Auktoritet och ansvar: Lärares fostrans- och omsorgsarbete i ... - DiVA

Mellan denna inställning till elevkonflikter och dagens upptagenhet kring mobbning
är det ett stort avstånd. Upptäckten av mobbning tar sig uttryck på flera
olika sätt. Nationell statistik samlas in och därmed har mobbning blivit ett nationellt
problem på ett helt annat sätt än konflikter var under sociometrins epok. På
den offentliga arenan har stiftelsen Friends, som bildades 1997, varit synlig
genom annonser och reklamfilmer för sin verksamhet. I massmedia diskuteras
mobbning. På senare tid har mobbning blivit föremål för juridiska processer
(Herlin & Munthe 2005:51). Möjligheten att utkräva skadestånd av skolans
huvudman har dessutom ökad i och med den lag om förbud mot diskriminering
och annan kränkande behandling av barn och elever som trädde i kraft den 1 april
2006 (Rimsten 2006). Forskning om mobbning växte fram under 1970-talet, men
det var framförallt på 1980-talet som tillväxten skedde (Frånberg 2003:17). Det
har kommit ut en mängd olika handböcker kring hur mobbning kan stoppas och
en rik flora av metoder har kommit att brukas (t ex Pikas 1975; Roland 1983;
Lagerman 2003). Den kanske mest brukade är Farstametoden (Myndigheten för
skolutveckling 2003:47). På skolor förekommer mobbningsteam och kamratstödjare.
Slutligen har kränkningar, utanförskap och mobbning bland elever
tagits upp i filmer och TV-serier som En komikers uppväxt, Hipp hipp hora,
Godmorgon alla barn och Zozo. Sammantaget har detta lett till att problemet
med skolklassens splittring blivit ett uppmärksammat problem.
Mobbningsbegreppet förökar sig
Mobbningsbegreppet bidrog till att skapa en bild av att splittring existerar inom
skolklasser och att denna splittring inte är av godo. Denna uppfattning har på
senare år blivit befäst, vilket sammanfaller med två förändrade sätt att se på
själva begreppet mobbning.
För det första har mobbningsbegreppet idag en annan innebörd än det
ursprungligen gavs av Heinemann. För honom var mobbning ett socialpsykologiskt
fenomen av en mycket speciell typ. Mobbning beskrevs i termer av alla
mot en, och var med andra ord ett massfenomen. När man idag talar om
mobbning är det inte denna socialpsykologiska mekanism som är det centrala,
utan själva övergreppet. Mobbning är mobbning oavsett om det är en eller flera
förövare. Denna vidare definition har, som Anders Persson (2003a:134–148)
påpekat, inneburit att fler fenomen kan betecknas som mobbning. En annan
tendens är att mobbningsbegreppet har kommit att inkludera fler sorters
konflikter. Om man inledningsvis lade en stor tonvikt på fysiskt våld har man
senare uppmärksammat att det kan handla exempelvis om att bli avbruten,
skrattad åt, fnyst åt eller tilltalad på ett kränkande vis (t ex Wahl 2004:23).
För det andra har begreppet mobbning kommit att kompletteras med andra
mer specifika begrepp. Kränkande behandling har används som ett samlingsbegrepp
där mobbning ingår, men där även begrepp som sexuella trakasserier,
89