnans hjärta har ökat sin kapacitet med 20 %, detta för att klara av den ökade blodmängden
och barnets behov av syre. Nu blir det inga åtsittande jeans längre, kvinnan har blivit så stor att
kläderna har börjat sitta åt.
Vecka 16
Nu är det dags för ett besök på mödravårdscentralen för en ultraljudsundersökning. Då får
mamman och pappan se sitt barns konturer, och de får med sig ett kort på fostret hem.
Spänningen är hög för dem, tankarna på att det finns ett barn i kvinnans mage blir mer verklig.
Mamman kan tyckas känna fjärilar i magen, detta kan vara fostret som rör sig. Midjan börjar
försvinna.
Vecka 17
Kvinnan kan börja svettas litet mer än vanligt; detta beror på den ökade blodmängden i
kroppen, och hon kan bli täppt i näsan. Det är vanliga besvär under en graviditet och dessa
försvinner efter förlossningen. Det kan också ske en ökning av sekret i slidan.
Vecka 18
Omföderskor lägger i allmänhet märke till fosterrörelserna tidigare än förstföderskorna (de vet
ju hur det skall kännas). Nu får hon äntligen bevis på att det finns något i magen. Kvinnan kan
få svårt att sova på nätterna och detta kan avhjälpas med att man bullar upp med kuddar.
Vecka 19
Dags för lite träning! Vid denna tiden är det inte fel att börja träna lite djup avslappning och
rytmisk andning. Kvinnan börjar lägga på hullet kring stussen och magen.
Vecka 20
Barnet blir allt mer livligt, och kvinnan kan kanske se en del av barnets rörelse på magen. Den
växande livmodern stiger upp mot lungorna och skjuter fram magen. Naveln kanske plötsligt
putar ut och förblir så tills efter förlossningen. Hädanefter kommer kvinnan gå till mödravårdscentralen
var 14:e vecka för kontroll. Bröstkorgen har blivit större, och om kvinnan inte haft
en justerbar behå innan bör hon skaffa sig en.
Vecka 21
Halsbränna kan uppstå, en brännande känsla i nedre delen av bröstkorgen, men kvinnan kan
också få sura uppstötningar. Hon kan då av en läkare få medel som neutraliserar syran.
Vecka 22
Tandköttet kan svullna på grund av hormonomställningen, så tandhygienen är viktig.
20

Vecka 23
Kvinnnan kan känna barnets olika delar genom bukväggen. Det kan ibland sticka till lite utefter
sidan av magen, detta sker när livmodermuskeln töjer sig och detta slutar när hon vilar.
Vecka 24
Läkaren kan nu lyssna på barnets hjärta genom stetoskop eller ett speciellt trumpetformat
stetoskop av trä. Övre delen av livmodern (fundus) når nu strax ovanför naveln.
Vecka 25
Toalettbesöken kan öka för kvinnan på grund av att barnet trycker mot blåsan. Kramper kan
bli vanliga och man skall undvika att knipa med tårna.
Vecka 26
Inga förändringar
Vecka 27
Kvinnan ökar i vikt ganska regelbundet nu och fortsätter fram till vecka 36.
Vecka 28
Man undersöker om kvinnan är Rh-negativ, detta gör man för att se till så hon inte bildar
antikroppar mot barnet, om dess blod är Rh-positivt. Det kan läcka ut kolostrum ur brösten
(dvs ”råmjölk”).
Vecka 29
Det trycker på i mellangärdet, levern, magen och tarmarna, barnet börjar ta STOR PLATS.
Vecka 30
Kvinnan måste tänka på sin hållning när hon sitter eller står, även om barnets tyngd verkar
försvåra balansen.
Vecka 31
Lungkapaciteten har ökat från 500 till 800 kubikcentimeter luft per andetag. Kvinnan kan bli
anfådd när hon går i trappor och anstränger sig.
Vecka 32
Vid varje kontroll på mödravårdscentralen gör barnmorskan en kontroll för att se hur barnet
ligger och bedömer dess tillväxttakt och lyssnar på hjärtat. Ibland kan läkaren göra en
ultraljudsundersökning den här veckan.
21

Vecka 33
Kvinnan kan känna barnets bakdel genom att urskilja en fot eller ett knä. Barnets rörelser liknar
knuffar och sparkar - det är för stort för att sväva omkring i fostervätskan.
Vecka 34
Förlossningskurserna har börjat.
Vecka 35
Ligamenten och musklerna i korsryggen har mjukats upp, så kvinnan kan få ont i ryggen i det
här stadiet.
Vecka 36
Kvinnan går på kontroll på mödravårdscentralen en gång i veckan. Om hon är en förstföderska
kommer barnet att fixera sig ( lägga sig till rätta, med huvudet nedåt i moderns bäcken) någon
gång denna vecka. Magen sjunker ner och andningen blir lättare fast det kanske blir fler toalettbesök.
Vecka 37
Om ett studiebesök på förlossningsavdelningen skulle hjälpa kvinnan inför förlossningen så kan
detta planeras in nu.
Vecka 38
Barnet rör inte så mycket på sig längre, kvinnan kan känna vissa stötar från barnets knän eller
fötter. När barnets huvud stöter emot musklerna i bäckenbotten uppkommer det en egendomlig
surrande känsla i slidan för kvinnan.
Vecka 39
Livmoderhalsen håller på att mogna inför förlossningen. Kvinnan kan känna sig trött och tung
och ha kraftiga ”förvärkar”- sammandragningar som förekommer under hela andra halvan av
graviditeten.
Vecka 40
SISTA VECKAN!
Det börjar närma sig förlossningen, spänningen ökar, snart skall mamman och pappan få se sitt
barn.
Faser
Kvinnan går in i olika faser under graviditeten och dessa är:
22

Sammansmältningsfasen: Kvinnan känner sig som ett, hon har tagit åt sig det här med att
3-4 månaden hon bär på ett barn. Hon börjar bli trött och är beroende av omvårdnad
och kärlek.
Differentialfasen: Barnet skiljer ut sig från kvinnan, kvinnan ser fostret som en
ca 16 veckan individ. Hon har genom ultraljud själv fått se vad som händer i
magen.
Separationsfasen: Kvinnan gör sig beredd att separera sig ifrån fostret, de blir två
Sista månaden individer.
Förlossningsfasen: Skilsmässan mellan mor och barn.
Förlossning
Efter det att nio månader har gått börjar förlossningen närma sig. Mamman kan börja känna lite
oro och spänning inför förlossningen, men de försvinner ofta när mamman får information om
vad som händer under en förlossningen.
Mot slutet av graviditeten förbereder sig kvinnans kropp för förlossningen. Livmoderhalsen
mjuknar och livmodersammandragningarna som funnits under hela graviditeten blir mer
intensiva och framträdande. I slutet mjuknar ligamentet i bäckenet och blir mer töjbart,
livmoderhalsen ”öppnar” sig och barnets huvud fixeras mot bäckenöppningen
Förlossningen har tre faser:
Öppningsfasen, då livmoderhalsen vidgar
ut sig för att barnet skall kunna passera
.
Efterbördsfasen, moderkakan
och fosterhinnorna lossnar och
försvinner ut ur kroppen.
23
Utdrivningsfasen, då barnet skall pressas
fram.
Man vet inte riktigt vad det är som sätter igång en förlossning, men man tror det är det färdig
utvecklade barnet som utsöndrar en sorts hormon som stimulerar produktionen av
prostaglandin som påverkar livmodern.
Det finns olika tecken på att en förlossning är på väg, det vanligaste är att kvinnan får
livmodersammandragningar med mellan 15 och 30 minuters mellanrum. Man kan också märka
det på att slemproppen i livmoderhalsen lossnar eller att ”vattnet går”- fosterhinnan brister och
fostervattnet rinner ut.

I början av förlossningen blir sammandragningarna allt intensivare, det är muskelfibrerna som
drar den nedre livmoderdelen och livmoderhalsen uppåt och runt huvudet på fostret. De
sträckningar och dragningar som uppstår då får livmoderhalsen att vidga sig så att barnet kan
passera genom den. Ibland kan öppningsskedet ta upp till 20 timmar, men det vanligaste är
mellan 8 och 14 timmar.
Efter hand kommer sammandragningarna allt tätare och blir allt intensivare, mot slutet är det
bara några minuter mellan varje värk och den varar i någon minut. Det är nu kvinnan kan känna
en väldig smärta, må illa, ha ont i ryggen och få kramper i benen. Barnet trycker nu på mot
bäckenet och detta får kvinnan att okontrollerat vilja trycka på eller krysta.
Förlossningen har gått in i det andra stadiet, livmoderhalsen är fullt utvidgad och krystreflexen
blir allt mer markant. Kvinnan hjälper själv till med att vid varje krystvärk trycka på för att
pressa barnet ut ur kroppen. Under normala förhållanden föds barnet med huvudet först.
Huvudet roterar under blygdbensbågen och när det kommit förbi denna återtar det sin normala
position. Axlar och bål följer efter på samma sätt tills barnet är fött. EN NY INDIVID HAR
KOMMIT TILL VÄRLDEN.
Nu återstår bara den tredje fasen och denna kommer inom en kvart efter det att barnet är fött.
Det är när moderkakan med navelsträngen skall lämna kroppen. Detta sker oftast utan någon
smärta, och när man fått ut moderkakan kontrollerar man den för att se så den är komplett. Det
får inte finnas kvar några rester av moderkakan i kvinnans livmoder, det kan nämligen orsaka
blödningar. Livmodern krymper ihop, ibland med hjälp av lite massage på magen, och då slutar
kvinnan att blöda. Det såkallade avslaget, normala blödningar från livmodern, upphör ca en
vecka efter förlossningen.
Smärtlindring
Vissa kvinnor klarar inte av den smärta som uppkommer under förlossningen, samt att
långdragna och besvärliga sådana kan vara skadliga för både modern och barnet. En kvinna
som skall föda får aldrig lämnas ensam, men nu för tiden är det inget problem för oftast är
pappan med vid förlossningen.
De flesta kvinnorna vill föda utan att ta smärtstillande medel, men det finns fortfarande kvinnor
som vill ha det. Den vanligaste är väl lustgasen som kvinnan får andas in före varje värk, det
finns också ryggmärgsbedövning, den tar bort alla känslor i den nedre delen av kroppen samt
lokalbedövning i livmoderhalsen för att det inte skall göra så ont när barnet pressas genom den.
Vissa typer av smärtlindring kan påverka barnet och idag använder man det med stor
försiktighet.
Sammanfattning
I mitt arbete har jag gått igenom en gravidite samt fostrets- och kvinnans utveckling. Jag har
lärt mig något nytt och intressant, som jag kan ha nytta av i framtiden.
Jenny Johansson
24

Böcker
Att vänta och föda barn
Sheila Kitzinger, Bonniers 1991
Bra Böckers lexikon, 1987
Källförteckning
Copyright 1992, grolier electronic publishing, inc
”Djuret människan” Livet & Vetande (kropp och ande)
Bonniers 1988
Ett barn blir till
Lennart Nilsson, In Vitro AB och Bonniers Fakta Bokfölag AB 1990
Fostret i fokus
Inger Atterstam, Jan Lindsten, Lars Marsk och Ulf Pettersson
Landströms trycksaker, Lidköping 1991
Gravid
Eli Heibergenbrensen, Liber förlag 1983
Graviditet, förlossning och kvinnosjukdomar
Standwall och Dahl, studentlitteratur 1985
Vi ska ha barn
Janet Balaskas och Yehudi Gordon
Bonnier Fakta Bokförlag AB 1990
Vänta barn
Socialstyrelsen, licförlag AB, Berling Arlöv 1993
FILMER
Att få barn / å få barn
- 1988, producerats av TV-tjänsten på universitetet i Oslo
Av egen kraft, om kvinnor, män och födseln
- 1991
Hur jag blev till
- 1992
25

Komma till världen
- 1993, Solo-film
Sagan om livet
- 1983, dokumentärfilm av Lennart Nilsson
Vi väntar barn
- 1990, Adeptus film och video produktion
26